3.2.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/7

1.1

EESK anser att en rättsakt för småföretag i Europa (”Small Business Act”), i linje med vad kommittén har föreslagit ett flertal gånger, bör göra det möjligt att återlansera den europeiska stadgan för småföretag och utgör en unik möjlighet att utveckla småföretagens potential. En sådan rättsakt skulle emellertid också utgöra ett prov på EU-institutionernas och medlemsstaternas vilja att bedriva en aktiv och långsiktig politik till stöd för små och medelstora företag samt mikroföretag.

1.2

Denna politik får inte begränsas till ekonomiskt svåra perioder, då politikerna återupptäcker de små och medelstora företagens och mikroföretagens duglighet när det gäller att dölja sysselsättningsbrist och att få arbetslöshetsstatistiken att se bättre ut, utan utvecklas till en mogen politik som syftar till att långsiktigt stödja företagens konkurrenskraft.

1.3

EESK rekommenderar tio grundläggande åtgärder för att understödja och återlansera de små och medelstora företagens utveckling genom att skapa en miljö som verkligen gynnar dem, samt för en effektiv rättsakt för småföretag i Europa som inte bara är ännu en enkel politisk deklaration:

1.4

EESK anser att rättsakten för småföretag ska genomföras på alla nivåer som tvingande rättsligt instrument.

1.5

Kommittén vill också att den ska stimulera den sociala dialogen mellan arbetsmarknadsparterna i denna sektor med syftet att skapa bästa möjliga arbetsmiljö för att främja kreativitet och innovation, också vad gäller arbetsvillkor. Man bör särskilt se till att förbättra säkerheten och bedöma riskerna på arbetsplatsen.

2.1

De små och medelstora företagens betydelse för EU:s ekonomi är allmänt erkänd som en nyckelfaktor för tillväxt och sysselsättning på EU-nivå och för att klara globaliseringens nya utmaningar. En utvärdering av resultaten av den småföretagspolitik som genomfördes under perioden 2005–2007 har visat att stora framsteg gjordes, både på gemenskapsnivå och på nationell nivå, tack vare att man tillämpade principen om att i första hand tänka småskaligt.

2.2

Kommissionen har understrukit hur viktigt det är frigöra småföretagens fulla potential för tillväxt och sysselsättning, och att dra full nytta av deras innovativa förmåga. Denna inriktning återspeglades i rapporten om den förnyade Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning som antogs den 11 december 2007. I det sammanhanget lanserades principen bakom en rättsakt för småföretag i Europa (”Small Business Act”), vars huvudsyfte är att fastställa principer och konkreta åtgärder för att förbättra företagsmiljön för europeiska småföretag med beaktande av alla deras skiftande former. Initiativet välkomnades vid Europeiska rådets möte i december 2007, och kommissionens målsättning är att presentera ett förslag i juni 2008.

2.3

Man kan i sammanhanget påminna om att EESK nyligen avgett och för närvarande förbereder flera andra yttranden om politiken för småföretag, till exempel följande:

2.4

Det slovenska ordförandeskapet för rådet har bett EESK om förslag av politisk karaktär för att främja småföretagens tillväxt. EESK ska alltså inte upprätta en ny förteckning över tekniska åtgärder som syftar till de enskilda småföretagens tillväxt, utan föreslå en mer strukturerad politisk ram och nya förslag till förmån för småföretagen.

2.5

Bland ett antal prioriteringar framhöll det slovenska ordförandeskapet framför allt två:

2.6

Det slovenska ordförandeskapet ville också höra EESK:s åsikt i samband med utarbetandet av en rättsakt för småföretag.

3.1

EESK har i tidigare yttranden redovisat de stora framsteg som har gjorts när det gäller att främja småföretagen, i synnerhet i fråga om tillgång till finansiering och administrativ förenkling. Kommittén konstaterar med tillfredsställelse att EU-institutionernas inställning till småföretagen har blivit mer positiv, och hoppas att detta inte enbart beror på den senaste tidens ekonomiska och sociala svårigheter. Trots dessa odiskutabla framsteg har emellertid de senaste årens politik kännetecknats av många brister.

3.2

Bland annat har den europeiska stadgan för småföretag enligt EESK inte uppnått sina strategiska mål eftersom den inte har någon rättslig status och oftast endast fungerat som en enkel politisk deklaration. Genomförandet av stadgan måste stärkas i medlemsstaterna och på regional nivå, och man bör på nytt lansera tanken om årliga utvärderingar och rekommendationer till medlemsstaterna.

