2.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 34/31

Föredragande:

Madi SHARMA

Medföredragande:

Dirk JARRÉ

1.1

Europa har alltid spelat en central roll inom produktionen, innovationen och utvecklingen av kroppsvårdsprodukter, hygienprodukter och skönhetsmedel. På senare tid har dess ledande ställning inom branschen gradvis försvagats på grund av den globala konkurrensen och villkor som inte tar hänsyn till trycket att ta fram innovativ teknik och förbli konkurrenskraftig i det kommersiella klimat som råder.

1.2

I detta yttrande beaktas stärkandet av den europeiska branschen för kroppsvårdsprodukter, hygienprodukter och skönhetsmedel, och i synnerhet de produkter som omfattas av förordning (EG) nr 1223/2009 om kosmetiska produkter . En ”kosmetisk produkt” är ett ämne eller en blandning som är avsedd att appliceras på kroppens yttre delar (överhud, hår och hårbotten, naglar, läppar och yttre könsorgan) eller på tänder och slemhinnor i munhålan i uteslutande eller huvudsakligt syfte att rengöra eller parfymera dem eller förändra deras utseende, skydda dem, bibehålla dem i gott skick eller korrigera kroppslukt. Ämnen eller blandningar som är avsedda att sväljas, inhaleras, injiceras eller användas som implantat på människan ska inte anses vara kosmetiska produkter.

1.3

Pappersartiklar för hygienbruk och mensskydd omfattas inte av kosmetikaförordningen men kan beaktas i flera av rekommendationerna på grund av denna sektors mervärde när det gäller personlig hygien.

1.4

Yttrandet omfattar inte läkemedel, tatueringar, permanent kosmetika, skönhetsvårdstjänster eller produkter som tillförs via kirurgi eller instrument, och inte heller hudvårdsprodukter för djur. EESK rekommenderar dock att samtliga ovan nämnda produkter eller tjänster beaktas i ett separat dokument på grund av ökande oro bland konsumenterna om skadliga kemikalier.

1.5

Även om den innovativa kapaciteten hos de europeiska specialiserade företagen är imponerande så har själva innovationen och därmed även produktionen och kommersialiseringen av europeiska uppfinningar förflyttats till andra delar av världen, vilket har fått allvarliga ekonomiska och sociala konsekvenser. Om man skapar en miljö som gör det möjligt att gå bortom industri 4.0 genom att beakta avancerade biotekniska framsteg och lämpliga strategier kommer detta att betydligt bidra till återflyttning av industri och till utveckling av nya produkter.

1.6

Kommittén ger följande branschspecifika rekommendationer, samtidigt som vi är medvetna om att branschen redan är väl reglerad med avseende på konsumentskydd och konsumentsäkerhet och att ytterligare lagstiftning anses onödigt. Dock bör ökad öppenhet beaktas på följande områden:

2.1

Kosmetika och kroppsvårdsprodukter används dagligen av över 500 miljoner europeiska konsumenter i alla åldrar. Det handlar om allt från vardagsprodukter såsom tvål, schampo, deodoranter och tandkräm till lyxiga skönhetsprodukter såsom parfym och smink. Branschen omsätter 77 miljarder euro (2015) och var en av få branscher som inte påverkades av den globala finanskrisen. Europa har etablerat sig som världsledande i sektorn och är en stor exportör av kosmetika. Handeln utanför EU uppgick till 17,2 miljarder euro 2015.

2.2

På grund av den hårda konkurrensen inom kosmetikaindustrin är det viktigt att ha ett känt namn. Kundlojaliteten bygger på tillförlitlig produktinformation, kvalitet, säkerhet och utveckling av nya produkter, och kan jämföras med modeindustrin, vars trender skiftar från säsong till säsong.

2.3

Branschen omfattar företag av alla storlekar, och över 4 600 små och medelstora företag är verksamma inom EU:s kosmetikaindustri. De små och medelstora företagen står för uppskattningsvis 30 % av marknaden, men i vissa medlemsstater kan andelen uppgå till 98 %. Produktportföljerna varierar i storleksordning från 20 000 eller fler produkter för stora företag till omkring 160 för mindre företag. En stor kosmetikatillverkare har en portfölj på omkring 2 000 beståndsdelar, medan ett litet eller medelstort företag kan ha omkring 600, och båda typerna av företag utökar sin portfölj med ungefär 4 % nya beståndsdelar årligen. De nya beståndsdelarna har betydande påverkan på vinst och tillväxt.

2.4

Minst 2 miljoner människor arbetar inom värdekedjan i Europa, från tillverkning till försäljning. Bara tillverkningsindustrin sysselsatte 152 000 arbetstagare 2015 (1) med något fler kvinnliga arbetstagare (56 %) än manliga (44 %). Branschen har de senaste fem åren ökat sin direkta och indirekta sysselsättning med 2,3 %, vilket motsvarar mer än 39 000 arbetstillfällen (2).

