16.12.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 451/134

Föredragande:

Antonello PEZZINI

1.1

EESK betonar med kraft att man måste säkerställa en hälsosam miljö och en så ren luftkvalitet som möjligt, eftersom det är en grundläggande förutsättning för välbefinnande och goda levnads- och arbetsvillkor för alla europeiska medborgare. Kommittén beklagar att denna fråga, som har grundläggande betydelse för Europa, inte längre prioriteras tillräckligt högt på de europeiska och nationella politiska dagordningarna.

1.2

EESK uppmanar det nya Europaparlamentet, den nya kommissionen och rådet att ge insatsen för att värna om en hälsosam och ren luftkvalitet största möjliga politiska prioritet i de europeiska institutionerna i framtiden och att fullt ut involvera arbetsmarknadsparterna och det civila samhällets aktörer i frågan.

1.3

EESK anser att luftföroreningar utgör ett av de största hoten mot människors hälsa och mot miljön, eftersom de leder till betydande negativa konsekvenser i form av skador på andningsorganen, förtida dödsfall, övergödning samt skador på ekosystemet. EESK välkomnar kommissionens initiativ för att inrätta ett nytt program för ren luft och för att få ner den förväntade minskningen i livslängd i EU från 8,5 månader år 2005 till 4,1 månader år 2030, vilket skulle innebära 180 miljoner återvunna levnadsår och återskapad biologisk mångfald i områden motsvarande 2 00  000 km2.

1.3.1

För att främja övergången till en mer hållbar ekonomi i Europa är kommittén övertygad om att det är nödvändigt att fastställa ett mål för 2030, som ger företag och investerare säkrare utsikter på medellång sikt, vilket de behöver.

1.4

EESK anser att man bör påskynda tillämpningen av Euro 6-gränserna för NOx-utsläpp från lätta dieselmotorer, som mäts utgående från verkliga utsläpp vid körning, liksom förfarandena för utbytet av tvåtaktsmotorer. Kommittén är emellertid skeptisk till att dessa två åtgärder kommer att vara tillräckliga för att uppnå önskade resultat redan 2020.

1.5

EESK stöder kommissionens slutgiltiga mål – som läggs fram såväl i programmet om ren luft som i den klimat- och energipolitiska ramen för 2020–2030 – om att utsläppsgränsen 2030 ska ligga på 70 % av avståndet mellan nuvarande referensvärde och den maximala genomförbara utsläppsminskningen (MTFR).

1.6

Alla berörda aktörer ska arbeta för att nå och genomföra detta mål, vilket enligt EESK kräver beslutsamma åtgärder, bland annat:

1.7

Kommittén håller helt med om behovet av att integrera de överenskomna ändringarna i protokollet till 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar i EU:s lagstiftning.

1.8

Även om de kvalitativa långsiktiga målen i det nya direktivet om nationella utsläppsgränser inte ifrågasätts är kommittén besviken över att målen för 2025 inte är bindande så att man kan säkerställa ett fullständigt genomförande av dem.

1.9

Kommittén framhåller att skyddet av en hälsosam och ren luftkvalitet måste tas med i de regionala politiska åtgärdena, eftersom den är övertygad om att förvaltningen av luftkvaliteten på grund av den höga föroreningsnivån och de särskilda regionala väderförhållandena endast kan fungera effektivt om den stöds av en EU-politik för minskade utsläpp.

1.10

De nationella regeringarna och lokala myndigheterna måste fortsatt engagera sig när det gäller att planera konkreta åtgärder som syftar till att minska de giftiga utsläppen genom utförliga regionala handlingsplaner för luftkvaliteten med stark inriktning på de olika sektorerna: produktionssektorn, jordbrukssektorn, tjänstesektorn, den privata sektorn samt energiproduktions- och energidistributionssektorn. Kommissionen bör förmedla ett tydligt budskap om att genomförandet av handlingsplanerna ska vara effektivt, med omedelbara och kraftfulla åtgärder mot de medlemsstater som inte uppfyller sina skyldigheter. EESK konstaterar dock att flera medlemsstater redan har tagit steg i rätt riktning.

