15.1.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 12/10

Föredragande:

Indrė Vareikytė

1.1

EU:s framtid är beroende av forskning och innovation, och Europa behöver fram till 2020 ytterligare en miljon forskare för att behålla sin konkurrenskraft globalt sett. Forskningen skulle även kunna skapa 3,7 miljoner arbetstillfällen och öka EU:s årliga BNP med 795 miljarder euro fram till 2025, om målet att investera 3 % av EU:s BNP i forskning och utveckling fram till 2020 uppnås (1).

1.2

Att främja jämställdhet och lika möjligheter för kvinnor och män är ett åtagande som EU har gjort på alla sina politikområden, inklusive forskning och innovation. Uppgifter på EU-nivå visar att det råder en markant obalans mellan kvinnor och män i den europeiska forskningssektorn (2).

1.3

Balans mellan könen är avgörande för ett välfungerande forskningssystem. Medlemsstaterna och EU måste utnyttja allt humankapital som står till deras förfogande för att uppnå sina politiska forskningsmål.

1.4

Kommittén uppmanar kommissionen att lägga fram en rekommendation för medlemsstaterna med gemensamma riktlinjer för institutionella förändringar för att främja jämställdhet inom universitet och forskningsinstitut, i enlighet med vad som angavs i meddelandet om det europeiska forskningsområdet från 2012.

1.5

Rekommendationen bör uppmuntra medlemsstaterna att undanröja rättsliga och andra hinder för att rekrytera kvinnliga forskare och få dem att stanna i yrket samt hinder för deras karriärutveckling. Den bör även motverka en ojämn könsfördelning i beslutsprocessen och stärka genusaspekten i forskningsprogram.

1.6

Kommittén uppmanar vidare kommissionen att fortsätta att utveckla och genomföra informationsprogram som syftar till att göra områdena vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik attraktivare för flickor och locka fler kvinnor till forskningen.

1.7

Ett större samarbete mellan de relevanta generaldirektoraten vid kommissionen (GD Utbildning och kultur och GD Forskning och innovation) bör säkerställas.

1.8

Kommittén rekommenderar också att man inom ramen för Eurostat samlar in och sprider uppgifter fördelade enligt kön när det gäller forskning och innovation.

1.9

Medlemsstaterna bör med utgångspunkt i rekommendationerna i meddelandet om det europeiska forskningsområdet och Horisont 2020-programmet sträva efter att förbättra sina rättsliga och politiska ramverk för jämställdhet inom forskning.

1.10

Kommittén uppmanar medlemsstaterna att se till att deras utgifter för forskning och utveckling uppgår till 3 % av BNP, som är den nivå som fastställs i Europa 2020-strategin.

1.11

Medlemsstaterna bör i enlighet med meddelandet om det europeiska forskningsområdet också se till att de europeiska strukturfonderna och andra finansieringsprogram finns tillgängliga för initiativ som syftar till institutionella förändringar.

1.12

Utvärderingen, ackrediteringen och finansieringen av forskningsinstitut och forskningsorganisationer bör kopplas till deras jämställdhetsresultat.

1.13

Medlemsstaterna bör tillsammans med offentliga/nationella forskningsinstitut och arbetsmarknadens parter undersöka hur man kan säkerställa balansen mellan arbetsliv och privatliv genom att ta fram och genomföra en familjevänlig politik för både kvinnliga och manliga forskare.

1.14

Medlemsstaterna bör stödja och stärka dialogen mellan forskningsinstitut, företag och berörda arbetsmarknadsparter.

1.15

EESK uppmanar forskningsinstituten och universiteten att säkerställa en balanserad könsfördelning i sina beslutsfattande organ, urvalskommittéer och andra relevanta organ.

1.16

Jämställdhetsåtgärder måste integreras i forskningsinstitutens och universitetens planeringsprocesser liksom inom deras olika institutioner.

1.17

Kommittén efterlyser en utökad dialog med förläggare och redaktörer som ger ut vetenskapliga publikationer i syfte att undanröja könsdiskriminering och öka de kvinnliga forskarnas bidrag till vetenskapliga publikationer, ledare, recensioner och sammanfattande artiklar.

