Back to EUR-Lex homepage

EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Use quotation marks to search for an "exact phrase". Append an asterisk (*) to a search term to find variations of it (transp*, 32019R*). Use a question mark (?) instead of a single character in your search term to find variations of it (ca?e finds case, cane, care).
Search tips
Need more search options? Use the Advanced search
You are here

Document 52018AE3220

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av beslut nr 1313/2013/EU om en civilskyddsmekanism för unionen [COM(2017) 772 final – 2017/0309 (COD)]

EESC 2018/03220

OJ C 62, 15.2.2019, p. 231–237 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

15.2.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 62/231

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av beslut nr 1313/2013/EU om en civilskyddsmekanism för unionen

[COM(2017) 772 final – 2017/0309 (COD)]

(2019/C 62/37)

Föredragande:

Dimitris DIMITRIADIS (EL–I)

Remiss

Europeiska kommissionen, 18.6.2018

Rättslig grund

Artiklarna 196 och 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

 

 

Beslut av kommitténs presidium

26.6.2018

 

 

Ansvarig facksektion

Facksektionen för jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö

Antagande av facksektionen

5.10.2018

Antagande vid plenarsessionen

18.10.2018

Plenarsession nr

538

Resultat av omröstningen

(för/emot/nedlagda röster)

205/2/1

1.   Slutsatser och rekommendationer

Slutsatser

1.1

 Med tanke på de nya och ständigt föränderliga villkor som skapas genom klimatförändringarna och som har en betydande inverkan på människors verksamhet och tillvaro uppmanar EESK EU:s organ att lägga fram nya gemensamma åtgärder och strategier.

1.2

 För att ta itu med dessa företeelser är det nödvändigt att visa prov på ökad vaksamhet och att solidariskt utarbeta inte bara planer utan också konkreta lösningar. Förslaget till översyn av EU:s civilskyddsmekanism rescEU är ett steg i denna riktning. Denna mekanism kommer för första gången att omfatta kapacitet för luftburen bekämpning av skogsbränder samt sök- och räddningstjänst i tätorter, fältsjukhus och grupper för akutsjukvård.

1.3

 EESK anser att det är viktigt att man i förslaget föreskriver att kommissionen, utöver de fyra angivna kapaciteterna, genom delegation kommer att kunna fastställa ytterligare kapaciteter som rescEU ska omfatta och att kommissionen därigenom är garanterad att förfoga över den flexibilitet som krävs.

1.4

 EESK menar att kommissionen genom sitt förslag erkänner begreppet europeisk solidaritet men att detta inte på något sätt befriar medlemsstaterna från deras ansvar och den roll som ankommer på dem.

1.5

 Med den nya civilskyddsmekanismen kommer EU i sin helhet och varje enskild medlemsstat att gemensamt ha tillgång till kapaciteterna hos en mekanism som kommer att förfoga över egna resurser men även andra resurser som EU-länderna kommer att bidra till.

1.6

 EESK anser att kommissionen genom att lägga fram det aktuella förslaget inte bara har insett att det var nödvändigt att sprida information på ett ordnat sätt, utan också att kunskaperna måste förmedlas till de berörda aktörerna i en strukturerad form om man vill att de ska vara till nytta.

1.7

 Att utbilda befolkningen och att i enlighet därmed utveckla dess katastrofberedskap måste absolut utgöra hörnstenen i ett gemensamt civilskydd, som bedrivs i samverkan med såväl medlemsstaterna som de tredjeländer som deltar i gemensamma insatser, i aktivt samarbete med de regionala och lokala myndigheterna.

1.8

 Civilskydd är visserligen en fråga för alla och envar, men det individuella ansvaret utgör inte den enda faktor som kan förbättra hanteringen av utmaningar: kollektiva insatser och gemensam medvetenhet spelar en större roll i detta avseende. I ett sådant sammanhang måste det civila samhället, icke-statliga organisationer, frivilliga och oberoende aktörer mobilisera sig och delta i både utarbetandet och genomförandet av beredskapsplaner vid naturkatastrofer.

