15.12.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 434/23

Föredragande:

Mário SOARES

Medföredragande:

Josep PUXEU ROCAMORA

1.1

Latinamerika och Västindien, som i dag bildar Gemenskapen för Latinamerikas och Västindiens stater (Celac), är en region som under århundraden har delat samma principer och värderingar som Europa och som därför också har samma världsbild. Därför kommer inrättandet av ett starkare block mellan EU och Celac, med en gemensam strategi när det gäller globala utmaningar, att få en kraftfullare och effektivare röst på den internationella arenan.

1.2

Europa och dess medlemsstater är de största investerarna och Latinamerikas och Västindiens största samarbetspartner. De politiska, ekonomiska, sociala, kulturella och historiska band som har knutits under århundraden återspeglas i de toppmöten som anordnas mellan stats- och regeringschefer vartannat år, en parlamentarisk församling, avtal av olika slag, och framför allt, ett brett socialt nätverk.

1.3

De nya globala utmaningarna kräver att detta block stärks och, framför allt, att man utvecklar en ny strategi som går utöver det rent formella och storslagna förklaringar och uppträder som en stark och beslutsam aktör på den internationella arenan. I detta nya geopolitiska landskap framstår Latinamerika som en region med en ännu större strategisk betydelse för EU:s utrikespolitik.

1.4

EESK betonar med tillfredsställelse att Europaparlamentets utskott för utrikesfrågor för närvarande diskuterar en resolution om samma fråga, där man konstaterar att Celac är en mycket viktig samarbetspartner för EU, och att prioriteringarna för EU:s yttre åtgärder tillsammans med Celac bör vara att stärka den politiska dialogen och samarbetet om migration, klimatförändringar, förnybar energi, kampen mot organiserad brottslighet och en fördjupning av de politiska, kulturella och socioekonomiska förbindelserna.

1.4.1

EESK hoppas att nästa toppmöte mellan stats- och regeringscheferna i EU–Celac den 26-27 oktober kommer att vara i nivå med de utmaningar som världen och vår planet står inför i dag, och att man kommer att fastställa en strategi för att stärka de strategiska, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella banden mellan de båda regionerna.

1.4.2

EESK uppmuntrar till framsteg när det gäller utarbetandet av ett globalt ramavtal mellan EU och Celac som omfattar handlingsprinciper för politisk dialog, samarbete och hållbar utveckling. Detta skulle kunna ligga till grund för en global geopolitisk insats och stärka våra regioners röst på den internationella arenan.

1.4.3

EESK uppmanar alla politiska ledare i EU och Latinamerika och Västindien att erkänna och visa sin uppskattning för det civila samhällets deltagande. Därför är det viktigt att

1.4.4

Kommittén bekräftar att de prioriterade målen för det civila samhället bland annat är konsolidering av demokratin, hållbar mänsklig utveckling, rättvisa och social sammanhållning, skydd av naturresurser och miljö, fullt säkrande av de mänskliga rättigheterna och arbetsnormerna, samt framtiden för anständigt arbete och kampen mot ojämlikhet.

1.4.5

Vi ser det som en del av EESK:s uppdrag att aktivt delta i arbetet med att skapa en värld där människor kan leva i mångfald och fred genom dialog. En värld där alla länder och alla folk kan hitta sätt att, utifrån sin kultur, utveckla och bygga ett demokratiskt och inkluderande välfärdssamhälle. Kommittén vill gärna spela en roll i denna process.

2.1

Världen står i dag inför en rad utmaningar som är mycket svåra att lösa: accelererande klimatförändringar, ett stigande antal väpnade konflikter och därmed tusentals flyktingar, framväxande nationalism och en ensidig syn på konfliktlösning, och dessutom har kärnvapenhotet återuppstått.

2.2

Handeln har globalt sett utvecklats på ett sätt som – även om det ur politisk synvinkel skulle kunna leda till en bättre balans mellan de olika delarna av världen – fortfarande upprätthåller och ibland fördjupar klyftan mellan rika och fattiga, även inom samma region eller land.

2.3

Respekten för mänskliga rättigheter och FN:s och ILO:s internationella konventioner är hotad i många delar av världen, och kränkningarna av kvinnors, barns och etniska, religiösa och kulturella minoriteters rättigheter fortsätter. Även en bristande respekt för de grundläggande friheterna kvarstår, vilket hotar befolkningens säkerhet och livskvalitet.

