27.9.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 280/50

—

Regionkommittén har tagit del av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation, som kommissionen lade fram den 26 mars 2013 och som ingår i en tiopunktsplan som lades fram i samband med halvtidsöversynen av den digitala agendan för Europa.

—

ReK välkomnar de prioriteringar som anges i förslaget till förordning – höghastighetsnät, bygg- och anläggningsarbeten, gemensam användning av befintlig infrastruktur och effektivare utbyggnad av ny fysisk infrastruktur samt minskad administrativ börda och byråkrati – och som alla rör områden där kommunerna och regionerna är såväl aktörer som tillhandahållare och mottagare av tjänster.

—

ReK har redan tidigare betonat att antagandet av åtgärder för rationalisering, modernisering och minskade administrativa bördor är en prioriterad insats för minskade kostnader och för att rationalisera och förenkla administrativa förfaranden och tjänster, och detta skulle stimulera den ekonomiska verksamheten och minska byråkratiska förfaranden och formaliteter. Dessutom skulle det underlätta kontakterna mellan medborgare och förvaltning och bidra till att minska de administrativa kostnaderna för företagen (inte minst i samband med införandet av infrastruktur för höghastighetsinternet), förbättra deras konkurrenskraft och gynna deras utveckling.

—

För att åtgärda bristen på privata operatörer i områden som bedöms ha låg lönsamhet, t.ex. landsbygden, är lokala och regionala myndigheter tvungna att bidra till finansieringen av digital infrastruktur. För att säkerställa att samtliga medborgare i alla områden får likvärdig tillgång till ny teknik vill ReK att kommissionen stöder myndigheterna i deras finansieringsansträngningar genom att dels tillåta att medel ur EU:s strukturfonder används till utgifter för digital infrastruktur i samtliga regioner i EU, dels erkänna digitala utvecklingsprojekt på landsbygden och i glesbefolkade områden som tjänster av ekonomiskt och allmänt intresse.

Föredragande

Gábor BIHARY (HU–PSE), ledamot av Budapests stadsfullmäktige

Referensdokument

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation

COM(2013) 147 final

1.

Regionkommittén har tagit del av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation, som kommissionen lade fram den 26 mars 2013 och som ingår i en tiopunktsplan som lades fram i samband med halvtidsöversynen av den digitala agendan för Europa.

2.

Kommittén konstaterar med tillfredsställelse att förslaget till förordning bygger på bra metoder från medlemsstaterna, samtidigt som det ger dessa stort handlingsutrymme i organisatoriska frågor och tjänar den nya kulturen för tillgång till bredband.

3.

ReK välkomnar de prioriteringar som anges i förslaget till förordning – höghastighetsnät, bygg- och anläggningsarbeten, gemensam användning av befintlig infrastruktur och effektivare utbyggnad av ny fysisk infrastruktur samt minskad administrativ börda och byråkrati – och som alla rör områden där kommunerna och regionerna är såväl aktörer som tillhandahållare och mottagare av tjänster.

4.

Infrastrukturen för höghastighetsbredband är själva grundstommen i den digitala inre marknaden och en förutsättning för global konkurrenskraft inom t.ex. e-handel. Såsom påpekas i meddelandet "Inremarknadsakt II" (1) kan en tioprocentig ökning av bredbandstätheten öka BNP med 1–1,5 % per år och ge 1,5 % i arbetsproduktivitetsvinster (2). Dessutom skapar bredbandsgenererad innovation i företag sysselsättning, vilket kan ge 2 miljoner nya arbetstillfällen fram till 2020 (3).

5.

EU har inte råd att låta de europeiska företagen och medborgarna hamna utanför denna infrastrukturs geografiska täckning och har därför anammat de ambitiösa bredbandsmålen i den digitala agendan för Europa: senast 2013 ska alla i Europa ha tillgång till grundläggande bredband, och senast 2020 ska i) alla i Europa ha tillgång till anslutningshastigheter över 30 Mbit/s och ii) mer än 50 % av de europeiska hushållen ha internetanslutningar med hastigheter över 100 Mbit/s. Dessa mål dock kan endast uppnås om kostnaderna för att bygga denna infrastruktur sjunker i hela EU.

6.

I samband med styrningen av de processer som omfattas av det aktuella förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning samt de tillhörande politiska åtgärderna är det ytterst viktigt att EU:s, medlemsstaternas och de lokala och regionala myndigheternas verksamhet samordnas och att man ser till att subsidiaritetsprincipen respekteras till fullo, såsom Regionkommittén anger i sin vitbok om flernivåstyre (4).

