EUR-Lex Access to European Union law
This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52012IE1048
Opinion of the European Economic and Social Committee on ‘Book publishing on the move’ (own-initiative opinion)
Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Bokförlagsbranschen under utveckling” (yttrande på eget initiativ)
Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Bokförlagsbranschen under utveckling” (yttrande på eget initiativ)
OJ C 191, 29.6.2012, p. 18–23
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
29.6.2012 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 191/18 |
Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Bokförlagsbranschen under utveckling” (yttrande på eget initiativ)
2012/C 191/04
Föredragande: Grace ATTARD
Medföredragande: Hilde VAN LAERE
Den 14 juli 2011 beslutade Europeiska ekonomiska och sociala kommittén i enlighet med artikel 29.2 i arbetsordningen att utarbeta ett yttrande på eget initiativ om
”Bokförlagsbranschen under utveckling”
(yttrande på eget initiativ).
Rådgivande utskottet för industriell omvandling (CCMI), som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 12 april 2012. Föredragande var Grace Attard och medföredragande Hilde Van Laere.
Vid sin 480:e plenarsession den 25–26 april 2012 (sammanträdet den 25 april) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 156 röster för, 2 röster emot och 1 nedlagd röst.
1. Slutsatser och rekommendationer
1.1 Bokförlagsbranschen genomgår en moderniseringsprocess som medför viktiga konsekvenser i den digitala eran.
1.2 Europeiska ekonomiska och sociala kommittén understryker att det är mycket viktigt att snarast genomföra en övergripande analys på EU-nivå av bokförlagsbranschens roll för Europas sociala, ekonomiska, kulturella, vetenskapliga och konstnärliga utveckling, samt att ta upp rättigheter och behov när det gäller aktörer såsom bokhandlare, författare, forskare, illustratörer, företag inom tryckeribranschen, bibliotek, organisationer för reproduktionsrättigheter och konsumenter. Kommissionen måste inkludera bokförlagsbranschen när den utarbetar strategier för industrin inom ramen för ett digitalt Europa.
1.3 EESK vill framhålla att det är viktigt att ta itu med behovet av en lämplig EU-lagstiftning och EU-politik som påverkar bokförlagsbranschen på områden som immaterialrätt (särskilt upphovsrätt) och dess genomförande, skattepolitiken, informationssamhället och kulturpolitiken.
1.4 EESK upprepar att det finns ett behov av att ta bort det diskriminerande system som för närvarande gäller inom EU, där online-versioner av samma kulturella produkt beskattas enligt standardsatser, vilket skapar en oberättigad snedvridning mellan produkter med jämförbart innehåll, och i jämförelse med USA, där online-publikationer inte beskattas alls, vilket leder till orättvisa konkurrensvillkor.
1.5 EESK anser att den grafiska sektorn bör uppmuntras till att lägga om kursen när det gäller de ekonomiska och tekniska modeller som har kännetecknat dess utveckling genom att inta en central roll inom hantering och distribution av information, utan att begränsa sig till rollen som tjänsteleverantör, i enlighet med EU:s plan för den grafiska industrin.
1.6 EESK står fast vid att ett observationscentrum på EU-nivå måste inrättas i syfte att mäta tryckeribranschens nuvarande och framtida kompetensbehov så att yrkesutbildning, rörlighet och omskolning kan uppmuntras med hjälp av offentlig finansiering till sektorn, särskilt via ESF, Eruf och Europeiska globaliseringsfonden, inbegripet forskning inom ramen för sjunde ramprogrammet och Horisont 2020. Detta behövs för att tryckeribranschen ska bibehålla sin konkurrenskraft.
1.7 Förvaltningen av immateriella rättigheter är avgörande för att den europeiska kulturen, vetenskapen och konsten ska blomstra och medborgarna även i fortsättningen ska kunna ta del av den livskvalitet som finns i Europa. Dessutom är förvaltningen av immateriella rättigheter en nyckelfaktor när det gäller teknisk och kommersiell innovation.
1.8 Om konsumenterna får tillgång till en säker digital miljö, med bland annat en effektiv kontroll över sina personuppgifter och sin personliga integritet, anser kommittén att detta kommer att leda till digitala marknader som gynnar användarna.