2.4

Det avtal om klimatförändringar som nåddes i Paris fick ett brett stöd även från länder som USA och Kina, som traditionellt varit ovilliga att göra en insats på detta område. I dag hotas avtalet av den nya amerikanska regeringen, som har meddelat att man har för avsikt att dra sig ur det, vilket innebär att planen för ren energi blir uppskjuten. Denna lagstiftning trädde i kraft 2015 för att minska utsläppen från energisektorn och öka produktionen av förnybar energi.

2.5

Efter en period då det verkade som om världen började hitta en viss balans innebar finanskrisen som utlöstes 2007 att de sociala konsekvenserna av den bristande kontrollen av marknaderna blev märkbara också i de utvecklade länderna. Konflikterna har förvärrats snarare än att minska, och de motstridiga intressena mellan länder och regioner har accentuerats.

2.6

I Europa har de markanta skillnader som påverkar samarbetet mellan EU och Ryssland och mellan EU och Turkiet (som fortfarande förhandlar om anslutning till EU) återigen börjat göra sig gällande, ett tecken på att denna känsliga balans har kollapsat eller är allvarligt hotad.

2.7

Valet av en ny amerikansk regering, i synnerhet dess oklara och uppenbarligen mindre vänliga inställning till EU, kommer att skapa en ännu mer komplicerad internationell situation. Avbrottet i förhandlingarna om TTIP, varningen till FN om att landets åtgärder inte alltid kommer att överensstämma med de nuvarande kriterierna för beslutsfattande i organisationen, underlåtenheten att ratificera TPP, försöken att ändra invandringspolitiken och ifrågasättandet av nuvarande praxis bland de allierade länderna skapar osäkerhet och instabilitet på den internationella scenen.

2.8

Detta och andra hot och utmaningar kan endast lösas på ett övergripande sätt med åtaganden som förhandlas fram och som är realistiska men på samma gång bindande för att åstadkomma verkliga lösningar, som är mer komplexa och som bör vara multilaterala.

3.1

EESK anser att för att Europa ska kunna fortsätta att spela en ledande roll i den nuvarande komplexa internationella situationen behövs det partner och bundsförvanter, som inte bara delar utveckling och handel, utan som har samma grundläggande värderingar och principer. Detta både kan och bör vara EU:s mervärde.

3.2

Hittills har Europa haft en definierad strategi för Latinamerika och Västindien baserad på bland annat följande:

3.3

Toppmötet mellan stats- och regeringschefer från Europa och Latinamerika och Västindien och senare med Celac och den parlamentariska församlingen EU–Latinamerika (EuroLat), som är det parlamentariska organet för det biregionala strategiska partnerskapet, är de politiska uttrycken för denna strategi.

3.4

Globalt har Europa förbundit sig starkt för att uppnå FN:s mål för hållbar utveckling, målen för Agenda 2030 och Parisavtalen. EU har åtagit sig att

3.5

I det här avseendet skulle en stark allians mellan EU och Celac ha en större tyngd på den internationella arenan, och den skulle kunna spela en avgörande roll när det gäller att bevara dessa värden, som både EU och Celac i sin helhet delar. Därför verkar det vara dags att fråga sig om denna strategi, som utan tvekan har varit framgångsrik och uppnått värdefulla resultat, är tillräcklig för att tackla de globala utmaningar som båda regionerna står inför.

3.6

EESK anser att en seriös interregional debatt är absolut nödvändig, som öppet belyser inte bara framgångarna hittills, utan även de brister och begränsningar som fortfarande finns och som drar lärdom av tidigare insatser. En sådan debatt ska kunna bemöta de nuvarande utmaningarna och respektera gemensamma värderingar och principer, för att därigenom skapa en förbindelse baserad på ett nytt och bredare samarbete och legitimitet för framtiden.

4.1

Världsläget öppnar en ny möjlighet att skapa starkare och effektivare förbindelser mellan Latinamerika och Västindien och Europa, som det skulle vara värdefullt att förverkliga i det framtida avtalet mellan EU och Mercosur (2). Detta avtal utgör en stor utmaning för EU eftersom det, om det godkänns, skulle innebära att hela Latinamerika, med undantag för Bolivia och Venezuela, kommer att ha en stark politisk och ekonomisk koppling till EU. Även omförhandlingen av avtalet med Mexiko är av yttersta vikt för landet, medan den för Europa är en möjlighet att öka sin närvaro inför den förväntade nedgången i handeln mellan Mexiko och Förenta staterna.

4.2

Förbindelserna mellan EU och Latinamerika och Västindien måste visa att de är till nytta för alla, det vill säga både för de europeiska staterna och för de latinamerikanska och västindiska länderna och framför allt för deras befolkning.

