4.10.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 299/97

---

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén – Initiativet Bättre möjligheter för unga”

COM(2011) 933 final

2012/C 299/18

Föredragande: Tomasz JASIŃSKI

Den 20 december 2011 beslutade Europeiska kommissionen att i enlighet med artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

"Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén – Initiativet Bättre möjligheter för unga"

COM(2011) 933 final.

Facksektionen för sysselsättning, sociala frågor och medborgarna, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 27 juni 2012.

Vid sin 482:a plenarsession den 11–12 juli 2012 (sammanträdet den 12 juli) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 212 röster för, 1 röst emot och 2 nedlagda röster.

1.   Sammanfattning av rekommendationerna

1.1   EESK understryker värdet av kommissionens initiativ "Bättre möjligheter för unga", som samtidigt uppmärksammar aktuella problem och belyser innehållet i meddelandet "Unga på väg". Kommittén är beredd att delta i genomförandet av initiativet genom samarbete med arbetsmarknadens parter och det civila samhällets organisationer och genom gemensamma åtgärder med berörda parter för att främja initiativet.

1.2   EESK konstaterar att åtstramningspolitiken i medlemsstaterna tillsammans med bristen på en tydlig och allmänt omfattad tillväxtpolitik kan inverka negativt på initiativet "Bättre möjligheter för unga". Detta viktiga initiativ kan utgöra en källa till nya möjligheter för ungdomar, men kommer inte i sig själv, utan beaktande av kontexten, att skapa ett enda nytt arbetstillfälle. För att initiativet ska kunna genomföras korrekt anser vi därför att man bör skapa en lämplig ekonomisk och finansiell miljö.

1.3   EESK framhåller att arbetet med att minska andelen elever som lämnar skolan i förtid måste fortsätta. Det är mycket viktigt att bibehålla eller om möjligt öka de resurser som medlemsstaterna ägnar åt att förhindra unga från att lämna skolan i förtid.

1.4   Med beaktande av att situationen för unga män och unga kvinnor skiljer sig åt vill EESK understryka vikten av lämplig utbildning och yrkesrådgivning, som bör stödja ungdomar i deras val av bästa möjliga utbildning, kvalifikationer och kompetens och av skola (högskola eller yrkesskola), så att de får de största möjligheterna att finna ett lämpligt arbete.

1.5   EESK stöder utvecklingen av färdigheter som är relevanta för arbetsmarknaden, i ett aktivt samarbete mellan arbetsplatser och utbildningsinstitutioner. Kommittén välkomnar ytterligare ekonomiskt stöd från kommissionen för programmen "Ditt första Eures-jobb" och "Erasmus för företagare" och för ökad rörlighet bland unga.

1.6   EESK framhåller vikten av att stödja den första arbetslivserfarenheten och utbildning på arbetsplatsen. EESK instämmer i att praktik- och lärlingsplatser, och även program för frivilligarbete, är ett viktigt verktyg för unga människor som vill skaffa sig kompetens och arbetslivserfarenhet. Praktik- och lärlingsplatser, eller program för frivilligarbete, kan emellertid inte ersätta reguljärt arbete. Vi vill därför understryka vikten av alla initiativ för att förbättra kvaliteten på praktikplatser, såsom den europeiska stadgan för högkvalitativa praktik- och lärlingsplatser (European Quality Charter on Internships and Apprenticeships).

1.7   Kommittén betonar att det krävs kvalitetsstandarder för lärlings- och praktikplatser. Vi välkomnar därför kommissionens initiativ att under 2012 presentera en kvalitetsram för att stödja anordnandet av och deltagandet i traineeutbildningar av hög kvalitet.

1.8   EESK vill peka på vikten av att arbetsmarknadsparterna deltar i utbytet av bästa praxis, utformning, genomförande och övervakning av systemet för lärlingsplatser.

1.9   EESK anser det vara lämpligt att öka kommissionens budget för Europeiska volontärtjänsten. Vi noterar också med intresse inrättandet av en europeisk frivilligkår för humanitärt bistånd. Kommittén är dock bekymrad över att det saknas en ordentlig utvärdering av det pilotprojekt som håller på att genomföras och undrar om initiativet i realiteten kommer att ha en frivillig karaktär.