3.3

Man har ofta också påpekat att samrådet med de olika kategorierna av små och medelstora företag skulle kunna förbättras i hög grad. EESK anser att det krävs ett engagemang på europeisk, nationell och regional nivå inom ramen för en ny dialogkultur som gör det möjligt att stärka och institutionalisera samrådet mellan institutionerna och småföretagens olika representativa organisationer.

4.2.1

Att känna till och förmedla villkoren för de olika kategorierna av små och medelstora företag. All gemenskapspolitik bör baseras på tydliga fakta som ger kunskap om situationen. Begreppet små och medelstora företag omfattar mycket skilda verkligheter och kategorier eller former av företag (enskilda firmor eller aktiebolag, utan anställda eller upp till 250 anställda, hantverk, handel, social ekonomi eller fria yrken) som verkar inom mycket skilda sektorer under mycket varierande förhållanden och med olika behov. Uppgifterna om dessa olika kategorier av småföretag är ofta ofullständiga eller obefintliga. Den analys som genomfördes av den tidigare Europeiska observationsgruppen för små och medelstora företag resulterade ofta i värdefulla uppgifter. EESK gläder sig åt GD Näringslivs återlansering av observationsgruppen och uppmanar kommissionen att

4.2.2

Integrera småföretagardimensionen i all gemenskapspolitik. EESK har kunnat konstatera att lagstiftarna på alla nivåer, bortsett från politiska deklarationer till stöd för småföretagen, fortfarande har en stark tendens att av okunskap om verkligheten eller i förenklingssyfte utgå från storföretagens modeller och sedan tillämpa ”bonsai-principen” med tanken att allt som är bra för storföretagen också är bra för småföretagen. Detta teoretiska angreppssätt som bygger på en enda ekonomisk modell står i kontrast mot verkligheten, där det förekommer en mängd olika företagsformer och företagskulturer och det leder i praktiken till att mer än 90 % av företagen i EU känner sig missförstådda och förbisedda med avseende på gemenskapens politik. EESK vill särskilt göra EU-institutionerna och medlemsstaterna uppmärksamma på att småföretagen och mikroföretagen utgör en bärande kraft inom gemenskapens ekonomi och sysselsättning. I stället riskerar de att bli dess svaga länk, inte av egen förskyllan, utan på grund av den bristande uppmärksamhet som de offentliga myndigheterna på alla nivåer ägnar dem. EESK hoppas att rättsakten för småföretagen ger möjlighet att slutligen övergå till konkreta åtgärder, och kommittén förväntar sig att de olika småföretagskategoriernas behov och särart ska beaktas fullt ut i all politik, alla program och överläggningar, inbegripet den sociala dialogen och internationella relationer, på såväl gemenskapsnivå som nationell och regional nivå.

4.2.3

Fullfölja politiken för administrativ förenkling. EESK uppmuntrar starkt kommissionen att öka sina insatser för att förenkla gemenskapslagstiftningen, men framför allt anser vi att det är viktigt att gemenskapsinstitutionerna och medlemsstaterna inleder en effektivare förenklingspolitik, baserad på följande fem punkter:

4.2.4

Främja stödåtgärder och rådgivning från branschorganisationerna. De branschorganisationer som företräder olika kategorier av små och medelstora företag spelar en viktig roll för att gemenskapspolitiken ska bli framgångsrik, eftersom de ger tekniskt bistånd till små och medelstora företag som kräver särskild kompetens som inte säkerställs via det nya nätverket EEN (Enterprise Europe Network). Deras roll är central när det gäller informationsförmedling och stöd till företagen, eftersom de bland annat gör det möjligt att anpassa lagstiftningen till varje företags enskilda situation och föra över lagstiftningen till mikroekonomisk och lokal nivå, och så nära det lilla företaget som möjligt. EESK anser att det är viktigt att de offentliga myndigheterna på samtliga nivåer engagerar sig i en aktiv politik till stöd för denna verksamhet, och att de gemenskapsprogram som berör de små och medelstora företagen uttryckligen inbegriper åtgärder till stöd för dessa organisationer. Samtidigt vill vi uppmana kommissionen, medlemsstaterna och regionerna att i praktiken omsätta de slutsatser som drogs på detta område vid den fjärde europeiska konferensen för hantverksföretag och små och medelstora företag i Stuttgart.

