12.1.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 11/44

—

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 165 och 166,

—

med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2010 om att främja ungdomens tillträde till arbetsmarknaden och stärka den rättsliga ställningen för praktikanter och lärlingar (1),

—

med beaktande av rådets rekommendation om att inrätta en ungdomsgaranti,

—

med beaktande av sin resolution av den 16 januari 2013 om att inrätta en ungdomsgaranti (2),

—

med beaktande av sin resolution av den 15 april 2014 om hur Europeiska unionen kan bidra till att skapa en gynnsam miljö för företag och nystartade företag för att skapa arbetstillfällen (3),

—

med beaktande av sin resolution av den 22 oktober 2014 om den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken: genomförande av prioriteringarna för 2014 (4),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande (5),

—

med beaktande av rådets rekommendation om kvalitetskriterier för praktikprogram (6) och av sin skriftliga fråga E-010744/2015 av den 2 juli 2015 om rådets rekommendation om kvalitetskriterier för praktikprogram,

—

med beaktande av rådets slutsatser från april 2015 om att stärka det sektorsövergripande politiska samarbetet för att effektivt hantera socioekonomiska utmaningar för ungdomarna (7),

—

med beaktande av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning,

—

med beaktande av den förteckning över frågor som FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning har antagit i samband med Europeiska unionens inledande rapport (8),

—

med beaktande av Cedefops informationsmeddelande från juni 2013 Roads to recovery: three skill and labour market scenarios for 2025,

—

med beaktande av Cedefops informationsmeddelande från mars 2014 Skill mismatch: more than meets the eye,

—

med beaktande av Cedefops studie från november 2014 The validation challenge: how close is Europe to recognising all learning?,

—

med beaktande av meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Sjätte lägesrapporten om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning: Investering för tillväxt och sysselsättning (COM(2014)0473),

—

med beaktande av meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén EU:s handikappstrategi 2010–2020: Nya åtgärder för ett hinderfritt samhälle i EU (COM(2010)0636),

—

med beaktande av kommissionens rapport från april 2015 Piloting Youth Guarantee partnerships on the ground – A summary report of key achievements and lessons from the European Parliament Preparatory Action on the Youth Guarantee,

—

med beaktande av Eurofounds rapport från 2015 Youth entrepreneurship in Europe: values, attitudes, policies,

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1304/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska socialfonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1081/2006, särskilt kapitel IV om ungdomssysselsättningsinitiativet (9),

—

med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och yttrandet från utskottet för kultur och utbildning (A8-0366/2015), och av följande skäl:

A.

För närvarande är 4,5 miljoner ungdomar i åldern 15 till 24 år arbetslösa i EU, och det finns mer än 7 miljoner unga européer i åldern 15 till 24 år som varken arbetar eller studerar.

B.

Arbetslösheten i hela EU låg på 9,9 procent i slutet av 2014, men ungdomsarbetslösheten var dubbelt så hög: 21,4 procent.

C.

Ungdomar har drabbats särskilt hårt av krisen.

D.

Bristen på relevant kompetens för tillgängliga arbeten och en missmatchning med utbildningen är viktiga orsaker till ungdomsarbetslösheten. Trots att ungdomar i dag har högre utbildning och mer kompetens än tidigare generationer står de fortsatt inför strukturella hinder när det gäller att få arbeten av god kvalitet som respekterar EU:s och medlemsstaternas normer. Ungdomsarbetslöshetskrisen kan inte lösas utan ett effektivt och hållbart skapande av arbetstillfällen av god kvalitet.

E.

Det tar lång tid att ta sig in på arbetsmarknaden och många går arbetslösa länge, vilket påverkar karriärmöjligheterna, lönen, hälsan och den sociala rörligheten på ett negativt sätt.

F.

Ungdomarna är en tillgång för den europeiska ekonomin, och de bör satsa helhjärtat för att kunna erbjuda den kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden, genom att föregripa morgondagens behov.

G.

Ungdomarna kan delas upp i tre större grupper: studerande, arbetstagare och arbetslösa. Var och en av dessa grupper bör omfattas av olika politiska strategier för att de ska kunna integreras på arbetsmarknaden. Detta innebär att unga studerande måste ha den kompetens som krävs av arbetsmarknaden, att unga arbetstagare måste uppdatera sin kompetens och utbildning under hela sitt yrkesliv och att man när det gäller arbetslösa ungdomar måste ta hänsyn till om de är aktiva arbetssökande eller om de tillhör den grupp som varken arbetar eller studerar.

H.

Alla åtgärder måste vidtas för att se till att utbildningssystemen på ett adekvat sätt förbereder de studerande för deras valda yrke och för att säkerställa ett nära samarbete mellan företrädare för utbildningssektorn, socialtjänsten i förekommande fall, arbetsgivarna och de studerande.

I.

Planeringen av utbildning förbättras betydligt när studerande och ungdomsorganisationer deltar i beslutsprocessen. På så sätt uppfylls i högre grad samhällets och arbetsmarknadens krav samt kraven på nödvändig kompetens.

J.

Personer som är missgynnade, utsatta för diskriminering och sårbara utesluts ofta från möjligheten att utveckla sina talanger, förmågor och färdigheter när man inte tar hänsyn till den sociala dimensionen i utbildning, sysselsättning och socialpolitik. Tillräckliga ekonomiska resurser bör anslås till utbildningssektorn.

K.

