EUR-Lex Access to European Union law
This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52007AE1246
Opinion of the European Economic and Social Committee on the Communication from the Commission to the Council and the European Parliament: Sustainable power generation from fossil fuels: aiming for near-zero emissions from coal after 2020 COM(2006) 843 final
Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet – Hållbar kraftproduktion med fossila bränslen: med sikte på nära nollutsläpp från kol efter 2020 KOM(2006) 843 slutlig
Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet – Hållbar kraftproduktion med fossila bränslen: med sikte på nära nollutsläpp från kol efter 2020 KOM(2006) 843 slutlig
OJ C 10, 15.1.2008, p. 39–44
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
15.1.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 10/39 |
Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet – Hållbar kraftproduktion med fossila bränslen: med sikte på nära nollutsläpp från kol efter 2020”
KOM(2006) 843 slutlig
(2008/C 10/10)
Den 10 januari 2007 beslutade kommissionen att i enlighet med artikel 262 i EG-fördraget rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ovannämda yttrande.
Facksektionen för transporter, energi, infrastruktur och informationssamhället, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 5 september 2007. Föredragande var Josef Zbořil.
Vid sin 438:e plenarsession den 26–27 september 2007 (sammanträdet den 27 september 2007) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 135 röster för, 1 röst emot och 4 nedlagda röster:
1. Sammanfattning och rekommendationer
1.1 |
EESK välkomnar kommissionens meddelande och ställer sig bakom den analys och beskrivning som presenteras i det. Att hantera riskerna för global klimatförändring på ett effektivt sätt och samtidigt möta den stora energiefterfrågan är en enorm utmaning för hela världen. |
1.2 |
Koldioxidutsläppen från koleldade kraftverk i EU står för 24 % av unionens totala koldioxidutsläpp. Denna typ av kraftverk är sålunda mest lämpade för installation av CCS-anläggningar, vilket innebär att man inför ett system för att avskilja och permanent lagra koldioxid. |
1.3 |
Kol kommer med största sannolikhet att ingå i EU:s energimix även under de kommande årtiondena. Kolets särskilda egenskaper – tillgängligheten, det låga priset och dess roll när det gäller att stabilisera energimarknaden – innebär att det även fortsättningsvis kommer att vara en primär bränslekälla för ekonomiskt hållbar elproduktion. Kolreserverna är ojämnt fördelade i världen och i EU. Kolbaserad teknik har potential att åstadkomma en betydande minskning av koldioxidutsläppen (1). På kort och medellång sikt krävs det då en marknadsreglering och en lagstiftningsram för att uppmuntra till investeringar i den senaste tekniken som förbättrar effektiviteten i den koleldade kraftproduktionen och därmed minskar koldioxidutsläppen. |
1.4 |
Det finns för närvarande inte några kostnadseffektiva kommersiella metoder för att avskilja och binda större delen av koldioxidutsläppen från koleldade kraftverk. Detta är fortfarande en teknik under utveckling. Utsikterna till att en teknik för nära nollutsläpp från kol ska kunna utvecklas och saluföras under de kommande två årtiondena är emellertid lovande. |
1.5 |
EESK bekräftar sin ståndpunkt att den enorma utmaning som begränsningen av utsläppen innebär, betyder att alla potentiellt livskraftiga energikällor och tekniska metoder måste utvecklas till sin fulla praktiska och kommersiella potential. Under övergången till hållbar energi kommer kol, andra fossila bränslen och kärnenergi att spela en stor roll tillsammans med teknik för förnybar energi och energihushållning – alla energislag kommer att bidra under den period och i den utsträckning som dikteras av vad som är tekniskt och ekonomiskt möjligt. |