1.9

 Genom kollektiva insatser kan företagen och de personer som arbetar där hjälpa samhället att anpassa sig till klimatförändringarnas skadliga effekter eller rent av motverka dem, samt i den mån det är möjligt minska konsekvenserna av naturkatastrofer eller orsakerna till de katastrofer som parallellt orsakas av människor, t.ex. vad gäller frågan om utsläpp av gaser och partiklar.

1.10

 Dagens innovativa teknik och digitala verktyg (sakernas internet) bör användas till förmån för de krafter som styr åtgärdscykeln avseende civilskydd, på alla dess nivåer. Oavsett om de utvecklas i förebyggande syfte eller för att kontrollera, leda eller informera de kapaciteter som finns på fältet kan dessa verktyg avvärja faror om de används väl.

1.11

 EESK anser att den av kommissionen föreslagna mekanismen rescEU kan

a)

sända en tydlig signal till EU-medborgarna om europeisk solidaritet, vid en tidpunkt då EU har särskilt behov av det,

b)

stärka samarbetet i fråga om de länder som håller på att ansluta sig till EU, men även framväxten av en motsvarande solidaritetskultur som bör råda mellan medlemsstaterna,

c)

göra att de länder som samarbetar på detta sätt inom EU:s institutioner tar itu med känsliga och viktiga områden och på detta sätt blir medvetna om den konkreta räckvidd som en union av stater såsom EU har utanför de frågor som vanligtvis står på dagordningen,

d)

främja det regionala samarbetet genom bilaterala avtal och bidra till att minska spänningarna inom politiskt känsliga områden såsom har visat sig vid många tidigare tillfällen då stora naturkatastrofer har bekämpats gemensamt.

1.12

 EESK konstaterar att utöver de uppgifter som kommissionen lagt fram om den omfattning som naturfenomen och naturkatastrofer haft fram till 2017 har årets sommar visat att det är nödvändigt att se över och komplettera den nuvarande ramen för EU:s civilskyddsmekanism. Bränder, värmeböljor och översvämningar, som haft en aldrig tidigare skådad omfattning i hela EU, även i regioner som hittills ansetts vara förskonade från detta slags katastrofer, och som är kopplade till klimatförändringarna, men även oförutsedda, kraftiga och ofta återkommande jordbävningar som orsakar enorma skador och förluster, visar att det är nödvändigt att ta den typ av initiativ som kommissionen föreslår med rescEU.

1.13

 Kommittén är övertygad om att civilskyddsfrågor under de kommande åren kommer att behöva hanteras ur en alltmer övergripande synvinkel och omfatta insatsstrategier på alla nivåer av mänsklig verksamhet. EESK konstaterar att det är nödvändigt att omedelbart anta en bredare politisk och rättslig ram för civilskydd i EU.

Rekommendationer

1.14

 Samtidigt som EESK förstår de problem och skyldigheter som den gällande EU-lagstiftningen, framför allt primärrätten, innebär för kommissionen anser kommittén att man måste göra allt för att medlemsstaterna ska ansluta sig till tanken på en gemensam strategi för civilskyddsfrågor, särskilt på områdena förebyggande, insatser och återhämtning.

1.15

 Nationella riskbedömningsstudier och handlingsplaner för förebyggande och insatser på lokal, regional och nationell nivå utarbetas visserligen på frivillig grund men ger upphov till finansiering och bör utgöra ett incitament för unionens medlemsstater att maximera de fördelar som rescEU för med sig.

1.16

 I samarbete med medlemsstaterna bör kommissionen utarbeta allmänna principer och riktlinjer för en ändring av de nationella lagstiftningarna som ger dem en gemensam och modern europeisk lagstiftningsram som kännetecknas av samstämmighet för frågor såsom tidig varning, frivilligarbete och frivilligas institutionaliserade deltagande på alla nivåer av åtgärdscykeln för civilskydd samt skyldigheten att avsätta en viss procentandel av budgeten till förebyggande åtgärder, för att bara nämna några exempel.