Genomförandet av effektiva utbildningsåtgärder och kompetenshöjande åtgärder kan med stöd av arbetsgivare, arbetsförmedlingar och andra relevanta aktörer bidra till att minska ungdomsarbetslösheten.

L.

Lämplig utbildning för rekryterare, personalansvariga, arbetsförmedlingar, arbetsgivare och utbildningssektorn är nödvändig.

M.

Den ekonomiska krisen under 2008 har skapat ytterligare problem i fråga om ungdomars tillträde till arbetsmarknaden, eftersom ungdomsarbetslösheten är mer konjunkturkänslig än den generella arbetslösheten då ungdomar oftast har mindre erfarenhet.

N.

Mikroföretag och små och medelstora företag är en av de viktigaste källorna till sysselsättning i EU. De står för långt över 80 procent av alla arbetstillfällen och har varit ledande inom många ”gröna” sektorer, men de kan ha särskilt svårt att förutse vilken kompetens som behövs och att ta till vara jobbpotentialen.

O.

Ungdomars företagande kan bidra till att minska ungdomsarbetslösheten och kan genom utbildning öka deras anställbarhet.

P.

Praktik- och lärlingsprogram har haft olika framgång inom EU beroende på deras särdrag.

Q.

När den genomförs på ett effektivt sätt utgör ungdomsgarantin en genomgripande strategi för att hjälpa ungdomar att framgångsrikt ta sig in på arbetsmarknaden eller påbörja en högkvalitativ utbildning, vilket resultaten från Europaparlamentets förberedande åtgärd för ungdomsgarantin visar.

R.

För att ungdomsgarantin ska ge konkreta resultat är det nödvändigt att beakta ungdomars verkliga behov i arbetslivet och de sektorer där nya arbeten faktiskt skapas, såsom den sociala ekonomin och den gröna ekonomin samt låta allt detta åtföljas av en konstant och noggrann övervakning av inte bara enskilda projekt utan även de byråer som tillhandahåller dem genom att utarbeta regelbundna rapporter om hur denna åtgärd för att bekämpa ungdomsarbetslösheten utvecklas.

S.

Ungdomssysselsättningsinitiativet är ett verktyg som är av avgörande betydelse för att ge ett riktat stöd till ungdomar som varken arbetar eller studerar.

1.

Europaparlamentet konstaterar att individuell kompetensutveckling och spridning av kunskaper och kompetens är en av de viktigaste delarna i en integrerad sysselsättnings- och socialpolitik som kan göra det möjligt att uppnå en långsiktig tillväxt, främja den europeiska konkurrenskraften, bekämpa arbetslösheten och bygga ett mer inkluderande europeiskt samhälle om kompetensutvecklande politiska åtgärder tar hänsyn till arbetslösa ungdomars månbottnade behov och talanger. Parlamentet erinrar om att kompetensutvecklingen inte kommer att ha någon inverkan om man inte samtidigt tar uti med skapandet av arbetstillfällen och en adekvat social trygghet.

2.

Europaparlamentet betonar att ”en ny satsning på sysselsättning, tillväxt och investeringar” är en viktig prioritering för kommissionen och att den i sitt arbetsprogram för 2015 åtog sig att ta praktiska initiativ för att främja integrering och anställbarhet på arbetsmarknaden, särskilt åtgärder för att hjälpa medlemsstaterna att få in ungdomar på arbetsmarknaden. Parlamentet har regelbundet föreslagit olika lösningar och betonat att sysselsättning och utbildning för ungdomar bör vara en av EU:s högsta politiska prioriteringar.

3.

Europaparlamentet påminner om att det är utomordentligt viktigt att ungdomar, relevanta aktörer, organisationer och arbetsmarknadens parter engageras i främjandet av utvecklingen, genomförandet, övervakningen och utvärderingen av relevanta initiativ med målet att stödja ungdomssysselsättning på EU-nivå, nationell och lokal nivå.

4.

Europaparlamentet noterar att det å ena sidan finns 24 miljoner arbetslösa i Europa, inklusive 7,5 miljoner unga som varken arbetar eller studerar, och å andra sidan två miljoner otillsatta tjänster. Det finns många överkvalificerade arbetslösa ungdomar vars kompetens inte svarar mot efterfrågan på arbetsmarknaden, Parlamentet betonar därför behovet att få till stånd starka partnerskap mellan lokala myndigheter, utbildningsanstalter, arbetsförmedlingar – både allmänna och specialiserade – arbetsmarknadens parter och näringslivet i syfte att stödja inrättandet, genomförandet och övervakningen av hållbara, inkluderande och högkvalitativa sysselsättningsstrategier och handlingsplaner på lång och medellång sikt. Parlamentet uppmanar till närmare och strukturellt samarbete och samverkande mellan skolutbildning och yrkesutbildning, offentlig förvaltning, näringsliv och det civila samhället, särskilt student- och ungdomsorganisationer, i syfte att bättre anpassa kompetensen till arbetsmarknadens behov, bland annat genom möjligheter till en andra chans, i syfte att maximera utbildningens kvalitet. Parlamentet framhåller att detta förbättrade samarbete även är av avgörande betydelse för ett effektivt genomförande av ungdomsgarantin.

5.