1.10   Det första jobbet bör omfattas av en garanti om miniminormer för arbetsförhållandena, som inte får skilja sig från dem som gäller äldre arbetstagare. Det centrala här är förbudet mot diskriminering på grund av ålder. Kommittén vill åter peka på betydelsen av åtgärder som ger unga människor ett fast, skäligt betalt arbete av hög kvalitet och garanterad social trygghet redan i början av karriären.

1.11   Kommittén betonar att ungdomsgarantin måste stödjas av aktiva arbetsmarknadsåtgärder för att minska skillnaderna mellan utbildningssystem och arbetsmarknad, för såväl unga kvinnor som unga män.

1.12   EESK upprepar de konkreta förslag som nyligen lades fram i kommitténs yttrande om de sysselsättningspolitiska riktlinjerna i fråga om hur den till följd av krisen katastrofalt försämrade arbetsmarknadssituationen för unga ska kunna bemötas:

—	Fastställande av långtgående EU-mål för ungdomssysselsättningen.

—	Konsekvent genomförande av ungdomsgarantin i alla medlemsstater.

—	Mer EU-medel samt lättare tillgång till dem i särskilt drabbade länder.

—	Mer medel för bekämpning av ungdomsarbetslösheten i den nya EU-budgeten.

—	Bättre tillgång för unga till stödåtgärder vid arbetslöshet.

—	Bekämpning av osäkra arbetsvillkor och icke-reglerade anställningsformer inom lärlingsutbildning/praktiktjänstgöring.

—	Starkare främjande av det duala yrkesutbildningssystemet som en förebild inom EU (1).

1.13   Kommittén betonar att man i budgetplanen för 2014–2020 bör ägna särskild uppmärksamhet åt att inom Europeiska socialfonden säkerställa att resurser avsätts för ungdomsfrågor.

1.14   Man bör prioritera nya arbetstillfällen med hög kvalitet. Kommittén föreslår att man i nästa budgetplan överväger att anta en europeisk sysselsättningsstrategi för ungdomar.

1.15   Vi anser att det är särskilt viktigt att kommissionen är beredd att tillhandahålla medel för tekniskt bistånd för att hjälpa medlemsstaterna att utnyttja de EU-medel som fortfarande finns tillgängliga. Det handlar särskilt om Europeiska socialfonden, där medlemsstaterna fortfarande har 30 miljarder som kan användas till projekt enligt budgetplanen för 2007–2013.

2.   Sammanfattning av kommissionens initiativ. Problemets bakgrund.

2.1   Ungdomarnas problem på arbetsmarknaden är av strukturell karaktär och har funnits i många år, även före den nuvarande krisen. Den ekonomiska kris vi befinner oss i sedan 2008 har också förvärrat ungdomarnas svårigheter. Arbetslösheten i åldersgruppen 15–24 år är mer än dubbelt så hög som den genomsnittliga arbetslösheten i den aktiva befolkningen och nästan tre gånger så hög som bland den förvärvsarbetande befolkningen i vuxen ålder. Mellan 2008 och 2010 ökade antalet unga arbetslösa européer med en miljon, och i dag är mer än 5 miljoner unga människor i EU arbetslösa. Det är oroväckande att var femte person i unionen inte kan hitta ett arbete. Särskilt oroande är ökningen av antalet långtidsarbetslösa ungdomar. I genomsnitt 28 % av ungdomar utan arbete under 25 förblir arbetslösa i mer än 12 månader.

2.2   I Europa 2020-strategin fastställde EU ambitiösa mål för smart och hållbar tillväxt för alla. Ungdomar har ytterst stor betydelse för att dessa mål ska kunna uppnås. I den rapport som publicerades i september 2010 inom ramen för initiativet "Unga på väg", dras slutsatsen att tillgång för alla till högre utbildning, effektiv och hållbar integrering på arbetsmarknaden, rättvis och skälig lön samt möjlighet till större rörlighet är avgörande för att frigöra ungdomars potential och uppnå målen i Europa 2020-strategin. Det centrala är dock genomförandet av den modell som antagits inom ramen för strategin.