7.

I enlighet med sina tidigare yttranden fäster kommittén uppmärksamheten på behovet av att till fullo utnyttja Europas potential när det gäller att utveckla IKT-tjänster inom den offentliga och den privata sektorn, och att utnyttja IKT för att förbättra de tjänster som de lokala och regionala myndigheterna tillhandahåller inom t.ex. hälso- och sjukvård, utbildning, allmän ordning, säkerhet och sociala tjänster. EU-stödda offentlig-privata partnerskap mellan små och medelstora företag som utvecklar IKT-tjänster och lokala och regionala myndigheter på området för offentliga IKT-tjänster kan utgöra en utmärkt grund för att bygga upp lokal kompetens och kunskap i hela EU (5).

8.

ReK har redan tidigare betonat att antagandet av åtgärder för rationalisering, modernisering och minskade administrativa bördor är en prioriterad insats för minskade kostnader och för att rationalisera och förenkla administrativa förfaranden och tjänster, och detta skulle stimulera den ekonomiska verksamheten och minska byråkratiska förfaranden och formaliteter. Dessutom skulle det underlätta kontakterna mellan medborgare och förvaltning och bidra till att minska de administrativa kostnaderna för företagen (inte minst i samband med införandet av infrastruktur för höghastighetsinternet), förbättra deras konkurrenskraft och gynna deras utveckling (6).

9.

Kommissionen och medlemsstaterna måste vidta de åtgärder som krävs för att se till att de lokala och regionala myndigheterna faktiskt och till fullo görs delaktiga i förvaltningen av initiativ på IKT-området (7).

10.

Kommittén noterar avsikten i förslaget till förordning att bidra till en kvalitativ förbättring av tjänster och informationsprodukter avsedda för de europeiska konsumenterna samt till att minska de onödiga utgifterna och den administrativa bördan, samtidigt som det stöder den digitala inre marknaden och målen i Europa 2020-strategin.

11.

De lokala och regionala myndigheterna hör till de viktigaste mottagarna av rekommendationerna i den digitala agendan, inte minst vad gäller utbyggnaden av bredband, och kan ge ett avgörande bidrag till dess genomförande. Prioriteringarna i den nya strategin på lokal och regional nivå kan öka livskvaliteten, stödja medborgarnas samhälleliga och ekonomiska verksamhet, stimulera den regionala utvecklingen samt främja mer effektiva och skräddarsydda offentliga tjänster och lokala företag. Regionerna och kommunerna förfogar över många olika möjligheter att bidra till att denna potential utnyttjas fullt ut.

12.

Kommittén gläder sig åt att förslaget till förordning har potential att i hög grad bidra till att minska den digitala klyftan och uppnå målen i Europa 2020-strategin samtidigt som den tillgodoser EU-medborgarnas viktigaste behov på det sociala, kulturella och ekonomiska området (8).

13.

Informationssamhället har avsevärt påskyndat de ekonomiska och sociala framstegen, och en bättre utbyggnad av bredbandsinfrastrukturen torde förstärka denna tendens. Kommittén vill dock fästa uppmärksamheten vid hur enkelt innehåll som är farligt för de unga och de grundläggande demokratiska värdena kan spridas, och framhåller att en lämplig värdebaserad undervisning och en bred medieutbildning (9) kan motverka detta hot.

14.

De lokala och regionala myndigheterna har en viktig roll att spela vad gäller att bidra till att säkerställa rättvis bredbandstillgång till rimligt pris till exempel i de regioner där marknaden kommer till korta, genomföra pilotprojekt för att överbrygga klyftan i fråga om e-tillgänglighet och utveckla nya arbetssätt som gör det möjligt att utveckla de offentliga nättjänsterna med inriktning på medborgarna (10).

15.

När det gäller de lokala och regionala myndigheternas finansiering av bredbandsinfrastruktur fäster ReK kommissionens uppmärksamhet på att statligt stöd som inte behöver återbetalas kan bli nödvändigt, och uppmanar kommissionen att utarbeta bestämmelser om detta.

16.