Europaparlamentet välkomnar de verktyg för kompetensutveckling och för prognostisering av kompetensbehov som kommissionen föreslagit, och betonar att kompetensutvecklingen bör främja utvecklingen av kompetens inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik – områden som är allmänt gångbara i en ekonomi. Parlamentet betonar dock att det behövs mer ambitiösa åtgärder och investeringar. Samtliga intressenter på arbetsmarknaden måste vara starkt engagerade på alla nivåer för att förutse framtida kompetensbehov.

6.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, regionala självstyrelseorgan och lokala myndigheter att tillsammans med arbetsmarknadens parter och utbildningsanordnare anta och genomföra strategier för kompetensutveckling och strategier för att förutse framtida kompetensbehov, med målsättningen att förbättra allmän, sektorsspecifik och yrkesspecifik kompetens. Parlamentet betonar dessutom vikten av partnerskap och förtroende mellan utbildningsanstalter, företag, arbetsmarknadens parter och myndigheter.

7.

Europaparlamentet betonar den roll som högre utbildningsanstalter spelar i utvecklingen av den kunskap och kompetens som utexaminerade behöver för att bli framgångsrika på arbetsmarknaden.

8.

Europaparlamentet understryker den viktiga roll som kompetenta och stöttande lärare har för att minska skolavhoppen, särskilt i underutvecklade områden, och för att förbättra ungdomars anställbarhet. Parlamentet betonar att lärarna måste få bättre stöd från skolorna, utbildningsanstalterna, lokalsamhället och utbildningspolitiken, till exempel genom effektivare och mer aktuell utbildning i nya färdigheter, såsom entreprenörskaps- och IKT-färdigheter, främjande av ”peer learning” och utbyte av bästa praxis samt större utbildningsmöjligheter och bättre system för kontinuerlig yrkesutbildning. Parlamentet betonar i detta hänseende vikten av att investera i utvecklingen av livslångt lärande för lärarna. Parlamentet motsätter sig starkt alla nedskärningar i utbildningsbudgetarna, särskilt när det sker i kombination med minskade stipendier och bidrag och ökade utbildningsavgifter.

9.

Europaparlamentet uppmuntrar till integrering av nya undervisningsmetoder, som tas fram av lärarna utifrån de specifika behoven i klassen.

10.

Europaparlamentet understryker att utbildningsanordnarna och företagen bör arbeta tillsammans för att ta fram bevis på kvalifikationer som sanningsenligt återspeglar den faktiska kompetens som innehavarna av bevisen har erhållit under livet.

11.

Europaparlamentet understryker vikten av att engagera unga, innovativa arbetsgivare i en löpande dialog mellan utbildningsanstalterna och arbetsgivarna för att på ett mer framgångsrikt sätt anpassa utbildningarna och fortbildningarna till arbetsmarknadens krav, och välkomnar och betonar betydelsen av mentorsprogram för ungdomars framtida möjligheter att få arbete.

12.

Europaparlamentet understryker vikten av administrativ kapacitet och fungerande arbetsförmedlingar. Parlamentet efterlyser en förstärkning av partnerskapsprincipen mellan myndigheter och det civila samhället och även ett tillhandahållande av lämplig utbildning för lokala och regionala myndigheter och andra berörda parter i syfte att utnyttja europeiska fonder på ett effektivare och mer strategiskt sätt. Parlamentet uppmanar också regeringarna att på ett mer ambitiöst sätt anstränga sig för att föregripa ungdomarnas, företagens och det civila samhällets behov, liksom skolornas och yrkesutbildningsanstalternas behov, genom att snabbare genomföra sysselsättningsprogram och övervaka resultaten.

13.

Europaparlamentet betonar vikten av ett nära sektorsövergripande samarbete, i synnerhet mellan arbetsförmedlingar och utbildningstjänster.

14.

Europaparlamentet erinrar om att de politiska åtgärderna bör inriktas på att hjälpa unga som varken arbetar eller studerar, inklusive de som har avbrutit arbetssökande och studier, att återuppta sin utbildning eller integreras på arbetsmarknaden.

15.

Europaparlamentet konstaterar att de europeiska fonderna, om de utnyttjas effektivare och mer strategiskt, kan bli ett utomordentligt instrument för universitetens och företagens tillväxt och utveckling. Parlamentet vill se att det avsätts större ekonomiska resurser för att sprida information om de europeiska finansieringsinstrumenten samt för att bredda kunskaper och nödvändig kompetens inom universitet och företag när det gäller att söka medel samt studera och driva finansieringsprojekt.

16.

Europaparlamentet understryker att det är nödvändigt att inrätta ett system för kontroll och övervakning av hur resurserna i EU:s fonder utnyttjas för att kunna garantera att de utnyttjas korrekt.

17.

Europaparlamentet efterlyser ett EU-pris för de bästa projekten för att bekämpa ungdomsarbetslösheten, som skulle kunna knytas till det paneuropeiska European Youth Award och till det europeiska priset för ungdomssysselsättning i den sociala ekonomin. Parlamentet uppmanar kommissionen att synliggöra sådana initiativ i syfte att höja medvetenheten om dem och närma sig medborgarnas behov. Parlamentet betonar behovet av budgetansvar och anser därför att sådana initiativ bör finansieras via den nuvarande budgeten.

18.

Europaparlamentet efterlyser en framåtblickande och resultatinriktad europeisk strategi för kompetensutveckling som ska tjäna som vägledning för de nationella strategierna för kompetensutveckling och integrera dem i de nationella sysselsättningsplanerna och samtidigt erbjuda en heltäckande ram för de sektorsvisa handlingsplaner som föreslås i sysselsättningspaketet.

