Yttrande från Europeiska och sociala kommittén om ”Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om att stärka säkerställandet av skydd för immateriella rättigheter på den inre marknaden”

KOM(2009) 467 slutlig

2011/C 18/19

Föredragande: Daniel RETUREAU

Den 11 september 2009 beslutade kommissionen att i enlighet med artikel 262 i EG-fördraget rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

”Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om att stärka säkerställandet av skydd för immateriella rättigheter på den inre marknaden”

KOM(2009) 467 slutlig.

Facksektionen för inre marknaden, produktion och konsumtion, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 2 mars 2010.

Vid sin 462:a plenarsession den 28–29 april 2010 (sammanträdet den 29 april 2010) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 132 röster för, 5 röster emot och 4 nedlagda röster.

1.   Rekommendationer och slutsatser

1.1   Kommittén beklagar att man i kommissionens förslag inte har kunnat ta hänsyn till de nya element som utgörs av EU:s och medlemsstaternas ratificering av Wipos (Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten) ”internetfördrag”, dvs. Wipos fördrag om upphovsrätt och om framföranden och fonogram.

1.2   Kommittén önskar också få information om de pågående förhandlingarna om Acta (handelsavtal om åtgärder mot varumärkesförfalskning) och om eventuella skillnader mellan detta avtal och de nyligen ratificerade Wipo-fördragen vad gäller bland annat ”internet”-delen i Acta, samt om skillnaderna i fråga om direktiv 2004/48/EG om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter, det s.k. varumärkesförfalskningsdirektivet (1).

1.3   Kommittén noterar dock att kommissionen har för avsikt att inom en nära framtid ordna ett möte mellan berörda parter, och vi hoppas att detta äger rum så snart som möjligt och innan något som helst slutgiltigt beslut fattas. Europaparlamentet borde också involveras snarast.

1.4   EESK avvisar alla särskilda bestämmelser för utövandet av upphovsrätt på internet (av det slag som har införts i lagstiftningen i flera medlemsstater) som gör intrång i privatlivet. Vi förordar i stället aktiva utbildningsinsatser för konsumenter, särskilt ungdomar.

1.5   Kommittén stöder kommissionens viktigaste förslag som består i att inrätta ett europeiskt observationscentrum för varumärkesförfalskning och piratkopiering som ska sammanställa och sprida värdefull information om varumärkesförfalskarnas hantering och utgöra ett särskilt stöd för de små och medelstora företagen (inklusive industriföretag), som ofta råkar ut för varumärkesförfalskning så att de kan få bättre information om sina rättigheter.

1.6   Kommittén anser att det nätverk för snabbt informationsutbyte som efterlysts av rådet (konkurrenskraft) och som stöds av IMI (informationssystemet för den inre marknaden) kan bli till stor nytta, särskilt om medlemsstaterna lyckas lösa de problem som de möter inom det administrativa samarbetet. Detta är också avhängigt av hur effektiva de nationella kontakterna är. Kommissionen borde dessutom regelbundet ge ut en rapport om de uppgifter som insamlats av observationscentrumet och om dess verksamhet.

1.7   Behovet av att bekämpa den organiserade brottsligheten på området varumärkesförfalskning borde leda till ett stärkt samarbete mellan tullen och andra brottsbekämpande organ med deltagande av Europol på EU-nivå. Kommittén anser att en harmoniserad europeisk brottslagstiftning är absolut nödvändig under förutsättning att man tillämpar principen om att straffet ska stå i proportion till brottet. Detta gäller också illegal kopiering på internet, som inte bör få uppta överdrivet stor plats inom lagstiftningen mot illegal kopiering eller kommersiell varumärkesförfalskning.

1.8   Kommittén kan således stödja kommissionens förslag med förbehåll för kritiken om brist på insyn vad gäller Acta och med beaktande av den osäkerhet som uppstått på grund av flera medlemsstaters unilaterala förklaringar vid ratificeringen av Wipo-fördragen i december 2009. EESK stöder en gemenskapsståndpunkt som inte går utöver det gällande regelverket.

1.9   Kommittén förordar ett harmoniserat system för registrering av upphovsrätten och närstående rättigheter – främst för verk av okända upphovsmän – som regelbundet uppdateras så att det blir lätt att hitta de olika upphovsmännen. I systemet skulle verkets natur och titel och de olika rättighetsinnehavarna anges. Vi ber kommissionen att undersöka om en sådan lösning går att genomföra.