1.11

Åtgärder som involverar olika branschorganisationer, det organiserade civila samhället, icke-statliga organisationer, tjänstesektorn, utbildningscentrum på samtliga nivåer och forskningsinstitut bör vidtas för att uppnå målet om renare luft, som är avgörande för ekosystemets och medborgarnas välbefinnande.

1.12

EESK upprepar sin övertygelse om att det är nödvändigt att återlansera en hållbar utveckling av den europeiska ekonomin, med fokus på medborgarnas livskvalitet, arbetskvalitet och hälsa samt miljöskydd och med nära koppling till Europa 2020-strategins alla andra politiska prioriteringar. Detta bör ingå i en övergripande strategi för övergång till en global jämvikt som bygger på en ekonomisk tillväxt av hög kvalitet, som bidrar till att utrota fattigdomen och de sociala orättvisorna och samtidigt bevarar naturresurserna för kommande generationer.

2.1

Luftföroreningar utgör ett allvarligt hot mot människors hälsa och miljön. Skador på andningsorganen, förtida dödsfall, övergödning och skador på ekosystemet till följd av nedfall av kväve och försurande ämnen är bara några av effekterna av detta problem, som är av såväl lokal som gränsöverskridande karaktär.

2.2

Den politik som EU och det internationella samfundet har fört under de senaste årtiondena har redan gett positiva resultat, och vissa problem som har samband med luftföroreningar har minskat, t.ex. utsläppen av sulfatdioxid (orsaken till surt regn) som har minskat med över 80 %.

2.3

Trots dessa framsteg är EU ännu långt ifrån sitt långsiktiga mål att förbättra luftkvaliteten för att undanröja risken för betydande skador på människors hälsa och på miljön. Fina partiklar och det marknära ozonet fortsätter att orsaka allvarliga problem, vilka enligt kommissionen (1) leder till 4 06  000 dödsfall per år.

2.4

Det är framför allt fina partiklar och ozon som fortsätter att utgöra allvarliga hälsorisker. Gränsvärdena för dessa ämnen överskrids regelbundet.

2.5

Kommissionen uppskattar att luftföroreningarnas externa hälsoeffekter motsvarar en kostnad på totalt 330 till 940 miljarder euro per år, medan de mål som föreslagits för 2030 skulle ge fördelar på mellan 44 och 140 miljarder euro.

2.6

Enligt kommissionen ska luftföroreningarna i EU år 2010 förutom att ha orsakat hundratusentals förtida dödsfall också ha inneburit att nästan två tredjedelar av marken exponerats för föroreningar. Och allt detta beror på utsläppen.

2.7

När det gäller EU-medborgarnas hälsa uppskattar man att sjukvårdskostnaderna överstiger 4 miljarder euro och att 100 miljoner arbetsdagar går förlorade varje år.

2.8

Beträffande den internationella utvecklingen beslutade USA i december 2012 att se över sina årliga luftkvalitetsstandarder, och ett gränsvärde på 12 mikrogram per kubikmeter för mikropartiklar fastställdes, vilket är långt under EU:s nuvarande gräns på 25 mikrogram per kubikmeter, medan Kina har beslutat att investera motsvarande 160 miljarder euro i luftkvalitetskontroller bara i Pekingområdet de närmaste fem åren. EU håller alltså inte jämna steg med de internationella åtgärder som vidtagits.

3.1

EESK stöder de övergripande målen om en märkbar förbättring av luftkvaliteten genom en omställning till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp, både för folkhälsans och miljöns skull, såsom de fastställdes i luftföroreningsstrategin för 2005 och reviderades av kommissionen i programmet för ren luft i Europa.

3.2

På grund av ländernas olika miljöförhållanden fastställdes målen för utsläppsminskningarna för varje medlemsstat redan från början med beaktande av kostnadseffektiviteten. Kraven på minskade utsläpp varierar från land till land i enlighet med principen om differentiering kontra schablonsats.