19.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att så snart som möjligt vidta åtgärder i enlighet med de utbildnings- och arbetsmarknadsrelaterade landsspecifika rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen och andra rekommendationer från kommissionen.

20.

Europaparlamentet betonar företagens roll, däribland små och medelstora företag samt aktörer inom den sociala och solidariska ekonomin och mikroföretag, i utbildning för arbetslivskompetens och sysselsättningsskapande för ungdomar. Parlamentet betonar behovet att erbjuda ungdomar utbildning som förbereder dem för entreprenörskap på så många olika sätt som möjligt. Parlamentet vill att läroplaner ska inkludera utvecklingen i en säker miljö av den yrkeskompetens som behövs för att starta och driva företag, och att man främjar kompetens, färdigheter och kunskap i entreprenörskap, som effektivt tillhandahålls genom praktisk erfarenhet från det verkliga livet. Parlamentet förslår att undervisning i entreprenörskap kan ges inom olika undervisningsämnen eller som ett separat läroämne, och understryker behovet av tillgång till högkvalitativ praktik och yrkesutbildning genom hela utbildningen på universitetsnivå och även efter denna. Parlamentet understryker att erhållandet av demokratisk kompetens och lagarbetsfärdigheter samt ansvarstagande och situationsanalys ingår som en del av ett livslångt lärande som främjar ett aktivt medborgarskap. Parlamentet betonar möjligheterna och fördelarna med att engagera många olika aktörer (exempelvis framgångsrika unga entreprenörer, icke-statliga organisationer som syftar till att främja entreprenörskap) i tillhandahållandet av utbildning i entreprenörskap.

21.

Europaparlamentet konstaterar att stödjandet av entreprenörskap, förståelsen av ekonomiska samband samt stärkandet av egenansvaret och egna initiativ spelar en viktig roll för ett aktivt ansvarstagande för den egna karriären. Parlamentet menar att det är myndigheternas, utbildningssektorns, företagens och det civila samhällets ansvar att främja entreprenörskap. Parlamentet upprepar behovet att utveckla rörligheten inom företag. Parlamentet upprepar finansinstitutens roll i nystart av företag och tillgång till finansiering, och uppmanar till investeringar, kompetensutveckling och planering i nya och potentiella sektorer såsom ren teknik och gröna arbetstillfällen, eftersom det i dessa sektorer finns stora möjligheter att skapa arbetstillfällen av god kvalitet.

22.

Europaparlamentet understryker att entreprenörsfärdigheter även kan erhållas genom kompetensutvecklingsprogram som anordnas utanför det allmänna utbildningssystemet och att dessa program kan innehålla vägledning och mentorskapsaktiviteter som tillhandahålls av erfarna utbildare, entreprenörer och affärsexperter som inte bara underlättar värdefulla praktiska kunskaper samt råd och återkoppling om företagande till potentiella entreprenörer, utan även ger dem möjlighet att skapa värdefulla nätverk av kontakter med befintliga företag och entreprenörer som annars skulle ta lång tid att bygga upp.

23.

Europaparlamentet betonar behovet att lätta på befintliga administrativa och ekonomiska krav i samband med nystart och drift av företag, genom förenklade förfaranden, enklare tillgång för nystartade företag till kredit, riskkapital och mikrofinansiering, garanterad höghastighetsinternetuppkoppling, skräddarsydd sektorsövergripande rådgivning, införandet av stimulansåtgärder för entreprenörer som anställer unga arbetslösa när så är möjligt. Parlamentet understryker betydelsen av mikrokrediter och EU:s program för sysselsättning och social innovation (EaSI) samt investeringsplanen för Europa för att uppnå dessa mål, och framhäver behovet av att skapa en enda kontaktpunkt för att hantera alla relevanta administrativa förfaranden rörande nystart och drift av företag. Parlamentet påminner om att alla administrativa krav bör ta hänsyn till respekten för arbetstagarnas rättigheter.

24.

Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att ta del av programmet Erasmus för unga företagare och att marknadsföra det bland ungdomar som vill starta företagsprojekt, så att de kan dra nytta av en utlandserfarenhet och få nya färdigheter som hjälper dem att lyckas med sina företagsprojekt.

25.

Europaparlamentet påminner om att de kreativa sektorerna är bland de mest entreprenörsinriktade och snabbväxande sektorerna och att kreativ utbildning leder till att överförbara färdigheter utvecklas, såsom kreativt tänkande, problemlösning, lagarbete och uppfinningsrikedom. Parlamentet noterar att konst och medier är särskilt tilltalande sektorer för ungdomar.

26.

Europaparlamentet påminner om de många arbeten med anknytning till traditionella färdigheter, ofta sådana som inte kan omlokaliseras, som hjälper till att stimulera lokala ekonomier och är av kulturellt intresse. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att se till att hantverksyrken och andra yrken med traditionella och kulturella inslag bevaras och verkligen förs vidare till yngre generationer tack vare specialiserade program.

27.

Europaparlamentet uppmanar till införandet av gynnsamma förutsättningar för den sociala ekonomin i syfte att kombinera sysselsättningsskapande för ungdomar och utveckling av det sociala kapitalet. Parlamentet vill att sociala och solidariska företag i större utsträckning inkluderas i nationella och europeiska handlingsplaner för sysselsättning, kompetensutveckling och social integration, i syfte att frigöra och utnyttja deras sysselsättningsskapande potential och deras förmåga att bidra till att uppfylla de överordnade målen i Europa 2020-strategin.

