2.3.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 81/160

Föredragande:

Pavel TRANTINA (CZ–III)

Medföredragande:

Antonello PEZZINI (IT–I)

1.1

EESK välkomnar Europeiska kommissionens förslag och konstaterar att det är en god utgångspunkt för en bredare diskussion, men att det finns åtskilliga inslag som bör klargöras och förbättras. Vi är glada över att se att vissa av de prioriteringar som framhölls av organisationer i det civila samhället under de olika samråd med berörda parter som anordnades av kommissionen har inbegripits i den rättsliga grunden (dvs. ytterligare finansiering, lokalt volontärarbete, fokus på att underlätta tillträde för unga från missgynnade miljöer eller med särskilda behov, fokus på kvalitetssäkring av placeringar och förenkling av administrativa förfaranden).

1.2

EESK anser att mervärdet av projekt som finansieras genom den europeiska solidaritetskåren ligger i deras budskap om europeisk solidaritet. Jämfört med tidigare initiativ syftar solidaritetskårens projekt till att skapa fullständig medvetenhet om det europeiska medborgarskapet och en känsla av tillhörighet till en union bland deltagarna och de samhällen som tar emot dem. Solidaritetskårens innovativa aspekt, som ligger i att den är grundad på värden kopplade till den europeiska identiteten och att dessa värden införlivas i projektutformning och omsätts i konkreta framsteg, är enligt kommittén av avgörande betydelse. Dessa värden anges tydligt i EU-fördraget: det handlar om fred, respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, mänskliga rättigheter – inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter – tolerans, icke-diskriminering, jämställdhet mellan kvinnor och män, rättsstaten, och respekt för och tillämpning av principerna om en social marknadsekonomi.

1.3

EESK välkomnar tillkännagivandet av denna nya investering i unga, men hyser farhågor över att den till stor del har åstadkommits genom en omfördelning av budgeten för den europeiska volontärtjänsten från Erasmus+ från och med 2018. EESK anser att investeringar i budgeten för den europeiska solidaritetskåren inte får ske på bekostnad av framgångsrika program som redan erbjuder unga ovärderliga möjligheter, särskilt Erasmus+ som redan är underfinansierat. Vi begär därför att ökade nya medel investeras i programmet.

1.4

Kommittén är mycket oroad över sammanslagningen av den europeiska solidaritetskårens mål och sysselsättningspolitiken för unga. Därför anser EESK att man bör ompröva inbegripandet av anställningar och praktikplatser i programmet. EESK föreslår att anställnings- och praktikdelen ska erbjudas genom andra redan befintliga EU-program som är inriktade på anställning och praktikplatser, där solidaritetsaspekten bör stärkas. Att enbart inrikta den europeiska solidaritetskåren på volontärområdet skulle möjliggöra större tydlighet och fokus, och bidra till att undvika sammanblandning med övriga EU-program som är tillgängliga för unga.

1.5

Efter ett brett samråd med centrala berörda parter har EESK tagit fram följande förslag, närmare specificerade i punkt 4, för att förbättra förslaget till rättslig grund:

om EESK:s förslag, liksom andra förslag, ges nedan.

2.1

Inrättandet av det initiativ som nu kallas den europeiska solidaritetskåren tillkännagavs av Europeiska kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker i talet om tillståndet i unionen i september 2016. Han fastställde att solidaritet är en av Europeiska unionens hörnstenar, och uttryckte en önskan om att få fler unga att delta i solidaritetsverksamhet och volontärarbete.

2.2

Europeiska solidaritetskåren lanserades officiellt den 7 december 2016 med målet att 2020 ha 100 000 deltagare. Europeiska solidaritetskårens centrala mål är att stärka sammanhållningen och främja solidaritet i det europeiska samhället genom att göra det möjligt för unga att delta i en rad olika solidaritetsbaserade verksamheter, t.ex. att hjälpa till vid nödsituationer såsom flyktingkrisen, men även när särskilda insatser krävs (exempelvis vid naturkatastrofer).

2.3

Om den europeiska solidaritetskåren godkänns kommer den att (åter)lanseras den 1 januari 2018, med en budget på 341 miljoner euro som ska fördelas mellan tre huvudsakliga verksamheter:

Dessa placeringar kommer att vara tillgängliga för unga som är mellan 18 och 30 år gamla. Programmet är för närvarande begränsat till EU28.