2.1

Europeiska rådet fastställde 2005 målet att kvinnor ska inneha 25 % av de ledande forskningsposterna inom den offentliga sektorn. Den ojämna könsfördelningen när det handlar om beslutsfattande är emellertid ihållande. År 2010 var endast 15,5 % av de ansvariga för institutionerna och 10 % av rektorerna inom sektorn för högre utbildning kvinnor.

2.2

Horisontell segregering mellan olika ekonomiska sektorer och forskningsområden kvarstår. Andelen kvinnliga forskare är högre inom den högre utbildningen och den offentliga sektorn än inom företagssektorn. I EU är andelen kvinnliga professorer (kategori A) högst inom humaniora och samhällsvetenskap (28,4 % respektive 19,4 %) och lägst inom ingenjörsvetenskap och teknik (7,9 %).

2.3

Kvinnors akademiska karriär kännetecknas fortfarande av en avsevärd vertikal segregering. År 2010 var andelen kvinnliga studenter (55 %) och högskoleutbildade (59 %) högre än andelen manliga, men det fanns fler manliga doktorander och doktorer (andelen kvinnliga doktorander var 49 % och doktorer 46 %). Kvinnor utgjorde 44 % av den akademiska personalen i kategori C, 37 % i kategori B och 20 % i kategori A. Underrepresentationen av kvinnor är ännu mer framträdande inom naturvetenskap och ingenjörsvetenskap, där de bara utgör 33 % av den akademiska personalen i kategori C, 23 % i kategori B och endast 11 % i kategori A (4).

2.4

Att skapa balans mellan arbetsliv och privatliv är fortfarande en avgörande faktor för att uppnå jämställdhet. Det finns inte bara ett ”glastak” utan också vad som på engelska kallas en ”maternal wall”, som hindrar kvinnor i deras forskningskarriär eftersom kvinnor fortfarande drar det tyngsta lasset när det gäller omvårdnad och hushållsarbete.

2.5

Bland övriga avgörande hinder och begränsningar när det gäller rekrytering av kvinnor samt deras fortsatta arbete och karriärmöjligheter på det vetenskapliga området i EU ingår följande: brist på demokrati och insyn vid rekryterings- och befordringsförfarandena, könsdiskriminering vid utvärderingen av resultat, brist på insyn i beslutsfattande organ samt seglivade stereotyper när det handlar om flickor/kvinnor och vetenskap. Europeiska forskningsinstitut är fortfarande i behov av en omfattande modernisering för att tillhandahålla de strukturella villkoren för lika möjligheter för kvinnor och män.

3.1

Forskning och innovation utgör viktiga drivkrafter för EU:s ekonomiska tillväxt, och Europa behöver ytterligare en miljon forskare för att behålla sin konkurrenskraft globalt sett. Forskning och innovation är inte bara en förutsättning för att EU ska bli ett kunskapssamhälle, utan skulle även kunna skapa 3,7 miljoner arbetstillfällen och öka EU:s årliga BNP med 795 miljarder euro fram till 2025, om målet att investera 3 % av EU:s BNP i forskning och utveckling fram till 2020 uppnås (5).

3.2

Jämställdhet är avgörande för ett välfungerande forskningssystem. Medlemsstaterna och EU måste i fråga om kompetens och resurser utnyttja allt humankapital som står till deras förfogande för att uppnå sina politiska forskningsmål. Att fullt ut ta tillvara kvinnors färdigheter, kunskaper och kvalifikationer kommer att bidra till att främja tillväxten, sysselsättningen och EU:s konkurrenskraft, som är viktiga drivkrafter för en framgångsrik ekonomi.

3.3

För att forskning av hög kvalitet ska vara relevant för ett samhälle måste ett antal olika lösningar övervägas. Detta kan bäst uppnås genom att forskningssamfunden är mångsidiga och har möjlighet att samarbeta mellan och inom olika discipliner. Forskning och utbildning är helt nödvändiga inslag i utformningen av politik och offentlig förvaltning – och bidrar till en mer kritisk, mångfasetterad och öppen offentlig debatt (6).