28.

Europaparlamentet erinrar om att arbetsgivare och entreprenörer spelar en viktig roll i det arbetsplatsförlagda lärandet såväl som när det gäller att tillhandahålla lärlingsplatser, och att detta bör stödjas och utvecklas ytterligare.

29.

Europaparlamentet påpekar att åtgärder för främjande av entreprenörskap bland ungdomar kräver planering på medellång och lång sikt, och betonar att åtgärderna för främjande av entreprenörskap bör vara anpassade till medlemsstaternas skiftande behov.

30.

Europaparlamentet efterlyser ett effektivt stöd för socialt ansvarstagande, miljövänliga och hållbara entreprenörsprojekt samt främjande av hållbara alternativa modeller, såsom kooperativ, som bygger på en demokratisk beslutsprocess och försöker påverka det lokala samhället.

31.

Europaparlamentet betonar det akuta behovet att förbättra kvalifikationerna och motivationen hos vägledarna på offentliga arbetsförmedlingar, så att de på ett proaktivt sätt kan möta unga arbetssökandes behov samt hjälpa dem med att komplettera sina kvalifikationer och identifiera de kompetenser som de behöver för arbetsmarknaden.

32.

Europaparlamentet påminner om att skräddarsydd utbildningsrådgivning av god kvalitet och stöd på alla utbildningsnivåer är nödvändig och kan minska risken för tidiga skolavhopp, men även bidra till att överbrygga svårigheterna med att få tillträde till arbetsmarknaden. Parlamentet betonar att denna yrkesorientering bör förankras i läroplanerna och tillhandahållas i samarbete med näringslivet och arbetsförmedlingarna. Parlamentet påminner om vikten av att lära sig språk och matematik.

33.

Europaparlamentet uppmärksammar bristerna i medlemsstaternas yrkesvägledning, och betonar vikten av att öka yrkesvägledningens kvalitet på skolorna och av att kontinuerligt fortbilda yrkesvägledarna, så att de på ett kvalificerat sätt kan hjälpa elever och studerande i deras yrkesval.

34.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att undersöka bästa praxis inom skolornas yrkesvägledningssystem där eleverna övervakas från ett tidigt stadium fram till sina första steg på arbetsmarknaden.

35.

Europaparlamentet betonar vikten av regelbunden övervakning av de framtida kompetensbehoven och uppmanar därför medlemsstaterna och alla berörda parter att utbyta bästa praxis i detta avseende samt vidareutveckla verktyg för övervakning och prognostisering.

36.

Europaparlamentet välkomnar omvandlingen av den befintliga webbplatsen för en kompetenskarta för EU, som utgör en mer övergripande och användarvänlig central åtkomstspunkt till information och upplysningar om kompetensbehov inom olika yrken och sektorer i EU, och som hjälper politiker, experter, arbetsförmedlingar, karriärrådgivare och enskilda att fatta bättre och mer välgrundade beslut.

37.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utbyta god praxis inom yrkesutbildning och utveckling av utbildning genom kompetens, så att ungdomar ges ökat tillträde till arbetsmarknaden, och att vid behov se över utbildningsprogrammen genom att föregripa marknadens behov. Parlamentet betonar vikten av praktiska färdigheter, entreprenörsfärdigheter, kodningsfärdigheter och e-färdigheter, vilka är oumbärliga för yrkesmässig utveckling på 2000-talet. Parlamentet pekar på vikten av att genomföra handlingsplanen för entreprenörskap 2020 och EU:s strategi för e-färdigheter. Parlamentet påminner om att livslång vägledning om karriärutveckling bör vara tillgänglig under hela arbetslivet för att bibehålla och utveckla kunskaper och färdigheter.

38.

Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att främja och stödja möjligheterna till yrkesmässig rörlighet för ungdomar med lärlingsplats för att låta dem utveckla sin kompetens genom kontakt med andra utbildningssystem och andra typer av företag, men även för att ge dem möjlighet att öva ett främmande språk, vilket kommer att hjälpa dem att ta sig in på arbetsmarknaden och hålla sig kvar där.

39.

Europaparlamentet betonar att det är viktigt att utveckla ”mjuka färdigheter” som gör det lättare att fungera väl på arbetsmarknaden och utveckla en yrkeskarriär och som är ett viktigt komplement till yrkeskunskap och arbetslivserfarenhet.

40.

Europaparlamentet betonar det angelägna behovet av att validera det icke-formella och informella lärandet, som innefattar frivilligarbete och som är en ovärderlig källa vid utvecklingen av den kompetens som ungdomar behöver i arbetslivet.

41.

Europarlamentet påminner om att icke-formellt och informellt lärande är avgörande för utvecklingen av mjuka färdigheter, till exempel inom kommunikation och beslutsfattande. Parlamentet efterlyser därför investeringar som ger alla möjlighet till icke-formellt och informellt lärande och erkännande av effekten och värdet av vunna erfarenheter, färdigheter och kompetenser.

42.

Europaparlamentet kräver att ett system för utbildning och studier med innovativa men tillgängliga metoder upprättas, som inriktas på utvecklingen av grundläggande färdigheter och även intellektuell och teknisk kunskap.

43.