1.17

 EESK anser att inrättandet av gemensamma administrativa förfaranden i medlemsstaterna skulle leda till att det på detta område växer fram ett ”gemensamt språk”, som skulle maximera de fördelar som rescEU-mekanismen för med sig och sörja för den flexibilitet och effektivitet som eftersträvas för att utnyttja dem till fullo, framför allt för katastrofinsatser.

1.18

 EESK anser att man bör utnyttja resurser såsom europeiska grupperingar för territoriellt samarbete (EGTS) i syfte att säkerställa en för medlemsstaterna gemensam civilskyddsåtgärd på gränsöverskridande nivå.

1.19

 Kommittén är övertygad om att man bör ta fram ett initiativ för att uppmuntra innovativa företag och uppstartsföretag att förbättra, utveckla eller skapa nya högteknologiska instrument inom områdena förebyggande insatser och krishantering såsom t.ex. system för prognos, varning eller insatser.

1.20

 Skogsbränder är ett exempel bland flera på att det är nödvändigt att utarbeta sådana system, där man på samma gång utnyttjar den europeiska industrins tillgångar på områdena flygteknik, it, fordonsteknik, brandbekämpningsutrustning etc.

1.21

 Kommittén är övertygad om att kommissionen aktivt bör göra vetenskaps- och forskarsamfundet delaktigt i sin strategi för att diskutera de åtgärder som bör vidtas i olika skeden av civilskyddscykeln.

1.22

 För att möjliggöra utbyte av god praxis, information om de nya möjligheter som tekniken erbjuder samt andra frågor vore det lämpligt att ta initiativ till att inrätta ett årligt europeiskt forum, eventuellt under EESK:s ledning, där medlemmar av vetenskapssamfundet och ledare med ansvar för civilskyddsfrågor skulle delta.

1.23

 Kommissionen måste rekommendera medlemsstaterna en rad exempel på god praxis, särskilt i fråga om förebyggande och återhämtning, genom att införa modeller som säkerställer genomförbarhet och hållbarhet.

1.24

 EESK ser rörelsen för frivilligarbete och därmed det civila samhället som en av de främsta hävstängerna för att aktivera civilskyddsmekanismerna. Därför anser kommittén att det är absolut nödvändigt att samtidigt föreskriva att de ska stödjas med resurser och utrustning på EU-nivå och införlivas institutionellt i den nya rescEU-mekanismen.

1.25

 En fråga som antagligen kommer att behöva diskuteras inom EU:s organ, i syfte att upprätta en enhetlig ram för dess förvaltning, är den om att sörja för integreringen av de arbetstagare som så önskar i frivilliggrupper genom att vidta lämpliga åtgärder för att garantera deras grundläggande rättigheter, såsom försäkring och rätten till obligatorisk ledighet från arbetet, åtminstone när de deltar i civilskyddsinsatser på fältet.

1.26

 Vad gäller frivilliggrupper inom civilskyddet och de resurser som används vore det lämpligt att inrätta ett gemensamt europeiskt certifieringssystem som skulle kompletteras med särskilda utbildningar på lokal, regional, nationell eller europeisk nivå.

1.27

 EESK påminner kommissionen om att de europeiska struktur- och investeringsfonderna omedelbart bör ges den flexibilitet som eftersträvas för att finansiera arbetet för återhämtning och återställande efter en katastrof, och betonar att denna insats bör åtföljas av studier för att främja hållbar utveckling men även vara till hjälp i vardagslivet för befolkningen i katastrofdrabbade regioner, särskilt landsbygdsområden, för att undvika att de avfolkas.

1.28

 Det skulle vara till nytta om de ”kapaciteter” som skulle kunna köpas eller hyras i enlighet med vad som föreskrivs inom ramen för den nya rescEU-mekanismen i förekommande fall kombinerade flera användningsmöjligheter, för att ge bästa möjliga avkastning på investeringen. Luftburen kapacitet skulle exempelvis samtidigt kunna användas för att släcka skogsbränder, utföra sök- och räddningsinsatser, övervaka gränserna vid gränsöverskridande katastrofer och naturligtvis genomföra förebyggande åtgärder.

