7.6.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 166/23

—

Regionkommittén ställer sig uttryckligen positiv till EU:s strategi för Donauregionen (KOM(2010) 715 slutlig) som innehåller ett antal rekommendationer som lades fram i Regionkommitténs yttrande av den 7 oktober 2009. Strategin är i själva verket av grundläggande betydelse för det lokala och regionala samarbetet inom Donauregionen.

—

Om man vill genomföra och lyckas med strategins mål vill Regionkommittén med eftertryck framhålla den grundläggande betydelsen av att man även i framtiden konsekvent och kontinuerligt involverar alla berörda parter.

—

Regionkommittén välkomnar användningen av nationella och regionala samordnare, men i meddelandet skildras deras uppgifter bara i stora drag. Arbetet med att utveckla makroregionerna har bara börjat, och Regionkommittén föreslår därför att man regelbundet samlar samordnarna för strategin så att de kan utbyta erfarenheter och gör det möjligt att utbyta erfarenheter mellan Östersjöstrategin och strategin för Donauregionen.

—

När det gäller de makroregionala strategierna uppmanar Regionkommittén kommissionen att verka för att projekturvalsförfaranden skapar lämpliga förutsättningar för att befintliga finansieringssystem och stödmedel faktiskt ska kunna användas för strategierna.

—

Med tanke på Donauregionens särskilda geografiska historiska och kulturella betydelse föreslår Regionkommittén att man undersöker huruvida man kan anpassa samarbetsområdet Sydösteuropa inom programmet för europeiskt territoriellt samarbete, del B, till den nya makroregionen. Detta skulle innebära att man i den europeiska sammanhållningspolitiken tog hänsyn till den nya makroregionen Donauregionen och att samarbete i ett enhetligt samarbetsområde möjliggjordes.

Huvudföredragande

Wolfgang REINHART (DE–PPE), minister i delstaten Baden–Württembergs regering, med ansvar för federala frågor och Europafrågor

Referensdokument

Meddelande från Europeiska kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén – Europeiska unionens strategi för Donauregionen

KOM(2010) 715 slutlig

1.

Regionkommittén ställer sig uttryckligen positiv till EU:s strategi för Donauregionen (KOM(2010) 715 slutlig) som innehåller ett antal rekommendationer som lades fram i Regionkommitténs yttrande av den 7 oktober 2009. Strategin är i själva verket av grundläggande betydelse för det lokala och regionala samarbetet inom Donauregionen, vilket även erkänns i Europaparlamentets resolution av den 17 februari 2011.

2.

Regionkommittén konstaterar att ett av makroregionernas mål är att i funktionella områden öka effektiviteten i samarbetsinstrumenten för det gränsöverskridande, transnationella och mellanregionala samarbetet mellan medlemsstater, regioner och kommuner och att, i enlighet med principerna om flernivåstyre, ytterligare förbättra samarbetet på europeisk, nationell, regional och lokal nivå för att EU:s politiska målsättningar på så sätt också ska genomföras mer effektivt. Strategin ger Donauregionen en möjlighet bland annat i form av gränsöverskridande, transnationella och mellanregionala lösningar och är ett meningsfullt instrument för den europeiska integrationspolitiken.

3.

Regionkommittén anser att strategins territoriella dimension kommer att bidra till att understryka det mål om territoriell sammanhållning som till följd av Lissabonfördraget har införts bland EU:s mål. Kommittén vill därför uppmana kommissionen att i form av en grönbok inleda en mer ingående diskussion om makroregionernas roll och effekt i EU:s regionalpolitik efter 2013. Kommittén lade fram detta förslag redan i sin resolution om kommissionens lagstiftnings- och arbetsprogram för 2010.

4.

Regionkommittén erinrar om kommissionens uppfattning att det just nu är ”tre nej” som gäller för utvecklingen av makroregionala strategier: inga nya bestämmelser, inga nya institutioner och inga ytterligare medel. Regionkommittén vill dock återupprepa att det samtidigt finns ”tre ja” som bör gälla: Man bör komma överens om tillämpning och kontroll av befintliga regler i makroregionen; man bör bygga upp en plattform/ett nätverk/ett territoriellt kluster bestående av lokala och regionala myndigheter och medlemsstater, där berörda parter involveras, under EU-organens ansvar; och man bör samordna användningen av de finansiella EU-resurser som finns för att utveckla och genomföra makroregionala strategier.