1.6 |
EESK gör bedömningen att avskiljning och lagring av koldioxid på lång sikt, dvs. efter 2020, skulle kunna ha potential att erbjuda nära nollutsläpp från koleldade kraftverk. Det behövs runt 350 GW ny elproduktionskapacitet från koldrivna anläggningar senast 2020 och runt 500 GW senast 2030. Investeringskostnaderna uppskattas till 600–800 miljarder euro. Om detta ska kunna uppnås krävs det att forskning, utveckling och demonstration (FoUD) samordnas redan i dag. |
1.7 |
Med fortsatta förbättringar av kraftverkens effektivitet och utvecklingen av teknik för nära nollutsläpp kommer kol att bidra till att uppfylla kraven i fråga om förebyggande klimatskydd. De lovande erfarenheterna av CCS-tekniken får dock inte leda till att strategier och mål för energipolitiken redan nu antas som ”en bindande åtgärd” som bygger på en omfattande användning av CCS-teknik. |
1.8 |
En förenkling av tillståndsförfarandet samt en gradvis harmonisering genom samarbete mellan de nationella lagstiftande myndigheterna krävs för att uppnå maximal minskning av de långa ledtiderna för byggprojekt, dock utan att äventyra respekten för bästa möjliga säkerhetsnormer. |
1.9 |
Kommittén fäster också uppmärksamheten vid att man måste vara beredd på att kol, som är det viktigaste bränslet för elproduktion och en central beståndsdel i stålproduktion och andra industriprocesser, kommer att ha en huvudroll när det gäller att uppfylla det framtida energibehovet och jämna vägen mot väteekonomin. Kolförvätskning gör det möjligt att ersätta råolja med kol, och man kan också producera syntetisk gas av kol. |
1.10 |
Utvinningen av brunkol och stenkol kräver fortfarande en lämplig politisk och ekonomisk ram. Kolutvinningen och omvandlingen till energi kan i stor utsträckning bidra till välstånd och sysselsättning lokalt. Det är också synnerligen viktigt att (den kolbaserade) kraftproduktionen med fossila bränslen behåller sin nuvarande nivå med tanke på den sociala situationen i de nya medlemsstaterna. Av de totalt 286 500 anställda i EU:s kolgruveindustri är det 212 100 som arbetar i de nya medlemsländerna. Inom hela EU:s kolindustri måste gruvoperatörerna fokusera på en väsentlig förbättring av de mycket hårda arbetsförhållandena för gruvarbetare, deras yrkeskunnande, säkerhet och arbetsmiljö. |
1.11 |
EESK anser också att kommissionen i meddelandet och den tidtabell som ingår i det är väl optimistisk i fråga om CCS och dess ledtid. Kommissionen borde i nuläget fokusera på åtgärder för att sätta 10–12 demonstrationsanläggningar i drift före 2015 och skapa en ram för CCS som täcker de huvudsakliga riskerna och är tillförlitlig utan att vara alltför restriktiv. En övergångslösning med större effektivitet i produktionen är mycket önskvärd, och alltför stor brådska eller alltför restriktiva lagar kan allvarligt skada detta globalt viktiga koncept. |
1.12 |
EESK efterlyser också intensiv forskning och utveckling när det gäller förnybara och alternativa energikällor som kan bidra till en säker energimix för EU. Samtidigt bör den integrerade EU-energimarknaden tas i bruk fullt ut utan några onödiga förseningar. |
2. Inledning
2.1 |
Kommittén har redan behandlat frågan om fossila bränslen i ett flertal yttranden, senast i det förberedande yttrandet ”EU:s energitillgång: en strategi för en optimal energimix” (2), där kommittén menar att det krävs seriösa satsningar på ren kolteknik – ökad effektivitet i kraftverken och kommersiella tillämpningar på avskiljning och lagring av koldioxid. Utnyttjandet av gas har ökat och fortsätter att öka, även som ett resultat av politiska val. Det står numera klart att denna trend inte kan fortsätta. Gas kan knappast fortsätta att ersätta kol, och den kan inte heller ersätta kärnkraft på grund av utsläppen, eftersom den i likhet med oljan är ett värdefullt råmaterial för industriella tillämpningar med högt mervärde. |