1.10   EESK framhåller slutligen att man i samtliga medlemsstater bör inrätta och effektivt genomföra EU-patentet, som kommer att göra det möjligt att mer aktivt och till lägre kostnad försvara de små och medelstora företagens innovationsrelaterade immateriella rättigheter.

2.   Kommissionens förslag

2.1   Kommissionen understryker behovet av att stärka de immateriella rättigheterna i kunskapssamhället. Det skydd som dessa rättigheter får i EU och på internationell nivå (Tripsavtalet (2), sektoriella konventioner) bör stärkas på grund av att såväl stora som små företag fäster allt större vikt vid dessa rättigheter. Nyetablerade företag kan på så sätt skydda sina immateriella tillgångar och på grundval av detta få kapital och lån för att lansera sin verksamhet.

2.2   EU bör stödja dem genom en kultur för immateriella rättigheter som försvarar europeiska talanger och skapar möjligheter för företagen, universitetsforskningen och företag som avknoppats från universiteten (3).

2.3   Själva värdet av immateriella rättigheter gör dem till en måltavla för varumärkesförfalskare och piratkopierare som använder sig av olika medel. Internet är ett internationellt verktyg på marknaden för olagliga varor, vilket hämmar innovationen och hotar sysselsättningen med allvarliga ekonomiska konsekvenser för företagen, särskilt under perioder med ekonomisk tillbakagång.

2.4   Marknaden för illegala varor har expanderat till att omfatta mer än marknaden för varor som ”traditionellt” kopieras eller förfalskas (filmprodukter, mode, musik, dataprogram, lyxvaror). Den omfattar nu nya masskonsumtionsvaror som livsmedel, hygienprodukter, bilreservdelar, leksaker, elektrisk och elektronisk utrustning etc.

2.5   Hälsoområdet berörs också genom falska läkemedel som kan sätta människors liv i fara.

2.6   Konsekvenserna av varumärkesförfalskning och handel med illegala kopior ger allt större anledning till oro, särskilt som den organiserade brottsligheten är starkt involverad i varumärkesförfalskningen.

2.7   En gemenskapsram har upprättats som omfattar direktiv 2004/48/EG (4) om skyddet för immateriella rättigheter. Harmoniseringen av civilrätten har genomförts, ett förslag om straffrättsliga påföljder är under behandling i rådet, EU:s tullförordning ger möjlighet att beslagta piratkopierade produkter och ålägga sanktioner för handeln med dessa. Kommissionen rådgör också med medlemsstaterna för att förbättra gemenskapsramen.

2.8   Inom ramen för en övergripande europeisk plan mot varumärkesförfalskning vill kommissionen vidta kompletterande icke-lagstiftningsåtgärder, i enlighet med resolutionen från rådet (konkurrenskraft) av den 25 september 2008.

2.9   Till följd av slutsatserna från den rådgivande expertgruppen, där man särskilt tog upp situationen för de små och medelstora företagen, vill kommissionen öka stödet till åtgärder mot dem som gör sig skyldiga till intrång, och överväger en rad projekt för att hjälpa de små och medelstora företagen att integrera skydd av immateriella rättigheter i sina strategier för innovation och kunskapsförvaltning.

2.10   På global nivå håller kommissionen på att utarbeta en skyddsstrategi gentemot tredjeland (t.ex. avtal mot varumärkesförfalskning mellan EU och Kina, initiativ som rör tullkontroller). En helpdesk för små och medelstora företag som besvarar frågor om immaterialrätt i Kina har inrättats.

2.11   De offentlig-privata partnerskapen bör befästas med sikte på en strategi som bygger på ökad delaktighet. Efter högnivåkonferensen i maj 2008 offentliggjorde kommissionen en europeisk strategi för industriell äganderätt, och rådet (konkurrenskraft) antog ovannämnda resolution om bekämpning av varumärkesförfalskning och piratkopiering och uppmanade kommissionen att öka gränsinsatserna i samarbete med medlemsstaterna.