2.5

Utgifterna för forskning och utveckling inom branschen uppskattas till 1,27 miljarder euro för 2015. Siffran varierar betydligt mellan länderna. Branschen sysselsätter över 26 000 forskare som undersöker nya områden, arbetar med nya beståndsdelar, utvecklar sammansättningar och utför säkerhetsbedömningar, och allt detta ger upphov till ett imponerande antal patent i EU varje år.

2.6

EU:s pappersindustri, och särskilt mjukpappersindustrin, omsätter mer än 10 miljarder euro årligen och utgör 25 % av den globala mjukpappersmarknaden. Den ökande användningen av mjukpappersprodukter av god kvalitet, såsom pappershanddukar, pappersnäsdukar, toalettpapper osv., är en viktig del av en ökad livskvalitet och allmänna hygienförhållanden både i och utanför hemmet, och således en viktig del av kroppsvårdsbranschen.

2.7

Den europeiska kosmetikabranschen anses gå i bräschen för ett totalt förbud mot djurförsök, samtidigt som den fortsätter att främja innovation och konkurrenskraft. Dagens kosmetikamarknad drivs framåt till lika stora delar av säkerhet och innovation, med nya färgpaletter, hudtypsspecifika behandlingar, produkter mot åldrande och unika sammansättningar. Konsumenterna vill hela tiden ha större urval, mer individanpassning och ännu större effekt. För att bättre kunna möta användarnas preferenser och förväntningar engageras konsumentgrupper och organisationer i de tidigaste stadierna av utvecklingen.

3.1

All övervakning av beståndsdelar och testkriterier, inbegripet förbudet mot djurtester, miljöskydd och miljömärkning, omfattas av EU:s lagstiftning och riktlinjer. Allt som gäller den rättsliga ramen för marknadstillträde, internationella handelsförbindelser och samordningen av bestämmelser övervakas av kommissionen.

3.2

Kosmetikaförordningen, förordning (EG) nr 1223/2009, har varit i kraft sedan 2013, då den ersatte direktiv 76/768/EEG, som antogs 1976. Dess syfte är att harmonisera reglerna för att uppnå en inre marknad för kosmetiska produkter och en hög skyddsnivå för människors hälsa.

3.3

Oavsett tillverkningsprocess eller distributionskanal måste kosmetiska produkter som släppts ut på EU-marknaden vara säkra. Kosmetikaförordningen (med bilagor) och ändringarna av den anger de rättsliga bestämmelserna och restriktionerna för alla ämnen som används i kosmetika. En kosmetisk produkts ”ansvariga person” är ansvarig för produktens säkerhet och måste se till att den genomgår en vetenskaplig säkerhetsbedömning av en sakkunnig innan den säljs. En databas med information om kosmetiska ämnen och beståndsdelar, CosIng, ger lättillgänglig information om dessa ämnen. Att trygga en hög nivå av skydd för människors hälsa och konsumenternas säkerhet innebär också att de ansvariga vetenskapliga kommittéerna bör ta särskild hänsyn till eventuella hälsorisker för vissa yrkesgrupper (exempelvis frisörer och kosmetologer) som dagligen använder kosmetiska produkter i sin yrkesverksamhet och som därför utsätts för högre exponeringsnivåer än gemene man.

4.1

För att behålla sin konkurrenskraft måste tillverkarna ständigt vara innovativa för att upptäcka nya beståndsdelar, använda befintliga beståndsdelar i nya tillämpningar och skapa mer individanpassade produkter. De kan dock inte arbeta isolerat och kommissionen, de nationella regeringarna och aktörerna – särskilt konsumenter och företrädare för arbetstagarna – måste samarbeta för att skapa en miljö som gynnar tillväxt.

4.2

EESK anser att de största utmaningarna för tillväxten inom branschen kan jämföras med utmaningarna i övriga branscher och ger följande rekommendationer specifikt för branschen för kroppsvård och kosmetika:

4.2.1

Större enhetlighet inom biovetenskaplig teknik, bland annat mellan genomik och skönhets- och vårdsektorn, skulle skapa ett bättre stöd för produktdiversifiering. Huden är kroppens största organ, men distinktionen mellan applicering av kosmetika på huden och behandling med läkemedelsprodukter håller på att suddas ut. Vissa effekter, såsom irritationer, allergier och hudcancer måste beaktas. Initiativ såsom EIT Hälsa (3) som omfattar viktiga hälsovårdsområden, inbegripet läkemedel, MedTech, BioTech och digital hälsa, är goda exempel på samarbeten. Kosmetiska produkter innebär bättre personlig hygien, ett ökat välbefinnande och/eller positiva livsstilsfaktorer (positiva effekter som inte redovisas i förordningar, såsom minskad stress, ökat självförtroende eller bättre sömn). Kosmetika är visserligen inte läkemedel, men bygger på avancerad vetenskap om huden och dess funktion. Utvecklingen av kosmetika kan därför gynnas av framsteg på andra områden för biovetenskap, särskilt inom läkemedelsindustrin. Man bör uppmuntra att forskningssamarbetet riktas in på individanpassning och överväga skräddarsydda livsstilsprodukter och produkter för välbefinnande.