Europaparlamentet framhåller betydelsen av att fortsätta att utveckla verktyget Eures, i synnerhet i gränsområden, för att uppmuntra ungdomar att utforska erbjudanden om arbete, praktik eller lärlingsplats i utlandet, och att följa dem i deras rörlighetsprojekt genom att ge dem stöd och råd under processen.

44.

Europaparlamentet påminner om att utbildningspolitik och kompetenshöjande åtgärder inte enbart bör inriktas på att tillgodose behoven på arbetsmarknaden, utan även på att förse individer med nödvändiga övergripande färdigheter för att kunna utvecklas som aktiva och ansvarstagande medborgare. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att respektera det faktum att utbildning utgör en grundläggande rättighet och har ett starkt egenvärde.

45.

Europaparlamentet betonar betydelsen av holistisk utbildning, exempelvis i form av medborgarutbildning, som bör vara en integrerad del av utbildningen inom alla utbildningsområden och som kan hjälpa till att förbereda ungdomarna vid övergången till arbetslivet.

46.

Europaparlamentet betonar vikten av att ge studerande kapaciteten att lära sig och behovet av att utrusta dem med effektiva strategier för lärandet. Att lära sig att lära kommer att göra det lättare för dem att tillägna sig kunskaper, färdigheter, attityder och skickligheter som kommer att möjliggöra för enskilda att fastställa, planera och nå sina egna lärandemål och bli självständiga inlärare som kan klara av arbetsmarknadens intensiva förändringar.

47.

Europaparlamentet understryker att idrott ger utövarna möjlighet att utveckla en lång rad övergripande färdigheter som förbättrar deras anställbarhet samt hjälper dem att lyckas som ledare och att uppnå sina mål. Parlamentet betonar kopplingen mellan idrott, anställbarhet och utbildning.

48.

Europaparlamentet oroas över de låga resultat som konstaterades vid den senaste Pisaundersökningen i vissa EU-medlemsstater. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra utbildning till en viktig prioritering för att uppfylla målen i Europa 2020-strategin.

49.

Europaparlamentet betonar att arbetsplatsförlagd fortbildning och högkvalitativa och bildande lärlingsplatser, som förstärks genom partnerskap mellan skolor, utbildningsanstalter och företag, är två sätt att förbättra ungdomars tillträde till arbetsmarknaden, och ett bättre utnyttjande av dessa möjligheter skulle, genom att förbättra yrkesvägledningen, kunna utvidga reserven av potentiella kandidater till lediga platser och göra dem bättre förberedda för arbetet. Parlamentet noterar de framgångar denna politik har haft i flera medlemsstater och menar att ett utbyte av bästa praxis på detta område skulle bidra till en minskning av ungdomsarbetslösheten. Parlamentet betonar att och praktikanter med sämre förutsättningar behöver särskilt stöd, till exempel stödundervisning och stödkurser, och att företagen behöver stöd för att klara administrativa och organisatoriska uppgifter.

50.

Europaparlamentet betonar värdet av högkvalitativa lärlingsplatser i alla sysselsättningssektorer, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att uppmuntra kvinnor att söka sig till traditionellt mansdominerade lärlingsplatser och yrken.

51.

Europaparlamentet understryker att en smidig övergång från utbildning till sysselsättning bör främjas genom att sammankoppla teoretisk utbildning med praktisk erfarenhet och integrera anställbarhetsfärdigheter i grundutbildningen, genom att tillhandahålla högkvalitativa praktikantplatser, såsom föreskrivs i den europeiska kvalitetsstadgan för praktik- och lärlingsperioder, samt genom att erkänna kvalifikationer som erhållits under formell och icke-formell utbildning eller frivilligarbete. Parlamentet betonar att högkvalitativa praktikplatser alltid bör ha tydliga lärandemål och att praktikanterna inte får utnyttjas.

52.

Europaparlamentet påminner om att praktik och lärlingsutbildning som är anpassad till de faktiska behoven bör leda till sysselsättning och att syftet med praktik bör vara en förberedelse för arbetet, och fördömer alla former av missbruk, däribland falsk praktik som undergräver arbetstagarnas förvärv av socialförsäkringsförmåner. Parlamentet understryker att praktik bör leda till ökad kompetens och anställbarhet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta avskräckande åtgärder för att förhindra missbruk av praktikantens ställning samt att öka informationskampanjerna om praktikanters rättigheter.

53.

Europaparlamentet välkomnar kvalitetskriterierna för praktikprogram och Europeiska alliansen för lärlingsutbildning, och betonar vikten av att kommissionen noga övervakar genomförandet av dem i medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar eftertryckligen alliansen för lärlingsutbildning att främja ungdomars tillgång till lärlingsutbildning genom att kräva att hinder såsom utbildningsavgifter för lärlingar tas bort.

54.

Europaparlamentet påminner, med hänsyn till medlemsstaternas behörighet på detta område, om att modellen med varvad utbildning och inhämtandet av praktisk, social och kommunikativ kompetens är av stor betydelse. Parlamentet betonar att samhälleliga och kommunikativa färdigheter skulle kunna bidra till ungdomars självförtroende och göra det lättare för dem att ta sig in på arbetsmarknaden. Parlamentet betonar att modellen med varvad utbildning måste vara anpassad efter de sociala, ekonomiska och kulturella förhållandena i varje land och ska inte ses som det enda korrekta yrkesutbildningssystemet. Parlamentet efterlyser därför ett erkännande och en förstärkning av varvad utbildning på alla nivåer.

55.