2.12   Det är emellertid särskilt svårt att samla in information om hur varumärkesförfalskningen och handeln med piratkopierade produkter ser ut och hur utbredda de är liksom att bedöma hur de verkligen påverkar vår ekonomi. De uppgifter som finns hos olika nationella organ är svåra att sammanställa och sammanfatta, förutom dem som kommissionen samlar in om beslagen vid gränserna och som för övrigt endast ger en mycket ofullständig bild av verkligheten. Källdatabasen bör utvidgas för att man i detalj ska kunna bedöma de övergripande men också lokala konsekvenserna av den illegala verksamhet som hör ihop med varumärkesförfalskning och förstå varför vissa produkter eller sektorer och vissa regioner är särskilt sårbara. Detta skulle göra det möjligt att utarbeta mer riktade handlingsprogram.

2.13   Rådet (konkurrenskraft) har föreslagit att det ska inrättas ett EU-observationscentrum mot varumärkesförfalskning och pirattillverkning för att man ska få mer exakt kunskap om denna företeelse. Kommissionen håller just nu på att inrätta ett sådant observationscentrum för att samla in så mycket information som möjligt om kränkningen av immateriella rättigheter. Man anser dock att centrumet bör spela en mycket bredare roll och bli en plattform där företrädare för behöriga nationella myndigheter och berörda parter utbyter information och expertis om bästa praxis för att utveckla gemensamma strategier för att bekämpa varumärkesförfalskning och pirattillverkning och lägga fram rekommendationer till politiska beslutsfattare.

2.14   För att bli en viktig resurs bör observationscentrumet bli ett utrymme för nära samarbete mellan kommissionen, medlemsstaterna och den privata sektorn och bilda grund för ett partnerskap med konsumentorganisationerna i syfte att utarbeta praktiska rekommendationer och öka medvetenheten bland konsumenterna. En årlig offentlig rapport skulle göra det möjligt för allmänheten att förstå problemen och hur de ska lösas.

2.15   Kommissionen redogör därefter detaljerat för observationscentrumets roll vad gäller att uppnå de ovanstående målen.

2.16   Observationscentrumet skulle bli en plattform som tjänar alla berörda parter, med en företrädare per land och ett brett spektrum av europeiska och nationella organ. De sektorer som mest berörs av fenomenet och som har störst erfarenhet av det, konsumenter samt företrädare för små och medelstora företag skulle också ingå i observationscentrumet.

2.17   Ett enhetligt skydd av de immateriella rättigheterna kräver ett genuint stärkt och utökat administrativt samarbete på området för säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter, ett verkligt partnerskap för genomförandet av en gränslös inre marknad. För det ändamålet måste man inrätta ett effektivt nätverk av kontaktpunkter över hela EU.

2.18   På det interna planet krävs också en bättre samordning i kampen mot varumärkesförfalskningen. För detta ändamål bör nationella samordnare med ett tydligt mandat utses.

2.19   Man bör också främja insynen i de nationella strukturerna på gränsöverskridande nivå för att hjälpa de drabbade företagen att vidta åtgärder. De nationella patent- och upphovsrättsmyndigheterna har även en informationsroll. De måste också ta på sig nya uppgifter som att medvetandegöra och erbjuda specifik hjälp till små och medelstora företag i samarbete med Europeiska patentverket, nationella organ och vad gäller varumärken med Byrån för harmonisering inom den inre marknaden.

2.20   Rådet (konkurrenskraft) har också uppmanat kommissionen att skapa ett gränsöverskridande nätverk för snabbt utbyte av central information, med stöd av nationella kontaktpunkter och moderna verktyg för informationsutbyte. Samtliga behöriga organ och samtliga nationella patentverk måste ha tillträde till ett effektivt och snabbt elektroniskt nätverk för utbyte av information om överträdelser av immateriella rättigheter.

2.21   Kommissionen håller för närvarande på att studera ett lämpligt gränssnitt och hur det befintliga nätverket för informationssystemet för den inre marknaden (IMI) skulle kunna utnyttjas för att viktig information lätt ska kunna cirkulera.