Kommittén upprepar förslaget från sitt yttrande om den digitala agendan för Europa om att finansiering och andra stödåtgärder bör främja införandet av öppna bredbandsnät som baseras på en horisontell nätverksarkitektur och en affärsmodell som skiljer på fysisk tillgång till nätet och tillhandahållande av tjänster, samt att de befintliga optiska fibernäten bör öppnas för konkurrens (11). I konkret hänseende innebär detta att s.k. svartfiber (dark fiber) bör integreras i den passiva infrastruktur som utnyttjas gemensamt.

17.

Eftersom det finns ett uppenbart kommersiellt intresse för tätbefolkade regioner bör man ägna särskild uppmärksamhet åt att stimulera privata investeringar i landsbygdsområden och glesbefolkade områden samt de yttersta randområdena för att trygga den geografiska balansen. Här kan de lokala och regionala myndigheterna spela en ytterst viktig roll genom att samordna efterfrågan på bredband från den offentliga förvaltningen, organ för allmän säkerhet, lokala skolor och hälso- och sjukvårdsinrättningar, genom att inrätta lokala grupper (av skolor, lokalsamhällen och små och medelstora företag osv.) och zoner för att demonstrera bredbandsinfrastruktur för konsumenterna samt genom att anordna utbildning.

18.

För att åtgärda bristen på privata operatörer i områden som bedöms ha låg lönsamhet, t.ex. landsbygden, är lokala och regionala myndigheter tvungna att bidra till finansieringen av digital infrastruktur. För att säkerställa att samtliga medborgare i alla områden får likvärdig tillgång till ny teknik vill ReK att kommissionen stöder myndigheterna i deras finansieringsansträngningar genom att dels tillåta att medel ur EU:s strukturfonder används till utgifter för digital infrastruktur i samtliga regioner i EU, dels erkänna digitala utvecklingsprojekt på landsbygden och i glesbefolkade områden som tjänster av ekonomiskt och allmänt intresse.

19.

IKT, som utgör grunden i ett informationssamhälle öppet för alla, bör ta hänsyn till alla samhällsmedborgares behov, inklusive personer som hotas av social utestängning.

20.

Tillgången till bredbandsanslutningar av hög kvalitet till rimligt pris kan bidra till att underlätta tillgången till och höja kvaliteten på de lokala och regionala myndigheternas tjänster. Det gör det också lättare för mikroföretag samt små och medelstora företag att bjuda ut sina produkter. Avsides belägna regioner och lokalsamhällen, framför allt i de yttre randområdena, kan förväntas dra stor nytta av en mer omfattande och snabbare tillgång till bredbandstjänster (12).

21.

De nya användningsområdena och digitala tjänsterna spelar en avgörande roll för regionernas attraktivitet och balanserade utveckling. ReK anser därför att digital tillgång för alla är en förutsättning för att uppnå målen för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning i EU på ett ändamålsenligt sätt.

22.

I enlighet med kommitténs ståndpunkt i ett tidigare yttrande (13) rekommenderar ReK att man till fullo ska utnyttja de möjligheter som den snabbare nätutbyggnaden på grundval av den aktuella förordningen erbjuder i Europa för att utveckla IKT-tjänster i den offentliga och den privata sektorn och följaktligen utnyttja IKT för att förbättra de tjänster som de lokala och regionala myndigheterna tillhandahåller inom t.ex. hälso- och sjukvård, utbildning, offentlig upphandling, säkerhet och sociala tjänster.

23.

I enlighet med kommitténs ståndpunkt i ett tidigare yttrande (14) förordar ReK likaledes att man till fullo ska utnyttja de möjligheter som den snabbare nätutbyggnaden på grundval av den aktuella förordningen erbjuder i Europa för att utveckla gränsöverskridande tjänster för e-förvaltning och att man i de tillhörande datoriseringsprojekten ska ta hänsyn till aspekter såsom interoperabilitet och e-identifiering av medborgare (Stork), e-signaturer, elektroniska dokumenttjänster och andra byggstenar som ligger till grund för e-förvaltningen, så att man hanterar dessa frågor i ett europeiskt sammanhang.

24.

Det kommer att vara omöjligt att utnyttja potentialen hos molnbaserade datortjänster (15) om man inte utvecklar den nödvändiga infrastrukturen så snabbt som möjligt.

25.

Den digitala inre marknaden är en hörnsten i den digitala agendan för Europa och möjliggör en växande, framgångsrik och dynamisk alleuropeisk marknad för skapande och distribution av lagligt digitalt innehåll och internettjänster. Den ger dessutom konsumenter enkel, säker och flexibel tillgång till digitalt innehåll och tjänstemarknader (16). Regionkommittén välkomnar därför den effekt som den föreslagna förordningen kommer att ha genom att både påskynda denna process och minska kostnaderna.

