—

Sökanden gör genom sin första grund gällande att de angripna besluten strider mot motiveringsskyldigheten enligt artikel 296 FEUF. De angripna besluten innehåller inget ställningstagande till den enligt artikel 18.1 i förordning (EU) nr 305/2011 (1) centrala frågan huruvida de harmoniserade standarder som är aktuella uppfyller de berörda mandaten och huruvida det kan säkerställas att de grundläggande kraven för byggnadsverk iakttas. Av detta följer att varken sökanden eller tribunalen kan bedöma vilka rättsliga och faktiska väsentliga överväganden som svaranden har grundat sig på.

—

För det första strider de angripna besluten mot artikel 17.5 första och andra styckena i förordning (EU) nr 305/2011. Det förefaller som om svaranden, i strid med nämnda bestämmelser, inte har prövat i vilken mån de harmoniserade standarder som är aktuella överensstämmer med de berörda mandaten. Av detta följer att svaranden har varit ovetande om att en sådan överensstämmelse faktiskt inte har förelegat.

—

För det andra strider de angripna besluten mot artikel 17.2, jämförd med artikel 3.1 och 3.2 och artikel 17.3 första stycket, i förordning (EU) nr 305/2011. Svaranden har bortsett från att de harmoniserade standarder som har ifrågasatts inte tillhandahåller metoder och kriterier för bedömning av prestanda i förhållande till väsentliga egenskaper med avseende på bärförmåga, stadga och beständighet, förmåga att motstå sönderdelning eller hållbarhet för tankar för en enligt dessa standarder avsedd användning inom jordbävnings- och översvämningsområden, och från att nämnda standarder således är ofullständiga i förhållande till tre väsentliga egenskaper hos byggprodukter, vilket därmed äventyrar iakttagandet av de grundläggande krav som gäller för byggnadsverk.

—

För det tredje har svaranden gjort en felaktig bedömning genom att, i strid med artikel 18.2 i förordning (EU) nr 305/2011, inte införa ett av sökanden begärt förbehåll i de hänvisningar – till de harmoniserade standarder som har ifrågasatts – som offentliggörs i den officiella tidningen.

—

Slutligen gjorde svaranden, vid antagandet av de angripna besluten, ytterligare en felaktig bedömning när den avvisade den begäran som sökanden hade framställt i andra hand om att stryka den hänvisning till de standarder som är aktuella vilken offentliggörs i den officiella tidningen, med motiveringen att medlemsstaterna enligt kommissionen har möjlighet att införa en begränsning eller ett förbud.