Europaparlamentet efterlyser ett ökat samarbete mellan utbildningsanstalter (både inom yrkesutbildning och högre utbildning) och entreprenörer för att utveckla läroplaner som är anpassade till arbetsmarknadens behov.

56.

Europaparlamentet betonar fördelarna med flexibla och studentinriktade utbildningsmetoder, som gör det möjligt att ändra och anpassa studieinriktningen enligt de studerandes behov och som inte binder dem vid deras ursprungliga val.

57.

Europaparlamentet varnar medlemsstaterna för de många olika kontrakt som föreslås för ungdomar. Parlamentet ber att ser över denna situation för att öka effektiviteten.

58.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra program och studier inom vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik mer attraktiva för att åtgärda kompetensunderskottet på detta område. Parlamentet betonar dock att humaniora och allmänna humanistiska kunskaper är oumbärliga för att på ett effektivt sätt ta vara på möjligheterna inom ovannämnda ämnen, och att de därför bör få effektivt stöd inom sina institutioner och spela en framträdande roll i utformningen av läroplaner. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja ett sektorsöverskridande tillvägagångssätt mellan olika områden inom utbildningsanstalterna, såsom gemensamma program inom konst, vetenskap, IKT, ingenjörsvetenskap, företagande och andra relevanta ämnen.

59.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att snarast införliva ny teknik i lärandeprocessen och att intensifiera och förbättra utbildningen i IKT och digitala färdigheter på alla nivåer och inom alla typer av utbildning, även för lärarna, för att erbjuda mer digitalt anpassade examina och läroplaner och motivera ungdomar att studera IKT och satsa på en sådan karriär. Parlamentet betonar behovet att bygga en bättre teknisk grund i skolan och på universitetet och att tillhandahålla nödvändig infrastruktur. Parlamentet understryker, i detta sammanhang, dessutom vikten av öppna lärresurser (OER), som säkerställer tillgången till utbildning för alla och ökar anställbarheten genom att stödja livslångt lärande. Parlamentet påminner om behovet att uppmuntra flickor och unga kvinnor att satsa på IKT-studier.

60.

Europaparlamentet betonar behovet att ta fram åtgärder för att uppmuntra flickor att satsa på naturvetenskapliga ämnen (vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik) och att upprätta högkvalitativ yrkesvägledning för att stödja dem att fortsätta sin yrkeskarriär inom detta område, eftersom kvinnor fortfarande är kraftigt underrepresenterade inom dessa yrken, då de endast utgör 24 procent av de yrkesverksamma inom naturvetenskap och ingenjörsvetenskap, och eftersom dessa yrken återfinns bland de 20 största flaskhalsarna när det gäller lediga tjänster i medlemsstaterna.

61.

Europaparlamentet påpekar att trots hög ungdomsarbetslöshet i vissa medlemsstater och otillsatta tjänster i andra, är arbetskraftsrörligheten inom EU fortfarande låg. Parlamentet påminner därför om vikten av rörlighet för arbetstagare för en konkurrenskraftig arbetsmarknad, och betonar behovet att minska de språkliga och kulturella hinder som riskerar att begränsa den genom att tillhandahålla sektorsspecifika språkkurser och utbildningar om interkulturell kommunikation för arbetslösa.

62.

Europaparlamentet betonar vikten av att ta itu med kompetensunderskottet och kompetensglappet genom att främja och underlätta rörligheten för studerande samt gränsöverskridande erkännande av kvalifikationer, genom bättre användning av alla EU:s verktyg och program, såsom Erasmus+, den europeiska referensramen för kvalifikationer, det europeiska färdighetspasset, ungdomsgarantin, Europass-CV, Entrepreneurial Skills Pass, Eures, kunskapsallianserna, den europeiska alliansen för lärlingsutbildning, det europeiska systemet för överföring av studiemeriter, den europeiska referensramen för kvalitetssäkring av yrkesutbildning (Eqavet) och det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen (Ecvet). Parlamentet lyfter fram betydelsen av Esco, som identifierar och kategoriserar färdigheter, kompetenser och kvalifikationer som är relevanta för EU:s arbetsmarknad och utbildning, på 25 europeiska språk. Parlamentet understryker i detta sammanhang att det är viktigt att sociala rättigheter kan överföras på ett adekvat sätt inom EU, och upprepar vikten av Erasmus+, Europeiska socialfonden och Eures i detta avseende. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja fortbildningskurser i vissa sektorer där det råder särskilt stora luckor mellan tillgång och efterfrågan.

63.

Europaparlamentet uppmuntrar till en optimal användning av befintlig EU-finansiering såsom Erasmus+-programmet för att stimulera utvecklingen av övergripande färdigheter och kompetens bland ungdomar, så att ungdomsarbetslösheten i EU kan angripas mer effektivt.

64.

Europaparlamentet vill lyfta fram Erasmus+ som ett nyckelinstrument för att säkerställa yrkesutbildningens kvalitet i EU, och uppmuntrar till internationella utbyten inom yrkesutbildning.

65.