3.2.1

Med beaktande av de skador som luftföroreningarna orsakar hälsan och livskvaliteten samt ekosystemen oroar sig kommittén för att luftkvaliteten inte längre väger så tungt på den europeiska och nationella politiska dagordningen. För att främja en omställning till en mer hållbar ekonomi i Europa anser kommittén att det är viktigt att fastställa ett mål för 2030, som ger företag och investerare det medellånga och långsiktiga perspektiv de behöver.

3.3

Översynen av strategin om luftföroreningar syftar till att sätta stopp för de nuvarande överträdelserna av befintliga kvalitetsstandarder och säkerställa en fullständig efterlevnad senast 2020, eftersom tillämpningen av Euro 6 kommer att minska NOx-utsläppen från lätta dieselmotorer, som mäts på grundval av verkliga utsläpp vid körning. Kommittén ställer sig skeptisk till att man med hjälp av sådana åtgärder kan uppnå önskade resultat redan 2020, eftersom skyldigheten träder i kraft först 2017 och förnyelsen av den nuvarande bilparken kan kräva mer tid.

3.4

Strategin bygger dessutom på att det genomförs åtgärder även på lokal och regional nivå, med alla de begränsningar som sådana åtgärder innebär. Hittills har effekten av åtgärderna på regional nivå varit begränsad, i synnerhet på grund av den höga föroreningsnivån och särskilda regionala väderförhållanden. Kommittén är övertygad om att förvaltningen av luftkvaliteten på dessa nivåer bara kan fungera om den stöds av EU-politik för att minska utsläppen vid källan.

3.5

Kommissionen bör dock beakta en mängd olika likvärdiga och lika viktiga faktorer, bland annat:

3.5.1

Kommittén anser att forskning, innovation och utbildning fortsatt bör vara politiska prioriteringar på EU-nivå och nationell nivå, och att de bör syfta till att återställa en hållbar tillväxt och sysselsättning och en starkare återindustrialisering av hög kvalitet av den europeiska ekonomin, särskilt i fråga om små och medelstora företag och nya företag, utan att de aktuella europeiska budgetbegränsningarna utgör ett hinder för detta.

3.6

Dessutom anser EESK att man måste se till att den nya omarbetade strategin överensstämmer med övrig EU-politik. Som exempel kan nämnas att även om hushållens vedeldning orsakar utsläpp av PM2,5 uppmuntrar kommissionen användning av ved som alternativ energikälla, något som skulle kräva att olika aggregat utsläppsklassificeras och att förbränningsgraden kontrolleras.

3.7

Under alla omständigheter anser EESK att en mängd olika likvärdiga och lika viktiga faktorer bör beaktas i det internationella klimatavtalet före 2015.

3.8

EESK betonar vikten av att främja offentlig-privata partnerskap på EU-nivå, i stil med det som inletts genom det gemensamma initiativet Clean Sky 2 2014–2020, som syftar till att minska utsläppen från lufttransporter och att bidra till sådan forskning som avses i förordning (EG) nr 71/2008 och i ramprogrammet Horisont 2020.

4.1.1

1979 års konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar ingicks under ledning av FN:s ekonomiska kommission för Europa (Unece). Den är den viktigaste internationella rättsliga ramen för samarbete och åtgärder för att begränsa och gradvis minska luftföroreningarna med hjälp av konventionens åtta protokoll, däribland protokollet från 1999.

4.1.2

EESK håller med om att ändringarna i protokollet bör införlivas i EU-rätten.

4.2.1

I förslaget till direktiv fastställs nationella åtaganden för att minska utsläppen fram till 2020, 2025 och 2030 för varje medlemsstat. Den årliga utsläppsminskningen avser svaveldioxid (SO2), kväveoxider (NOx), ammoniak (NH3), flyktiga organiska föreningar (VOC) utom metan, fina partiklar (PM2,5) och metan (CH4) och anges i procent av medlemsstatens totala utsläppsmängder för vart och ett av dessa förorenande ämnen år 2005.

