15.1.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 11/1

—

"Mer Europa", vilket innebär ett EU där medlemsstaterna stöder varandra och ett EU som är starkare än summan av sina delar. EU får inte längre förknippas med hårda åtstramningsåtgärder, social tillbakagång och fattigdom. Valutaunionen måste nu följas av en politisk union med samordnade politiska åtgärder på de ekonomiska, finansiella och sociala områdena samt på arbetsmarknadsområdet till fromma för medborgarna. EU-budgeten bör utformas så att den ger korrekta incitament för konkurrenskraft, tillväxt och ökad sysselsättning. EU-budgeten måste stärkas och stödjas av mekanismer för egna medel, en gemensam sammanhållningspolitik som aktivt involverar det civila samhället, samt en aktivare roll för Europeiska investeringsbanken. Mot bakgrund av detta uppmanar EESK stats- och regeringscheferna att nå fram till ett resultat som svarar mot dessa behov vid Europeiska rådets toppmöte den 22–23 november.

—

Delaktighet för det civila samhället i utarbetandet av EU:s politik och beslut. Denna delaktighet är mycket viktig, inte bara för att stärka EU-institutionernas demokratiska legitimitet och EU:s verksamhet, utan även för att uppmuntra framväxten av en gemensam syn på vad EU är till för och vart unionen är på väg, samt för att återupprätta förtroendet för EU-projektet genom att se till att EU:s medborgare deltar fullt ut i uppbyggnaden av unionen. Därför är det mycket angeläget att snabbt genomföra artikel 11 i EU-fördraget, som tar upp deltagandedemokratin som en grundpelare.

—

Hållbara investeringar i färdigheter, infrastruktur, den sociala ekonomin – samt i tjänster och produkter – som återspeglas i de nationella reformprogrammen i form av en social investeringspakt och ett europeiskt stimulanspaket med inriktning på att skapa riktiga jobb i samordning med de nationella utvecklingsplanerna. Endast på det viset kan Europa 2020-strategin lyckas. Investeringar i klimatsmart energi och industriproduktion samt uppbyggnad av en grön ekonomi kommer att bidra till att lösa de långsiktiga problemen med klimatförändringarna och till att säkra en hållbar utveckling.

—

Insatser för att främja gemensamma åtgärder i euroområdet för att stabilisera skuldbördan och underlätta återhämtningen i hela EU bör uppmuntras. Europeiska centralbanken bör uppmanas att genomföra sitt program för att köpa obligationer i syfte att stabilisera euroområdets lånekostnader. I det sammanhanget måste programmet genomföras med respekt för ECB:s uppdrag. Europeiska investeringsbanken bör också uppmanas att utfärda projektobligationer i syfte att främja tillväxten. EESK välkomnar det beslut som fattades av elva medlemsstater om att införa en skatt på finansiella transaktioner. Kommittén uppmanar EU att öka sina ansträngningar för att främja insyn och öppenhet och motverka den svarta ekonomin, skattebedrägeri, skatteflykt och korruption inom och utanför EU. Åtgärderna inom euroområdet bör stå öppna för de medlemsstater som vill gå med i den monetära unionen:

—

En finanspolitisk och skattemässig union samt en bankunion som utgör de nödvändiga grundpelarna för en ekonomisk och monetär union. För att genomföra dessa åtgärder behövs en social dialog (dialog med arbetsmarknadens parter) och en dialog med det civila samhällets organisationer.

—

Stöd till små och medelstora företag för att få i gång tillväxten med utgångspunkt i småföretagsakten. Den inre marknadens fulla potential måste uppnås, och man måste öppna upp tjänstesektorn och den sociala ekonomin, minska onödiga administrativa hinder och främja tillgången till information, ny digital teknik, finansiering, krediter, kapital-, arbets- och teknikmarknader samt EU-finansierade instrument och lånegarantier för små och medelstora företag och för entreprenörer.

—

Ett ökat skydd för konsumenter samt deras rättigheter, i synnerhet för dem som är särskilt utsatta och hamnar i en situation av överskuldsättning, osäkerhet, extrem fattigdom och utanförskap.

—

Förutsättningar för en arbetsmarknad som i praktiken möjliggör rörlighet och utnyttjande av sakkunskaper där de behövs. Fullbordandet av en gemensam arbetsmarknad bör vara en del av genomförandet av Europa 2020-strategin.

—

Insatser för att ge unga en chans. EESK ska fortsätta att uppmuntra EU att främja ett forskningsintensivt och innovativt Europa, fortsätta att investera i de europeiska utbildningssystemen och bibehålla de resurser som krävs för att finansiera och stärka rörlighetsprogram för unga, t.ex. Erasmus. EESK uppmanar kommissionen att dra tillbaka sitt förslag till EU-budget, om de medlemsstater som ständigt talar om investering och tillväxt inte stöder en EU-budget och en flerårig budgetram med inriktning på framtidsinvesteringar. Det behövs åtgärder för att stödja små och medelstora företag så att de anställer unga människor som är arbetslösa och kanske saknar arbetslivserfarenhet.

—

Ökad konkurrenskraft i EU:s ekonomi genom innovation och stabil finansiering av forskning och utveckling, genom en särskild politik för utbildning av och stöd till små och medelstora företag och mikroföretag och deras anställda och genom en politik till stöd för investeringar, marknadstillträde och minskade administrativa hinder. Detta kommer även att göra det lättare att på nytt göra EU:s industri till en viktig sektor för tillväxt och sysselsättning.

—

En lätthanterlig rättslig miljö för EU som inte skapar onödiga kostnader för administration och regelefterlevnad. Den ekonomiska lagstiftningen måste vara tydlig, rättvis och proportionerlig. Detta är viktigt för alla företag, men i synnerhet för de små och medelstora företagen.

—

En särskild insats så att EU uppfattas som en aktiv global partner. Lika viktigt i detta avseende är att EU:s internationella handelspolitik bör främja EU:s värderingar till stöd för hållbar utveckling och det civila samhällets deltagande bl.a. genom inrättandet av civilsamhällesorgan som övervakar genomförandet av handelsavtalen.

—

Jämställdhet mellan könen måste garanteras genom att man genomför jämställdhetslagstiftningen och principen om lika möjligheter. Löneskillnaden mellan män och kvinnor för lika arbete uppgår till 17 %. Dessutom har kvinnor och unga drabbats hårdast av krisen.