2.2 |
Meddelandet om hållbar kraftproduktion med fossila bränslen offentliggjordes av kommissionen den 10 januari 2007 inom ramen för energi- och klimatpaketet ”En energipolitik för Europa – behovet av åtgärder”. |
2.3 |
De övriga delarna av paketet omfattar för det första ett förslag till klimatmål – en minskning med 30 % av utsläppen av växthusgaser för de utvecklade länderna, eller åtminstone 20 % för EU. Paketet rör dessutom inre marknaden för gas och el, sammankopplingen av el- och gasnäten, kärnenergins framtida roll i förslaget ”Vägledande program om kärnenergi”, en färdplan för att främja förnybara energikällor, särskilt biobränsle för transporter, och en kommande strategisk EU-plan för energiteknik. Den 9 mars 2007 uttalade Europeiska rådet sitt stöd för paketets mål och centrala politiska innehåll. |
2.4 |
I meddelandet ges en övergripande bild av de åtgärder som behövs för att fossila bränslen, och särskilt kol, ska kunna fortsätta att bidra till en trygg och diversifierad energiförsörjning för Europa och världen på ett sätt som är förenligt med strategin för hållbar utveckling och de klimatpolitiska målen. I meddelandet beaktas det arbete som gjorts och de synpunkter som mottagits under 2006 inom det andra europeiska klimatförändringsprogrammet (ECCPII), högnivågruppen för konkurrenskraft, energi och miljö, förberedelserna inför det sjunde ramprogrammet för forskning (FP7) och teknikplattformen för kraftverk för fossila bränslen med nollutsläpp. |
3. Kommissionens meddelande
3.1 |
I kommissionens meddelande granskas de fossila bränslenas ställning i energiproduktionen. Det fastslås att fossila bränslen utgör ett viktigt inslag i såväl Europeiska unionens som många andra ekonomiers energimix. De är särskilt viktiga för elproduktionen – över 50 % av EU:s el kommer för närvarande från fossila bränslen (huvudsakligen kol och naturgas) och i vissa länder är andelen t.o.m. 80 % (Polen och Grekland). Kol är – och kommer även fortsättningsvis att vara – ett centralt bidrag till EU:s energiförsörjningstrygghet. Kol är det bränsle vars globala tillgångar är absolut störst och mest spridda: man räknar med att brunkoltillgångarna kommer att räcka i 130 år och stenkoltillgångarna i 200 år. |
3.2 |
En förutsättning för att kol ska kunna fortsätta att vara ett värdefullt bidrag till en trygg energiförsörjning, och till både EU:s ekonomi och den samlade världsekonomin, är dock att det finns teknik som gör det möjligt att drastiskt minska de koldioxidföroreningar som förbränningen lämnar efter sig. Om sådan teknik utvecklas i tillräcklig omfattning kan den även tillhandahålla lösningar för förbränningsprocesser där andra fossila bränslen används, inklusive gaseldad kraftproduktion. EU behöver därför utveckla tekniska lösningar för hållbar kolanvändning, inte bara för att behålla kolet i den europeiska energimixen utan även för att se till att den globala kolanvändningen kan öka utan att det leder till oåterkalleliga skador på det globala klimatet. |
3.3 |
I dag har så kallad ren kolteknik utvecklats och den används i stor omfattning inom kraftproduktionssektorn, vilket avsevärt minskar utsläppen av svaveldioxid, kväveoxid, partiklar och stoft från koleldade kraftverk. Ren kolteknik har dessutom medfört en stadigt ökande energieffektivitet vid omvandling av kol till el. Prestationer som dem som beskrivs ovan är viktiga steg mot ytterligare framsteg i riktning mot nya tekniska lösningar (nedan kallade teknik för ”hållbart kol” eller ”hållbar kolteknik”), där avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) införlivas i den kolbaserade kraftproduktionen. |