1.9 Det är viktigt att beakta de sociala och ekonomiska skyldigheterna vid övergången till digital teknik, så att man kan garantera att det största möjliga antalet människor i alla åldrar i alla medlemsstater kan dra fördel av den digitala revolutionen.
1.10 EESK framhåller att arbetstagarna, även egenföretagare och entreprenadarbetare, måste garanteras anständiga arbetsvillkor som bör bli föremål för social dialog och kollektivavtal på medlemsstats- och unionsnivå.
1.11 Det är viktigt att anta öppna, driftskompatibla elektroniska standarder för att öka konkurrenskraften och förebygga att marknader stängs och att dominerande ställningar skapas.
1.12 Det är viktigt att den inre marknaden för tjänster blir mer integrerad inom ramen för Europa 2020-strategin (1) så att alla aktörer och intressenter inom bokförlagsbranschen kan växa och skapa nya arbetstillfällen.
1.13 EESK skulle vilja att kommissionen uppmuntrar bokförlagsbranschen och tryckeribranschen att fortsätta sina ansträngningar för att utveckla en modell som främjar större deltagande och att utarbeta en öppen gemensam ram som möjliggör bättre samordning mellan de ekonomiska, sociala och tekniska områdena samt miljöområdet.
1.14 EESK uppmanar kommissionen att inleda en strategisk dialog med bokförlagsbranschen i Europa i syfte att ta fram strategier som på ett konkret sätt tar itu med behoven avseende tryckta böcker och e-böcker i den digitala eran, och på så sätt även stärka den globala konkurrenskraften inom denna sektor. EESK uppmanar åter kommissionen att inrätta en högnivågrupp med bland annat företrädare för bokförlagsbranschen, den grafiska industrin och pappersindustrin för att analysera vilka investeringsalternativ och sysselsättningsmöjligheter som dessa sektorer kan erbjuda inom ramen för den revolutionerande utvecklingen inom multimedia.
2. Inledning och bakgrund
2.1 I egenskap av den största kultursektorn i Europa är bokförlagsbranschen en central kraft bakom Europas ekonomiska, sociala, politiska, etiska, utbildningsmässiga, konstnärliga och vetenskapliga utveckling. Europeisk litteratur hör till Europas viktigaste konstnärliga och kulturella arv och rymmer den rika mångfald som finns inom varje land – eftersom varje språk, region och minoritet i Europa finns bevarad för eftervärlden i böcker – samtidigt som den också främjar dialog mellan kulturerna.
2.2 De europeiska bokförlagen (i EU:s medlemsstater plus Norge och Island) omsatte uppskattningsvis 23,5 miljarder euro (2010), gav ut totalt cirka 525 000 nya titlar och sysselsatte sammanlagt ungefär 135 000 personer på heltid. Nästan 7,5 miljoner titlar fanns tillgängliga i lager. Bokutgivningen bidrar också indirekt till att skapa arbetstillfällen: Det finns fler än 100 000 författare, illustratörer och översättare av skönlitteratur i Europa och fler än 25 000 bokhandlar. Det finns ett behov av att samla in mer specifika uppgifter för att få en tydligare bild av sektorn.
2.3 Metoderna för framställning av böcker, dvs. beställning, redigering, tryckning och distribution, har rent principiellt förblivit desamma under århundradena även om de i praktiken har genomgått betydande förändringar, och själva boken som kulturprodukt är i stort sett oförändrad. Med utvecklingen av den digitala utgivningen förändras dessa metoder helt.
2.4 De viktigaste kreativa sektorerna bidrog med 4,5 % till EU:s BNP 2008 och stod för 8,5 miljoner arbetstillfällen (2), medan hela den kulturella sektorn bidrog med 6,9 % till EU:s BNP samma år. Inom dessa sektorer bidrog bokförlagsbranschen med 1,07 % till EU:s BNP 2003, vilket kan jämföras med 0,14 % från radio-, tv-, film- och videosektorerna och 0,06 % från musikindustrin.
