25.5.2016

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 186/15

---

Offentliggörande av en ansökan om registrering i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel

(2016/C 186/09)

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar mot ansökan om registrering enligt artikel 51 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (1).

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

”SICILIA”

EU-nr: IT-PGI-0005-01305 – 29.1.2015

SUB ( ) SGB ( X )

1.   Namn

2.   Medlemsstat eller tredjeland

Italien

3.   Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet

3.1   Produkttyp

Klass 1.5 Oljor och fetter (smör, margarin, oljor etc.)

3.2   Beskrivning av den produkt för vilken namnet i punkt 1 är tillämpligt

Den skyddade geografiska beteckningen ”Sicilia” är förbehållen olja som har följande egenskaper när den förpackas:

Fysiskalisk-kemiska egenskaper

Syrahalt (uttryckt som oljesyra): maximalt 0,5 %

Peroxidtal: ≤ 12 mEqO2/kg

Total polyfenolhalt: ≥ 100 mg/kg

Organoleptisk bedömning (metod IOC)

Produkten kännetecknas av en särskild, fruktig smak och av de beskrivande organoleptiska egenskaperna örter, tomat och kronärtskocka som, även om de varierar i intensitet beroende på jordarna, lantbruken och tekniken, särskiljer den extra jungfruoljan av oliver ”Sicilia”.

Medianintervall	Minimum	Maximum
Fruktig av mogen oliv	≥ 2	≤ 8
Fruktig av grön oliv	≥ 2	≤ 8
Örter och/eller tomat och/eller kronärtskocka	> 2	≤ 8
Bitter	> 2	≤ 7
Skarp	> 2	≤ 8

Oljan ”Sicilia” har en sensoriell profil sammansatt av direkta och indirekta olfaktoriska element (olfaktorisk-gustatoriska) som påminner om ”tomat (blad, grön eller mogen frukt)” och av ”kronärtskocka” och som förekommer enskilt eller i kombination. Dessutom förknippas den nästan alltid med en arom av ”färska örter”.

Ett annat särskiljande drag för oljan ”Sicilia” gäller kategorin den tillhör. Fruktigheten växlar nästan alltid mellan medelfruktig och intensivt fruktig, men smaken är alltid välbalanserad vad gäller beskrivande positiva attribut som det bittra och skarpa.

3.3   Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung) och råvaror (endast för bearbetade produkter)

Tack vare sitt centrala läge i Medelhavet har Sicilien fått många olika influenser under olika styren (kulturella, arkitektoniska, religiösa, livsmedels-, etc.). Olivodlingen i synnerhet vittnar om denna långa historia av berikanden inom kultur, odlingsteknik och biologisk mångfald. Allt detta har gjort Sicilien till ett område rikt på odlade varianter och olika odlingstekniker, vilket bidrar till oljans unika och oefterhärmliga karaktär.

Den skyddade geografiska beckningen ”Sicilia” måste framställas av följande olivsorter, som ska finnas med enskilt eller kombinerade i olivlundar. Här nedan har de indelats efter hur viktiga de är och i vilken grad de förekommer:

De vanligaste förekommande sorterna:   Biancolilla, Cerasuola, Moresca, Nocellara del Belice, Nocellara Etnea, Ogliarola Messinese och Tonda Iblea.

Mindre förekommande sorter:   Aitana, Bottone di gallo, Brandofino, Calatina, Cavalieri, Crastu, Erbano, Giarraffa, Lumiaru, Marmorigna, Minuta, Nasitana, Nerba, Nocellara messinese, Olivo di Mandanici, Piricuddara, Santagatese, Vaddarica, Verdello, Verdese, Zaituna med tillhörande synonymer. Andra sorter kan även förekomma samtidigt som ovanstående i olivlundar men begränsas till 10 %. En förekomst av över 10 % av andra varianter i utvinningen gör att det inte är möjligt att registrera olivodlingarna inom systemet för kontroll av SGB:n ”Sicilia”.

De huvudsakliga olivsorterna täcker över 85 % av regionens olivodlingar.