4.2.5

Återlansera programmen för samarbete mellan företag och programmen för utbyte mellan organisationerna. EESK uppmanar kommissionen att återlansera de program för mellanregionalt samarbete mellan företag som tidigare visade prov på effektivitet. Det är dessutom nödvändigt att stödja branschorganisationernas insatser, eller att göra det möjligt att inrätta organ för att främja detta samarbete.

4.3.1

Kommittén ställer sig i sammanhanget positiv till att rådet och kommissionen förespråkar en rättsakt för småföretag i Europa (”Small Business Act”), särskilt som kommittén själv vid flera tillfällen har efterlyst en sådan rättsakt (1). För att vara effektiv bör rättsakten uppfylla flera villkor:

4.3.1.1

Den bör syfta till att skapa bästa möjliga miljö för små och medelstora företag och mikroföretag på samtliga nivåer, och den bör ge ett konkret svar på olika utmaningar som de små och medelstora företagen ställs inför under sin livscykel, särskilt när det gäller överlåtelser och övertaganden. I detta hänseende får rättsakten inte leda till försämrade arbetsvillkor för de anställda vid de små och medelstora företagen, utan de initiativ som lanseras bör i stället göra det möjligt att i högre grad beakta deras situation.

4.3.1.2

Den bör ge ett verkligt mervärde och inte bara utgöra en sammanställning av befintliga program eller samordna olika, redan pågående, åtgärder.

4.3.1.3

Den får inte bara vara ytterligare en avsiktsförklaring, vilket tyvärr är fallet när det gäller den europeiska stadgan för småföretag, och den får inte heller begränsas till ett politiskt engagemang från gemenskapsinstitutionernas och medlemsstaterna sida. De europeiska små och medelstora företagen och mikroföretagen förtjänar bättre, och EESK anser att man genom att ge rättsakten för småföretag i Europa ett juridiskt värde förankrar och bevisar EU:s vilja att agera bättre gentemot de små och medelstora företagen och mikroföretagen.

4.3.1.4

Den bör vara till sin helhet tvingande och tillämpas på samtliga beslutsnivåer – på europeisk, nationell och regional nivå – och rikta sig till de offentliga myndigheterna på samtliga nivåer, samtidigt som genomförandet bör överlämnas åt medlemsstaterna (2).

4.3.1.5

Den bör tillämpas på all gemenskapspolitik, och de små och medelstora företagen bör integreras i samtliga politiska insatser. Vidare bör man utveckla en holistisk metod som innebär att alla politiska aspekter liksom konsekvenserna av nya bestämmelser som rör de olika kategorierna av små och medelstora företag beaktas på ett korrekt sätt.

4.3.2

EESK anser att rättsakten för småföretag i Europa bör inbegripa fem större politiska åtgärder som gör det möjligt att säkerställa att lagstiftningen inte begränsar utvecklingen och konkurrenskraften för de olika kategorierna av små och medelstora företag.

4.3.2.1

Se till att lagstiftningen på alla nivåer beaktar de olika småföretagskategoriernas specifika situation och behov. I sammanhanget bör man fastställa en grundläggande bestämmelse som ska tillämpas på samtliga beslutsnivåer och som går ut på att lagstiftningsförslag ska utarbetas med kunskap om de små och medelstora företagens och i synnerhet de allra minsta företagens behov och förväntningar. Vidare bör även principen om att i första hand tänka småskaligt tillämpas, med särskild fokus på egenföretagarna som utgör mer än hälften av företagen i EU. Detta förutsätter framför allt systematiska samråd med de små och medelstora företagens branschorganisationer, samt medverkan på lämplig nivå av sakkunniga från dessa organisationer i samtliga rådgivande kommittéer – på regional, nationell och europeisk nivå – där man behandlar problem som kan komma att påverka de små och medelstora företagen, något som rådet (konkurrenskraft) efterlyste den 13 mars 2006.

Mot denna bakgrund skulle EESK vilja se att man inom kommissionens samtliga generaldirektorat utnämner en ansvarig för små och medelstora företag med uppgift att säkerställa att lagstiftningsåtgärderna och de program som förvaltas av generaldirektoratet verkligen beaktar de små och medelstora företagens och mikroföretagens prioriteringar och förväntningar.