2.3   Eftersom den ekonomiska krisen har varit så djup har de mål som fastställdes i initiativet "Unga på väg" inte kunnat uppnås. Ännu värre är att situationen för ungdomar på arbetsmarknaden stadigt försämras. EU måste investera i ungdomar och föreslå omedelbara och effektiva åtgärder för att förebygga och hantera den höga ungdomsarbetslösheten, inbegripet långtidsarbetslösheten bland unga. Tillgängliga medel för åtgärder i syfte att främja tillväxten krävs för att skapa nya jobb men räcker inte för att lösa problemet med arbetslöshet bland ungdomar.

2.4   Efter den första europeiska planeringsterminen för ekonomisk styrning 2011 uppmärksammade kommissionen i sin årliga tillväxtöversikt 2012 de första tecknen på att medlemsstaterna inte vidtar tillräckligt effektiva åtgärder enligt rekommendationerna.

2.5   Med tanke på den försämrade situationen för unga på arbetsmarknaden, gör kommissionen nu ytterligare ett försök att åtgärda situationen genom att föreslå ett initiativ, "Bättre möjligheter för unga", som framför allt är inriktat på unga människor som varken arbetar eller studerar. Syftet är att kombinera konkreta åtgärder som vidtas av medlemsstaterna och EU med de prioriteringar som anges i Europa 2020-strategin, rådets slutsatser om ungdomsarbetslösheten från juni 2011 och rådets rekommendation av den 28 juni 2011 om politiska strategier för att minska andelen elever som lämnar skolan i förtid.

2.6   Trots att länderspecifika rekommendationer ännu inte utfärdats anser kommissionen med tanke på situationens allvar att medlemsstaterna – särskilt de med den högsta ungdomsarbetslösheten – bör vidta kraftfulla åtgärder på följande fyra huvudområden:

—	Förebygga att elever lämnar skolan i förtid.

—	Utveckla kompetens som är relevant för arbetsmarknaden.

—	Stödja första arbetslivserfarenheten och utbildning på arbetsplatsen.

—	Tillgång till arbetsmarknaden: hitta ett (första) jobb.

2.7   Kommissionen kommer att tillhandahålla finansiering för tekniskt bistånd för att hjälpa medlemsstaterna att utnyttja de EU-medel som fortfarande finns tillgängliga, särskilt i Europeiska socialfonden, som fortfarande har 30 miljarder som kan användas till projekt enligt budgetplanen för 2007–2013.

2.8   Initiativet "Bättre möjligheter för unga" bygger på ett nära samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen och ska främja samordning för att se till att alla berörda kan utnyttja EU:s ekonomiska stöd och instrument fullt ut.

3.   Kommitténs allmänna kommentarer till kommissionens meddelande

3.1   Meddelandet om initiativet "Bättre möjligheter för unga" bör analyseras mot bakgrund av kommissionens rekommendationer i Europa 2020-strategins initiativ, dvs. "Unga på väg", "En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen", samt med beaktande av rådets slutsatser om ungdomsarbetslösheten från juni 2011 och rådets rekommendation om politiska strategier för att minska andelen elever som lämnar skolan i förtid.

3.2   Kommittén beklagar att kommissionen även denna gång precis som var fallet med "Unga på väg" inte har vidtagit åtgärder för att stärka och utvidga de sociala och medborgerliga dimensionerna av ungdomsfrågorna i Europa. Initiativet bör genomföras i form av samarbete med unga människor, inte bara tillhandahålla information om dem eller föreslå åtgärder till förmån för unga. Återigen uppmanar kommittén därför kommissionen att vidta nödvändiga åtgärder i initiativet. EESK understryker behovet av att involvera ungdomarna i genomförandet av initiativet på alla nivåer.