4.3

Produktiva investeringar i de båda regionerna är grundläggande för interaktionen mellan utvecklingens politiska, sociala, miljömässiga och ekonomiska dimensioner. EU och dess medlemsstater förblir den största investeraren i regionen. Länderna i Latinamerika och Västindien är EU:s näst största handelspartner, och tillsammans står Celac och EU för en tredjedel av medlemmarna i FN och för cirka 25 % av världens BNP.

4.4

Ett djupare partnerskap mellan Latinamerika och Europeiska unionen skulle påskynda den ekonomiska tillväxten, främja strukturell förändring mot kunskapsintensiva sektorer, minska fattigdomen, öka den sociala integrationen och skydda miljön.

Allt detta kan uppnås genom att

4.5

Detta skulle gynna ekonomisk och social välfärd i båda regionerna, vilket utan tvekan skulle skapa sysselsättning, till exempel genom

4.6

EU och Celac står inför utmaningar, men också möjligheter till positiv utveckling i viktiga frågor för båda regionerna som i hög grad skulle gynnas av gemensamma åtgärder, bland annat

4.7

EESK anser att kopplingen mellan offentliga åtgärder och den privata sektorn bör syfta till att främja ekonomisk utveckling, ett bättre företagssamarbete och finansiella investeringar för att skapa tillväxt. Behovet av att bekämpa den informella ekonomin, underutvecklingen och de små och medelstora företagens låga konkurrenskraft betonas. Vi vill underlätta och förbättra rörligheten mellan de båda regionerna, säkerställa ömsesidig konsekvens när det gäller arbetstagarnas rättigheter och uppmuntra samordning av de sociala trygghetssystemen.

4.8

Kommittén anser att det är nödvändigt att övervinna den ensidiga synen på förhållandet mellan de två regionerna och att betrakta ekonomi, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling som en odelbar helhet. Samarbete och ömsesidigt stöd är nödvändigt om vi vill gå vidare med en handlingsplan och en gemensam agenda som gör det möjligt att ta itu med de viktigaste utmaningarna i vår värld, såsom fattigdom, klimatförändringar och väpnade konflikter.

5.1

Det värde, den närvaro och det aktiva deltagande som det civila samhällets organisationer i de båda regionerna bidrar med, utbytet av erfarenheter, projektdelningen och det aktiva deltagandet i de åtgärder som beslutas är något som man måste respektera, erkänna och påta sig såsom grundläggande element i en ny form av strategiska förbindelser.

5.2

EESK anser samtidigt att det civila samhället i de båda regionerna står inför både en möjlighet och en stor utmaning, eftersom förbindelserna mellan de båda regionerna behöver en förnyad dimension, som utan att undergräva eller ignorera det som redan har uppnåtts får en mer politisk och strategisk inriktning.

5.3.1

Även om det civila samhällets deltagande under de senaste åren i allt större utsträckning erkänts som avgörande för att stärka en biregional strategi, lider det fortfarande av begränsningar som hindrar det från att delta på ett effektivare sätt, särskilt eftersom

5.4.1

För att övervinna dessa begränsningar krävs det en handlingsplan och en agenda som

5.5

EESK betonar att det för att alla typer av förhandlingar mellan EU och Latinamerika och Västindien ska bli framgångsrika är viktigt att formalisera en strukturerad dialog med det organiserade civila samhället för att säkerställa att det kan delta effektivt i varje skede av förhandlingarna, liksom under genomförandet och utvärderingen av resultaten. I detta sammanhang välkomnar EESK lanseringen av en gemensam rådgivande kommitté för EU och Chile, som EESK har medverkat till att bilda tillsammans med organisationer från det chilenska civila samhället.

5.6

Kommittén anser att det primära målet med förbindelserna mellan det europeiska och det latinamerikanska civila samhället är konsolidering av demokratin, hållbar mänsklig utveckling, rättvisa och social sammanhållning, skydd av naturresurserna och miljön, ett fullständigt säkrande av de mänskliga rättigheterna och respekt för anständigt arbete.

5.7

De europeiska och latinamerikanska och västindiska civilsamhällesorganisationernas brist på strukturerad och bred tillgång till information har vid ett flertal tillfällen påpekats vara ett mycket stort problem för uppföljningen av förbindelserna mellan EU och Latinamerika och Västindien, och ett av de största hindren för att det civila samhället i god tid ska kunna utarbeta förslag. Kommittén framhåller ännu en gång att tillgång till information bör vara en av prioriteringarna i förbindelserna mellan de två regionerna, och därför är det viktigt att fastställa tydliga regler och förfaranden för tillträde till och spridning av denna information.