5.

EU:s strategi för Donauregionen är helt förenlig med utvecklingen av Euroregioner, som koncentrerar sig på samarbetet mellan gränsregioner, eller utvecklingen av europeiska strukturer i samband med gränsöverskridande, transnationella och mellanregionala förfaranden inom ramen för den rättsliga formen ”europeisk gruppering för territoriellt samarbete” (EGTS).

6.

Regionkommittén framhåller att kommissionen i sitt meddelande understryker att världens mest internationella flod nu till stor del ligger inom EU:s territorium och att det finns ”nya möjligheter att möta de utmaningar som denna region står inför och att utnyttja dess potential”. Strategin för Donauregionen är den andra makroregionala strategin i sitt slag som kommissionen utarbetat på bara ett och ett halvt år. Detta är ett tecken på att det finns ett ökat behov av effektivt samarbete inom EU. Strategin för de nya makroregionerna i Donauregionen är ett exempel på detta.

7.

Med tanke på den särskilda betydelse som det europeiska territoriella samarbetet har, för övrigt en av de tre pelarna i EU:s sammanhållningspolitik, framhåller Regionkommittén att makroregionerna innebär en konstruktiv ram för att tänka i nätverk, agera på ett fokuserat sätt och på så sätt mer effektivt utnyttja de samordnings- och finansieringsstrukturer som finns i EU i linje med målen för Europa 2020-strategin.

8.

Regionkommittén konstaterar att det breda samrådsförfarandet är en grundläggande förutsättning för att strategin för Donauregionen ska vinna acceptans och att det visar på det ökade behovet hos alla de nationella, regionala och lokala aktörer som identifierar sig med makroregionen som ett funktionellt enhetligt, naturligt, kulturellt, socialt och ekonomiskt område.

9.

Om man vill genomföra och lyckas med strategins mål vill Regionkommittén med eftertryck framhålla den grundläggande betydelsen av att man konsekvent och kontinuerligt involverar alla berörda parter, sakkunniga institutioner, regionövergripande, regionala och lokala nätverk, lokala och regionala myndigheter i Donauregionen, de institutioner som har ett ansvar för den regionala utvecklingen, det civila samhället, de icke-statliga organisationerna samt alla medlemsstater och icke-medlemsstater i Donauregionen.

10.

Regionkommittén framhåller Donauregionens särskilda betydelse och ansvar. Donauregionen består av EU-medlemsstater, kandidatländer, potentiella kandidatländer och stater som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken. Makroregionen omfattar sammanlagt 14 stater: medlemsstaterna Tyskland (delstaterna Baden-Württemberg och Bayern), Österrike, Slovakien, Tjeckien, Slovenien, Ungern, Rumänien och Bulgarien samt tredjeländerna Kroatien, Serbien, Bosnien-Hercegovina, Montenegro, Ukraina och Moldavien. Den öppnar stora möjligheter att bereda vägen för ekonomisk tillväxt, välstånd och säkerhet. Strategin kan bidra till att Donauregionen, såsom konstateras i kommissionens meddelande, blir ”en av de mest attraktiva i Europa”. I Donauregionen bor cirka 115 miljoner människor och regionen utgör en femtedel av EU:s areal.

11.

Regionkommittén betonar att behovet av en enhetlig strategi formulerats på initiativ av de stater, delstater och regioner som deltar och att det växt fram en gemensam insikt om att de många olika uppgifterna och utmaningarna endast kan lösas gemensamt. Regionkommittén vill uppmärksamma att strategin genom den höga graden av identifikation med Donauregionen är ett ytterst effektivt instrument för att varaktigt säkra freden och att detta innebär stabilitet och säkerhet inte bara för de regioner som deltar utan för hela EU.

12.

Regionkommittén konstaterar att strategin för Donauregionen innebär fortsatt stöd till demokratin och rättsstaten, decentralisering och stärkt lokalt och regionalt självstyre i Donauregionen, framför allt i de stater som inte är medlemmar av EU. Donauregionen har sedan järnridåns fall också blivit en länk mellan öst och väst. Den bidrar till att EU:s inre och yttre gränser övervinns och till att den naturliga, kulturella, sociala, ekonomiska och vetenskapliga mångfalden och dynamiken vidareutvecklas.