3.4 |
Europa har enligt kommissionen goda utsikter att uppnå kommersiell lönsamhet för hållbar kolteknik under de kommande 10–15 åren. Detta kommer dock att kräva djärva industriella investeringar i en rad demonstrationsanläggningar, både inom och utanför EU, samt politiska initiativ under en relativt lång tidsperiod med början praktiskt taget nu och eventuellt ända fram till 2020, eller till och med längre. |
3.5 |
För att främja en sådan utveckling kommer kommissionen att väsentligt öka finansieringen för FoU på energiområdet genom att införa demonstration av hållbar teknik för fossila bränslen som en av prioriteringarna för 2007–2013. En strategisk EU-plan för energiteknik kommer att bli ett lämpligt instrument för övergripande samordning av sådana FoU- och demonstrationsinsatser och för en maximering av synergierna på både EU-nivå och nationell nivå. Kommissionen kommer på grundval av lyckosamma resultat av FoU-projekten att avgöra vilket som är det bästa sättet att stödja konstruktion, uppförande och drift av upp till tolv storskaliga demonstrationsanläggningar för hållbar teknik för fossila bränslen vid kommersiell kraftproduktion senast 2015. |
3.6 |
Kommissionen kommer på grundval av nyligen genomförda och planerade investeringar att bedöma om nya kraftverk för fossila bränslen som byggts och ska byggas i EU använder bästa tillgängliga teknik när det gäller effektivitet och om nya kol- och gaseldade anläggningar som inte är utrustade med CCS, är förberedda för senare tillägg av CCS-teknik (”färdiga för avskiljning”). Kommissionen kommer i annat fall att snarast möjligt överväga juridiskt bindande instrument, efter en lämplig konsekvensbedömning. |
3.7 |
Kommissionen kommer under 2007 att bedöma de potentiella riskerna med CCS och fastställa krav för tillstånd till CCS-verksamhet och för tillräckligt god förvaltning av identifierade risker och konsekvenser. När en sund förvaltningsram väl har inrättats kan den kombineras med ändringar i den befintliga rättsliga ramen på miljöområdet på EU-nivå för att avskaffa omotiverade hinder för CCS-tekniken. Kommissionen kommer även att bedöma om de befintliga instrumenten (t.ex. direktivet om miljökonsekvensbedömning och direktivet om integrerat förebyggande och minskning av föroreningar) behöver ändras eller föreslå en fristående rättslig ram. Kommissionen kommer även att bedöma vilka aspekter av den rättsliga ramen som bör behandlas på EU-nivå respektive på nationell nivå. |
3.8 |
Kommissionen anser att det behövs en tydlig och förutsägbar långsiktig ram för att underlätta en snabb och smidig övergång till CCS-utrustad kraftproduktion från kol. Detta är nödvändigt för att kraftbolagen ska kunna göra nödvändiga investeringar och forskningssatsningar i full förvissning om att konkurrenterna gör på liknande sätt. Kommissionen anser utifrån den tillgängliga informationen att alla nya koleldade kraftverk fr.o.m. 2020 bör byggas med CCS-anläggningar. Befintliga anläggningar bör sedan successivt modifieras enligt samma princip. Kommissionen kommer att bedöma vilken tidsplan för eftermodifiering av elkraftverk som drivs med fossila bränslen som är lämpligast för perioden efter det att kommersiell lönsamhet har demonstrerats för hållbar kolteknik. |
3.9 |
De uppskattade kostnaderna för avskiljning av koldioxid från kraftproduktion och efterföljande lagring vid nuvarande tekniska utvecklingsnivå ligger på upp till 70 euro per ton koldioxid, vilket än så länge gör en storskalig användning av denna teknik oöverkomligt kostsam. Enligt tillgängliga modeller och studier med ett medel- till långsiktigt perspektiv beräknas alltså kostnaderna för CCS till 2020 uppgå till ungefär 20–30 euro per ton koldioxid. Enligt modellerna innebär detta att kostnaderna för koleldad kraftproduktion med CCS till 2020 eller strax därefter kommer att ligga bara 10 % över – eller till och med gå jämnt upp med – nuvarande nivå. |