3.3   Efter offentliggörandet av meddelandet "Unga på väg" har situationen för ungdomar på arbetsmarknaden i EU inte förbättrats, utan tvärtom försämrats. EESK konstaterar att åtstramningarna i den makroekonomiska politiken i medlemsstaterna inom ramen för den nya planeringsterminen tillsammans med bristen på en tydlig och allmänt omfattad tillväxtpolitik kan inverka negativt på initiativet "Bättre möjligheter för unga". När man tar fram åtgärder inom ramen för en stram budgetpolitik i medlemsstaterna bör man beakta påverkan på de ungas möjligheter på arbetsmarknaden. Kommittén är därför av den uppfattningen att detta viktiga initiativ kan utgöra en källa till nya möjligheter för ungdomar, men att det inte i sig, utan beaktande av den allmänna ekonomiska kontexten, kommer att skapa ett enda nytt arbetstillfälle. För att initiativet ska kunna genomföras korrekt anser vi därför att man bör skapa en lämplig ekonomisk och finansiell miljö. Vid alla åtgärder för att ta sig ur den ekonomiska krisen och statsskuldskrisen måste man se till att de inte strider mot målen att öka efterfrågan och sysselsättningen under och efter krisen och att lindra de sociala orättvisorna. I synnerhet måste de offentliga investeringarna i den aktiva arbetsmarknadspolitiken och den allmänna utbildningen och yrkesutbildningen säkerställas.

3.4   EESK vill understryka att avsaknaden av omedelbara och effektiva åtgärder för att komma tillrätta med situationen på arbetsmarknaden i EU kommer att innebära ytterligare slöseri med intellektuell potential (brain waste) och kompetensflykt (brain drain) genom arbetskraftsmigration. Detta innebär inte bara en ofta oåterkallelig förlust av offentliga medel som investerats i utbildning, utan också en förlust av mänskligt kapital på nationell nivå och för hela EU.

3.5   Därför välkomnar kommittén kommissionens nya initiativ, där man understryker de aktuella problemen och lyfter fram principerna i meddelandet "Unga på väg". Mervärdet i meddelandet om "Bättre möjligheter för unga" är inriktningen på konkreta åtgärder i medlemsstaterna och den uttalade möjligheten till ekonomiskt stöd, som enligt EESK effektivt kan förbättra situationen för ungdomar i utbildning och på arbetsmarknaden.

3.6   Syftet med kommissionens meddelande är att mobilisera medlemsstaterna att vidta omedelbara, konkreta korrigerande åtgärder i arbetslivet och att koppla frågorna om sysselsättning för ungdomar (särskilt ungdomar som varken arbetar eller studerar (Not in Education, Employment or Training, NEET)) till utbildningssystemen. Man bör också förbättra och stärka bestämmelserna mot bakgrund av att denna företeelse är nära kopplad till den informella ekonomin.

3.7   Att förebygga tidig skolavgång

3.7.1   EESK välkomnar det nya initiativet för att förebygga tidig skolavgång och bekräftar att arbetet med att minska av andelen elever som lämnar skolan i förtid är mycket viktigt, särskilt för vissa medlemsstater. Det är också ett av de viktigaste målen i Europa 2020-strategin (2). Åtgärderna bör enligt EESK fortsätta. Det är mycket viktigt att bibehålla eller om möjligt öka de resurser som medlemsstaterna ägnar åt att förhindra unga från att lämna skolan i förtid och att verka för att öka intresset för utbildning. EESK vill samtidigt understryka behovet av att göra utbildningssystemet mer inkluderande.

3.7.2   EESK håller med kommissionen om att det krävs omedelbara åtgärder i form av återintegration i utbildning, och uppmanar därför medlemsstaterna att vidta omedelbara och effektiva åtgärder för att minska andelen elever som hoppar av skolan till en nivå under 10 %. I dag är siffran i EU-länderna i genomsnitt 14 %.