1.29

 Att förutse möjligheter till blandad användning av kapaciteter, som på en och samma gång täcker områdena säkerhet (safety) och skydd (security), utgör kanske ett sätt att inte bara hushålla med resurser utan även främja användningen av integrerad insatsverksamhet under EU:s ledning och bidra till målet om åtgärdernas komplementaritet.

1.30

 Den spridda fördelning av kapaciteter som enligt planerna ska inrättas inom ramen för rescEU bör bli föremål för en särskild studie, där man inte bara tar hänsyn till geografiska, geologiska och finansiella faktorer, utan som även och framför allt kommer att genomföras med beaktande av möjligheterna, på grundval av riskerna, till omedelbara insatser och täckning av EU:s regioner inför varje form av fara.

1.31

 EESK föreslår generellt, och åtminstone när den europeiska mekanismen aktiveras och ingriper, att den behöriga medlemsstaten eller regionen ska upprätta en katastrofakt, som kommissionen skulle kunna utarbeta en mall för, i syfte att ”bygga upp” sakkunskap och förbättra senare insatspraxis och på så sätt skapa en EU-omfattande databas. Det föreslås också att man ska fastställa indikatorer för att mäta rescEU:s insatstid och dess konkreta inverkan.

1.32

 Kommittén ställer sig positiv till möjligheten att genomförandet av planeringsbestämmelserna om riskbedömning och riskhantering skulle utgöra ett förhandsvillkor enligt sammanhållningspolitiken och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. EESK konstaterar dock att en sådan åtgärd skulle behöva föregås av en omfattande informationskampanj för att inte störa den produktiva processen.

1.33

 EESK anser att medlemsstaternas deltagande i den europeiska civilskyddspoolen måste förstärkas. De förberedande åtgärder som de vidtar för att delta i poolen bör dock även omfatta investeringar från deras sida i kompletterande utrustning, för att dels undvika att deras resurser försvagas, dels förstärka den operativa kapaciteten hos EU som helhet.

1.34

 EESK anser att det bör påpekas att man vid återhämtningen efter alla slags katastrofer bör ägna särskild uppmärksamhet åt de små och medelstora företagen, eftersom de är den viktigaste drivkraften för det ekonomiska och sociala vardagslivet.

2.   Allmänna kommentarer (bakgrund)

2.1

 Unionens civilskyddsmekanism tillhandahåller en ram för att samarbeta och ge stöd vid situationer då behoven är stora och exceptionella, oavsett om de uppstår inom eller utanför EU. Den berörda lagstiftningsramen fastställdes i rådets beslut 2001/792/EG, Euratom om inrättande av en gemenskapsmekanism för att underlätta ett förstärkt samarbete vid biståndsinsatser inom räddningstjänsten.

2.2

 Under de år som gått sedan dess har det ursprungliga beslutet ändrats genom i tur och ordning rådets beslut 2007/779/EG, Euratom om inrättande av gemenskapens civilskyddsmekanism (omarbetning) och Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU om en civilskyddsmekanism för unionen.

2.3

 Mekanismen omfattar för närvarande de 28 EU-medlemsstaterna, EES-länderna, dvs. Island och Norge, samt Montenegro, Serbien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Turkiet. EESK anser att det skulle vara särskilt lämpligt om även andra länder deltog i mekanismen, i syfte att förbättra dess flexibilitet och insatstid samt användningen av dess resurser.

2.4

 Den 23 november 2017 antog kommissionen ett förslag, åtföljt av ett meddelande, om att ändra lagstiftningsramen för unionens civilskyddsmekanism. På grundval av de kunskaper som vunnits av de erfarenheter som gjorts har förslaget följande mål:

a)

Att inrätta en särskild kapacitetsreserv (resurser) för EU för civilskydd.

b)

Att säkerställa ett snabbare insättande av stöd och minska byråkratin.

c)

Att vidta kompletterande åtgärder i fråga om förebyggande och beredskap.