Europaparlamentet menar att om ungdomsgarantin och ungdomssysselsättningsinitiativet genomförs effektivt kan detta även bidra till att förbättra ungdomars tillträde till arbetsmarknaden genom att utbildningsbrister överbryggas och färdigheter som är relevanta för en hållbar arbetsmarknad och ekonomi tillhandahålls, samt bidra till värdefull arbetslivserfarenhet och underlätta bildandet av framgångsrika företag. Parlamentet påminner om att det därför är nödvändigt att beakta ungdomarnas verkliga behov i arbetslivet och de sektorer där nya arbeten faktiskt skapas, såsom den sociala ekonomin och den gröna ekonomin samt låta allt detta åtföljas av en konstant och noggrann övervakning av inte bara enskilda projekt utan även de instanser som tillhandahåller dem genom att utarbeta regelbundna rapporter om hur denna åtgärd för att bekämpa ungdomsarbetslösheten utvecklas.

66.

Europaparlamentet understryker behovet att förenkla de administrativa stegen för att utnyttja ungdomsgarantin och brådskande behovet att undanröja alla byråkratiska hinder som kan begränsa dess effektivitet.

67.

Europaparlamentet välkomnar det beslut som fattades nyligen av EU:s medlagstiftare om att öka förfinansieringen av ungdomssysselsättningsinitiativet, med syftet att genomförandet av detta viktiga initiativ ska gå smidigare i regioner och stater som står inför ekonomiska svårigheter. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och de lokala och regionala myndigheterna att använda de tillgängliga medlen för att utföra de nödvändiga förbättringarna och skapa en hållbar lösning i stället för bara ad hoc-lösningar. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att snabbt och effektivt genomföra de operativa programmen för ungdomssysselsättningsinitiativet.

68.

Europaparlamentet understryker att kompetensutveckling, om det görs på ett integrerat sätt, skulle kunna bli en mekanism för att tillförsäkra och främja lika möjligheter för personer som tillhör missgynnade grupper, däribland missgynnade minoriteter, särskilt barn och ungdomar från familjer som drabbats av fattigdom, långtidsarbetslösa, missgynnade invandrare och personer med funktionsnedsättning. Parlamentet betonar att förebyggande och livslångt stöd och rådgivning i ett så tidigt skede som möjligt för missgynnade grupper är av avgörande betydelse när det gäller att tillhandahålla produktiv och kompetent arbetskraft på arbetsmarknaden. Parlamentet betonar också behovet att erbjuda stöd och kompetensutveckling via fortbildning för arbetsgivare, rekryterare och personalansvariga för att stödja missgynnade gruppers integration på arbetsmarknaden. Parlamentet framhåller att inkluderingen av de mest missgynnade förutsätter korrekt fortbildning för arbetsgivare, personalavdelningar och lärare för att kunna stödja de mest missgynnade i samhället på bästa möjliga sätt, så att de kan integreras så effektivt som möjligt. Parlamentet betonar vikten av allmän tillgång till utbildning för alla.

69.

Europaparlamentet understryker att utvecklandet av nätverkskompetens är mycket viktigt för alla ungdomar, men i synnerhet för dem med begränsad arbetslivserfarenhet och dem som kommer från underrepresenterade och missgynnade grupper. Att lära ut nätverkande kan vara en strategi för att underlätta anställning, karriärutveckling och karriärval.

70.

Europaparlamentet påpekar att trots att majoriteten av alla personer med universitetsexamen i EU är kvinnor (60 procent), speglar deras sysselsättningsgrad och karriärutveckling inte deras fulla potential. Parlamentet betonar att långsiktig ekonomisk tillväxt för alla förutsätter att skillnaderna mellan kvinnors utbildningsresultat och deras ställning på arbetsmarknaden minskas, främst genom att den horisontella och vertikala segregeringen övervinns.

71.

Europaparlamentet betonar att arbetsförmedlingarna måste satsa mer på att undanröja de fysiska hindren för tillträdet till deras tjänster, i den mening som avses i FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

72.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att främja bästa praxis och stödja integrationen av ungdomar med funktionsnedsättning i utbildning, däribland program för livslångt lärande, och sysselsättning, genom åtgärder såsom investeringar i initiativ för socialt entreprenörskap som stöder dessa ungdomar, eller ekonomiska incitament för organisationer som rekryterar dem.

73.

Europaparlamentet betonar betydelsen av tillgängligt ekonomiskt stöd och bidragsstöd för personer med funktionsnedsättning, vilket bör vara en integrerad del av informations- och utbildningsprogrammen för främjande av entreprenörskap.

74.

Europaparlamentet konstaterar att ungdomar som växt upp i en tid av snabba tekniska framsteg inte bara har potential, talanger och färdigheter inom de nya teknikerna, utan även har värderingar och prioriteringar som skiljer sig från dem som den tidigare generationen hade, och att det därför är värt att understryka behovet av program och initiativ som kan överbrygga generationsklyftan. Detta kommer även att bidra till förståelse för den yngre generationens starka sidor, till exempel deras simultankapacitet, kreativitet, rörlighet, öppenhet för förändringar och framför allt deras känsla för lagarbete. Parlamentet betonar att utbildningssystemen bör vara tillräckligt flexibla för att göra det möjligt för ungdomars färdigheter och talanger att utvecklas fullt ut. Parlamentet betonar dessutom att personal på rekryteringsbyråer och arbetsförmedlingar bör vara väl utbildade och utrustade med sådana färdigheter som ger dem förståelse för den nya generationen. Parlamentet konstaterar också att inte alla ungdomar automatiskt har de färdigheter och förmågor som krävs för att uppfylla det digitala kravet, och påminner därför om att det är ännu viktigare än tidigare att ge lika tillgång och utbildning till alla när det gäller digital utrustning.

75.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.