3.8   Utveckla kompetens som är relevant för arbetsmarknaden. Rörlighet.

3.8.1   Kommittén instämmer i att utveckling av kompetens som är relevant för arbetsmarknaden har central betydelse för integrationen av ungdomar på arbetsmarknaden. Det viktigaste är ett närmande mellan arbetsplatser och utbildningsinstitutioner, med särskild tonvikt på betydelsen av duala utbildningssystem. EESK pekar på vikten av att främja entreprenörskap och samarbete mellan företag – inom såväl jordbrukssektorn som industrin och tjänstesektorn – och utbildningssystemet, på alla nivåer. Vi vill samtidigt understryka vikten av de breda samhällsbehov som faller utanför marknaden. Utbildningsprogrammen bör därför ta upp frågan om arbetsrätt och se till att eleverna får kunskap om vad EU har att erbjuda på området. Det skulle öka ungdomarnas medvetenhet redan innan de träder in på arbetsmarknaden och stärka deras europeiska identitet.

3.8.2   EESK vill rikta uppmärksamheten på riktlinjerna i Bryggeförklaring om ökat europeiskt samarbete inom utbildning och yrkesutbildning för perioden 2011–2020. Europa behöver flexibla och högklassiga utbildningssystem för att kunna möta dagens och morgondagens behov. Fortlöpande rådgivning om utbildning och arbete kan vara ett ändamålsenligt instrument för att öka initiativets effektivitet. Detta är särskilt viktigt med tanke på kompetensflykten.

3.8.3   Vi rekommenderar att man förstärker instrumenten för ungdomars rörlighet. Kommittén stöder kommissionens initiativ att med Europaparlamentets stöd införa ett riktat program för rörlighet på arbetsmarknaden för att hjälpa unga att hitta ett arbete i en annan EU-medlemsstat och hjälpa företagen att tillsätta tjänster som blivit "flaskhalsar". Kommittén anser att det är viktigt att stödja studier i språk och informations- och kommunikationsteknik (IKT).

3.8.4   EESK stöder kommissionens initiativ för ekonomiskt stöd inom ramen för programmet "Ditt första Eures-jobb". Programmet syftar till att hjälpa omkring 5 000 ungdomar att få anställning i andra medlemsstater 2012–2013. Kommittén kommer att övervaka programmet under pilotfasen, och granska den fortsatta utvecklingen.

3.8.5   EESK ser positivt på att kommissionens tänker använda 3 miljoner euro från ESF för tekniskt stöd för att bland annat införa stödprogram för unga egenföretagare och sociala entreprenörer. Erasmus för unga företagare förväntas finansiera ytterligare ca 600 utbyten under 2012, vilket också är av stor vikt.

3.8.6   Å andra sidan anser EESK att kommissionens meddelande inte ägnar tillräcklig uppmärksamhet åt problemen med finansiering av direktstöd till unga människor som vill starta eget (problem med brist på sådana resurser samt med begränsad tillgång till dem). Det handlar om finansiella medel såväl från EU-fonder som från medlemsstaternas budgetar. Enligt kommitténs uppfattning kan stöd till unga företagare som vill starta egen verksamhet utgöra ett viktigt instrument när det gäller att minska arbetslösheten bland unga.

3.9   Stödja första arbetslivserfarenheten och utbildning på arbetsplatsen

3.9.1   EESK instämmer i att praktik är ett viktigt verktyg för att förvärva kunskaper och arbetslivserfarenhet för unga människor och att den bör vara en del av strategin för företagens sociala ansvar. Om man investerar i en ung arbetstagare och betraktar denne som en viktig resurs kommer arbetstagarens engagemang i företaget att öka kraftigt.

3.9.2   EESK vill peka på vikten av en aktiv arbetsmarknadspolitik och bättre arbetsförmedling. Yrkesrådgivning för unga med inriktning på alla sektorer (jordbruk, industri, tjänstesektor) bör säkerställas redan i skolan.

3.9.3   Kommittén erkänner vikten av att kommissionen under 2012 inleder en kampanj riktad till företag, med en budget på 1,5 miljoner euro, för att informera om praktik genom programmen Erasmus and Leonardo da Vinci.