3.4

Rekrytering av fler kvinnor till forskningssektorn kan öka kunskapsresurserna, stärka kvaliteten på kunskapsproduktionen och göra sektorn mer motståndskraftig och konkurrenskraftig. Studier har visat att heterogena forskarlag är stabilare och mer innovativa än homogena grupper (7), och att ett lags mångfald i fråga om kunskap och socialt kapital är viktigt för att nya idéer ska kunna alstras (8). Genusstyrd innovation inom forskning, medicin, ingenjörsvetenskap och miljö använder också genus- och jämställdhetsanalyser som ett sätt att stimulera nya idéer, nya tjänster och ny teknik (9).

3.5

En jämförelse av medlemsstaternas könsindex visar att länder med bättre resultat i jämställdhetsindexet tenderar att investera en större andel av sin BNP i forskning och utveckling och uppnå bättre innovationsresultat.

3.6

Att låta en jämställdhetsanalys ingå i forsknings- och innovationsinnehåll säkerställer att forskningen – och dagens innovationer – på ett adekvat sätt beaktar både kvinnors och mäns behov, beteenden och attityder. Studier visar att genus- och jämställdhetsanalyser ökar forskningens och innovationens relevans och kvalitet. De ger också ett mervärde för samhället och näringslivet genom att se till forskningen på ett bättre sätt motsvarar behoven hos en bred och skiftande användarbas samt genom att skapa mer inkluderande innovationsprocesser, vilket framgår av projektet om genusstyrd innovation (10).

4.1

Kommittén uppmanar kommissionen att lägga fram en rekommendation för medlemsstaterna med gemensamma riktlinjer för institutionella förändringar för att främja jämställdhet inom universitet och forskningsinstitut, i enlighet med vad som angavs i meddelandet om det europeiska forskningsområdet från 2012. Rekommendationen bör uppmuntra medlemsstaterna att undanröja rättsliga och andra hinder för att rekrytera kvinnliga forskare och få dem att stanna i yrket samt hinder för deras karriärutveckling. Den bör även motverka en ojämn könsfördelning i beslutsprocessen och stärka genusaspekten i forskningsprogram. Rekommendationen bör också innehålla en omfattande förteckning över de mest framgångsrika exemplen inom det europeiska forskningsområdet.

4.2

Kommittén uppmanar vidare kommissionen att fortsätta att utveckla och genomföra informationsprogram som syftar till att göra områdena vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik attraktivare för flickor och locka fler kvinnor till forskningen samt särskilda program för stöd och vägledning i karriären. I detta avseende bör ett större samarbete mellan de relevanta generaldirektoraten vid kommissionen (GD Utbildning och kultur och GD Forskning och innovation) säkerställas. Ett sådant samarbete skulle möjliggöra gemensamma insatser för att uppnå bättre resultat när det gäller jämställdhet, forskning och utbildning som helhet.

4.3

Kommissionen bör säkerställa att det råder könsbalans i EU:s rörlighetsprogram inom utbildning och forskning.

4.4

Kommittén rekommenderar vidare att man ska samla in och sprida uppgifter fördelade enligt kön avseende forskning och innovation inom ramen för Eurostats verksamhet i syfte att säkerställa tillförlitligare och mer jämförbara indikatorer samt smidigare uppgiftsinsamlings- och uppföljningsprocesser, vilket skulle bidra till utvecklingen av strategin för jämställdhet efter 2015.

5.1

EESK uppmanar medlemsstaterna att anpassa sina nationella strategier för jämställdhet inom forskning och innovation till beslut som fattas på EU-nivå avseende det europeiska forskningsområdet och Horisont 2020-programmet.

5.2

Kommittén uppmanar medlemsstaterna att se till att deras utgifter för forskning och utveckling uppgår till 3 % av BNP, som är den nivå som fastställs i Europa 2020-strategin. För närvarande ligger de genomsnittliga utgifterna för forskning och utveckling i EU-28 på 2,07 % (11), vilket hämmar den ekonomiska tillväxten och skapandet av arbetstillfällen samt hindrar forskningsinstitut från att utnyttja all den kompetens som finns.