2.4

Programmet kommer att pågå i tre år, från 2018 till 2020. 80 % av budgeten för den europeiska solidaritetskåren kommer att anslås till volontärplatser och 20 % till anställningar (dvs. anställningar och praktikplatser). Av de 341 miljoner euro som programmet tilldelats kommer nästan 58 % (omkring 197,7 miljoner euro) att komma från Erasmus+. En övervägande andel av dessa medel kommer att tas från den europeiska volontärtjänsten (191 miljoner euro).

2.5

Registrerade deltagare uppmanas att skapa en profil på internetportalen och där ange sina preferenser i fråga om arbetsområden/typ av placering, och kommer att få erbjudanden om placeringar från offentliga eller privata enheter eller internationella organisationer som har tilldelats den europeiska solidaritetskårens kvalitetsmärkning. För att tilldelas solidaritetskårens märkning och få tillgång till databasen måste organisationen genomgå ett ackrediteringsförfarande (som liknar det som används inom europeiska volontärtjänsten) för att bevisa att de uppfyller kraven i stadgan för den europeiska solidaritetskåren (1) (dvs. att de bl.a. garanterar kunskapsutveckling, säkra och anständiga arbetsvillkor och adekvat utbildning).

2.6

Kommissionen och genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur (Eacea) kommer att övervaka genomförandet av den europeiska solidaritetskåren på EU-nivå, och de nationella programkontoren för Erasmus+ kommer att övervaka genomförandet på nationell nivå.

2.7

När det gäller volontärplatser kommer levnadsomkostnader (mat, boende), resor, försäkring och ca 155 euro per månad att erbjudas alla deltagare. När det gäller anställningar och praktikplatser kommer anställningsavtalet, löner och skriftliga praktikavtal samt ersättning att fastställas i enlighet med den nationella lagstiftningen. Ekonomiskt stöd för resor förväntas för dessa placeringar.

2.8

Extra ekonomiskt stöd till unga från missgynnade miljöer planeras, och vissa av kostnaderna för värdorganisationerna (dvs. administrativa kostnader, förvaltningskostnader, stöd) kan eventuellt också täckas. Stöd inför en placering (dvs. språkinlärning) kommer främst att tillhandahållas online, men organisationerna kan om de så vill komplettera detta med sina egna stödsystem. Den europeiska solidaritetskårens resurscentrum kommer att inrättas i de nationella programkontoren för Erasmus+, för att stödja deltagande organisationer.

3.1

EESK välkomnar inrättandet av ett nytt program som fokuserar på unga och särskilt på ungdomsvolontärarbete, vilket saknas i den nuvarande EU-strukturen. EESK välkomnar likaså mångfalden av placeringstyper som erbjuds inom ramen för den europeiska solidaritetskåren, såsom ”solidaritetsprojekt” på lokal nivå, där en mycket framgångsrik del av de tidigare ungdomsinitiativen tillvaratas.

3.2

EESK hoppas att detta program kan leda till att en bredare volontärstrategi på EU-nivå kan utvecklas, inte enbart för de 100 000 unga i programmet utan för de omkring 100 miljoner unga och vuxna EU-medborgare som för närvarande deltar i volontärarbete i hela Europa. Såsom EESK redan har betonat i yttrandet om EU-politik och frivilligarbete (2) behövs en mer samordnad strategi från EU-institutionernas sida när det gäller politiken för frivilligarbete. Frivilligarbetet bör erkännas som en sektorsövergripande politisk fråga och samordnas av en särskild enhet inom kommissionen, med stöd av erforderliga politiska strukturer i andra EU-institutioner. I detta syfte innehåller policydagordningen för frivilligarbete i Europa (Pave) ett antal inspirerande förslag för den framtida utvecklingen av frivilligarbetet i EU och medlemsstaterna samt för arbetsmarknadsparterna och de icke-statliga organisationerna. Den europeiska solidaritetskåren skulle även kunna stärka och främja skapandet av nationella volontärstrukturer och undanröja de många hinder som fortfarande kvarstår för gränsöverskridande volontärarbete.

3.3

Den europeiska solidaritetskåren bör bidra till europeiska sociala värden. Kommittén är mycket oroad över sammanslagningen av den europeiska solidaritetskårens mål och sysselsättningspolitiken för unga. En sådan strategi riskerar att leda till att betalt arbete ersätts av obetalt arbete för unga i Europa. I detta avseende är det oroväckande att den definition av ”volontärarbete” som anges i dokumentet om den rättsliga grunden för den europeiska solidaritetskåren (heltid, obetald volontärtjänst som utförs kontinuerligt, fem dagar i veckan under sju timmar om dagen) är mycket lik beskrivningen av en anställning. Volontärarbete är dock inte vanligtvis ett heltidsjobb, utan äger snarare rum under volontärens fritid.