2.5 På den internationella marknaden är den europeiska bokförlagsbranschen värd mer än USA:s, som haft en årlig omsättning på 24–25 miljarder dollar de senaste åren (17–19 miljarder euro). Vidare dyker varje år mellan sex och åtta företag med europeiska ägare upp bland de tio största förlagsgrupperna i världen. De tre största internationella bokmässorna – Frankfurt, London och Bologna – äger dessutom rum i EU-länder.
2.6 Den positiva påverkan som läsning har på samhället framhålls av OECD, som anser att läsning är den bästa indikatorn på ett barns framtidsmöjligheter. Utgivning av böcker främjar också en mångfald av åsikter, utbyten och dialog, samt yttrandefrihet som är en av det demokratiska samhällets hörnstenar.
3. Den digitala övergången
3.1 Den digitala övergången inom bokförlagsbranschen innebär att de flesta dynamiska mönster, förhållanden och ekonomiska och kulturella modeller i denna bransch bryts upp.
3.2 Den europeiska marknaden för e-böcker är fragmenterad och mångskiftande. Tillväxttakten på de utvecklade marknaderna är mycket hög, men till och med där är den digitala utgivningen mycket liten i jämförelse med marknaden för tryckta böcker (från 1 till högst 5 % av marknaden för böcker). Bristen på bra bärbara e-bokläsare bidrog avsevärt till den långsamma utvecklingen fram till för några år sedan.
3.3 Allt fler förlag erbjuder dock sina böcker i elektroniskt format på andra områden. Många olika modeller för att ta del av innehållet i digitala böcker har uppkommit på marknaden efter några års experimenterande med teknik och innovation. Läsarna får tillgång till böckerna via datorer, särskilda läsplattor, surfplattor och även smartphones, som blir allt mer sofistikerade och användarvänliga och – viktigast av allt – billigare. Det förväntade lägre priset på elektroniska läsare kommer troligtvis att bredda marknaden.
3.4 Nya aktörer kommer in i produktionskedjan tack vare att de har en stark ställning i förhållande till slutanvändarna på andra områden, till exempel sökmotorer/portaler såsom Google, aktörer på internet, inbegripet andra typer av online-butiker såsom Amazon, som också tillverkar den elektroniska läsaren Kindle. Tillverkare av elektroniska apparater, såsom Apple, riktar in sin utrustning mot marknaderna för innehåll och levererar på så vis både till sina egna e-bokhandlar och till nätoperatörer eller internetleverantörer.
3.5 E-böcker erbjuder kunskap, kultur och fritidsaktiviteter på ett lättillgängligt sätt även för utsatta grupper som har lässvårigheter, såsom äldre och personer med fysiska funktionshinder samt personer som inte läser på sitt modersmål.
3.6 Den digitala boken förändrar också miljöpåverkan från bokförlagsbranschen. Papper är ett förnybart och återvinningsbart råmaterial, medan miljöpåverkan från elektroniska apparater med deras råmetaller och den elektricitet som deras bruk kräver behöver utvärderas ytterligare.
3.7 Förläggarens roll förblir avgörande i den digitala eran. Urval och sållande av manuskript är en central del av förläggarens uppgift, oavsett leveransform, för att kvaliteten ska garanteras. Redigering och marknadsföring är andra centrala delar där förläggarens sakkunskap inte kan undvaras.
3.8 Kostnaderna för att åtgärda intrång i upphovsrätten, investera i digitaliseringssystem, personal och teknik samt kostnaderna för filkonvertering till särskilda format är nya kostnader som elektronisk utgivning medför. Kostnader sparas in på tryckeriverksamhet, fysiska lagringsutrymmen och fysisk distribution. Hittills har dessa utgjort mindre än en sjättedel av de totala kostnaderna, eftersom kostnaderna för royaltyer, redigering, marknadsföring, distribution, digital lagring och arkivering finns kvar i den digitala världen.
4. Utmaningar för bokförlagsbranschen i den digitala eran
4.1 År 2009 inrättade rådet (3) och kommissionen (4) ett europeiskt observationscentrum mot varumärkesförfalskning och pirattillverkning för att sprida kunskap om överträdelser av den immateriella äganderätten (5).