3.9.4   Kommittén understryker samtidigt vikten av nödvändiga kvalitetsstandarder för lärlings- och praktikplatser. Det bör inrättas en europeisk ram för reglering av praktikfrågorna. Mot den bakgrunden ser EESK positivt på att kommissionen under 2012 kommer att lägga fram en kvalitetsram för att stödja anordnandet av och deltagandet i traineeutbildningar av hög kvalitet. Där ingår bland annat ett EU-panorama om traineeutbildningar för att informera om villkoren för deltagare i traineeutbildningar i hela EU.

3.9.5   Praktik får inte ersätta reguljära former för sysselsättning. Praktikanter bör erbjudas möjlighet att få den erfarenhet som krävs för att integreras bättre på arbetsmarknaden. Praktikanter bör få skälig ekonomisk ersättning om de utför verkliga arbetsuppgifter på arbetsplatsen. Låg eller ingen ersättning leder till segmentering av arbetsmarknaden. Om praktikplatserna ska bli effektiva och relevanta för behoven på arbetsmarknaden måste arbetsmarknadens parter delta när det gäller utformning, organisation, genomförande och finansiering.

3.9.6   Vi kommer uppmärksamt att följa och stödja alla initiativ som syftar till att förbättra kvaliteten på praktikplatser, såsom den europeiska stadgan för högkvalitativa praktikplatser (European Quality Charter on Internships and Apprenticeships) som föreslagits av Europeiska ungdomsforumet, i syfte att stärka den civila dialogen för att utveckla en verklig regelram på detta område.

3.9.7   EESK ser positivt på att de europeiska arbetsmarknadsparterna under 2010 slutförde arbetet med ramavtalet om inkluderande arbetsmarknader (inclusive labour markets). Kommittén betonar den roll som i avtalet tillerkänns faktorer som påverkar graden av integration på arbetsmarknaden, nämligen a) arbetsmiljörelaterade faktorer (kopplade till den ekonomiska miljön och arbetsmarknaden), b) faktorer direkt relaterade till arbetet, och c) individuella faktorer (t.ex. kompetens, kvalifikationer och utbildningsnivå, motivation, språkkunskaper, hälsotillstånd, inklusive funktionshinder och upprepad eller långvarig arbetslöshet). EESK uppmanar arbetsmarknadens parter i medlemsstaterna att snarast genomföra avtalet, särskilt i fråga om att försöka öka antalet högkvalitativa lärlings- och praktikplatser.

3.9.8   EESK upprepar behovet av att skapa ett gemensamt europeiskt kompetenspass som i ett instrument kombinerar kvalifikationer och färdigheter som erhållits genom formell, informell eller icke-formell utbildning.

3.9.9   EESK betonar betydelsen av utbyte av god praxis i fråga om lärlingsplatser för ungdomar och välkomnar information direkt från kommissionen om användningen av de 1,3 miljoner euro som ska komma från ESF för att stödja införandet av lärlingsprogram.

3.9.10   Särskilt viktiga är i detta sammanhang erfarenheterna från medlemsstater som har duala utbildningssystem. Fördelen med ett sådant är att det kombinerar traditionell skolgång och praktisk tillämpning på arbetsplatsen. Detta leder till att eleverna utvecklar de färdigheter och erfarenheter som krävs på arbetsmarknaden. EESK vill peka på vikten av att arbetsmarknadsparterna deltar i utbytet av bästa praxis, utformning, genomförande och övervakning av systemet för lärlingsplatser. Vi välkomnar kommissionens riktlinjer i frågan. Man bör undersöka om det duala lärlingssystemet, där man kombinerar praktik med allmän utbildning och yrkesutbildning, kan överföras till andra länder.

3.9.11   EESK anser det lämpligt att man ökar den budget som direkt fördelas av kommissionen för Europeiska volontärtjänsten så att minst 10 000 volontärer kan delta 2012. Vi noterar också med intresse inrättandet av en europeisk frivilligkår för humanitärt bistånd. Kommittén är dock bekymrad över att det saknas en ordentlig utvärdering av det pilotprojekt som håller på att genomföras och undrar om initiativet i realiteten kommer att ha en frivillig karaktär. Precis som för praktikplatser bör man eftersträva en högkvalitativ volontärtjänst.