3.4

EESK föreslår att anställnings- och praktikdelen ska erbjudas genom andra redan befintliga EU-program som är inriktade på anställning och praktikplatser, där solidaritetsaspekten bör stärkas. Att enbart inrikta den europeiska solidaritetskåren på volontärområdet skulle möjliggöra mer tydlighet och fokus, och bidra till att undvika sammanblandning med andra EU-program som är tillgängliga för unga.

3.5

Om anställning och praktikplatser ändå behålls i den europeiska solidaritetskåren skulle EESK vilja att kvalitetsstandarder (den europeiska kvalitetsstadgan för praktikplatser och lärlingsutbildning och den åtgärdsram för lärlingsutbildning som håller på att utarbetas och som överenskommits gemensamt mellan arbetsmarknadens parter på europeisk nivå) iakttas och att ersättningen ligger helt i linje med nationell lagstiftning om löner och/eller tillämpliga kollektivavtal. Tillhandahållandet av platser bör på samma sätt begränsas till ideella organisationer, stiftelser och sociala företag. Det skulle också bli nödvändigt att tillhandahålla handledning för lärlingar och praktikanter, avtal som inbegriper sjuk- och socialförsäkring samt tydligt definierade utbildningsmål.

3.6

Genomförandet av den europeiska solidaritetskåren bör övervakas med deltagande av ungdomsorganisationer och arbetsmarknadens parter, och båda bör ha en särskild roll i fråga om att säkerställa att det görs tydlig åtskillnad mellan volontärarbete och eventuell anställning.

3.7

Kommittén är övertygad om att den europeiska solidaritetskåren bör genomföras till fullo inom ramen för Erasmus+, i stället för att man inrättar ett helt nytt program som förvaltas genom strukturerna inom Erasmus+. Detta skulle även kunna bidra till att helt anpassa villkoren för den återstående delen av den europeiska volontärtjänsten till den europeiska solidaritetskåren. Det skulle dessutom innebära att programmet inte är hotat efter 2020. Ytterligare finanser och stöd behövs under alla omständigheter.

3.8

Mot bakgrund av tidigare erfarenheter anser EESK att det är viktigt att

a)

Hur kan vi garantera att information om initiativet når alla unga, alla regioner och alla organisationer för nyanlända, särskilt de som befinner sig i mer utsatta situationer? Eller kommer detta att vara ett slags ”sluten verksamhet” för några få utvalda?

b)

Hur kan vi säkerställa att unga med färre möjligheter verkligen har möjlighet att få tillgång till programmet? Det är avgörande att tillhandahålla ekonomiskt stöd för utåtriktad verksamhet riktad till organisationer som deltar i programmet. Stödjande organisationers roll skulle vara avgörande för att upprätthålla utåtriktad verksamhet och stödja fortsatt engagemang. Programmet bör stärka ungas deltagande i samhällets tjänst bortom verksamheten inom den europeiska solidaritetskåren.

c)

Man måste säkerställa kvaliteten för deltagarna, men hur ska vi bedöma kvaliteten på solidariteten (enskilda projektresultat)?

d)

Bör vi integrera den europeiska solidaritetskåren i andra EU-program? En dimension av lokalt volontärarbete skulle även kunna inbegripas i Erasmus+ rörlighetsprogram för studenter och kopplas till den europeiska solidaritetskåren.

e)

Vilka objektiva kriterier kommer kommissionen att använda för att årligen justera den tillgängliga budgeten för varje specifik verksamhet? Justeringar på grundval av efterfrågenivån för varje verksamhet skulle å ena sidan bidra till att minska trycket på vissa verksamheter och å andra sidan bidra till att förebygga minskat engagemang från ungas och deltagande organisationers sida.

f)

Hur kan vi säkerställa att finansieringsansökningarna kommer att vara tillräckligt flexibla för volontärorganisationer och ungdomsgrupper? Ett förenklat förfarande skulle kunna bidra till att säkerställa att mikrostöd (mindre än 5 000 euro) kan sökas när som helst utan några fastställda tidsfrister och med ett förenklat ansökningsformulär.