Talan väckt den 17 mars 2014 – Europeiska kommissionen mot Republiken Italien

(Mål C-124/14)

2014/C 175/27

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: C. Cattabriga och M. van Beek)

Svarande: Republiken Italien

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att domstolen ska

Grunder och huvudargument

Artiklarna 3 och 6 i direktiv 2003/88/EG ålägger medlemsstaterna att vidta de åtgärder som behövs för att se till att varje arbetstagare får minst elva timmars sammanhängande ledighet per 24-timmarsperiod och att den genomsnittliga arbetstiden under varje sjudagarsperiod inklusive övertid inte överstiger 48 timmar. Undantag från dessa bestämmelser får förekomma men endast under tydligt preciserade villkor.

Vid genomförandet av direktiv 2003/88 har den italienska lagstiftaren åsidosatt dessa bestämmelser genom att utesluta alla läkare med ”ledningsuppgifter” inom den nationella sjukvården från tillämpningsområdet för bestämmelserna om högsta genomsnittliga veckoarbetstid och all personal inom den nationella sjukvården från bestämmelserna om dygnsvila.

Kommissionen noterar särskilt för det första att i Italien anses alla läkare inom den nationella sjukvården officiellt ha ”ledningsuppgifter”, enligt lagstiftningen och enligt kollektivavtalen för den nationella sjukvården, utan att de nödvändigtvis har faktiskt chefsansvar eller förfogar över sin egen arbetstid. För det andra har de italienska myndigheterna inte kunnat visa att personalen inom den nationella sjukvården, trots att den uteslutits från rätten till elva timmars sammanhängande ledighet per dygn, direkt efter arbetstidens slut ger tillbörlig sammanhängande kompensationsledighet.

(1)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/EG av den 4 november 2003 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden (EUT L 299, s. 9).