4.2.2

Under de senaste 20 åren har betydande framsteg gjorts inom EU när det gäller luftkvaliteten och sådana luftföroreningar som orsakas av människan. Detta har kunnat ske tack vare att EU och medlemsstaterna har antagit en politik och strategier som innehåller långsiktiga mål för att nå luftkvalitetsnivåer som inte ger upphov till betydande negativa effekter och risker för människors hälsa och för miljön, såsom fastställs i det sjunde miljöhandlingsprogrammet (2).

4.2.3

Detta förefaller självklart även om framstegen när det gäller luftkvalitet tydligt har blivit långsammare, och de mål som föreslås faktiskt är mindre ambitiösa än de nivåer som medlemsstaterna skulle uppnå om de till fullo uppfyllde de skyldigheter som ingår i EU:s befintliga lagstiftning.

4.2.4

Även om det i praktiken råder enighet om de föreslagna långsiktiga kvalitativa målen är kommittén besviken över att målen för 2025 inte är bindande, med tanke på hur svårt det har varit att tillämpa de nuvarande standarderna.

4.2.5

EESK anser att det krävs förstärkta plattformar för att möjliggöra engagerade och interaktiva dialoger där bestämmelserna i förslaget till direktiv kan värderas.

4.3.1

Enligt EESK bör kontrollerna av utsläpp av luftförorenande ämnen från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på mellan 1 och 50 MW som används på en mängd olika områden förenklas och bli mindre kostsamma. På så sätt kan man stödja och främja framväxten av små, medelstora och nya företag samt även småskalig infrastruktur på olika håll i regionerna.

5.1

Luftföroreningar kan komma från flera olika slags källor och transporteras långa sträckor.

5.2

För att fullt ut genomföra programmet för ren luft i Europa måste regionerna efter samråd med arbetsmarknadens parter och det organiserade civila samhället utarbeta och anta handlingsplaner för luftkvaliteten, där i synnerhet följande faktorer bör beaktas:

5.3

I kommissionens paket för renare luft sammanställs och stärks den hittills verkställda politiken för att fortsätta kampen mot luftföroreningar, i motsats till den politiska agendan.

5.3.1

EESK anser att det är ytterst viktigt att de regionala och lokala nivåerna liksom den nationella nivån medverkar i denna process, tillsammans med arbetsmarknadsparterna och det organiserade civila samhället.

5.4.1

I samband med genomförandet av paketet för renare luft i regionerna bör man fastställa vilka samverkanseffekter med andra områden som behövs:

5.4.2

Genomförandet på regional nivå bör omfatta de mest brådskande åtgärderna som har samband med regionens ekonomiska och produktionsmässiga förutsättningar. Åtgärderna bör omfatta regler för förbränning av biomassa samt krav på och incitament till en förnyad bilpark.

5.5

Åtgärder för att ytterligare begränsa utsläppen av SO2 (svaveldioxid) behövs, särskilt i regioner med en betydande förbränning inom industrin, energiproduktion och omvandling av bränsle.

5.6.1

I hela EU – särskilt i regioner där jordbruket utgör en viktig sektor – krävs åtgärder för att minska förekomsten av NH3 (ammoniak), N2O (dikväveoxid), CH4 (metan) och VOC (flyktiga organiska föreningar), med de åtgärder som redan vidtagits i flera medlemsstater som modell. Användningen av kvävehaltiga gödningsmedel och avloppsvatten är den största källan (98 %) till utsläpp av NH3 som, när det reagerar med SO2 och NO2 bildar ammoniumsalter, som är huvudkomponenten i partiklar.