5.3

Medlemsstaterna bör utarbeta och genomföra informationsprogram som är särskilt utformade för att locka fler flickor till områdena vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik och fler kvinnor till forskningen, där det första steget är att främja dessa ämnen i skolan.

5.4

EESK anser att ett av de effektivaste sätten för att förbättra könsbalansen inom utbildning och forskning är att erbjuda ekonomiska incitament för utbildnings- och forskningsinstitutioner som kan visa upp stabila framsteg när det gäller att säkerställa en jämn könsfördelning. Medlemsstaterna bör koppla utvärderingen, ackrediteringen och finansieringen av forskningsinstitut och forskningsorganisationer till deras jämställdhetsresultat.

5.5

I syfte att skapa en stark utgångspunkt för den välbehövliga strukturella förändringen av Europas forskningsinstitut och forskningsorganisationer bör medlemsstaterna och deras respektive institutioner utveckla en metod för att övervaka och utvärdera hur effektiva jämställdhetsåtgärderna är.

5.6

Medlemsstaterna bör tillsammans med sina respektive forsknings- och utbildningsinstitutioner och arbetsmarknadens parter undersöka hur man kan säkerställa balans mellan arbetsliv och privatliv genom att ta fram och genomföra en familjevänlig politik för både kvinnliga och manliga forskare, som omfattar daghem, distansarbete, deltidsarbete etc.

5.7

EESK uppmanar forskningsinstituten att säkerställa en balanserad könsfördelning i sina beslutsfattande organ, urvalskommittéer och andra relevanta organ.

5.8

Jämställdhetsåtgärder måste integreras i forskningsinstitutens och universitetens planeringsprocesser liksom inom deras olika institutioner. Man måste ta fram handlingsplaner på alla nivåer, med årliga rapporter om konkreta mål, åtgärder och resultat. Institutionerna måste aktivt delta i processen och ta ansvaret för att fastställa egna mål och åtgärder. Kvinnor bör också delta i denna planering för att säkerställa att hänsyn tas till kvinnliga forskare och deras intresseområden.

5.9

Vetenskap och innovation gynnar företagen mest. Medlemsstaterna bör därför stödja och stärka dialogen mellan forskningsinstitut, företag och berörda arbetsmarknadsparter. Genom en sådan dialog kan man säkerställa mer näringslivsrelaterad forskning och hjälpa forskningsinstituten att diversifiera sina budgetar.

5.10

Kommittén efterlyser en utökad dialog med förläggare och redaktörer som ger ut vetenskapliga publikationer i syfte att undanröja könsdiskriminering och öka de kvinnliga forskarnas bidrag till vetenskapliga publikationer, ledare, recensioner och sammanfattande artiklar.

5.11

Dialogen bör också föras mellan forskare ur olika generationer för att på så sätt förbättra samarbetet inom forskningen och erbjuda möjligheter till informellt lärande för unga forskare.

5.12

Ledningen har ett mycket stort inflytande på forskningen och spelar en avgörande roll i kvalitetsutvecklingen. Både kvinnor och män måste inkluderas i utbildning för högre positioner. Chefer måste utbildas i frågor som rör jämställdhet inom forskning, som utgör ett särskilt kompetensområde.

5.13

Kommittén ställer sig bakom internationella och nationella utmärkelser, t.ex. Unescos och L'Oréals program ”For Women in Science” (12), ”Athena Swan” (13) samt andra initiativ, eftersom de inte bara uppmuntrar kvinnor att ägna sig åt vetenskap och uppmanar institutioner att genomföra strukturella förändringar utan också utgör mycket effektiva kommunikationsverktyg för att främja jämställdhet.

6.1

En av de åtgärder som används för att främja jämställdhet är måttfull positiv särbehandling, i enlighet med fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och inom ramen för de begränsningar som fastställs i domstolens rättspraxis. Sådana åtgärder gör det möjligt att prioritera sökande från ett kön som utgör mindre än 40 % av de anställda i samma tjänstekategori om flera sökande har likvärdiga kvalifikationer.