2.5

 Det främsta finansieringsverktyget har hittills utgjorts av Europeiska unionens solidaritetsfond, som inrättades 2002 genom förordning(EG) nr 2012/2002.

2.6

 EESK har redan tidigare framfört sina ståndpunkter i frågor som rör civilskydd, naturkatastrofer och solidaritetsfonden genom sina yttranden NAT/314/2006 (1), ΝΑΤ/375/2008 (2), ΝΑΤ/438/2009 (3), ECO/355/2013 (4) och ECO/426/2017 (5).

2.7

 De huvudsakliga faktorer som unionens civilskyddsmekanism förlitar sig på i sin nuvarande verksamhet är Centrumet för samordning av katastrofberedskap (ERCC) i Bryssel, det gemensamma kommunikations- och informationssystemet för olyckor (Cecis), insatsgrupperna, civilskyddsmodulerna och grupperna för tekniskt stöd, med de resurser som står till deras förfogande, liksom utbildningsprogrammet och programmet för expertutbyte.

3.   Mekanismens nuvarande form

3.1

 Genom Lissabonfördraget fastställdes nya befogenhetsområden där Europeiska unionen får ingripa. Vad gäller civilskydd är de nya befogenheter som unionen tilldelas huvudsakligen av stödkaraktär.

3.2

 Lissabonfördraget syftar bland annat till att förbättra EU:s förmåga att hantera katastrofer, oavsett om de har naturliga orsaker eller orsakas av människor. Således ger dess artikel 196 unionen möjlighet att vidta åtgärder som rör förebyggande av risker, beredskapen hos aktörerna på civilskyddsområdet, insatser vid naturkatastrofer eller katastrofer som orsakas av människor, operativt samarbete mellan de nationella civilskyddsorganen och samstämmigheten mellan internationella åtgärder.

3.3

 Dessutom går dessa bestämmelser om civilskydd hand i hand med det krav på solidaritet som nämns i artikel 222 i fördraget, som ger EU befogenhet att bistå en medlemsstat som utsatts för en terroristattack eller drabbats av en naturkatastrof eller en katastrof som orsakats av människor.

3.4

 Det är numera uppenbart att de extrema meteorologiska fenomen som klimatförändringarna ger upphov till även drabbar Europa. EESK instämmer med kommissionen och Europaparlamentet i bedömningen att 2017 och 2018 har varit svåra år i fråga om naturkatastrofer på den europeiska kontinenten, med höga kostnader mätt i människoliv och förstörelse av stora skogsområden, fastigheter och infrastruktur. Jordbruket, skogsbruket, handeln och industrin har drabbats hårt, samtidigt som företeelser såsom skogsbränder har antagit en oroväckande omfattning i EU:s norra regioner, vilka hittills förmodats befinna sig utom räckhåll för åtminstone detta fenomen.

3.5

 EESK anser att den europeiska civilskyddsmekanismen i sin nuvarande form, i den nya omgivning som håller på att uppstå, har spelat ut sin roll, med tanke på att den visat sig vara otillräcklig, långsam och ineffektiv, särskilt när naturkatastrofer inträffar samtidigt i olika regioner. En annan stor nackdel är de ytterst begränsade resurser som den förfogar över och som enbart täcker transportkostnader men inte operativa eller andra kostnader, som ofta är mycket högre.

3.6

 Samtidigt visar det sig nu att medlemsstaterna, om de är hänvisade till enbart sina egna resurser, inte kan hantera större katastrofer, eftersom de kostnader som de måste bära om var och en ska köpa eller hyra all insatsutrustning är oöverkomliga, varför de måste kunna räkna med insatser på EU-nivå.

3.7

 Som ett talande exempel konstateras att inköpspriset för en modern och effektiv vattenbombare av typen Canadair, som används i stor omfattning i medlemsstaterna, uppskattas till omkring trettio miljoner euro, samtidigt som produktionen av dessa flygplan har avbrutits och det företag som tillverkar dem, även om det erhåller nya beställningar, inte kan leverera mer än ett eller två nya flygplan per år.