5.8

Om avtalsparterna verkligen värderar det civila samhällets medverkan, bör de från början avsätta de materiella resurser som är nödvändiga och tillräckliga till alla mekanismer för deltagande i enlighet med avtalen, så att de kan fullgöra sina uppgifter.

5.9

EESK välkomnar omvandlingen av EU–LAC-stiftelsen till internationell organisation, vilket kan vara ett viktigt steg för att blåsa nytt liv i det biregionala partnerskapet, och upprepar sitt förslag till stats- och regeringscheferna i EU och Celac, som ingår i Santiago de Chile-förklaringen från 2012, om att arbetsprogrammet för stiftelsen bör innehålla en stark komponent när det gäller ett effektivt och reellt samarbete med de institutioner som företräder det civila samhällets organisationer på båda kontinenterna.

5.10

EESK begär att de strategier och åtgärder som beslutas ska sikta till att förbättra samstämmigheten och de positiva effekterna av förbindelserna mellan de två regionerna, för att säkerställa att dessa kännetecknas av hög kvalitet och att de är relevanta, samt att de berörda civilsamhällena anammar dem som sina egna.

6.1

Toppmötet mellan stats- och regeringscheferna i Europeiska unionen och Gemenskapen för Latinamerikas och Västindiens stater (EU–Celac) äger rum i El Salvador den 26–27 oktober 2017. Mot bakgrund av de kyliga förbindelserna mellan Förenta staterna och Latinamerika anser vi att detta toppmöte bör sträva efter att stärka de strategiska, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella banden mellan EU och Latinamerika och Västindien.

6.2

EESK uppmuntrar de ansvariga politikerna från båda regionerna att vidta allt effektivare åtgärder och att spela en allt större roll när det gäller att främja skyddet av vår planet, bekämpa klimatförändringar, bevara den biologiska mångfalden och en hållbar utveckling, främja människors välfärd, bidra till att utrota fattigdomen, säkerställa social och territoriell sammanhållning, främja utbildning och hälsovård av hög kvalitet för alla, samt jämställdhet och de olika folkens kultur, försvara freden, värdesätta betydelsen av internationella institutioner och upprätthålla multilateralism.

6.3

Kommittén anser att en del av dess uppdrag är att aktivt delta i arbetet med att bygga en värld där det är möjligt att, trots meningsskiljaktigheter, leva i fred genom dialog. En värld där alla länder och alla folk kan hitta sätt att, utifrån sin kultur, utveckla och bygga ett demokratiskt och inkluderande välfärdssamhälle. Kommittén vill gärna spela en roll i denna process.

6.4

Kommittén uppmanar alla politiska ledare i EU och Latinamerika och Västindienatt erkänna och visa sin uppskattning för det civila samhällets deltagande i syfte att involvera så många invånare som möjligt i beslutsfattandet. Utan att vilja utesluta någon anser EESK att ett institutionellt och institutionaliserat deltagande möjliggör ett strukturerat och mer effektivt deltagande.

6.5

Främjandet av anständigt arbete måste bli en politisk prioritering i samarbetet mellan Europeiska unionen och Latinamerika och Västindien. Därför krävs det särskilda åtaganden när det gäller att respektera och efterleva de grundläggande ILO-konventionerna, och all politik och alla förhandlingar mellan EU och LAC bör omfatta mekanismer för att kontrollera efterlevnaden, med samhällets och fackföreningarnas medverkan.

6.6

Med tanke på den aktuella geopolitiska situationen anser EESK att associeringsavtal, handelsavtal, avtal om politisk dialog och strategiska partnerskap förblir viktiga verktyg, men att de i dag inte längre är de enda möjliga instrumenten. I dag är det av stor vikt att de som delar samma kulturella, historiska och politiska värderingar och visioner blir medvetna om behovet av att bilda ett strategiskt block som kan påverka den internationella scenen. Avtalen måste vara resultatet av denna medvetenhet och inte ett sätt att uppnå den.

6.7

Kommittén uppmuntrar framsteg mot ett övergripande ramavtal mellan Europeiska unionen och Celac, som omfattar handlingsprinciper för politisk dialog, samarbete och hållbar ekonomisk utveckling. Detta skulle kunna ligga till grund för globala geopolitiska åtgärder som fastställer hur man ska agera om våra gemensamma principer och värderingar är i fara.

6.8

Kommittén anser att det är mycket viktigt att erkänna betydelsen av det organiserade civila samhällets engagemang i egenskap av en aktör som bidrar till att skapa en global medvetenhet som underlättar, främjar och gynnar globala lösningar för fred, hållbar utveckling, rättvis handel och välfärd för alla folk och regioner.