3.10 |
De potentiellt negativa miljöeffekterna av hållbar användning av fossila bränslen och genomförandet av CCS beror huvudsakligen på potentiella läckage från koldioxidlagring. Läckageeffekterna kan vara både lokala (på den lokala biosfären) och globala (på klimatet). En rapport från FN:s klimatpanel visar dock att den andel koldioxid som lagras på noggrant utvalda och förvaltade lagringsplatser mycket sannolikt kommer att överstiga 99 % under en 100-årsperiod. Val och förvaltning av lagringsplatser är alltså avgörande faktorer när det gäller att minimera riskerna. Kommissionen kommer i sin konsekvensanalys om en rättslig ram att fastställa alla potentiella risker och föreslå lämpliga skyddsåtgärder. |
3.11 |
Hållbar teknik för fossila bränslen, i synnerhet CCS, förväntas kunna ge betydande goda resultat. Man kan med hjälp av denna teknik minska koldioxidutsläppen från kraftverk för fossila bränslen med upp till 90 %. Detta skulle till 2030 kunna innebära en total minskning av koldioxidutsläppen i EU-27 med 25–30 % jämfört med 2000. Ett tidigt engagerande av tredjeländer i utvecklingen och användning av hållbar kolteknik, särskilt CCS-tekniken, är oundgängligt för en hållbar global ekonomisk utveckling och för att kunna ta itu med klimatförändringen i ett scenario med ökad global användning av koltillgångarna. Framgången för hållbart kol och särskilt den storskaliga kommersialiseringen av CCS-tekniken kommer även att innebära möjligheter att förbättra tillgången till energi i de fattigaste delarna av världen, som fortfarande är missgynnade vad avser energianvändning. |
4. Allmänna kommentarer
4.1 |
EESK välkomnar kommissionens meddelande och ställer sig bakom den analys och beskrivning som presenteras i det. Att agera effektivt mot riskerna med de globala klimatförändringarna och samtidigt tillfredsställa de stora energibehoven i de utvecklade ekonomierna och de snabbt ökande energibehoven i utvecklingsekonomierna är en avsevärd internationell utmaning. |
4.2 |
Koldioxidutsläppen från koleldade kraftverk i EU utgör 24 % av de totala koldioxidutsläppen i unionen. Utsläppen från kraftproduktion i kraftverk för fossila bränslen har mycket hög koncentration på grund av en hög bränslekonsumtion i stora förbränningsenheter, varför denna typ av kraftverk är bäst lämpade för installation av CCS-teknik, vilket innebär att man inför ett system för att avskilja och permanent lagra koldioxid. Dessa system består av tre förhållandevis fristående skeden:
|
4.3 |
Kol kommer med största sannolikhet att ingå i den europeiska energimixen även under de kommande årtiondena. Kolets särskilda egenskaper – tillgängligheten, det låga priset och dess roll när det gäller att stabilisera energimarknaden – innebär att kol även fortsättningsvis kommer att vara en primär bränslekälla för ekonomiskt hållbar elproduktion. Kolreserverna är ojämnt fördelade i världen och i EU. Globalt sett är det uppmuntrande att de största kolreserverna finns i ekonomiskt utvecklade och politiskt stabila länder. Reserverna i de utvecklade EU-länderna har i hög grad blivit uttömda till följd av långvarig gruvdrift under senare tid, och flera EU-länder har valt att gradvis minska och till eller med helt upphöra med kolutvinningen. |
4.4 |