4.2 För en kulturell bransch som förlagsbranschen utgör upphovsrätten grunden för det rättsliga erkännandet av det värde som branschen skapar; en välavvägd upphovsrättslagstiftning är därför ytterst viktig för att branschens investeringar ska bli bärkraftiga och stimulera upphovsmännens skapande arbete.
4.3 EESK betonar att det krävs en effektiv tillämpning av den immateriella äganderätten, såväl online som offline – piratkopiering försvagar kulturen, kreativiteten och uppkomsten av nya affärsmodeller samt hämmar marknadens utveckling eftersom den försvagar förläggares och upphovsmäns förtroende för att få ersättning för sina ekonomiska och intellektuella investeringar (6).
4.4 Upphovsrättslagstiftningen tillkom före den digitala revolutionen, och de praktiska frågorna rörande nedladdning, fildelning och förvaltning av digitala rättigheter beaktas inte alltid, något som har konstaterats i den digitala agendan för Europa, som syftar till att anpassa EU:s regler för den inre marknaden till den digitala eran (7). En övergripande EU-lagstiftning, som nu är föremål för diskussion, är nödvändig för att hantera skillnaderna mellan reglerings- och tillämpningspraxis i de olika medlemsstaterna.
4.5 En snabb och konsekvent tvistlösning, inbegripet åtal mot förfalskning och piratkopiering genom kraftfull kontroll av lagstiftningens efterlevnad, skulle öka konsumenternas förtroende. EU:s lagstiftning innehåller bestämmelser om kontroll av efterlevnaden i artikel 8.3 i direktivet om upphovsrätt (2001/29/EG), som ger rättsinnehavare möjlighet att begära ett föreläggande gentemot mellanhänder vars tjänster utnyttjas av en tredje part för att begå intrång i en upphovsrätt, och i artikel 8 i direktivet om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter (2004/48/EG), som ger rättsinnehavare rätt till all information om intrångsgörarens identitet.
5. De utmaningar som digitaliseringen och globaliseringen medför för Europas tryckeribransch
5.1 Europas tryckeribransch står inför stora utmaningar på grund av den ökande och utbredda användningen av internet och attraktionskraften hos de nya medierna som gradvis förändrar marknaden som källa till information och reklam.
5.2 Andra viktiga faktorer som påverkar konkurrensen är dels import från lågkostnadsländer (t.ex. Kina) av böcker som kan tryckas utan några särskilda tidsrestriktioner, dels den höga koncentrationen av pappers- och tryckfärgsproducenter som skapar en intensiv global konkurrens, särskilt från Indien och Kina där de lägsta priserna kan garanteras. EESK understryker att man måste följa liknande sociala och miljömässiga kriterier i alla produktionsländer.
5.3 Dessa faktorer och det svåra ekonomiska klimatet har ibland lett till prisfall och påverkar sysselsättningen inom sektorn väsentligt.
5.4 Enligt uppgifter från Eurostat för 2009 utgörs Europas tryckeribransch av 119 000 företag (en minskning från 132 571 år 2007). Branschen sysselsätter 735 000 personer (en minskning från 853 672 år 2007) och omsätter 88 miljarder euro (en minskning från 110 miljarder euro år 2007).
5.5 Införandet av digitaltryck har dock gjort att nya former för samarbete mellan förläggare, tryckerier och användare har blivit möjliga; till exempel kan böcker tryckas på beställning i så liten upplaga som en enda bok.
5.6 Tryckerierna vidtar nu åtgärder för att även ta hand om tjänster längre fram i värdekedjan, såsom lagring, databashantering, webbdesign eller grafisk design och e-böcker, och utvecklar också egna avdelningar för tjänster före tryckning.
5.7 EESK stöder förslagen i kommissionens rapport från 2007 om den europeiska tryckeribranschens konkurrenskraft, men uppmanar kommissionen att inrätta en kommitté för social dialog i Europa för sektorn som helhet. För närvarande förekommer social dialog bara mellan arbetsgivare och fackföreningar på företagsnivå och nationell nivå.
5.8 EESK ställer sig bakom rekommendationerna från Intergraf, särskilt när det gäller en oberoende studie av teknikutvecklingen (tryckteknik samt mobil teknik och internetteknik), demografiska influenser och konsumentbeteende.