6.2

Forskningsinstitut och universitet har två olika sätt att motverka eventuell könsdiskriminering när de rekryterar personal. Det första är att fastställa riktlinjer för att säkerställa att tillsättningsförfarandena övervakas av fakultetsnämnden, jämställdhetsombudsmannen eller ett annat ansvarigt organ. Det andra sättet är att kräva att fakulteterna rapporterar om sin rekrytering så att könsuppdelad statistik kan sammanställas avseende arbetssökande, sökande som kallats till intervju och sökande som anställts. Det är viktigt att motverka informella utnämningsförfaranden, eftersom de i regel gynnar män. Detta omfattar ”informella uppmaningar” att söka vissa tjänster och platsannonser som anpassas för att bättre motsvara mäns kvalifikationer och erfarenhet.

6.3

Skräddarsydda program och daghem kan inrättas. Detta kan nämnas i platsannonserna för att locka fler sökande. Att erbjuda en frivillig förlängning av forskarassistenttjänster efter föräldraledigheter är också ett effektivt sätt att locka fler sökande av båda könen.

6.4

Flera europeiska länder har upprättat separata databaser för kvinnliga forskare och experter. Dessa är särskilt användbara när man letar efter en viss forskare eller en forskare med specifik kompetens för ett forskarlag eller ett institutionellt organ där kvinnor är underrepresenterade.

6.5

Man bör främja jämställdhetsintegrering i budgetarbetet för att säkerställa att jämställdhetsaspekterna beaktas vid budgetering och anslagsfördelning. Det innebär att man måste införliva ett genusperspektiv på alla nivåer i budgetförfarandet för att på så vis göra det möjligt att övervaka och utvärdera jämställdheten samt att vid behov utarbeta målinriktade insatser.

6.6

Speciella nationella och/eller institutionella medel skulle kunna fastställas särskilt för att tillhandahålla finansiellt stöd för kvinnliga forskare inom discipliner med en låg andel kvinnor. Institutioner och/eller avdelningar som aktivt arbetar för att främja jämställdhet och som uppvisar goda resultat kan belönas genom olika incitamentprogram.

6.7

Könsfördelningen bland de fast anställda och i kommittéer skulle kunna förbättras genom att uppmuntra institutionerna att bjuda in utländska kvinnliga forskare som gästprofessorer och som kommittémedlemmar.

6.8

I syfte att få fler sökande och undvika att filtrera de sökande i ett för tidigt skede bör arbetsgivarna undvika att efterfråga en hög grad av specialisering när man rekryterar forskarassistenter och postdoktorala forskarassistenter.

6.9

Alla tillsättningskommittéer ska ha kvinnliga medlemmar och ha en jämn könsfördelning. Detta kan bidra till att kvinnliga kandidater ansöker och anställs.

6.10

Medvetenhet om genusfrågor och kunskap om jämställdhet bör inkluderas i utbildningsprogram för ledningen. Kvalifikationer när det gäller jämställdhet kan vara ett kriterium när chefstjänster tillsätts och utgöra en del av utvärderingen av ledningen (14).

6.11

Det är viktigt att jämställdheten övervakas med hjälp av lämpliga indikatorer för mänskliga resurser och tilldelning av ekonomiska anslag. En särredovisning mellan kvinnor och män ska alltid säkerställas i de insamlade uppgifterna.

6.12

Forskarlag har en stimulerande effekt på forskningsmiljön. Studier har visat att grupper med personer från olika bakgrund har större möjligheter att anlägga ett brett forskningsperspektiv. Studier visar också att blandade forskarlag skapar bättre villkor för kreativitet och innovation samt ökar publikationsfrekvensen (15).

6.13

Startpaket (bestående av medel för att genomföra projekt, skaffa fram utrustning och betala ut löner till forskningsassistenter) kan göra det lättare för nyanställda kvinnor att etablera sig som forskare. Erfarenheter visar att kvinnor inte förhandlar fram lika bra forskningsvillkor som män. Startpaket är ett försök att åtgärda detta, och bör därför särskilt övervägas.