3.8

 Även om mekanismen för att frigöra resurser för närvarande ska kunna aktiveras när en stat hotas av en större katastrof är det dessutom oftast så att de övriga EU-länderna inte kan tillhandahålla något som helst stöd, antingen för att de uppenbart saknar kapacitet eller för att förhållandenas utveckling gör att till och med de få som har kapacitet hindras från att bedriva någon som helst operativ verksamhet i en annan medlemsstat.

3.9

 Mot bakgrund av den kapacitet som civilskyddsmekanismen för närvarande kan räkna med blir ovannämnda artikel 222 i Lissabonfördraget ofta verkningslös, eftersom resurserna är begränsade, byråkratin utgör ett hinder för omedelbara svar och snabba insatser och sammankopplingarna i fråga om kunskaper och utbyte av god praxis förblir teoretiska.

4.   Allmänna kommentarer till kommissionens förslag

4.1

 EESK upprepar att det är nödvändigt att förbättra, ändra och utveckla EU:s civilskyddsmekanism för att omvandla den till ett integrerat europeiskt system inriktat på katastrofhantering, med målet att den ska täcka hela åtgärdscykeln i fråga om civilskydd, från förebyggande till återhämtning från situationen.

4.2

 Genom förslaget om att förstärka EU:s kapacitet att hantera nämnda katastrofer genom rescEU-mekanismen kan EU och dess medlemsstater inte bara visa sitt mänskliga ansikte både teoretiskt och praktiskt, utan visar även, vid denna tidpunkt då det är nödvändigt att besinna Europas rötter, prov på den enighet och den solidaritet som utgör grundläggande principer i såväl dess grundfördrag som de avtal som följer av dem.

4.3

 Det bör understrykas att det i praktiken hittills inte har funnits några seriösa EU-incitament för att utarbeta energiska förslag och ingå stabila allianser för att hantera dessa katastrofer, och att de spontana insatserna i detta avseende ofta har visat sig vara lönlösa och ineffektiva. Det finns ett allt större behov av att med tätare mellanrum genomföra övningar mellan länder som är utsatta för gemensamma faror och som delar samma gränser, med deltagande och utbildning av frivilliga, liksom av att parallellt vidta stimulansåtgärder till förmån för samhällena för att öka antalet frivilliga genom att befria dem från uppgifter såsom reserven eller lätta på bördan av dessa.

4.4

 EESK välkomnar förstärkningen av mekanismerna för förebyggande och beredskap, i kombination med ökningen av infrastrukturens och ekosystemens resiliens. Utöver de lägre förlusterna av människoliv, det skydd som samhället kommer att åtnjuta och de direkta ekonomiska vinster som minskningen av insatsbehoven kommer att ge upphov till, kommer denna åtgärd att säkerställa ett bättre skydd av jordbruksproduktionen, eftersom den kommer att minska risken för katastrofer på grund av bränder eller översvämningar, som drabbar primärsektorn med våldsam kraft.

4.5

 När kommissionen erkänner att farorna – oavsett om de har naturligt ursprung, såsom översvämningar, bränder eller jordbävningar, eller orsakas av människor, såsom tekniska olyckor eller terroristattacker – för närvarande antar föränderliga och framväxande former, konstaterar den något som helt och hållet överensstämmer med hur dessa faror ser ut i dag och med den multiplikatoreffekt som man är enig om att klimatförändringarna har. Begreppet ”resiliens”, som har införts på området katastrofriskhantering, speglar det sätt på vilket all ekonomisk verksamhet bör bedrivas i allmänhet men även i synnerhet på infrastrukturområdet. För att bedöma och stärka infrastrukturens resiliens bör man ta hjälp av de allra senaste digitala verktygen och använda den mest innovativa tekniken.

