27.10.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 256/73

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén välkomnar den realistiska hållning och det mod kommissionen visat i sitt meddelande ”Galileo vid skiljevägen: Genomförandet av de europeiska programmen för globala system för satellitnavigering (GNSS)” (KOM(2007) 261), genom att dra konsekvenserna av svårigheterna i koncessionsförhandlingarna kring Galileosystemet.

1.2

EESK stödjer helt att de låsta förhandlingarna bryts och att en alternativ strategi utformas.

1.3

Kommittén stöder fullt ut rådets, Europaparlamentets och kommissionens vilja att slutföra Galileoprojektet med dess ursprungliga definition och omfattning.

1.4

Kommittén anser att Galileoprojektet är ett strategiskt projekt för EU som gör det möjligt att visa att Europa är i stånd att samverka kring ett mycket stort mänskligt, vetenskapligt, tekniskt och ekonomiskt projekt.

1.5

Kommittén anser att det vore förödande för EU att överge projektet.

1.6

Kommittén framhåller att det scenario som kommissionen presenterat utgör ett intressant och realistiskt förslag som syftar till att slutföra projektet och anser att det faktum att ansvaret för och finansieringen av utvecklings- och installationsfasen läggs på den offentliga sektorn speglar en realistisk bedömning av situationen.

1.7

Eftersom detta scenario får betydande ekonomiska följdverkningar och kräver särskilda ansträngningar från den offentliga sektorns sida, framhåller EESK att det är nödvändigt att på ett öppet sätt fundera över möjligheten för EU:s medlemsstater att använda Galileosystemet för militära, främst defensiva, syften samt över möjligheten att införa en smärre avgift för utrustningen i systemet för att bidra till ekonomisk balans i projektet.

1.8

EESK rekommenderar att man så snabbt som möjligt förtydligar villkoren och formerna för koncessionen för Egnossystemet, som är ett regionalt europeiskt komplement till det amerikanska GPS-systemet, och att man på ett bra sätt samordnar genomförandet av Egnos- och Galileoprogrammen.

1.9

Kommittén stöder valet av Europeiska rymdorganisationen ESA som ansvarig för den offentliga upphandlingen och utnämningsbesluten i projektet.

1.10

Kommittén varnar för frestelsen att tillämpa kraven för principen om rättvist återflöde på Galileoprojektet, även om kommittén har förståelse för medlemsländernas farhågor beträffande den vetenskapliga, tekniska och ekonomiska utvecklingen.

1.11

Kommittén erinrar om att frågorna om styrning samt teknisk och ekonomisk ansvarsfördelning, när de inte förvaltas väl, visat sig kunna innebära stora faror, vilket den senaste tidens utveckling hos Airbus visat.

1.12

Kommittén uppmanar medlemsländerna att göra allt som står i deras makt för att slutföra Galileoprojektet.

2.1

Fem månader efter offentliggörandet av Grönboken om satellitnavigationstillämpningar offentliggjorde kommissionen ett nytt meddelande med den oroande titeln ”Galileo vid skiljevägen: Genomförandet av de europeiska programmen för globala system för satellitnavigering (GNSS)”.

2.2

En slagkraft titel till följd av att förhandlingarna kring koncessionsavtalet gått i stå. Det visade sig inte möjligt att träffa ett avtal med det industrikonsortium som visat intresse för denna koncession. Detta berodde på att det förelåg grundläggande meningsskiljaktigheter kring den ekonomiska modellen för projektet.

2.3

Kommissionen kunde följaktligen inte göra annat än att, efter en rad förseningar igenomförandet av Galileoprogrammet, konstatera att förhandlingarna misslyckats och att en omfattande ekonomisk och juridisk omläggning av projektet var nödvändig.

2.4

Vid transportministrarnas möte den 22 mars i år uppmanade rådet för övrigt kommissionen att utvärdera situationen och föreslå detaljerade alternativa scenarier för koncessionsavtalet samt ett scenario för att snabbt kunna tillhandahålla satellitnavigeringssystemet Egnos, ett regionalt komplement till det amerikanska GPS-systemet, som förelöpare till Galileo.