13.

Regionkommittén anser att samarbetet på alla nivåer som deltar – den nationella, regionala och lokala – har en framträdande roll att spela när det handlar om att värna om principerna om subsidiaritet, närhet till medborgarna och partnerskap och framhåller det mervärde som det lokala och regionala samarbetet i Donauregionen innebär när man vill föra kandidatländerna och potentiella kandidatländer ännu närmare EU.

14.

Regionkommittén välkomnar kommissionens konstaterande att Donau kan ”öppna EU för de närmaste grannarna, Svarta havsområdet, Sydkaukasien och Centralasien”. De makroregionala strategierna fungerar som exempel för EU:s grannskapssamarbete såväl internt som med tredjeland. Makroregionala strategier visar också hur man med flernivåstyre kan kombinera integrerade, sektorsövergripande strategier och omsätta dem i praktiken.

15.

Regionkommittén instämmer i kommissionens konstaterande att det kan ske förbättringar på områdena socioekonomisk utveckling, konkurrenskraft, miljövård och resurseffektiv tillväxt och att rörligheten och säkerheten kan förbättras ytterligare.

16.

Regionkommittén konstaterar att erfarenheterna från Östersjöstrategin har bildat grund för strategin för Donauregionen. För att genomföra strategin i praktiken har man tillsammans med alla nationella, regionala och lokala aktörer och andra berörda parter utarbetat en handlingsplan som består av fyra insatsområden med elva prioriterade områden. Handlingsplanen omfattar 124 enskilda exempel på projekt.

17.

Regionkommittén ställer sig framför allt positiv till att strategin för Donauregionen föreslår konkreta exempel på mål, som kan mätas och som ska ge resultat som är synliga för medborgarna.

18.

De makroregionala strategierna bör inte omfatta all politik utan i första hand fokusera på de problem som är gemensamma för en makroregion och som kartlagts gemensamt inom ramen för en partnerskapsmodell. Regionkommittén ställer sig därför positiv till att samarbetet fokuseras på fyra pelare: att knyta samman Donauregionen (rörlighet, hållbar energi, att främja kultur och turism), att skydda miljön (vattenkvalitet, att hantera miljörisker, att bevara biologisk mångfald), att skapa välstånd i Donauregionen (att utveckla kunskapssamhället genom forskning, utbildning och informationsteknik, att stödja företags konkurrenskraft, även utveckling av kluster samt att investera i kompetens) samt att stärka Donauregionen (att öka den institutionella kapaciteten, samarbete och att öka säkerheten och motverka organiserad och allvarlig brottslighet).

19.

Regionkommittén framhåller att den nationella, regionala och lokala nivån måste involveras om man vill uppnå målen. Vid behov bör man med lämpliga åtgärder göra det möjligt för lokala och regionala aktörer att bygga upp lämpliga genomförandestrukturer för att uppnå målen. Kapacitetsuppbyggnad och goda styrelseformer är processer som är av central betydelse för genomförandet av strategin för Donauregionen. I samband med detta kan CDCR (Council of Danube Cities and Regions), rådet för städer och regioner i Donauregionen, vara en aktiv partner när gemensamma projekt utarbetas.

20.

Regionkommittén anser i princip att handlingsplanen är ett viktigt referensdokument och välkomnar kommissionens konstaterande att det är en vägledande ram som är inriktad på projektens utveckling och som kan vidareutvecklas på ett dynamiskt sätt.

21.

Regionkommittén konstaterar att den allt mer omfattande sammankopplingen av befintliga nätverk, initiativ och organisationer, t.ex. ICPDR (Internationella kommissionen för skydd av Donau), Donaukommissionen, det regionala samarbetsrådet, samarbetsprocessen beträffande Donau, RDSR, Arbeitsgemeinschaft Donauländer och kommissionen för turism i Donauregionen (Donau-Tourismuskommission) kan innebära ett stort mervärde.

22.

Regionkommittén vill med eftertryck framhålla att uppgiften att aktivt involvera den yngre generationen är en av hörnpelarna i arbetet för att trygga varaktig fred och stabilitet i Europa.

23.