26.

Parallellt med utbyggnaden av höghastighetsnät är det synnerligen viktigt att de offentliga förvaltningarna på regional och lokal nivå förfogar över den lämpliga interna kapacitet och de hållbara ekonomiska resurser som behövs för att digitalisera handlingar (17).

27.

Den föreslagna förordningen kommer att påverka de åtgärder för att möta utmaningarna i fråga om energieffektivitet som bygger på IKT (18) samt anpassningen av strukturerna för utnyttjandet av naturresurser.

28.

Regionkommittén stöder målet att maximera synergieffekterna mellan näten, enligt vilket förordningen inte bara riktas till leverantörer av elektroniska kommunikationsnät, utan till alla ägare av fysisk infrastruktur, t.ex. nät för el, gas, vatten, avlopp, uppvärmning och transporter, som lämpar sig för element av elektroniska kommunikationsnät. Av säkerhetsskäl och med tanke på de höga kostnaderna hyser kommittén emellertid betänkligheter beträffande tillämpningen av förordningen på viktig infrastruktur såsom tunnelbanetunnlar i storstäderna.

29.

ReK beklagar att tjänsterna och infrastrukturen på telekommunikationsområdet fortfarande i hög grad är uppdelade enligt de nationella gränserna, trots att bredbandsinfrastruktur med hög hastighet utgör ryggraden i den digitala inre marknaden och är en förutsättning för den globala konkurrenskraften.

30.

Eftersom bygg- och anläggningsarbeten står för största delen av de totala kostnaderna för nätutbyggnad är det ett viktigt lagstiftningsmässigt framsteg att alla nätoperatörer kommer att ha rätt att erbjuda tillträde till fysisk infrastruktur (t.ex. ledningar, rör, manhål, kopplingsskåp, stolpar, master, antenner, torn och andra stödkonstruktioner) eller att få tillträde till den (till ett skäligt pris och på rimliga villkor) med sikte på utbyggnad av element av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation samt att den nödvändiga informationen ska tillhandahållas genom en central informationspunkt för att trygga öppenhet och insyn.

31.

Kommittén vill emellertid fästa uppmärksamheten vid att sociala mål och sammanhållningsmål inte bör förbises när priser och avgifter fastställs.

32.

Regionkommittén välkomnar att man i förordningen tar upp frågan om samordning av bygg- och anläggningsprojekt, särskilt med tanke på att dessa investeringar helt eller delvis finansieras med offentliga medel. Vi konstaterar dock att man inte nämner något om effekterna i fråga om offentlig upphandling.

33.

Kommittén beklagar att de lokala myndigheternas roll inte nämns i förordningen, trots att det är på deras territorium som bygg- och anläggningsprojekten kommer att samordnas, och rekommenderar därför kommissionen att nämna de lokala myndigheterna i förordningen.

34.

Regionkommittén stöder den centrala informationspunktens roll när det gäller att underlätta och samordna tillståndsförfarandet, och anser att den maximala tidsfristen på sex månader är tillräcklig.

35.

Kommittén beklagar att man i förordningen inte tar upp de lokala och regionala myndigheternas roll i tillståndsförfarandet, trots att detta förfarande för det mesta faller under de lokala myndigheternas befogenhet. Vi ser med oro på de höga kostnader som de lokala myndigheterna ofta drabbas av i detta sammanhang.

36.

Regionkommittén betraktar det som ett stort framsteg att det som ett kriterium i samband med tillståndsansökan fastställs att det i nya byggnader ska finnas höghastighetsfärdig fysisk infrastruktur fram till nätanslutningspunkterna.

37.

Vi välkomnar skyldigheten att utrusta nya flerfamiljshus samt flerfamiljshus som genomgår omfattande renoveringar med en koncentrationspunkt som är tillgänglig för leverantörer av elektroniska kommunikationsnät. Man bör dock klargöra att denna skyldighet gäller även vid investeringar i subventionerade bostäder, för att se till att de grupper som riskerar digitalt utanförskap och som bor i sådana bostäder får tillgång till bredbandstjänster. I detta sammanhang bör man ändå på alla sätt stödja ett uppnående av de mål som ställts upp.

38.