3.9.12   EESK kommer att stödja utbyte och spridning av erfarenheter och information från olika nationella program för långfristig volontärtjänstgöring som är inriktade på att erbjuda yrkesorientering och en första yrkeserfarenhet och som med framgång har genomförts i en del medlemsstater.

3.10   Tillgång till arbetsmarknaden: hitta ett (första) jobb

3.10.1   Det är omöjligt att överskatta betydelsen av ett första jobb, inte bara i förhållande till framtida inkomster, utan även i fråga om karriär och framtida pension. Miniminormer för arbetsförhållandena bör garanteras redan från början för den som börjar sitt första jobb. Normerna får inte avvika från dem som gäller äldre arbetstagare. Det centrala här är förbudet mot diskriminering på grund av ålder. Kommittén upprepar betydelsen av åtgärder som ger unga människor med ett fast, skäligt betalt arbete av hög kvalitet och garanterad social trygghet redan i början av karriären (3). Man bör överväga program för att främja sådana små och medelstora företag som erbjuder fast anställning till unga arbetstagare som söker sitt första jobb.

3.10.2   Kommissionens rekommendationer om att se till att avtal om fast anställning blir mindre inflexibla bör ta hänsyn till de risker som kan uppstå med denna typ av åtgärder. Ungdomar får ofta tillfälliga avtal – särskilt i början – vilket har lett till en tudelad (segmenterad) arbetsmarknad. Tillfälligt anställda lever i en osäker situation, de hotas av arbetslöshet och dåliga utsikter till karriärutveckling. Den dubbla arbetsmarknaden är ett särskilt allvarligt problem för ungdomar, eftersom den kan innebära att de går från en tillfällig anställning till en annan, ständigt osäkra vad gäller framtiden. Det kan påverka den framtida yrkeskarriären negativt. Segmenteringen av arbetsmarknaden, som gör unga till andra klassens arbetare, innebär också sämre arbetsförhållanden och sämre karriärmöjligheter. EESK avråder från tillfälliga och kortsiktiga lösningar när det gäller integration på arbetsmarknaden: I stället för att satsa på osäkra arbetstillfällen bör man genomföra åtgärder som leder till att visstidsanställningar och arbetstillfällen med låg lön och dålig social trygghet inte blir normen för ungdomar.

3.10.3   Stabilitet och trygghet på arbetsmarknaden är inte bara viktigt för arbetstagarna, utan ligger också i arbetsgivarnas intresse, eftersom det främjar konkurrenskraften i företag, sektorer och branscher och säkerställer bättre resultat. Det är också viktigt att alla får information om att tillfälliga anställningsavtal faktiskt är dyrare för arbetsgivaren än tillsvidareavtal, mot bakgrund av frågan om arbetstagarens sysselsättningstrygghet.

3.10.4   EESK upprepar de konkreta förslag som nyligen lades fram i kommitténs yttrande om de sysselsättningspolitiska riktlinjerna i fråga om hur den till följd av krisen katastrofalt försämrade arbetsmarknadssituationen för unga ska kunna bemötas:

—	Fastställande av långtgående EU-mål för ungdomssysselsättningen.

—	Konsekvent genomförande av ungdomsgarantin i alla medlemsstater.

—	Mer EU-medel samt lättare tillgång till dem i särskilt drabbade länder.

—	Mer medel för bekämpning av ungdomsarbetslösheten i den nya EU-budgeten.

—	Bättre tillgång för unga till stödåtgärder vid arbetslöshet.

—	Bekämpning av osäkra arbetsvillkor och icke-reglerade anställningsformer inom lärlingsutbildning/praktiktjänstgöring.

—	Starkare främjande av det duala yrkesutbildningssystemet som en förebild inom EU.