Regionkommittén konstaterar att handlingsplanen ger utrymme för projekt med och för ungdomar. Regionkommittén anser dock att den yngre generationens roll och betydelse borde tillmätas större vikt. Det är av avgörande betydelse att de unga européerna får gemensamma värderingar i en kontinuerlig process av utbyte och gemensam kommunikation och att man gör unga människor medvetna om sådana värden som demokratiska förfaranden, förståelse, tolerans och respekt för minoriteter och de europeiska regionernas kulturella och etniska mångfald. Utbyten av elever, ungdomsträffar, seminarier, nätverk och samarbetsmöjligheter för ungdomar är av oskattbart värde och får därför inte underskattas.

24.

När man vidareutvecklar handlingsplanen föreslår Regionkommittén därför att man också tar större hänsyn till denna aspekt i de rörlighetsprogram som redan finns. Nätverket YCDN (Young Citizen Danube Network), som bildats i Novi Sad, är ett exempel på hur man kan skapa en Donauidentitet och därmed också en europeisk identitet bland den unga generationen. Man skulle exempelvis också kunna överväga att skapa en kontaktorganisation för ungdomsorganisationer i Donauregionen som kontinuerligt ordnar möten, utbyten, utbildning och samarbete mellan unga människor.

25.

Regionkommittén anser att det är viktigt att genomföra målen på transportområdet, framför allt när det gäller transporter på inre vattenvägar och för infrastruktur för väg- och järnvägstransporter och luftfart, och instämmer i kommissionens bedömning att projekten inom det transeuropeiska transportnätet och järnvägskorridorerna för godstransporter enligt förordning (EU) nr 913/2010 måste genomföras snabbare. Man bör framför allt framhålla hur progressiv strategin för Donauregionen är genom att den knyter samman dessa korridorer med varandra och med den omgivande regionen och genom att den knyter samman olika transportsätt.

26.

Regionkommittén konstaterar att Donaus potential måste utnyttjas bättre. De mål som lyfts fram i strategins första pelare om att knyta samman Donauregionen genom förbättrad rörlighet är att öka godstransporterna på Donau, att skapa förbindelser mellan nord och syd, att utveckla effektiva terminaler vid Donaus flodhamnar och att använda dem på ett modernt, multimodalt och driftskompatibelt sätt. ReK instämmer också i kommissionens åsikt att det behövs en samordnad insats för att balansera utvecklingen mot hållbarheten för miljön.

27.

Regionkommittén hänvisar till Belgradkonventionen, där sjöfarten på Donau regleras.

28.

Regionkommittén håller med om att miljöskyddet är av central betydelse. Särskilt viktigt är det att man ser till att vattenkvaliteten är god, enligt kraven i ramdirektivet för vatten. Regionkommittén instämmer i bedömningen att ”det behövs en hållbar vattenvård”. Förvaltningsplanen för avrinningsområdet för Donau är i detta sammanhang en viktig referens. Man bör prioritera åtgärder för att bevara Donaubäckenets naturliga vattenhållningsförmåga och för att förhindra upprepade översvämningar. Donauområdet, där det finns flera särskilda skyddsområden och särskilda bevarandeområden inom Natura 2000, och Donaudeltat, som sedan 1991 är ett av Unescos världsarv, utgör ett unikt och ömtåligt ekosystem med sällsynta arter som hotas av föroreningar. Därför måste förlusten av biologisk mångfald och ekosystem stävjas och mångfalden av arter bevaras. Det är vidare viktigt att se till att EU:s resurser går till projekt som är förenliga med tillämpningen av EU:s lagstiftning på miljöområdet. Denna ambition bör även återspeglas i den gemensamma jordbrukspolitikens konkreta stödprogram och mål och i de nationella mekanismerna för jordbruksstöd.

29.

Det är enligt Regionkommittén en central fråga att man ser till att vattenkvaliteten är god enligt ramdirektivet för vatten, att man minskar näringsämnesnivåerna i Donau, färdigställer och antar förvaltningsplanen för Donaudeltat senast 2013, genomför planer för hantering av översvämningsrisker längs Donau, upprättar ändamålsenliga förvaltningsplaner för samtliga Natura 2000-områden, säkerställer livskraftiga populationer av Donaus stör och andra inhemska fiskarter samt minskar det område som drabbats av markerosion. Både ICPDR och andra kommissionsinstrument, t.ex. GMES (global övervakning för miljö och säkerhet) och den gemensamma jordbrukspolitikens instrument, har en viktig roll att spela när dessa uppgifter ska fullgöras. Det handlar om att göra de strukturer, de kunskaper och de instrument som finns på området mer effektiva i linje med strategin, framför allt när det gäller att avvärja risker, t.ex. översvämningsrisker och miljökatastrofer.