6. Utmaningar för bokhandlare
6.1 Det har uppstått svårigheter på grund av att större återförsäljare har infört geografiska begränsningar vid onlineförsäljning. Helt avgörande är att konventionella distributionssystem kringgås i takt med att de digitala onlinebokhandlarna tar över ledningen.
6.2 Traditionella bokhandlare har stort kulturellt värde – de bibehåller kontakten och relationerna till konsumenterna även online och erbjuder tjänster som internet inte kan erbjuda.
6.3 Dagens bokhandlar fungerar som skyltfönster för böcker som sedan köps av konsumenterna online – detta innebär att deras konkurrenter med onlineverksamhet får kostnadsfri marknadsföring och reklam. Vissa traditionella bokhandlar behöver dock fortbildning, eftersom de saknar kunskap om sociala medier på internet och måste bli innovativa i sin marknadsföring och sitt produkturval. Standarderna i den digitala världen är fortfarande svaga: t.ex. har praktiskt taget alla tryckta böcker ett ISBN-nummer, men inte alla e-böcker har det.
6.4 Man måste försöka hitta och uppmuntra samordningsvinster mellan europeiska bibliotekssammanslutningar och bokhandlare. Digitaliseringen skapar en motsättning mellan å ena sidan bokhandlarnas och förläggarnas oro för piratkopiering av e-böcker och å andra sidan bibliotekens entusiasm för att främja utlåning av e-böcker. Det finns en rättslig skillnad mellan utlåning (av tryckta böcker) och e-utlåning, och denna måste lyftas fram och tillämpas i praktiken av alla berörda parter. Berörda aktörer bör undersöka möjligheterna att införa ett regelverk som kombinerar skydd mot piratkopiering och främjande av e-utlåning inom ramen för legitim biblioteksutlåning.
6.5 Amazon och Apple har tillsammans marknadsdominans för försäljningsplattformar och e-bokläsare (Kindle och iPad) och har skaffat en ledning som gör det möjligt för dem att diktera priser, villkor och bestämmelser för andra aktörer i branschen. Denna icke-europeiska dominans är också negativ för mindre förläggare, som inte har den tyngd som behövs för att förhandla om de villkor som Amazon och Apple infört.
6.6 Antagandet av öppna, driftskompatibla standarder kommer att förhindra att aktörer utestängs från marknaderna eller att det skapas dominerande positioner av vissa större aktörer som nu använder patentskyddad teknik som inte är öppen för alla och som binder användningen av vissa apparater till de egna produktkatalogerna eller vice versa – införandet av sådana standarder kommer därigenom att öka konkurrensen.
7. Beskattning och prissättning
7.1 En stor majoritet av länderna i EU och globalt tillämpar en reducerad momssats på försäljning av tryckta böcker, som ett erkännande av den nytta som läsandet innebär för kulturen, utbildningen, vetenskapen och samhället i stort.
7.2 Ett diskriminerande system finns dock nu i EU, eftersom onlineversioner av samma kulturella produkter beskattas enligt normalskattesats, vilket skapar en omotiverad snedvridning av konkurrensen mellan jämförbart innehåll.
8. Att bevara anonyma verk och utgångna verk (8)
8.1 EESK ställer sig i huvudsak bakom det föreslagna direktivet om en rättslig ram för att säkerställa laglig och gränsöverskridande elektronisk tillgång via internet till anonyma verk (9).
8.2 Mycket få medlemsstater har infört lagstiftning om anonyma verk, och även där sådan finns begränsas tillgången till invånare som bor inom landets gränser.
8.3 Enligt artikel 5.2 c i direktivet om upphovsrätt får offentliga bibliotek, utbildningsanstalter, museer och arkiv offentliggöra upphovsrättsskyddade verk utan föregående tillstånd, under förutsättning att dessa institutioner inte har något direkt eller indirekt ekonomiskt eller kommersiellt syfte och att processen uppfyller Bernkonventionens trestegstest. Alla andra former för offentliggörande via internet kräver dock klarering av upphovsrätten i förväg.