Endast en tredjedel av EU-länderna kan förlita sig på inhemska kolfyndigheter medan de andra två tredjedelarna huvudsakligen är beroende av importerad stenkol. År 2006 uppgick stenkolsutvinningen i EU till 161,6 miljoner ton, medan 235,3 miljoner ton importerades. Brunkolskonsumtionen uppgick till 373,8 miljoner ton samma år och bestod helt och hållet av inhemska resurser. Därför måste ekonomiskt hållbara åtgärder för en avsevärd minskning av koldioxidutsläppen från kolbaserad produktion utvecklas och få bred användning. |
4.5 |
Kolteknik har potential att åstadkomma en betydande minskning av koldioxidutsläppen (3). På kort och medellång sikt krävs det en marknadsreglering och en lagstiftningsram för att uppmuntra till investeringar i den senaste tekniken som förbättrar effektiviteten i den koleldade kraftproduktionen och därmed minskar koldioxidutsläppen. Nu krävs också gemensamma åtgärder från kommissionen, medlemsstaternas regeringar och industrin för att uppmuntra en världsomspännande samordning av forskning, utveckling och demonstration av ren kolteknik, t.ex. avskiljning och lagring av koldioxid, vilket på lång sikt kommer att minska koldioxidutsläppen från kolanvändning till nära noll. |
4.6 |
Det finns för närvarande inte några metoder som har visat sig vara kostnadseffektiva när det gäller att avskilja och binda större delen av koldioxidutsläppen från koleldade kraftverk. Detta är fortfarande en teknik under utveckling. Utsikterna för att en teknik för nära nollutsläpp från kol ska kunna utvecklas och marknadsföras under de kommande två årtiondena är emellertid lovande. Installation av CCS-teknik i kraftverken förväntas minska effektiviteten i kraftproduktionen på grund av teknikens egen energiförbrukning. Den totala effektiviteten varierar beroende på vilken teknik som används. Den rekommenderade så kallade oxyfuel-tekniken behöver till exempel 8–10 % av den energi som produceras, medan övrig teknik behöver ännu mer. Detta innebär att mer bränsle behövs per MWh energi i kraftledningsnäten och att en högre produktionseffektivitet är nödvändig. Framtida retroaktiv anpassning av CCS kommer att visa på ännu större egen energiförbrukning för att tekniken ska fungera. |
4.7 |
Under tiden är det kostnadseffektivt att begränsa ökningen av koldioxidutsläpp genom att förbättra effektiviteten i befintliga och nya koleldade kraftverk. Användning av bästa tillgängliga kommersiella teknik bör vara ett mål för planerarna i samband med den avsevärda utbyggnad av den koleldade kapaciteten som krävs på kort sikt. Om det är praktiskt möjligt är det i hög grad önskvärt att dessa kraftverk utformas så att det är möjligt att i efterhand installera kostnadseffektiv CCS-teknik när den blir kommersiellt tillgänglig. |
4.8 |
EESK bekräftar sin ståndpunkt att den enorma utmaning som begränsningen av utsläppen innebär, betyder att alla potentiellt livskraftiga energikällor och tekniska metoder måste utvecklas till sin fulla praktiska och kommersiella potential. Under övergången till hållbar energi kommer kol, andra fossila bränslen och kärnenergi att spela en viktig roll tillsammans med förnybar teknik och energihushållning – alla energislag kommer att bidra under den period och i den utsträckning som dikteras av vad som är tekniskt och ekonomiskt möjligt. |
4.9 |
De rimliga förväntningar som CCS-tekniken utlovar får dock inte leda till att man inom ramen för strategier och mål beträffande energipolitiken redan nu antar ”en bindande åtgärd” som om den bygger på en omfattande användning av CCS-teknik. |
5. Särskilda kommentarer
5.1 |