30.

Regionkommittén understryker att det behövs ett utökat regionalt samarbete för att minska riskerna och de potentiella effekterna av naturkatastrofer, i synnerhet översvämningar, torka, skogsbränder, stormar, erosion, isbildning och vattenbrist, samt av industriolyckor genom förstärkt krishantering, inbegripet förebyggande åtgärder, beredskap och reaktion.

31.

I linje med en hållbar utveckling av Donauregionen konstaterar Regionkommittén att man i fråga om transporter och miljöskydd bör beakta grundprinciperna i den gemensamma förklaringen ”Development of Inland Navigation and Environmental Protection in the Danube River Basin” (”utveckling av den inre sjöfarten och miljöskyddet i Donauområdet”) från ICPDR (Internationella kommissionen för skydd av Donau) och ISRBC (Internationella kommissionen för floden Sava).

32.

Regionkommittén vill framhålla att det är viktigt att främja en hållbar turism i regionen, och vill fästa uppmärksamheten på de möjligheter som en cykelbana längs nästan hela floden innebär.

33.

Regionkommittén konstaterar att investeringar i energiinfrastruktur, främjande av hållbar energi och bättre samordning av energipolitiken med rätta tagits med som prioriteringar i strategin för Donauregionen. Om man moderniserar energinäten, genomför det europeiska energiprogrammet och stärker det transeuropeiska energinätet kan detta medföra stora förbättringar för regionen. Det är också viktigt att man uppnår de nationella klimat- och energimålen fram till 2020.

34.

Regionkommittén understryker den stora vikten av att man bygger upp välstånd i Donauregionen, stärker företagens konkurrensförmåga och utvecklingen av kluster, ökar den ekonomiska styrkan, stimulerar och förbättrar sysselsättningsmarknaden samt skapar bättre möjligheter för missgynnade grupper. Regionkommittén vill också framhålla storstadsregionernas funktion som centrum för produktivitet, innovation och utbyten.

35.

Regionkommittén vill framhålla att kommissionen konstaterar följande med avseende på makroregionen Donau: ”En tredjedel av den befolkning inom EU som riskerar att hamna i fattigdom bor i området. Många av dessa kommer från marginaliserade befolkningsgrupper. De romska befolkningsgrupperna, av vilka 80 % bor i regionen, drabbas framför allt av socialt och ekonomiskt utanförskap, geografisk segregering och undermåliga levnadsvillkor. Deras försök att förbättra sina levnadsvillkor har effekter över hela EU, men man måste först ta itu med orsakerna i regionen.” Detta bör enligt kommitténs uppfattning föranleda särskilda territoriella anpassningar inom ramen för flaggskeppsinitiativet om plattformen för att bekämpa fattigdom och social marginalisering.

36.

Regionkommittén vill framhålla att regionerna, städerna och kommunerna har en viktig roll att spela när det handlar om att etablera kontakter och ge vägledning i projekt där små och medelstora företag ingår. Regionkommittén framhåller också att erfarenheterna av Östersjöstrategin visat att den privata sektorn borde involveras mer.

37.

Regionkommittén betonar att ökat välstånd och ökad konkurrensförmåga måste gå hand i hand med ett förbättrat och hållbart skydd av naturresurserna.

38.

Regionkommittén framhåller vikten av att man skapar företagarvänliga ramvillkor för en konkurrenskraftig marknadsekonomi och på så sätt optimerar utvecklingsmöjligheterna för små och medelstora företag i Donauregionen.

39.

Regionkommittén konstaterar att inte minst de nationella marknadernas begränsade storlek gör de små och medelstora företagen till en avgörande faktor för en välmående Donauregion. I samband med detta bör man ta hänsyn till jordbruk, hantverk, industri och tjänstesektor i lika stor utsträckning. En yrkesutbildning som motsvarar behoven, t.ex. av yrkesarbetare, och vetenskap och forskning är viktiga faktorer som kan bidra till Donauregionens innovativa konkurrensförmåga. Ett utvecklat system för tekniköverföring bör leda till att forskningsresultat snabbt omsätts i praktiken ute i företagen.

40.