8.4 När det gäller utgångna verk initierade bokförläggare en dialog som ledde till att ett samförståndsavtal om ”Huvudprinciper för digitalisering och tillgängliggörande av utgångna verk” undertecknades av alla berörda aktörer. Hittills finns inga rättsliga strukturer för gränsöverskridande erkännande av dessa frivilliga avtal mellan olika berörda aktörer om utgångna verk.
8.5 En lyckad utgång för denna dialog kommer att främja utvecklingen av digitala bibliotek, t.ex. Europeana och andra offentliga institutioner med ett allmännyttigt uppdrag.
8.6 ”Arrow” är ett system som byggts upp av ett konsortium av aktörer i bokbranschen och som med stöd av Europeiska kommissionen erbjuder en praktisk lösning eftersom det tillhandahåller ett kostnadseffektivt verktyg som kan användas för att snabbt och effektivt hitta information om ett verks upphovsrättsliga status och om vem som har rättigheterna till verket.
8.7 Offentlig-privata partnerskap mellan bibliotek och förläggare kan öka tillgången till böcker som fortfarande finns på marknaden via digitala bibliotek. Flera sådana partnerskap har redan inletts.
8.8 Man måste också diskutera frågan om obligatorisk deposition av e-böcker med samtliga berörda aktörer för att skapa balans mellan å ena sidan bibliotekens intresse av att samla in, bevara och tillgängliggöra dessa e-böcker och å andra sidan skydd mot olovlig elektronisk spridning.
9. Språk och rörlighet
9.1 Språk och förläggande hänger oupplösligt samman, och därför finns det problem med rörlighet inom bokförlagsbranschen, särskilt vad gäller små och medelstora förlag.
9.2 Med undantag för förlag som ger ut böcker på engelska står förläggare och anställda inom bokbranschen inför stora utmaningar om de vill flytta från en medlemsstat till en annan, eftersom de flesta förlag är medelstora företag som bara ger ut böcker på ett enda språk (10).
9.3 Några av de plattformar för e-böcker som nyligen har uppstått fungerar som hinder för språklig rörlighet. Den största producenten av e-bokläsare – Amazon, ett amerikanskt företag – blockerar tillgången till sin läsare Kindle för alla mindre språk, bland annat 18 av EU:s 23 officiella språk. Alltså blockeras i praktiken litteratur på 18 EU-språk från världens största e-bokplattform.
10. Tryggare och mer välinformerade konsumenter
10.1 Konsumenternas förhållande till boken förändras när lagring av digitala böcker inte lämnar några fysiska spår efter sig och bokinköpen sker på ett ögonblick.
10.2 EESK anser att alla politiska initiativ avseende immateriell äganderätt måste ta hänsyn till konsumenterna som aktörer i debatten om immateriell äganderätt.
10.3 Utvecklingen av digitala böcker vid sidan av fysiska böcker måste ske gradvis och som ett komplement till en hållbar utgivning av tryckta böcker. Det är fortfarande många europeiska medborgare som inte känner sig trygga med elektroniska transaktioner och/eller med nedladdning och digitalt användande av innehåll. Åtgärder för att öka tryggheten och minska den digitala klyftan kan öka den sociala inkluderingen.
10.4 EESK stöder den europeiska konsumentorganisationen (BEUC) i deras arbete för att nätneutralitet ska bli en rättslig princip. Kommissionen bör utgå från det pågående arbetet vid Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec) och anta ett rättsligt bindande instrument som kan garantera att nätneutraliteten skyddas på ett enhetligt och ändamålsenligt sätt i hela Europa.
11. De små och medelstora företagens tillgång till marknaden
11.1 De stora bokhandelskedjornas dominans på EU:s marknad har lett till vissa begränsningar av de mindre förläggarnas tillgång till marknaden. Förläggare som inte har tillräckliga ekonomiska resurser för att förhandla sig in på kedjornas hyllor upplever att de till stor del blockeras just för att de är underrepresenterade i bokhyllorna.
11.2 De små förlagen har traditionellt varit mycket viktiga för innovation och kreativitet, och deras begränsade tillgång till marknaden kan få allvarliga konsekvenser för vitaliteten i denna kreativa sektor.