Oljan, som kan framställas av alla ovanstående sorter, enskilt eller i kombination, har den organoleptiska profil som anges under punkt 3.2, och som den vanliga konsumenten enkelt kan känna igen tack vara sina lukt- och smakegenskaper som finns i ett median/högt-intervall och tack vare beskrivna aromerna, det vill säga ”grön eller mogen tomat”, ”kronärtskocka” och ”färska örter”.

3.4   Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området

Alla steg i produktionen (odling, skörd, utvinning av olja) måste ske i det avgränsade geografiska området.

3.5   Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning osv. av den produkt som det registrerade namnet avser

Både lagring och förpackning av jungfruoljan med SGB:n ”Sicilia” måste ske inom produktionsområdet som avgränsas av produktspecifikationen, både av uppenbara skäl som härrör från den territoriella avskildheten gentemot resten av kontinenten, och för att förhindra att produkten utsätts för fysisk och kemisk påverkan under transport som kan störa den oxidativa stabiliteten. Till följd av detta skulle även de kvalitativa egenskaperna påverkas, i synnerhet polyfenolerna som utgör en av de särskilda egenskaperna i den extra jungfruolja som omfattas av SGB:n ”Sicilia”. På Sicilien finns ett nätverk av 251 förpackningsanläggningar (information från Agea, 2013) som är spridda över hela ön. Kunskapen de förvärvat med åren garanterar att kvalitetskännemärkena bevaras. Oljan som omfattas av den skyddade geografiska beteckningen ”Sicilia” måste säljas i lämpliga behållare med en maximal kapacitet på 5 liter.

3.6   Särskilda regler för märkning av den produkt som det registrerade namnet avser

Det är förbjudet att lägga till någon beteckning till den skyddade geografiska beteckningen ”Sicilia” som inte uttryckligen föreskrivs av den nuvarande produktspecifikationen för tillverkningen, detta innefattar även adjektiven: ”fine” (fin), ”scelto” (kvalitets-), ”selezionato” (utvald), ”superiore” (förstklassig). Sanna och verifierbara referenser som beskriver enskilda producenters metoder är tillåtna, i synnerhet: ”monovarietal” följt av namnet på den använda sorten, ”handskördad”, etc. Sanningsenlig användning av namn, företagsnamn och privata märken är tillåten i den mån de inte har berömmande betydelse och inte kan vilseleda konsumenten. Användning av namn på jordbruksföretag, egendomar och lantbruk är tillåten när oljan endast framställts med oliver som skördats i olivlundar som ingår i företaget. Hänvisning till förpackning som utförts på ett jordbruksföretags ägor, inom en sammanslutning av jordbruksföretag eller i företaget som befinner sig i produktionsområdet är endast tillåten om förpackandet skett i detta företag. Det är förbjudet att använda andra geografiska beteckningar. Den skyddade geografiska beteckningen ”Sicilia” måste förekomma på etiketten, skriven med läsliga och outplånliga bokstäver, på så sätt att den enkelt går att skilja från alla andra beteckningar på etiketten. Beteckningen måste för övrigt följa de etiketteringsregler som föreskrivs av gällande lagstiftning. På etiketten måste produktionsåret anges för de oliver som oljan framställts av.

4.   Kort beskrivning av det geografiska området

Produktionsområdet för den extra jungfruoljan av oliver med SGB:n ”Sicilia” omfattar regionen Siciliens hela administrativa område.

5.   Samband med det geografiska området

Siciliens särskilda geografiska situation skapar naturliga förutsättningar för produktion av extra jungfruolja av oliver med de fysikalisk-kemiska och organoleptiska egenskaper som omnämns i produktspecifikationen.

Den territoriella avskiljdheten gentemot det europeiska fastlandet har påverkat den biologiska mångfalden och skapat ett landskap med en unik variationsrikedom för arten, som skiljer sig från andra områden där olivolja framställs.

Faktorer kopplade till jorden och människan som är tätt förbundna med området bestämmer den organoleptiska profilen för den extra jungfruoljan av oliver med SGB:n ”Sicilia”.