Regionkommittén framhåller i detta sammanhang vikten av att man utvecklar ett likvärdigt utbud av digital infrastruktur och främjar användningen av denna i hela Donauregionen så att de delvis stora tekniska skillnaderna mellan staterna i fråga om utbud och användning kraftigt minskar.

41.

Regionkommittén konstaterar att bättre utbildningsmöjligheter i regionen kraftigt ökar regionens dragningskraft för näringsliv och forskning. Åtgärder och möjligheter på området kombinerad företags- och skolutbildning kan exempelvis bidra till unga människors utbildning.

42.

Regionkommittén betonar att man framför allt borde främja det målinriktade stödet och stödet till forskningsinfrastruktur och multilaterala kopplingar mellan högskolorna i Donauregionen. I samband med detta är nätverkande institutioner, t.ex. Andrássy-universitetet i Budapest och Europeiska Donau-akademien av särskild betydelse, eftersom de riktar in sin forskningsverksamhet och innehållet i studierna på Donauregionen.

43.

Regionkommittén betonar att den unika naturliga, kulturella och etniska mångfalden inom Donauregionen bör vårdas och göras tillgänglig och märkbar genom hållbara koncept för turism inom ramen för projekt på kulturområdet.

44.

Regionkommittén betonar den roll som de lokala och regionala myndigheterna, deras sammanslutningar och deras förbund samt det civila samhället spelar när det handlar om att främja den interkulturella dialogen. Regioner, städer och kommuner är särskilt lämpade att på ett effektivt sätt bidra med sina erfarenheter av en heterogen befolkning i en interkulturell och interreligiös dialog.

45.

Regionkommittén hänvisar i detta sammanhang också till det civila samhällets betydelse och till vikten av partnerskap mellan städer och kommuner. De bidrar alla inte bara till den interkulturella dialogen och till att bekämpa fördomar utan kan också utgöra en ram för ekonomiskt och socialt samarbete, främja en hållbar utveckling och på så sätt också på ett positivt sätt stödja genomförandet av målen i Europa 2020-strategin. Också samarbetet mellan kulturarbetare och kulturinstitutioner i städerna och regionerna i Donauregionen kan bidra till att skapa ett nätverk med stor kreativ potential.

46.

Regionkommittén framhåller att man bör utveckla arbetet med att bygga upp och vårda sociala nätverk och strukturer, främja ett aktivt medborgarskap och stärka det livslånga lärandet över generationsgränserna.

47.

Regionkommittén betonar att målen på insatsområdet ”Stärka Donauregionen” har hög prioritet, framför allt eftersom de befäster rättsstatsprincipen. Detta är en förutsättning för att strukturerna och kapaciteten för beslutsfattandet inom den privata och offentliga sektorn ska förbättras och för att människohandel, smuggling, korruption, organiserad och allvarlig brottslighet och gränsöverskridande svarta marknader ska kunna bekämpas.

48.

Regionkommittén konstaterar att utbytet av erfarenheter av god förvaltningssed i samarbetet mellan de nationella, regionala och lokala nivåerna samt inom många olika offentliga tjänster är en viktig grundsten för goda styrelseformer, också över de nationella och de administrativa gränserna.

49.

Regionkommittén ställer sig positiv till att kommissionen fortsätter med den politiska samordningen med medlemsstaterna. Precis som för Östersjöstrategin, men med beaktande av Donauregionens särdrag, bör det också för strategin för Donauregionen finnas en högnivågrupp med företrädare för alla medlemsstater som stöder kommissionens arbete, och företrädare för länder utanför EU bör bjudas in till sammanträdena. Det framgår inte av meddelandet hur ofta den politiska inriktningen ska utvärderas och handlingsplanen ska uppdateras. Dessa aspekter borde belysas mer konkret.

50.

Regionkommittén välkomnar användningen av nationella och regionala samordnare, men i meddelandet skildras deras uppgifter bara i stora drag. Arbetet med att utveckla makroregionerna har bara börjat, och Regionkommittén föreslår därför att man regelbundet samlar samordnarna för strategin så att de kan utbyta erfarenheter och gör det möjligt att utbyta erfarenheter mellan Östersjöstrategin och strategin för Donauregionen. Regionkommittén föreslår att man använder erfarenheterna av Östersjöstrategin för att undersöka möjligheten att ge tekniskt stöd för samordningen.