11.3 Nischade förlag måste ofta få finansiering och stöd utifrån för att kunna överleva ekonomiskt.
11.4 Företagen, särskilt små och medelstora företag, måste investera i forskning, utveckling och innovation (11) som stöds av lämpliga rättsliga, administrativa, skattemässiga och finansiella ramvillkor.
11.5 För närvarande gör bara cirka 8 % av EU:s små och medelstora företag affärer i andra medlemsstater. 92 % av företagen är mikroföretag (12) som är verksamma på ett antal mycket olika marknader. I småföretagsakten måste det därför fokuseras mer på hur deras specifika behov kan uppfyllas.
11.6 Bokförlagsbranschen är speciell eftersom den är ekonomiskt beroende av ett relativt litet antal bästsäljare för sin överlevnad. Dessa finansierar litterära genrer som är mindre ekonomiskt bärkraftiga men som har ett stort kulturellt och socialt värde.
11.7 Små och medelstora förlag behöver ekonomiskt och organisatoriskt stöd eftersom kostnadsmodellen för smalare litteratur vanligtvis inte är ekonomiskt lönsam. Dessutom har de flesta små och medelstora förlag inte tillräckliga resurser för att lägga fram genomförbara förslag för att få tillgång till FoU-finansiering från EU.
11.8 EESK vill framhålla att det är viktigt att den inre marknaden för tjänster blir mer integrerad inom Europa 2020-strategin (13). Detta är nödvändigt för att man ska kunna hjälpa företagen, däribland små och medelstora företag, inom bokförlagsbranschen att växa och skapa arbetstillfällen.
Bryssel den 25 april 2012
Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande
Staffan NILSSON
(1) COM(2010) 2020 final.
(2) EESK:s yttrande om skyddet av immateriella äganderätter och kontoret för harmonisering i den inre marknaden, EUT C 376, 22.12.2011, s. 62.
(3) Rådets resolution av den 25 september 2008 (EUT C 253, 4.10.2008).
(4) Kommissionens meddelande av den 11 september 2009 om att stärka säkerställandet av skydd för immateriella rättigheter på den inre marknaden, COM(2009) 467 final.
(5) EESK:s yttrande om skyddet av immateriella äganderätter och kontoret för harmonisering i den inre marknaden, EUT C 376, 22.12.2011, s. 62.
(6) Europeiska kommissionens generaldirektorat för skatter och tullar, Report on EU Customs enforcement of intellectual property rights – 2009, http://ec.europa.eu/taxation_customs/resources/documents/customs/customs_controls/counterfeit_piracy/statistics/statistics_2009.pdf. Technopolis (2007), Effects of counterfeiting on EU SMEs, se http://ec.europa.eu/enterprise/enterprise_policy/industry/doc/Counterfeiting_Main%20Report_Final.pdf. http://counterfeiting.unicri.it/report2008.php. EESK:s yttrande om skyddet av immateriella äganderätter och kontoret för harmonisering i den inre marknaden, EUT C 376, 22.12.2011, s. 62.
(7) Europa 2020: En europeisk strategi för smart och hållbar tillväxt för alla, 3.3.2010.
(8) EESK:s yttrande om ”Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om viss tillåten användning av anonyma verk”, EUT C 376, 22.12.2011, s. 66.
(9) EESK:s yttrande om skyddet av immateriella äganderätter och kontoret för harmonisering i den inre marknaden, EUT C 376, 22.12.2011, s. 62.
(10) EESK:s yttrande om ”Hur kan man stödja små och medelstora företag i anpassningen till globala marknadsförändringar?”, EUT C 255, 22.9.2010, s. 24–30.
(11) EESK:s yttrande om ”Samarbete och kunskapsöverföring mellan forskningsorganisationer, näringslivet samt små och medelstora företag – en viktig förutsättning för innovation”, EUT C 256, 27.10.2007, s. 17.
(12) EESK:s yttrande om ”Översyn av småföretagsakten för Europa”, EUT C 376, 22.12.2011, s. 51.
(13) EESK:s yttrande om ”Mot en bättre fungerande inre marknad för tjänster”, EUT C 318, 29.10.2011, s. 109–112.