4.6

 För första gången betonas i det koncept som utvecklats för att stärka kapaciteten för förebyggande, beredskap och insatser avseende katastrofer, men även för återställande efter katastrofer, de grundpelare på vilka stödet för principen om hållbar utveckling vilar. EESK ställer sig till fullo bakom det heltäckande klargörandet av begreppet civilskydd under hela dess cykel, eftersom man på så sätt lyfter fram behovet av social, ekonomisk och miljömässig vaksamhet. Denna övergripande strategi garanterar att hela skalan av ansvariga aktörer deltar i cykeln som helhet samt i spridningen och förmedlingen av sakkunskap och praxis. För att denna åtgärd ska bli framgångsrik bör man använda sig av program och övningar eller utbildningar som genomförs gemensamt av grupper av länder med liknande riskexponering.

4.7

 Mekanismen passar in i ramen för FN:s 20/20-agenda och den globala strategi för katastrofriskhantering som fastställs i Sendai-ramverket för katastrofriskreducering (UNISDR), och närmare bestämt dess första prioritet ”att förstå katastrofrisken”.

4.8

 EESK ställer sig också bakom den allmänna principen om att inrätta ett kunskaps- och utbildningsnätverk, enligt kommissionens beskrivning av det. Kommittén påpekar emellertid att vetenskapssamfundet och universiteten bör göras institutionellt delaktiga i det och att de bör få i uppdrag att bedriva forskningsverksamhet i form av arbeten och studier i syfte att beskriva och bedöma potentiella risker, den sårbarhet som de ger upphov till och samhällenas utsatthet för faror. Det framstår som nödvändigt att försäkra sig om medverkan av privata initiativ och företag samt det civila samhället, med tanke på den erfarenhet och kunskap som dessa samlat på sig men även för att samhällets strukturer ska kunna mobiliseras smidigare och mer direkt på lokal nivå när katastrofer inträffar. Dessutom framstår det som en fråga av allra högsta prioritet att informera och utbilda medborgarna om de olika faror som de måste möta.

4.9

 EESK stöder de särskilda kapaciteter som kommissionen föreslår ska utvecklas inom ramen för rescEU, närmare bestämt att inrätta en pool av resurser i form av vattenbombare, högkapacitetspumpar, utrustning för sök- och räddningstjänst i tätorter samt operativ kapacitet som ska utvecklas inom folkhälsosektorn genom inköp av fältsjukhusenheter och grupper för akutsjukvård, såsom anges i kapitel 3.1 andra stycket i kommissionens meddelande. Kommittén anser att man måste garantera att dessa resurser är driftskompatibla och kan användas flexibelt för att det ska gå att uppnå stordriftsfördelar med hänsyn till hållbar utveckling. Man skulle t.ex. kunna överväga att förvärva luftburen kapacitet som skulle användas samtidigt för att a) bekämpa skogsbränder från luften, b) utföra övervakning och patruller i luften för att ge tidig varning, c) utföra sök- och räddningsinsatser, d) transportera sjuka människor från svårtillgängliga områden eller avlägset belägna öar. På så sätt skulle man på ett ändamålsenligt sätt kunna utnyttja denna luftburna kapacitet under hela året, så att den kan avskrivas snabbare och på ekonomiskt fördelaktiga villkor.

4.10

 EESK föreslår att det ska inrättas regionala strukturer i de regioner som löper större risk för att behöva omedelbara insatser. Därutöver bör man stärka lokalsamhällena genom att ge dem nödvändiga resurser för en första insats och på denna nivå inrätta välutbildade grupper som har tillgång till system för tidig varning. Dessutom är det absolut nödvändigt att utarbeta och sprida gemensamma certifierade handböcker med riktlinjer.

4.11

 EESK välkomnar att områdena för finansiering av civilskyddsåtgärder till förmån för medlemsstaterna har utvidgats, t.ex. med anpassningen och återställandet men även höjningen av samfinansieringsandelen på transportområdet. Till exempel när en jordbävning orsakar stora skador är det fullständigt berättigat med samfinansiering mellan EU och den berörda medlemsstaten för att transportera och installera små bostadsenheter och för att anlägga en lämplig plats genom att utföra nödvändigt arbete för att förse den med infrastruktur och allmännyttiga tjänster, dvs. el, vatten, kommunikationer och avlopp, så att den socioekonomiska verksamheten kan återupptas så snabbt som möjligt och den sociala sammanhållningen tryggas.