Sambandet mellan området, olivträdet och den sicilianska kulturen har gjort det möjligt att skapa en produkt vars berömmelse påvisas av de många utmärkelser som experter på området och konsumenter givit den extra jungfruoljan ”Sicilia”.

Det bör understrykas att bestämmelserna förbjuder producenter av olja att använda geografiska beteckningar på etiketten, vilket bestraffas hårt. Dessa bestämmelser har haft en avskräckande effekt på användningen av hänvisningar till beteckningen vid marknadsföring, även på hemsidor.

Trots ovanstående har sambandet mellan området, olivträdet och den sicilianska kulturen gjort det möjligt att skapa en produkt vars berömmelse påvisas av de många utmärkelser som experter på området och konsumenter givit den extra jungfruolivoljan ”Sicilia”.

Under de senaste årtiondena har företag som producerar den extra jungfruoljan av oliver ”Sicilia” erhållit flertalet utmärkelser i alla stora internationella tävlingar för producenter av olivolja:

i tävlingen Orciolo d’Oro vann den 1:a, 2:a och 3:e pris i alla kategorier eller i minst en av kategorierna ”lätt”, ”medel” och ”intensiv”, men till övervägande del i kategorierna ”medel” och ”intensiv” under åren 1997, 1998, 2001, 2002, 2003, 2004, 2005, 2006, 2007, 2008, 2012; 1:a och 2:a pris år 2009 och 2010; 3:e pris år 2011 och 1:a pris år 2013.

i tävlingen Sol d’Oro. Oljan vann Sol d’Oro år 2009, 2010 och 2011 och Sol d’Argento år 2009, 2012 och 2013 samt Sol di Bronzo år 2010, 2011, 2012 och 2013.

i tävlingen Sirena d’Oro de Sorrente vann oljan 1:a, 2:a och 3:e pris år 2003, 2004, 2005 och 2006 samt 2:a och 3:e pris under andra år.

i tävlingen Leon d’Oro år 2007 fick företag som producerar den extra jungfruoljan ”Sicilia” 1:a, 2:a och 3:e pris år 2010 och 1:a pris år 2012.

vad gäller Montiferru-priset mellan 1996 och i dag, fick oljan ”Sicilia” 1:a pris 15 gånger i de tre kategorierna. Den har även fått en serie 2:a och 3:e pris.

Denna berömmelse är ett resultat av produktens materiella värde (fysikalisk-kemiska och organoleptiska egenskaper) samt känslan av immateriellt värde som kommer av olivträdets och olivoljans långa tradition på Sicilien, som sträcker sig över flera sekler.

Berömmelsen som den extra jungfruolivoljan ”Sicilia” åtnjuter bevisas även av insamlade historiska dokument som visar på att vissa oljeproducenter krävde att det sicilianska ursprunget skulle nämnas på produktens etikett.

Innan 1992 har en serie fakturor från 1988 och 1989 med beteckningen ”Sicilia” bevarats. Vissa fakturor, ämnade för en utländsk marknad, gäller även åren 1996 och 2000.

Beteckningen nämns även i 1997 och 2009 års upplaga av katalogen för siciliansk olja.

Bland dokumenten förkommer även en serie etiketter med beteckningen ”Sicilia” placerade på färdigförpackade oljeflaskor som försetts med etikett i andra länder än Italien (Carluccio’s London – Olio extra vergine d’oliva – Sicilia), några etiketter från Agata e Valentina Extra Virgin Sicilian Olive Oil som sålts i Förenta staterna och från Trader Giotto’s med beteckningen ”Sicilia”, samt etiketter för utländska marknader av oljeproducenten Barbera med beteckningen ”Sicilia” samt etiketter från företaget EFFe1 där beteckningen ”Sicilia” förekommer.

Med tiden har kvaliteten på framställningen av den extra jungfruolivoljan ”Sicilia” förbättrats, och den har blivit allt mer berömd på alla marknader. Detta innebär att produkten utsätts för förfalskning, vilket kan få allvarliga ekonomiska konsekvenser.