4.2.2

Bättre samarbete mellan stora och små företag, samt utveckling av branschspecifika inkubatorer (4) eller kluster skulle kunna öka konkurrenskraften och tillväxten. Alla kosmetiska produkter genomgår en vetenskaplig säkerhetsbedömning av en sakkunnig innan de släpps ut på marknaden, och detta kan vara begränsande både administrativt och ekonomiskt för mindre företag. Även om det är av yttersta vikt att säkerhetsbedömningarna bibehålls bör små, innovativa företag utnyttja en rad olika stödåtgärder för företag som kan vara till hjälp under utvecklingsperioden mellan innovation och produktutveckling och en lyckad kommersialisering av den färdiga produkten, och därigenom minska risken för konkurs. Sådana åtgärder skulle omfatta bättre kunskapsutbyte genom överföring av teknik och kunskap, samarbete för investeringsmöjligheter, en analys av kostnadsminskningar och tillgång till finansieringsflöden (5). Dessutom bör regeringarna skifta fokus från tillverkning till stöd av lokal produktion och lokala arbetstillfällen i Europa.

4.2.3

Bättre marknadskännedom och tillgång till data från den akademiska världen, industrin och konsumenterna kommer att gynna tillväxten genom kunskapsöverföring. Trenden inom kroppsvård går mot produkter som är miljövänliga, naturliga, som innehåller UVB- och UVA-solskyddsfaktor, och produkter för och mot åldrande, vilket öppnar upp för innovation. Klimakterierelaterade och åldersrelaterade innovationer är i dag ett område där skönhetsvården har möjlighet att utvecklas, och där man kan rikta in sig på ett stort antal människor med produkter som hjälper dem att känna sig och se så bra ut som möjligt. Med vetenskapliga och tekniska framsteg inom kartläggningen av människans arvsmassa och de framsteg som gjorts vad gäller dess olika funktioner och absoluta individualitet ligger framtiden för kosmetikaindustrin i extremt avancerad individanpassning av produkterna. Forskning och investeringar i denna metod, i samarbete med läkarkåren och den akademiska världen, utgör en central fråga för branschen.

4.2.4

Uppmuntra större deltagande från de anställdas sida. Arbetstagarna befinner sig i det främsta ledet i produktinnovationen, eftersom de upplever hela processen inom branschen, från utveckling av nya produkter till feedback från konsumenterna. Därför skulle ökat samråd, t.ex. främjande av intraprenörskap, kunna gynna företagstillväxten. Branschen är diversifierad när det gäller sysselsättningsmöjligheter, och förbättrad kommunikation i syfte att visa upp det kunnande och den kompetens som krävs nu och i framtiden kommer att göra branschen mer attraktiv. Mer än 514 000 studerande inom biovetenskap verkar i Europa (6) för att skapa ny forskning och nya möjligheter för ökat branschövergripande samarbete. Även här skulle ett ökat samarbete mellan den akademiska världen och industrin bidra till ett bredare spektrum av anställda.

4.2.5

Tillhandahållande av forskning och utveckling, investeringar, utgifter för forskning och utveckling samt säkerhetsbestämmelser behövs för att bibehålla tillväxten. Offentliga och privata finansieringsmekanismer för forskning och utveckling, registrering av patent och utveckling av nya produkter inom den europeiska tillverkningen kan övervägas.

4.2.6

Patentintrång och varumärkesförfalskning utgör en stor risk för lönsamheten i stora som små europeiska företag, och för konsumenternas hälsa. År 2006 kostade piratkopierade parfymer och kosmetiska produkter EU 3 miljarder euro i förlorade inkomster. Ett bättre skydd av immateriella rättigheter för varumärken skulle kunna garanteras genom att tillverkningslandet angavs på produkten.

4.2.7

Åtagande om ”riskbaserad reglering”: För närvarande är ämnena inte reglerade efter deras inneboende egenskaper (t.ex. irriterande) utan i stället på grundval av huruvida ämnets egenskap verkligen kommer att visa sig under de förhållanden som den används (t.ex. om den används i en koncentration som ligger under nivån för att irritation ska uppstå). Denna metod är möjlig eftersom användningen av kosmetiska produkter är väl definierad och fullständiga riskbedömningar är möjliga. Detta skiljer sig från kemikalielagstiftningen (utan definierat bruk), där man utgår ifrån den ”fara” de inneboende egenskaperna innebär. Det är avgörande för branschens framtida möjlighet att vara innovativ och växa att man i EU:s lagstiftning och politik upprätthåller en lämplig skillnad mellan fara och risk.