2.22   Genom att nämna alla allvarliga konsekvenser av intrång i immateriella rättigheter vill kommissionen uppmana alla innehavare av sådana rättigheter och alla berörda parter i handelskedjan att i deras gemensamma intresse med gemensamma krafter bekämpa pirattillverkning och varumärkesförfalskning. En framkomlig väg skulle kunna vara frivilliga avtal för att motverka varumärkesförfalskning och pirattillverkning på fältet och tekniska lösningar för att upptäcka förfalskade varor. Dessa avtal skulle kunna sträcka sig utanför EU:s gränser. De medel som sätts in måste naturligtvis strikt hålla sig inom lagens råmärken.

2.23   Handeln med förfalskade varor på internet väcker särskilda frågor, och kommissionen har inlett en strukturerad dialog med de berörda parterna. Internet ger nämligen förfalskarna och pirattillverkarna en särskild flexibilitet att agera globalt och undslippa lokal lagstiftning. De möten som pågår och som kommer att fortgå syftar till att utarbeta konkreta förfaranden för att inom ramen för frivilliga avtal tvinga webbplatser som erbjuder förfalskade varor att dra tillbaka dessa. I brist på överenskommelser mellan varumärkesinnehavare och internetföretag kommer kommissionen att behöva överväga lagstiftningslösningar, särskilt inom ramen för direktivet om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter.

3.   Kommitténs kommentarer

3.1   Kommissionens förslag är inriktat på skyddet av de europeiska små och medelstora företagens immateriella rättigheter. Kommittén anser att dessa företag faktiskt har behov av särskilt stöd för att få hjälp att ta tillvara sina rättigheter i enlighet med gällande rätt och enligt direktiv 2004/48/EG. Det saknas dock fortfarande en straffrättslig aspekt, och medlemsstaterna bör överväga en balanserad och proportionerlig lösning. Kommittén hoppas att man hittar en utväg baserad på FEUF (5), som kan ge rättighetsinnehavarna stöd.

3.2   Observationscentrumet bör bidra till kampen mot alla former av kränkningar av de immateriella rättigheterna oberoende av företagets storlek, men med tonvikten lagd på de små och medelstora företagen (inklusive industriföretag).

3.3   Vissa förslag, t.ex. de frivilliga avtalen, håller redan på att genomföras, medan andra fortfarande befinner sig på projektstadiet. I meddelandet lyfts inte de hinder som måste övervinnas på vissa områden fram, t.ex. det administrativa samarbete som i en mängd fall inte tycks fungera tillfredsställande.

3.4   Det har just uppstått ett nytt problem med avseende på olaglig kopiering och varumärkesförfalskning via internet. Europeiska unionen och medlemsstaterna ratificerade Wipos ”internetfördrag” i december förra året, vilket i princip innebär att den gällande EU-rätten unifieras, men olika nationella deklarationer i samband med ratificeringen medför en risk för att en sammanhållen angreppsmetod på EU-nivå på nytt undergrävs. Dessa fördrag innehåller krav på bekämpning av privatkopiering och varumärkesförfalskning i kommersiellt syfte, i enlighet med direktiv 2004/48/EG om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället.

3.5   Samtidigt har dock ”hemliga förhandlingar” ägt rum mellan USA, EU och några ”utvalda” länder i syfte att komma fram till ett internationellt avtal mot varumärkesförfalskning, Acta, ett avtal som för USA:s del i långa stycken borde påminna om den amerikanska Digital Millenium Copyright Act (DMCA). Enligt den amerikanska förhandlaren är förhandlingarna hemliga för att förhindra missnöjesyttringar från det civila samhället i USA och EU. De europeiska konsumenterna, vars organisationer inte har inbjudits att delta i förhandlingarna, och de europeiska företagen kritiserar dessa förfaranden (6) som präglas av brist på öppenhet och demokrati, som under täckmantel av en kamp mot varumärkesförfalskning via internet (ett av kapitlen i avtalsutkastet) skulle kunna leda fram till inrättandet av en reell poliskontroll – inbegripet av privata polisstyrkor – av alla former av förbindelser och kommunikation på internet. Enligt vissa källor skulle dessutom distinktionen mellan kommersiell varumärkesförfalskning och privatkopiering försvinna. Det brådskar med att skapa insyn i dessa förhandlingar och att låta det civila samhället uttala sig i frågan, särskilt som lobbyn av nordamerikanska tillverkare har ständigt tillträde till förhandlingarna.

