3.2.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/22

1.1

Tvärtemot vad man skulle kunna tro beror byggnadsindustrins framtid mindre på vilka offentliga medel som anslås (även om hög kontinuitet i planeringen fortfarande är en klar fördel) än på de behöriga myndigheternas förmåga att utveckla de regelverk som gäller för alla i syfte att säkerställa största möjliga öppenhet i konkurrensen och maximalt utnyttjande av alla företags potential och kunskap, oavsett hur stora dessa företag är.

1.2

I detta sammanhang rekommenderar vi huvudsakligen följande:

1.3

Det är bara under dessa villkor som sektorn kan förbereda sig på de externa konkurrenter som sannolikt snart kommer att etablera sig på den europeiska marknaden.

2.1

I ett brev av den 6 december 2007 begärde kommissionsledamöterna Margot Wallström och Günter Verheugen i förlängningen av Lissabonagendan att EESK skulle utarbeta ett förberedande yttrande för att utreda om de rättsakter som berör byggnadssektorn och sektorn för företagstjänster är enhetliga och i fas med de omvandlingar som pågår samt huruvida man behöver inleda en process för att förenkla, rationalisera och modernisera lagstiftningen på dessa områden. Arbetet skulle inte begränsas endast till bestämmelser som särskilt berör dessa sektorer, utan utökas till all annan lagstiftning som påverkar deras utveckling (hälsa, säkerhet på arbetet, miljöskydd etc.) och även behandla sektorernas legitima intressen.

2.2

Vi måste sålunda strikt och metodiskt behandla alla punkter som togs upp i begäran om yttrande, eftersom området är mycket omfattande och tidigare har gett upphov till ett flertal studier som gjorts av externa konsulter på uppdrag av kommissionen.

2.3

I detta yttrande kommer vi alltså att behandla de aspekter som kommissionen angett, dvs. ändringar eller förenklingar av lagstiftning eller bestämmelser rörande byggnadssektorn, vilka strategiskt och objektivt skulle kunna medföra förbättringar som skapar bättre villkor för sektorns funktionssätt och utvecklingen.

2.4

Yttrandet innehåller ett antal nyttiga påminnelser om byggnadssektorns betydelse, i syfte att placera yrkena inom byggnadsbranschen i deras rätta sammanhang och peka på deras särskilda problem.

3.1

Med över 2,7 miljoner företag uppvisade byggnadssektorn år 2006 följande statistik inom EU27:

3.2.1

Byggnadsindustrin är en verksamhet som inte kan utlokaliseras och är därför viktig för den framtida utvecklingen av tillväxten och industristrukturen i Europa.

3.2.2

Byggnadsindustrins själva produktionsstruktur och behov av geografiskt fasta platser som återfinns över hela de nationella territorierna och är djupt förankrade i det lokala livet, innebär att byggnadssektorn spelar en social och medborgerlig roll som man inte bör glömma, utan i stället främja.

3.2.3

Byggnadssektorn bör spela en viktig roll i alla insatser för hållbar utveckling

3.2.4

Beskrivningen av miljön i denna verksamhetssektor skulle inte vara komplett om man underlät att nämna att man fortfarande har en delvis negativ bild av yrkena inom byggnadssektorn, trots de avsevärda insatser som denna yrkesgrupp har gjort i över 30 år. Detta konstaterande är inte oviktigt för innehållet i detta yttrande, eftersom det ligger till grund för

3.2.5

Dessa yrkens själva natur, både när det gäller kundernas behov och de olika tekniska inslagen, gör att man befinner sig – och även framöver kommer att befinna sig – på en extremt fragmentariserad marknad som gör att hantverkare, små, medelstora och stora företag alltid kommer att verka sida vid sida.

I detta sammanhang vill vi påpeka att uppfattningen om att stora företag bara åtar sig stora uppdrag motsägs av det faktum att volymen för uppdrag som uppgår till över 20 miljoner euro i Europa inte står för mer än 2–5 % av byggnadssektorns totala marknad.

3.2.6

I de flesta fall är de europeiska industrikoncerner som ofta är verksamma på världsmarknaden i själva verket ”sammanslutningar” av små och medelstora företag, som är mycket lokalt förankrade och konkurrerar i samma miljö som de lokala små och medelstora fristående företagen.

3.2.7

De stora europeiska aktörerna inom sektorn har i allmänhet utvecklats enligt en annan modell än vad man skulle kunna kalla den amerikanska. Genom att satsa på kunskap och deltagande i projektutvecklingen har de skaffat sig redskap för att själva bevara och utveckla sina kunskaper.