2.5

Europaparlamentet har ånyo uttryckt sitt stöd för Galileoprojektet samtidigt som man även uttryck oro över de upprepade förseningarna kring utvecklingen av projektet och har bett kommissionen att presentera förslag på hur situationen kan åtgärdas.

2.6

Kommissionens meddelande tillmötesgår denna dubbla begäran från de lagstiftande EU-institutionerna.

3.1

Den första viktiga aspekten är att kommissionen uppmanar rådet och Europaparlamentet att konstatera att de nuvarande förhandlingarna om koncessionsavtalet misslyckats och följaktligen avsluta dem. I det låsta förhandlingsläget hade kommissionen egentligen ingen annan lösning till hands.

3.2

Kommissionen ber dock samtidigt rådet och parlamentet att åter bekräfta sitt åtagande om att inrätta ett självständigt satellitnavigeringssystem och att stödja det fortsatta genomförande av Galileoprogrammet. De misslyckade aktuella förhandlingarna om koncessionsavtalet torde således inte innebära att Galileoprogrammet överges. Kommissionen önskar tvärtom att projektets strategiska betydelse för den europeiska unionen bekräftas liksom dess betydelse på det ekonomiska planet.

3.3

Det fortsatta genomförandet av Galileoprogrammet måste enligt kommissionen förlöpa helt enligt den aktuella planeringen. De tekniska kännetecknen bör förbli desamma, dvs. en konstellation av trettio satelliter med fem olika tjänster och en högkvalitativ signal i rymden.

3.4

Det kan således inte bli fråga om att nöja sig med ett nedbantat Galileo-program.

3.5

Kommissionen föreslår följande två scenarier:

3.6

Kommissionen rekommenderar att det andra scenariot antas i två steg:

3.7

Kommissionen har uttryckt en önskan om att rådet och parlamentet skall ge sitt stöd till dessa två program genom att bekräfta ett antal principer:

3.8

Ett sådant program kräver inte bara att betydande ekonomiska resurser ställs till förfogande för att anslagen i budgetplanen för det nu föreslagna programmet ska kunna användas utan även garantier om ytterligare finansiering.

3.9

Enligt budgetramarna för 2007-2013 skulle det krävas 2,4 miljarder euro för det fortsatta genomförandet enligt den nuvarande planen samt för nya åtgärder för att minska riskerna. Om man utgår från upphandling av den första kompletta konstellationen, följt av ett offentlig-privat partnerskap för driftsfasen 2010-2013, skulle det bli nödvändigt att mobilisera 3,4 miljarder euro.

4.1

Det är sunt att kommissionen har konstaterat att de aktuella koncessionsförhandlingarna har gått i stå och rekommenderat att dessa bör avbrytas. Falska förespeglingar skulle endast ha bidragit till att förlänga den olustiga situationen och ytterligare ha försenat programmets genomförande.

4.2

Rådet drog i det här avseendet samma slutsats som kommissionen och beslöt att avbryta förhandlingarna för att inleda förhandlingar på ny basis. Rådet har även på nytt bekräftat Galileoprojektets prioritet, vilket EESK välkomnar.

4.3

En färsk Eurobarometerstudie (maj/juni 2007) om Galileoprogrammet beställd av GD Energi och transport visar att 80 procent av EU:s befolkning stödjer idén med ett självständigt satellitnavigeringssystem och att 63 procent av befolkningen är positiv till kompletterande finansiering för att projektet skall kunna slutföras. Bedömningen av vilka följderna för bilden av EU skulle bli om Galileoprojektet övergavs går dock isär. 44 procent av de tillfrågade anser att det skulle ha skadlig inverkan och 41 procent anser att det inte skulle få några följder.

4.4

EESK välkomnar rådets och allmänhetens stöd för Galileoprojektet, men anser att det vore förödande för bilden av EU och för förtroendet för EU:s projekt om projektet övergavs. EU skulle därigenom visa prov på oförmåga att slutföra ett vetenskapligt och tekniskt framtidsprojekt av ett slag som skulle involvera vårt främsta forsknings- och innovationscentrum och med en teknik som skulle skapa stora marknadsmöjligheter.