5.6.2

Det framstår som mycket viktigt att nitratdirektivet (direktiv 91/676/EEG) efterlevs fullt ut, att krav införs om att gödselbehållare måste vara täckta, att återvinningssystem skapas där anaerob nedbrytning används för produktion av rötrester, vars egenskaper liknar konstgödsel, och att gödsel och spridning av hälsovådligt avloppsvatten hanteras på rätt sätt. Åtgärderna måste emellertid beakta balansen mellan de ekonomiska, sociala och miljömässiga intressena. Att minska utsläppen inom jordbruket är en mycket komplex uppgift, och därför behövs det mer investering i forskning och utveckling.

5.6.3

Jordbruksmetoder som innebär låga partikelutsläpp bör användas.

5.6.4

EESK understryker att det redan finns en rad bestämmelser för sektorn men att dessa bör tillämpas fullt ut, vilket ännu inte är fallet. Vi är övertygade om att kommissionen har missat sin chans att upprätta en konsoliderad lagstiftningsram för att hantera utsläppen. Nötkreaturen omfattas fortfarande inte av meddelandets tillämpningsområde. Det finns emellertid andra bestämmelser som reglerar nötkreatur, som står för den största delen av ammoniakutsläppen.

5.7.1

När det gäller tätortsområden och starkt trafikerade områden bör man särskilt uppmärksamma utsläppen av PM2,5, PM10 (fina partiklar med en diameter på mindre än 10 mikrometer), kolmonoxid (CO) och koldioxid (CO2) och se till att förekomsten av NOx minskar. Partikelfilter kan i dieselmotorer – och med specialfilter även i bensinmotorer – minska utsläppen med över 90 % (slutna filter).

5.7.2

I skolor och kontorsbyggnader vid starkt trafikerade vägar är det mycket viktigt att åtgärder vidtas för att isolera vertikala, ogenomskinliga och transparenta väggar, för att begränsa föroreningarna från VOC och fina partiklar (PM10 och PM2,5) (3).

5.8.1

När det gäller kommersiella fordon och fordon för persontransport bör man med hjälp av trafikbegränsningar och olika incitament ersätta Euro 3-fordon med Euro 5- och Euro 6-fordon. På samma sätt bör tvåtaktsmotorer (motorcyklar, mopeder, motorsågar och gräsklippare), dvs. Euro 1, bytas ut. Därför behöver följande åtgärder vidtas på lokal, regional och nationell nivå:

5.8.1.1

Lämpliga mätmetoder för NOx-utsläpp från lätta dieseldrivna bilar bör antas på EU-nivå och på nationell nivå så snabbt som möjligt – utan att vänta på tidsfristen 2017 – på grund av deras betydande negativa effekter på stadsluftens kvalitet.

5.8.1.2

Användningen av metan och flytande motorgas (LPG), vätgas, flytande naturgas, etanol och andra avancerade biobränslen bör främjas på nationell och regional nivå. Utvecklingen av eldrivna fordon och laddningsstationer bör påskyndas. Det bör även vara möjligt att fastställa ett fordons utsläppskategori med hjälp av elektronisk utrustning som finns installerad i fordonet.

5.8.1.3

Distributionen av metangas bör främjas med hjälp av ekonomiska bidrag på EU-nivå och på nationell och lokal nivå till företag och kommuner så att de kan anlägga nya och/eller bygga ut befintliga nät.

5.8.1.4

Investeringar i kollektiv lokaltrafik bör finansieras genom fleråriga EU-projekt och medfinansieras på nationell och lokal nivå. För bussar ska följande gälla:

5.8.1.5

Potentiell interaktion mellan fasta strukturer, informationsteknik och olika transportsätt bör utnyttjas. Man bör särskilt främja användningen av material som innehåller fotokatalysämnen med nanopigment av titandioxid (TiO2), som sönderdelar molekylerna i föroreningarna och gör dem ofarliga för hälsan (vägar, trafikhinder, puts och andra byggnadsmaterial). Motorvägskorsningar med en beläggning med ”i.active COAT – Italcementi”-patent är intressanta i detta hänseende, eftersom de rengör luften och är starkt reflekterande.