4.2.8

Främjande av regionspecifika beståndsdelar. Att underlätta forskning och certifiering av regionspecifika naturprodukter genom skyddad geografisk beteckning (7) (t.ex. Immortelle från Korsika) skulle möjliggöra en marknadsföring av EU:s regionala produkter som ökar fokus på lokala produkter och hantverksprodukter. För närvarande gör kostnaderna det i praktiken omöjligt för entreprenörer och små och medelstora företag att använda sig av spårning av isotoper i eller laboratorieanalyser av naturprodukter.

4.2.9

Förbud mot djurförsök: Kosmetikaförordningen införde förbud mot tester (förbud mot tester av färdiga kosmetiska produkter och kosmetiska beståndsdelar på djur) och mot viss marknadsföring (förbud mot marknadsföring av färdiga kosmetiska produkter och beståndsdelar i EU som har testats på djur). Det finns ingen önskan om att häva detta förbud. De som tillverkar och utvecklar innovativa produkter samt exportvaror står dock inför följande problem:

4.2.10

Hantering av resurser och avfall: Befolkningsökningen, den ökande konsumtionen och utarmningen av naturresurser (i synnerhet vatten) är frågor som berör såväl konsumenter som industri vad gäller hållbar konsumtion och företagens sociala ansvar. Att tillverka miljövänliga produkter med hänsyn till avfalls- och resurshantering är en prioritering för branschen. Kommissionens paket om den cirkulära ekonomin och Cosmetics Europes riktlinjer för kosmetikaföretag, i synnerhet små och medelstora företag, från 2012 är värdefulla, men mycket mer måste göras eftersom betydande utmaningar kvarstår. Skyddet av resurserna för branschen hänger samman med behovet av att skydda den biologiska mångfalden som en gemensam nyttighet för nuvarande och kommande generationer. Sökandet efter nya produkter bör inte få ske på bekostnad av urbefolkningar och deras immateriella tillgångar. En utbredd tillämpning av principerna för rättvis handel och de uppförandekoder som avser miljön bland företagarna inom branschen är både nyttigt och ytterst nödvändigt. Konsumenternas inställning är inte mindre viktig. De bör inte tolerera produkter som framställs på ett sätt som strider mot principerna för hållbar utveckling.

4.2.11

Ökad öppenhet: Marknadskontroll är centralt för att garantera konsumentskyddet. Ökat samarbete mellan nationella konsumentmyndigheter, konsumentorganisationer, användare och hälso- och sjukvårdspersonal på nationell nivå skulle öka konsumenternas förtroende och öppenheten. Samråd med berörda parter bör äga rum under hela processen för produktutveckling och innovation. Anmälan av produkter i Rapex-systemet ger konsumenterna inflytande så att de kan kräva ökad säkerhet genom hela leveranskedjan, men de kräver att anmälan av allvarliga risker ska göras så tidigt som möjligt. Konsumenterna menar att det behövs större öppenhet avseende följande:

4.2.12

Möjligheter på nya marknader, inbegripet de som är inriktade på att ändra konsumenternas köpvanor, såsom e-handel och direktförsäljning, erbjuder nya försäljningsmodeller samt gränsöverskridande handel. De första uppgifterna från undersökningen om e-handelssektorn visade att hälften av de företag inom EU:s kosmetika- och hälsovårdsbransch som undersökts inte hade någon gränsöverskridande försäljning. Även om kosmetikaföretagen välkomnar den digitala eran begränsas de fortfarande av kraven i lagstiftningen, som ofta är landsspecifika, t.ex. märkning på landets språk, lagstiftning om djurförsök och krav på säkerhetskontroll av kosmetiska produkter.

4.2.13

Handelshinder: EU har ett stort handelsöverskott inom kosmetiska produkter, men kommissionen bör fortsätta att verka för konvergens i forum såsom internationellt samarbete inom kosmetikalagstiftning (International Cooperation on Cosmetics Regulation) och i handelsförhandlingar där EU:s förordning blir en internationell standard. EU:s kosmetikaförordning tjänar fortfarande som modell och inspiration för konsumentsäkerheten i tillväxtregioner (t.ex. i Asean-länderna, Ryssland, Latinamerika och Kina). Detta ger EU:s lagstiftare och industri möjlighet att bidra till rättssystemen i de stora exportmarknader som är mycket kompatibla med EU:s system.