3.6   EESK hoppas också få information om de diskussioner och förslag som just nu är aktuella och få yttra sig om dessa. Det vore beklagligt om de bestämmelser som ifrågasatts i den amerikanska DMCA-lagen skulle införlivas i ett internationellt fördrag som skulle konkurrera med Wipo-fördragen och öka den förvirring som råder på området upphovsrätt och närstående rättigheter på EU-nivå och internationell nivå. Under alla omständigheter bör EU:s ståndpunkt inte gå utöver det nuvarande regelverket.

3.7   Enligt kommittén får bestämmelserna om upphovsrätt på internet inte ge upphovsrättsinnehavarna möjlighet att kontrollera användningen av tekniken, vilket för närvarande är tendensen i de ovannämnda nationella lagstiftningarna, och inte heller att ingripa i privat kommunikation. Det överdrivet långa skyddet (mellan 50 och 75 år efter upphovsmannens död, eller 75 år om det handlar om en juridisk person) och de orimliga rättigheter vad gäller mediekontroll som ges multinationella underhållningsföretag skulle utgöra en klar hämsko för innovation och teknikutveckling och skulle inte skapa en miljö som är öppen för konkurrens. Syftet med skyddet är att säkerställa en skälig ersättning till upphovsmän och uttolkare i stället för att ge distributörerna (de stora skivbolagen) en förmånsställning och rätt till inblandning.

3.8   Kommittén föreslår en unifiering av upphovsrätten på traditionell bas utan överdrivet många regler för internet.

3.9   Kommittén föreslår att man inrättar en obligatorisk registrering, t.ex. inom ramen för en europeisk upphovsrätt, i ett harmoniserat register för upphovsrätt och närstående rättigheter, mot en mycket blygsam avgift som endast ska täcka registreringskostnaderna. Registret ska förnyas exempelvis vart 10:e eller vart 20:e år så att upphovsrättsinnehavarna och deras adresser är kända. Ett sådant fritt tillgängligt verktyg som ständigt uppdateras skulle göra det lättare att återanvända verk av okända upphovsmän och göra det möjligt för intresserade företag som vill använda ett verk kommersiellt att överföra det till andra medier och lättare få de nödvändiga licenserna och tillstånden.

3.10   Detta skulle också bidra till att verken (filmer, magnetband osv.) sparas, framför allt om medierna är osäkra. Verken går ofta förlorade, de nyutges eller återanvänds aldrig, och i vissa lagringsmedier, som gamla filmer, riskerar de helt enkelt att försvinna för alltid.

3.11   Upphovsrätten utmärker sig redan av att den till skillnad från patent eller andra former av industriellt rättsskydd varken kräver registrering eller avgifter. Den skiljer sig också genom sitt långa skydd, som i många avseenden är överdrivet med tanke på informationssamhällets och kunskapsekonomins behov av innovation och kunskapsutbyte. Kommittén förordar en registrering av upphovsrätten och närstående rättigheter där verkets natur och titel, upphovsrätten och andra rättigheter till verket samt upphovsrättsinnehavarnas namn och adress anges. Registret bör om möjligt förnyas vart 10:e eller vart 20:e år mot en ytterst låg avgift som täcker den faktiska registreringskostnaden. Det skulle därmed bli tillåtet för dem som vill använda ett verk kommersiellt att lättare få de nödvändiga licenserna och tillstånden. Det här förväxlas ofta med äganderätt, men bör ses som en tidsbegränsad ensamrätt för utnyttjande och ensamrätt att utfärda licenser för utnyttjande av det skyddade verket under den tid skyddet gäller.

(1)  Europaparlamentets och rådets direktiv av den 29 april 2004, EUT L 157, 30.4.2004, s. 45–86.

(2)  Internationella avtal om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (Trips).

(3)  Se INT/325, EUT C 256, 27.10.2007, s. 17; INT/448, EUT C 218, 11.9.2009, s. 8; INT/461, EUT C 306/2009, s. 13 och INT/486 (ännu ej offentliggjort).

(4)  EUT L 157, 30.4.2004, s. 45–86 (EESK-yttrande, EUT C 32, 5.2.2004, s. 15).

(5)  Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

(6)  Deklaration om Acta, Europeiska konsumentorganisationen, transatlantiska dialogen (se BEUC:s webbplats).