Kol spelar en mycket viktig roll i Europas energiproduktion, men 70 % av den el som framställs från kol genereras i kraftverk som är mer än 20 år gamla. En liten ökning i energiförbrukningen – och det faktum att mycket av den befintliga kraftverkskapaciteten är nära slutet av sitt tekniska eller ekonomiska liv – kommer att innebära ett behov av cirka 350 GW ny elproduktionskapacitet år 2020 och cirka 500 GW år 2030. Kostnadsberäkningarna för koleldade kraftverk med CCS-teknik i EU bygger på en optimistisk kostnadsstruktur enligt vilken ett nytt kraftverk på 300 MW kostar 500 miljoner euro (cirka 1,7 miljoner euro per installerad MW). Kostnaderna för att i efterhand utrusta ett modernt kraftverk (som byggs fram till år 2020) med denna teknik uppgår till 500 000–700 000 euro per installerad MW, medan kostnaderna för en eftermodifiering av redan existerande anläggningar uppgår till så mycket som 1 miljon euro per installerad MW. Man uppskattar att investeringarna för att senast år 2030 ha en elproduktionskapacitet på 500 GW med den mest avancerade CCS-tekniken uppgår till 600–800 miljarder euro. |
5.2 |
EESK uppskattar att avskiljning och lagring av koldioxid på lång sikt, efter 2020, skulle kunna ha potential att erbjuda nära nollutsläpp från koleldade kraftverk. Om detta ska kunna uppnås krävs en samordning av forskning, utveckling och demonstration (FoUD) i dag. |
5.2.1 |
Under nästa årtionde kan en kostnadseffektiv minskning av koldioxidutsläppen åstadkommas genom ökad förbränningseffektivitet om modern teknik i koleldade kraftverk får bred spridning. |
5.2.2 |
Dessa strategier kompletterar varandra och grundar sig på tekniska lösningar som måste beläggas. Spridning av modern, effektiv koleldad elproduktion på kort till medellång sikt kan möjliggöra avskiljning av koldioxid till lägre kostnad på längre sikt om kraftverken utformas för att i efterhand kunna utrustas med kostnadseffektiv teknik för koldioxidavskiljning när den blir tillgänglig för kommersiell tillämpning. |
5.2.3 |
I det sjunde ramprogrammet förutspås att en radikal omvandling av energisystemet till ett system med låga eller inga koldioxidustsläpp som är tillförlitligt, konkurrenskraftigt och hållbart kräver ny teknik och nya material, med risker som är för höga och vinster som är för osäkra för att privata företag ska stå för alla investeringar som krävs för forskning, utveckling, demonstration och användning. I sjunde ramprogrammets budget uppgår anslagen till CCS och rent kol till 2 350 miljoner euro under perioden 2007–2013. |
5.2.4 |
Begreppet ”redo för avskiljning” måste definieras på ett korrekt sätt. Ett framgångsrikt genomförande kräver att lagstiftare och näringslivet arbetar tillsammans – den kommersiella marknaden kommer inte att klara uppgiften utan en lämplig och stabil politisk ram. |
5.2.5 |
EESK ser ett akut behov av en ökning och modernisering av kraftverkskapaciteten. Mot bakgrund av att energiimporten bedöms öka med 69 % fram till 2030 krävs det av försörjningstrygghetsskäl en mycket diversifierad energimix. Att stabilisera användningen av kol i elproduktionen kan innebära ett avsevärt bidrag till en tryggad energiförsörjning i EU. |
5.2.6 |
Med fortsatta förbättringar av effektiviteten i kraftverken och utvecklingen av teknik för nära nollutsläpp kommer kol att bidra till att uppfylla kraven i fråga om förebyggande klimatskydd. När bestämmelserna för handeln med utsläppsrätter fastställs i EU:s medlemsstater bör inriktningen vara att förbättra effektiviteten för att uppnå en reduktion av utsläppen av växthusgaser. |
5.2.7 |
En förenkling av tillståndsförfarandet samt en gradvis harmonisering genom samarbete mellan de nationella lagstiftande myndigheterna krävs för att uppnå maximal minskning av de långa ledtiderna för byggprojekt, dock utan att äventyra respekten för högsta möjliga säkerhetsnormer. |
5.3 |