4.3.2.2

Säkerställa att lagstiftningen respekterar grundläggande principer. Effektiviteten när det gäller lagstiftning på olika nivåer, program eller olika gemensamma eller enskilda åtgärder till förmån för små och medelstora företag är enligt EESK:s uppfattning avhängig av fyra principer som kommittén vill ska skrivas in i rättsakten för småföretag i Europa och tillämpas systematiskt på samtliga nivåer – på europeisk, nationell och regional nivå:

EESK understryker för övrigt att det är viktigt att införa och säkerställa en total insyn med avseende på de administrativa förfarandena, och de små och medelstora företagen måste få tillgång till de administrativa uppgifter som rör dem och vid behov kunna rätta till dem.

4.3.2.3

Införa en utvidgad och enhetlig innovationspolitik. EESK uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och de regionala och lokala politiska nivåerna att inte inskränka sig till att stödja innovation på det högteknologiska området, utan att i stället anta en aktivare politik som inbegriper uttryckliga åtgärder till stöd för innovation i låg- och mellanteknologiska företag och icke-teknologisk innovation, något som är vanligt förekommande i de små och medelstora företagen och särskilt i de allra minsta företagen.

Nätverket i anslutning till den europeiska rättsakten för småföretag räcker i sig inte till för effektiva insatser för samtliga företag med innovationspotential. EESK efterlyser därför att man fastställer följande prioriteringar inom ramen för den europeiska rättsakten:

4.3.2.4

Utvidga tillträdet till gemenskapsprogram. EESK anser att den administrativa komplexiteten och de olika kraven gör det allt svårare, eller till och med omöjligt, för de små och medelstora företagen att delta i gemenskapsprogrammen. Det leder till paradoxen att branschorganisationerna intresserar sig allt mindre för programmen. De aktuella rättsliga hindren medger inga innovativa åtgärder eller stöd till experimentella pilotprojekt, och EU berövas därmed en rad innovativa förslag. EESK anser att man måste se över principerna och bestämmelserna. Med hänsyn till uppgiftens omfattning faller det inte inom ramen för detta yttrande att ange vilka ändringar som krävs, men EESK vill uppmana kommissionen att inom ramen för den europeiska rättsakten för småföretag inleda ett verkligt samråd med de små och medelstora företagens branschorganisationer för att fastställa nya villkor för utarbetande och deltagande när det gäller programmen på olika territoriella nivåer.

Strukturfonderna måste göra det möjligt att främja de små och medelstora företagens tillgång till offentlig upphandling, i synnerhet i de minst gynnade områdena (3).

4.3.2.5

Förenkla och uppmuntra överlåtelser och övertaganden av företag. EESK vill understryka den utmaning som överlåtelser och övertaganden av företag innebär, framför allt för små tjänsteföretag i städerna och på landsbygden. Om de försvinner, vilket dock inte är oundvikligt, får detta omfattande negativa effekter när det gäller att bevara verksamheten och sysselsättningen i dessa områden. Man bör å ena sidan främja inrättandet av system som för köpare och säljare närmare varandra, liksom finansiella eller skattemässiga incitament, och å andra sidan uppmuntra entreprenörerna till en bättre kapitalisering för att bevara värdet av deras tillgångar.

Den speciella situation som entreprenörer i vissa områden, exempelvis på landsbygden, befinner sig i kräver att det utvecklas nya modeller som offentlig-privata partnerskap.

4.4.1

För att den europeiska rättsakten för småföretag ska vara verkligt effektivt vill EESK se att dessa åtgärder antas av rådet och parlamentet i form av en juridiskt bindande rättsakt som ska tillämpas på europeisk, nationell och regional beslutsnivå.

4.4.2

Mot denna bakgrund vill EESK att man gör en årlig utvärdering av genomförandet av rättsakten liksom av alla politiska insatser på EU-nivå och medlemsstatsnivå som är avsedda för de små och medelstora företagen, och att man årligen redogör för de framsteg som har gjorts. Årsrapporten bör bli föremål för ett specifikt och separat kapitel inom ramen för genomförandet av Lissabonstrategin.

4.4.3

På grundval av dessa rapporter bör kommissionen kunna utfärda rekommendationer för genomförandet, till både medlemsstaterna och regionerna, som EESK har för avsikt att yttra sig om.

4.4.4

EESK vill se att dessa årliga utvärderingar vid behov leder till en justering eller revidering av rättsakten för småföretag och politiken för små och medelstora företag.

4.4.5

EESK rekommenderar starkt kommissionen och rådet att i hög grad involvera branschorganisationerna för de olika småföretagskategorierna vid utformningen och genomförandet av rättsakten.