Produktionsområdet för den extra jungfruoljan av oliver med SGB:n ”Sicilia” kan enligt Köppens makroklimatiska klassificering definieras som ett område med varmtempererat klimat (av typ C), karakteriserat av en medeltemperatur för den kallaste månaden som understiger 18 °C men som överstiger -3 °C. Mer specifikt kan det definieras som ett mesotropiskt och subtropiskt fuktigt klimat med torra somrar (typ Csa), alltså ett typiskt medelhavsklimat. Sådana klimat utmärks av att medeltemperaturen under den varmaste månaden överstiger 22 °C och av en extra stor regnmängd under den kalla perioden (höst-vinter).

Medelhavsklimatet (Cs) är det minst utbredda av de tempererade klimaten och i Siciliens fall uppvisar det många typiska aspekter som har stor påverkan på den kemiska och i synnerhet den organoleptiska sammansättningen för den extra jungfruoljan, vilket skiljer den från oljor som produceras inom närliggande geografiska områden. Detta gäller särskilt förhållandet mellan enkelomettade och fleromättade fettsyror (MuFa/PuFa) och i synnerhet kvaliteten på biofenoler och flyktiga aromatiska föreningar (alkoholer, aldehyder och estrar).

Egenskaperna för den extra jungfruoljan med SGB:n ”Sicilia” beror även på solstrålning, temperatur, fuktighet och vind vilka har stor påverkan på olivträdets fysiologi och som även bestämmer när trädet går in i en viloperiod samt väcks ur den samt alla andra fenologiska faser (knoppsprickning, fruktsättning, fruktutveckling, färgskiftning, mognad). Mängden solstrålning som krävs för fotosyntesen (PAR) i detta medelhavsområde bestämmer förhållandena för ansamling av biomassa i plantans olika organ. Tillsammans med den ringa mängden vatten som finns tillgänglig och den tempererade temperaturkurvan, skapar detta en ökning av halten av totala bifenoler och i synnerhet av specifika fenoliska substanser och av andra förelöpare till de föreningar som utgör oljans aromatiska element. Den ringa vattenmängden och alla ovanämnda klimatförhållanden, som är specifika för öar, är även orsaken till att de beskrivande egenskaperna bittert och skarpt alltid återfinns i SGB-oljan ”Sicilia”, med medianvärden som alltid överstiger 2 och som gör att oljans profil i huvudsak hör till kategorierna intensiv och medel. Ovannämnda faktorer som härrör från jorden påverkar inte bara tillväxtgraden (CGR) som kopplas till den fotosyntetiska aktiviteten (mängden solstrålning, bladarea, bladets utformning) utan även cellandningen i växtcellerna som gör det möjligt att skapa ett stort antal växtmetaboliter från syntesvägarna: aminosyror, lipider och deras föreningar, isoprenoider (till exempel terpener, varav squalen, mentol och limonen som ger plantor, blommor och frukter en karakteristisk doft samt sterolernas biosyntetiska föregångare) och porfyriner (kopplade till klorofyll och fotosyntesen).

Profilen som beskrivs under punkt 3.2. bestämmer den unika karaktären för oljan med SGB:n ”Sicilia” vilken karakteriseras av ständigt förekommande aromer av grön tomat, kronärtskocka och färska örter. Aromernas uttryck gynnas av ovan nämnda klimatförhållanden och av organoleptiska egenskaper som alltid förknippas med de vanligast använda olivsorterna och som återfinns i listan under punkt 3.3.

Hänvisning till offentliggörandet av produktspecifikationen

(artikel 6.1 andra stycket i denna förordning)

Den konsoliderade texten av produktspecifikationen finns på hemsidan: http://www.politicheagricole.it/flex/cm/pages/ServeBLOB.php/L/IT/IDPagina/3335

eller

kan hittas genom att man går in på det italienska jordbruksministeriets hemsida (www.politicheagricole.it) och klickar på ”Prodotti DOP e IGP” [SUB- och SGB-produkter] (uppe till höger på skärmen) och sedan på ”Prodotti DOP, IGP e STG” [SUB-, SGB- och GTS-produkter] (på skärmens vänstra sida) och slutligen på ”Disciplinari di Produzione all’esame dell’UE”.

---

(1)  EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.

---