51.

Regionkommittén konstaterar i detta sammanhang också att de forum som regelbundet anordnas för alla nationella, regionala, lokala och andra berörda aktörer och för det civila samhället är ett lämpligt instrument för att ta ställning till olika projekt, kritiskt tänka över de politiska riktlinjerna och öka acceptansen för strategin bland medborgarna.

52.

Vid samordningen av målen bör man enligt Regionkommittén beakta resultaten av de studier om Donauregionen som gjorts av Observationsorganet i samverkan för europeisk regional utvecklingsplanering.

53.

Regionkommittén anser att det är viktigt att kontrollera vilka framsteg som görs när handlingsplanen genomförs. Samordnarna borde låta årsrapporterna från de befintliga programmen och den strategiska rapporteringen på nationell nivå ligga till grund för detta. Rapporteringsskyldigheten för EU-programmen borde under den innevarande stödperioden grunda sig på befintliga uppgifter.

54.

Regionkommittén konstaterar att nationella, regionala och lokala aktörer bidrar till att projekten lyckas. Bristen på stöd för inrättande av strukturer innebär dock utmaningar för det administrativa genomförandet av strategin. Enligt meddelandet måste det läggas fram konkreta projekt ”som är detaljerade och kräver en projektledare, en tidsram och finansiering”. Regionkommittén föreslår att man möjliggör en utvärdering av genomförandestrategin efter ett år så att processer och beslutsvägar kan optimeras.

55.

Regionkommittén konstaterar att meddelandet bara innehåller allmänna uttalanden om hur strategin för Donauregionen ska finansieras och noterar kommissionens ståndpunkt att makroregionerna i fråga inte ska åtnjuta någon förmånsbehandling när det gäller budget eller rättsliga bestämmelser. Strategin ska under den innevarande stödperioden genomföras genom att befintliga budgetmedel mobiliseras eller anpassas och i överensstämmelse med helhetskonceptet.

56.

När det gäller de makroregionala strategierna uppmanar Regionkommittén kommissionen att verka för att projekturvalsförfaranden skapar lämpliga förutsättningar för att befintliga finansieringssystem och stödmedel faktiskt ska kunna användas för strategierna.

57.

Regionkommittén uppmanar kommissionen att verka för att stödprogram på sådana områden som ungdomsarbete och IKT-stöd också ska kunna användas för de makroregionala strategierna.

58.

Regionkommittén föreslår att man undersöker i vilken utsträckning målinriktad vidareutbildning kan erbjudas sökande på nationell, regional och lokal nivå, framför allt från och med 2014, för att öka kunskaperna om hur man begär medel och bidra till att befintliga stödmedel och stödinstrument faktiskt används mer intensivt.

59.

Regionkommittén konstaterar att möjligheterna att uppnå målen också beror på huruvida medlemsstaterna och de lokala och regionala myndigheterna i Donauregionen och de institutioner som ansvarar för den regionala utvecklingen utnyttjar de miljöprogram som kommissionen främjar, t.ex. LIFE+ (sanering av floder och flodstränder) och programmet Intelligent energi – Europa.

60.

Stödet till gränsöverskridande och transnationella projekt, också från icke-statliga organisationer, ekonomiska och sociala aktörer samt regionala och lokala myndigheter, spelar enligt Regionkommittén en viktig roll. Strukturfonderna och relevanta program inom sammanhållningspolitiken är viktiga instrument som man på ett meningsfullt och effektivt sätt bör använda för att genomföra projekt.

61.

Med tanke på Donauregionens särskilda geografiska historiska och kulturella betydelse föreslår Regionkommittén att man undersöker huruvida man kan anpassa samarbetsområdet Sydösteuropa inom programmet för europeiskt territoriellt samarbete, del B, till den nya makroregionen. Detta skulle innebära att man i den europeiska sammanhållningspolitiken tog hänsyn till den nya makroregionen Donauregionen och att samarbete i ett enhetligt samarbetsområde möjliggjordes. Detta bidrar till att

62.

Regionkommittén konstaterar i detta sammanhang att ett samarbetsområde skulle gynna Donauregionens dynamiska utveckling. Instrumentet för stöd inför anslutningen och Europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet är flexibla åtgärder för att integrera kandidatländer, potentiella kandidatländer och tredjeländer i samarbetsområdet.