4.12

 EESK motsätter sig inte att driftskostnaderna beaktas i samfinansieringen, men konstaterar samtidigt att man bör föreskriva en objektiv mekanism för att uppskatta och framför allt utvärdera dessa kostnader, så att resurserna används på lämpligt sätt. Kommittén anser dessutom att det är absolut nödvändigt att utnyttja alla alternativa finansieringskällor såsom strukturfonderna och samfinansiering från Europeiska investeringsbanken.

4.13

 I en rad yttranden har EESK alltid tagit ställning för behovet av att förenkla byråkratiska förfaranden och säkerställa nödvändig flexibilitet i användningen av EU-medel, utan att detta skadar insynen i processen och den oberoende kontrollen av den, som utgör oundgängliga förutsättningar för att garantera att EU-medborgarnas bidrag används lagligt och effektivt.

4.14

 EESK välkomnar att kommissionen hänvisar till den kamp som måste föras mot terrorismens följder och anser det nödvändigt att det finns en noggrant fastställd ram för åtgärder för förebyggande, insatser (på konsekvensnivå) och återhämtning. Inom en omedelbar framtid skulle kommissionen i detta avseende kunna utarbeta en plan för att utveckla även en uppsättning reservresurser för att hantera naturkatastrofer som beror på kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära (CBRN) olyckor, utan att de företag som är verksamma inom dessa sektorer befrias från vare sig sitt ansvar eller sina skyldigheter. Kommittén konstaterar att uteblivna insatser i tid vid sådana olyckor bland annat kan vara förödande för primärsektorns produktion och på så vis på lång sikt leda till enorma konsekvenser för hela befolkningens livsmedelsförsörjning och hälsa.

4.15

 EESK anser att det inom ramen för rescEU är absolut nödvändigt att mobilisera det civila samhället med hjälp av ett institutionellt erkännande, genom att göra det delaktigt i utformningen av politiken och förebyggandet, men även i insatserna vid katastrofer när det är möjligt. Även den europeiska solidaritetskåren bör göras delaktig.

5.   Särskilda kommentarer

5.1

 EESK anser även att det är nödvändigt att stärka de regionala och lokala myndigheternas roll på civilskyddsområdet och inom unionens nya mekanism genom att

a)

göra dem delaktiga i förebyggandet samt utformningen och genomförandet av riskhanteringsåtgärder och åtgärder för att bekämpa risker, oavsett om de kan tillskrivas naturliga orsaker eller människan,

b)

stödja deras specifika kapaciteter och införliva dem i den planerade åtgärden, eftersom de är de första som måste ingripa i händelse av en katastrof,

c)

dra nytta av deras kompetens för alla slags åtgärder för att säkerställa samordning och operativ utveckling i syfte att så långt som möjligt undanröja överlappning och främja driftskompatibilitet,

d)

stärka deras roll vid gränsöverskridande samarbete genom genomförande av gemensamma planer, program och utbildningar.

Bryssel den 18 oktober 2018.

Luca JAHIER

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

(1)  EUT C 139, 11.5.2001, s. 27.

(2)  EESK:s yttrande om ”Att förbättra gemenskapens räddningstjänstmekanism – hantering av naturkatastrofer” (EUT C 204, 9.8.2008, s. 66).

(3)  EESK:s yttrande om ”En gemenskapsstrategi för förebyggande av katastrofer” (EUT C 318, 23.12.2009, s. 97).

(4)  EESK:s yttrande om ”Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 2012/2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond” (EUT C 170, 5.6.2014, s. 45).

(5)  EESK:s yttrande om ”Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1303/2013 vad gäller ytterligare stöd till medlemsstater som drabbats av naturkatastrofer” (EUT C 173, 31.5.2017, s. 38).

Top