3.11   Medlemsstaterna och aktörerna på arbetsmarknaden måste öka insatserna för att genomföra ungdomsgarantin, som innebär att ungdomar – särskilt de som lämnar skolan i förtid och andra utsatta ungdomar – ska arbeta eller studera inom fyra månader efter det att de lämnat skolan. Kommissionen bör vidta åtgärder för att se till att medlemsstaterna snabbt genomför detta initiativ.

3.12   De åtgärder som vidtagits hittills av medlemsstaterna och arbetsmarknadsparterna har inte förbättrat ungdomarnas situation. Detta syns tydligt i samband med genomförandet av ungdomsgarantin. EESK välkomnar kommissionens initiativ att använda fyra miljoner euro för att hjälpa medlemsstaterna att utveckla system för ungdomsgarantin. EESK upprepar i detta sammanhang sin uppmaning till medlemsstaterna att omgående identifiera alla hinder för att säkerställa en ungdomsgaranti och fastställa konkreta mål och åtgärder i de nationella reformplanerna.

3.13   Kommittén betonar att ungdomsgarantin måste stödjas av aktiva arbetsmarknadsåtgärder för att minska glappet mellan utbildningssystem och arbetsmarknad, för såväl unga kvinnor som unga män. Man måste också beakta situationen för invandrare, etniska minoriteter och personer med funktionshinder. Man bör dessutom ta hänsyn till de äldre arbetstagarnas (och pensionärernas) kunskaper, kompetens, färdigheter och erfarenheter.

3.14   I EU:s nuvarande sysselsättningspolitiska riktlinjer saknas det liksom tidigare konkreta mål för ungdomssysselsättningen. EESK upprepar sin begäran om mätbara europeiska mål, särskilt beträffande en kraftig minskning av arbetslösheten och beträffande en ungdomsgaranti.

3.15   Vi anser att kommissionen bör vara beredd att tillhandahålla medel för tekniskt bistånd för att hjälpa medlemsstaterna att använda de EU-medel som fortfarande finns tillgängliga. Det handlar särskilt om Europeiska socialfonden, där medlemsstaterna fortfarande har 30 miljarder euro som kan användas till projekt enligt budgetplanen för 2007–2013. Kommissionen bör vidta åtgärder för att se till att medlemsstaterna snabbt utnyttjar alla dessa medel till fullo.

3.16   EESK uppmanar kommissionen att uttryckligen instruera medlemsstater att främst använda dessa medel till projekt för ungdomar. Kommissionen bör uppmärksamma medlemsstaterna på vikten av att låta arbetsmarknadens parter, deras (eventuella) ungdomsorganisationer och icke-statliga organisationer som företräder ungdomar delta fortlöpande i samband med fördelningen av resurserna.

3.17   Kommittén betonar att man i budgetplanen för 2014–2020 bör ägna särskild uppmärksamhet åt att inom Europeiska socialfonden säkerställa att resurser avsätts för ungdomsfrågor, särskilt för ungdomar som varken arbetar eller studerar (NEET). I det sammanhanget bör man rikta särskild uppmärksamhet på att denna företeelse är nära kopplad till den informella ekonomin. Kommittén betonar att det såväl i dag som i framtiden är nödvändigt att finna långsiktig och stabil finansiering som är tillgänglig för stora delar av det civila samhället.

3.18   Man bör prioritera nya arbetstillfällen med hög kvalitet. Kommittén föreslår att man i nästa budgetplan överväger att anta en europeisk sysselsättningsstrategi för ungdomar. Medlen i denna strategi bör användas för att stödja de företag, civilsamhällesorganisationer, myndigheter och andra arbetsgivare som skapar nya högkvalitativa jobb för ungdomar.

---

(1)  Se de konkreta formuleringarna i avsnitt 5 i EESK:s yttrande (EUT C 143, 22.5.2012, s. 94).

(2)  Se EESK:s yttrande om meddelandet "Unga på väg" (EUT C 132, 3.5.2011, s. 55).

(3)  Se EESK:s yttrande om meddelandet "Unga på väg" (EUT C 132, 3.5.2011, s. 55).

---