I sin nuvarande form tycks åtgärderna i förslaget till förordning vara förenliga med subsidiaritetsprincipen. Att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsinfrastruktur för elektronisk kommunikation förutsätter EU-insatser om man vill förbättra villkoren för den inre marknadens genomförande och funktion i syfte att undanröja de hinder för en fungerande inre marknad som orsakas av ett lappverk av regler och administrativa förfaranden på nationell, lokal och regional nivå som hämmar de europeiska företagens utveckling och tillväxt, har en negativ inverkan på Europas konkurrenskraft och skapar hinder för investeringar och verksamheter över gränserna.

39.

De åtgärder som föreslås inom de områden som har gränsöverskridande inslag är nödvändiga eftersom medlemsstaterna och/eller de lokala och regionala myndigheterna inte på egen hand i tillräcklig utsträckning kan reglera de avgörande gränsöverskridande inslagen, samtidigt som en fullständig bredbandstäckning skulle stärka den territoriella sammanhållningen.

40.

Förordningens grundläggande syfte är att underlätta och skapa incitament för utbyggnaden av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation genom att främja gemensam användning av befintlig infrastruktur och skapa de nödvändiga förutsättningarna för en effektivare utbyggnad av ny fysisk infrastruktur så att sådana nät kan byggas till lägre kostnad.

41.

De föreslagna åtgärderna erbjuder uppenbara fördelar jämfört med isolerade åtgärder på nationell, regional och lokal nivå, inte minst för att de viktigaste åtgärderna är inriktade på följande fyra problemområden: höghastighetsnät, bygg- och anläggningsarbeten, gemensam användning av befintlig infrastruktur och effektivare utbyggnad av ny fysisk infrastruktur samt minskad administrativ börda.

42.

En gemensam europeisk strategi för de aktuella frågorna ger ett mervärde genom att onödigt dubbelarbete undviks och stordriftsfördelar uppnås. En sådan strategi är nödvändig med tanke på att internet, genom sin allmänna utbredning och gränsöverskridande natur, är ett oumbärligt instrument för att optimera den ekonomiska och sociala potentialen hos IKT.

43.

I sin nuvarande form tycks åtgärderna i förslaget till förordning vara förenliga med proportionalitetsprincipen. De begränsas till vad som är nödvändigt för att uppnå de fastställda målen genom att syfta till att minska hindren för tillträde till fysisk infrastruktur.

44.

Kostnadsminskningsåtgärderna i förslaget till förordning fokuseras på ökad samordning, öppenhet och insyn samt harmoniserade minimiverktyg. Detta ska göra det möjligt för berörda aktörer att utnyttja synergieffekter och minska antalet ineffektiva inslag i utbyggnaden.

45.

De föreslagna åtgärderna föreskriver inte några särskilda affärsmodeller, och medlemsstaterna ges möjlighet att anta mer detaljerade bestämmelser. Det innebär att åtgärderna snarare kompletterar än påverkar pågående nationella initiativ. Samtidigt kommer medlemsstaterna att kunna bygga vidare på sina nuvarande åtgärder och välja hur befintliga eller nya åtgärder ska organiseras så som det bäst passar deras egna särdrag, utan att det nödvändigtvis medför några ytterligare kostnader.

46.

I syfte att säkerställa rättssäkerheten måste förordningen dock fastställa vilka steg kommissionen kommer att vidta då en medlemsstat anmält undantagsåtgärder.

47.

Kommittén kan godta användningen av en förordning, även om ett direktiv skulle ge medlemsstaterna större handlingsutrymme. Om förordningen tillämpas tillräckligt flexibelt kommer den emellertid att ge snabb tillgång till kostnadsminskningsverktyg och göra att man kan hålla takten i förhållande till målen i den digitala agendan för Europa, som ska uppnås till 2020.

48.

I fråga om bättre lagstiftning konstaterar ReK på ett allmänt plan att den lokala och regionala nivån uttryckligen nämns flera gånger i förslaget till förordning. Med tanke på de lokala och regionala myndigheternas befogenheter och deras centrala roll i utarbetandet och genomförandet av åtgärder som rör användningen av IKT (och i synnerhet utvecklingen av höghastighetsnät) bör EU-institutionerna och medlemsstaterna regelbundet samråda med dessa myndigheter vid utformningen och genomförandet av åtgärder som syftar till att omsätta den digitala agendan för Europa i praktiken.

49.

Kommissionen uppmanas att i god tid begära ett yttrande från Regionkommittén om den översynsrapport som ska läggas fram tre år efter förordningens ikraftträdande.