Kommittén fäster också uppmärksamheten vid att man måste vara beredd på att kol, som är det viktigaste bränslet för elproduktion och en central beståndsdel i stålproduktion och andra industriprocesser, kommer att spela en huvudroll när det gäller att uppfylla det framtida energibehovet och jämna vägen mot väteekonomin. Kolförvätskning gör det möjligt att ersätta råolja med kol, och syntetisk gas kan också produceras av kol. Sådana teknikformer och tillämpningar kan i slutändan också spela en viktig roll i den hållbara energimixen. Kommissionens meddelande omfattar inte dessa viktiga aspekter på dagens och morgondagens kolanvändning. |
5.4 |
Den intensiva diskussion som nu förs om kolanvändningens potential under de kommande årtiondena har lett till att frågan om utvinning av kol har hamnat i bakgrunden. Utvinningen av brunkol och stenkol kräver emellertid fortfarande en lämplig politisk och ekonomisk ram. Utvinningen och omvandlingen till energi kan i stor utsträckning bidra till välstånd och sysselsättning lokalt. Vid förbränning av inhemskt kol stannar det mervärde som produceras i samband med utvinning, omvandling och distribution inom EU. Om olja eller gas används står importkostnaderna för ungefär 75 % av priset. |
5.5 |
Det är också synnerligen viktigt att (den kolbaserade) kraftproduktionen med fossila bränslen behåller sin nuvarande nivå med tanke på den sociala situationen i de nya medlemsstaterna. Av de totalt 286 500 anställda i EU:s kolgruveindustri är det 212 100 som arbetar i de nya medlemsländerna. Ansvarstagande omsorg måste ägnas de mycket hårda arbetsförhållandena för gruvarbetare inom hela EU. |
5.6 |
En minskning av de områden där kolutvinning får ske med hänvisning till regional planering eller miljöskyddsbestämmelser har i det förflutna ofta resulterat i onödiga förseningar och ytterligare kostnader för gruvorna. Tillgångarnas placering och rörligheten i gruvdriften i samband med utvinning av råmaterial innebär särskilda utmaningar i förhållande till andra industrisektorer. Denna särskilda situation måste beaktas, i synnerhet när man stiftar miljölagar, exempelvis om avfallshantering, markskydd eller vatten. |
5.7 |
EESK vill också peka på att kommissionen i meddelandet och den tidtabell som ingår är väl optimistisk i fråga om CCS och dess ledtid. Även om principen är känd kan de tekniska lösningarna låta vänta på sig, och det förväntas heller inte några genombrott som skulle kunna förkorta det ihärdiga och intensiva arbete som krävs för att genomföra dessa koncept. Kommissionen bör nu fokusera på åtgärder för att sätta 10–12 demonstrationsanläggningar i drift fram till år 2015 och för att skapa en ram för CCS som täcker de huvudsakliga riskerna och är tillförlitlig utan att vara alltför restriktiv. En övergångslösning med större effektivitet i produktionen är mycket önskvärd, och alltför stor brådska eller alltför restriktiva lagar kan allvarligt skada detta viktiga koncept. |
5.8 |
EESK efterlyser också intensiv forskning och utveckling när det gäller förnybara och alternativa energikällor som kan bidra till en säker energimix för EU. Samtidigt bör den integrerade EU-energimarknaden tas i bruk fullt ut utan några onödiga förseningar. |
Bryssel den 27 september 2007
Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs
ordförande
Dimitris DIMITRIADIS
(1) FN:s klimatpanel (IPCC), 2005: IPCC:s särskilda rapport om avskiljning och lagring av koldioxid. Utarbetad av klimatpanelens arbetsgrupp III [Metz, B., O. Davidson, H. C. de Coninck, M. Loos, and L. A. Meyer (eds.)]. Cambridge University Press, Cambridge, United Kingdom and New York, NY, USA, 442 sid.
(2) EUT C 318, 23.12.2006, s. 185–194.
(3) FN:s klimatpanel (IPCC), 2005: IPCC:s särskilda rapport om avskiljning och lagring av koldioxid. Utarbetad av klimatpanelens arbetsgrupp III [Metz, B., O. Davidson, H. C. de Coninck, M. Loos, and L. A. Meyer (eds.)]. Cambridge University Press, Cambridge, United Kingdom and New York, NY, USA, 442 sid.