4.5

Meddelandet innehåller, trots dessa påminnelser, flera öppna frågor. Kommissionen lägger en stark betoning på Egnossystemet och behovet av att så snart som möjligt kunna utnyttja detta system men skjuter fram frågan om vem som ska ha hand om driften. Kommissionen begränsar sig till att ange att driften kommer att bli föremål för en koncession men ger inga uppgifter om formen för denna eller om eventuella partner (företag, konsortier, organ eller företag som ansvarar för flygtrafikförvaltningen osv.). Kommer det att bli en operatör från den offentliga eller privata sektorn? Vilka genomförandeförfaranden och tidsfrister kommer att tillämpas?

4.6

Utbyggnadssystemen som gör det möjligt att förbättra kvaliteten på GPS-tjänsterna är regionala (förutom Egnos finns det ett system i Nordamerika, WAAS, och ett annat i Indien). Vilka kopplingar finns mellan dessa regionala system och vilka internationella avtal krävs?

4.7

Mot bakgrund av de svårigheter man haft med det konsortium som intresserat sig för Galileokoncessionen bör man se upp så att inte liknande problem uppstår med de nya föreslagna scenarierna. Bakom konsortiets medlemmar kunde man ju faktiskt ofta skönja de nationella direktiven. Många av de berörda företagen är beroende av den offentliga upphandlingen eller är statliga bolag, och det vore naivt att tro att det skulle röra sig om ett klassiskt ”privat” konsortium. Dessa omständigheter kan även uppkomma i de nya scenarierna. Mot bakgrund av ovanstående bör man organisera anbudsförfaranden som borgar för verklig konkurrens.

4.8

EESK välkomnar att projektets upplägg över lag inte har ändrats och i synnerhet inte det föreslagna tjänsteutbudet. Kommissionens förslag är det mest förnuftiga. Ändringar i projektets upplägg skulle medföra ytterligare förseningar, ökade kostnader och onödiga risker.

4.9

Kommittén anser även att kommissionen gör rätt i att påpeka att man ”utan att så tvivel om systemets civila karaktär måste erkänna att ett militärt bruk kan ge stora intäkter”. Vi är medvetna om att denna fråga är känslig och anser att medlemsländerna bör fortsätta att diskutera den sinsemellan. Vi anser att EU:s medlemsländer, om de så önskar, fritt bör kunna besluta om att använda systemet med offentligt reglerade tjänster med begränsad tillgång för defensiva militära syften om lämplig finansiering erbjuds.

4.10

Eftersom om finansieringen av projektet är av central betydelse, ställer sig EESK frågan om man inte bör överväga att införa smärre avgift för försäljningen av systemutrustningen för att bidra till finansieringen av Galileoprogrammet.

4.11

EESK stöder valet av Europeiska rymdorganisationen ESA som projektets offentliga upphandlare och utnämningsmyndighet, men betonar att ESA inte bör tillämpa den så kallade principen om rättvist återflöde på Galileoprojektet, trots att kommittén är medveten om att avtalen mellan staterna i det föregående scenariot var resultatet av en känslig ekonomisk balansgång medlemsländerna emellan. Kommittén understryker behovet av att inte äventyra ett både så viktigt och symboliskt projekt för EU på grund av oro kring projektets ekonomiska följder för de viktigaste deltagarländerna. Kommittén påminner om att de svårigheter som EADS i dag ställs inför är en följd av samma slags farhågor. Parternas strävan efter ekonomisk balans är befogad, men om den resulterar i en situation av handlingsförlamning eller i förseningar i genomförandet av projekten, äventyras hela detta europeiska flaggskeppsprojekt med sina industriella och vetenskapliga dimensioner och sina ekonomiska återverkningar.

4.12

EESK antar slutligen att det är kommissionens vilja att bibehålla principerna för gemenskapens styrelseformer som föranlett den att, på ett kanske något odiplomatiskt sätt, insistera på att tilldelas den politiska ledningen för projektet, och att man därmed underskattat Europeiska rymdorganisationens viktiga roll.