3.2.8

Det är tack vare detta angreppssätt som de europeiska företagen har kunnat få den plats på världsmarknaden som de har. Denna modell, som bygger på integrering av projektering och genomförande, är inte nödvändigtvis ett privilegium för industrikoncernerna, utan den kan tillämpas på företag av alla storlekar.

4.1

Målet med detta förberedande yttrande som kommissionen begärt, bör förutom förenklad lagstiftning vara att föreslå att det följs av insatser som möjliggör

4.2

Om dessa olika faktorer beaktas i lagtexterna och om man bortser ifrån variationerna i volym på marknaderna (som inte tas upp i detta yttrande), kan det ske en normal utveckling för aktörerna inom byggnadssektorn. Samtidigt garanteras en sammanhållen socialpolitik (sysselsättning – trygghet – lön) och sektorn framstår som attraktivare för de olika berörda aktörerna (ungdomar, föräldrar, lärare m.fl.).

5.1

Vi föreslår att de behöriga myndigheterna ska lägga sin kraft på följande nyckelfaktorer:

5.2.1

Insatserna skulle kunna inriktas på följande:

I detta sammanhang bör man klargöra att när man begär att lagstiftningen ska modifieras handlar det inte om att införa färdiga lösningar utan även om att ge byggherrarna en komplett ”verktygslåda” som de kan använda sig av i olika sammanhang.

5.2.2

Dessa modifieringar eller anpassningar bör främja insyn och lika möjligheter mellan privata, offentliga och halvoffentliga företagsstrukturer, och det måste tydligt slås fast att alla ekonomiska prestationer kräver konkurrensutsättning och ett formellt avtal.

5.3.1

Ett särdrag inom byggnadssektorn är att byggnadsverken alltid är ”prototyper”. Detta gör att det krävs en EU-lagstiftning som skyddar immateriella rättigheter och tar hänsyn till särdragen vad gäller de idéer som ska skyddas. För det mesta utvecklas de till en bestämd anbudsinfordran och omsätts inte nödvändigtvis i praktiken. Man bör skapa en särskild lagstiftning på EU-nivå i syfte att skydda de tekniska idéerna under det konkurrensutsatta skedet och i denna bör det finnas rättigheter till förmån för dem som deltar i anbudsinfordran.

5.4.1

I de flesta EU-länderna har aktörer inom byggnadssektorn konstaterat att de nationella utbildningssystemen generellt sett långt ifrån svarar mot sektorns behov, och detta gäller alla nivåer av utbildningen. Man bör därför förbättra förbindelserna mellan branschen och de nationella utbildningssystemen, och göra en kraftfull insats på EU-nivå genom bland annat följande åtgärder:

5.5.1

De gällande reglerna har haft en mycket positiv och påtaglig påverkan på för arbetsmetoderna inom byggbranschen. Det är trots allt lämpligt att

5.6.1

Som ovan nämnts har aktörerna inom byggnadssektorn en viktig roll att spela med hänsyn till klimatförändringarna och andra globala utmaningar. De är i dag redo att axla denna roll och, om lagstiftningen och incitament tillåter det, bidra med sitt mervärde på den europeiska marknaden och sprida sina kunskaper på området i de andra delar av världen där man vet att det krävs enorma ansträngningar för att alla ska kunna dra fördel av företagens insatser.

5.6.2

För att göra detta måste man

5.6.3

Både när det gäller byggnader och transporter kan byggföretagen, om man ger dem möjlighet att delta i hela kedjan ”utformning-genomförande-underhåll”, bidra på ett avgörande sätt – i synnerhet för att säkerställa finansiering av nödvändiga insatser – genom sin kapacitet att hantera de övergripande kostnaderna och finansiera investeringar genom framtida energibesparing.

5.7.1

Problemen för små och medelstora företag inom byggnadsindustrin handlar inte om tillgång till den ena eller den andra typen av marknad, vilket ofta kan vara fallet när det gäller annan verksamhet (se punkt 3.2.5).

5.7.2

Av denna anledning betraktar sektorns företrädare med all rätt argumenten för de ”kvoter” som vissa förespråkar, men som förkastas av de europeiska myndigheterna, som ogrundade, och de siffror som man hänvisar till visar sig dessutom i praktiken ha överskridits i alla de europeiska länderna.

5.7.3

Förutom de frågor som behandlas i rättsakten för småföretag bör de små och medelstora företagens problem lösas