EUR-Lex Access to European Union law
This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52006IE1167
Opinion of the European Economic and Social Committee on Belarus Civil Society
Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Det civila samhället i Vitryssland
Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Det civila samhället i Vitryssland
OJ C 318, 23.12.2006, p. 123–127
(ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, NL, PL, PT, SK, SL, FI, SV)
23.12.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 318/123 |
Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Det civila samhället i Vitryssland”
(2006/C 318/23)
Den 14 juli 2005 beslutade Europeiska ekonomiska och sociala kommittén att i enlighet med artikel 29.2 i arbetsordningen utarbeta om ”Det civila samhället i Vitryssland”.
Facksektionen för yttre förbindelser, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 19 juli 2006. Föredragande var David Stulík.
Vid sin 429:e plenarsession den 13–14 september 2006 (sammanträdet den 14 september) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 146 röster för, 2 röster emot och 5 nedlagda röster.
1. Sammanfattning av yttrandet
1.1 |
Med detta initiativyttrande vill Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) uttrycka sitt stöd, sin solidaritet och sympati för alla de organisationer i det civila samhället i Vitryssland som arbetar för att införa demokrati, mänskliga rättigheter, en rättsstat, föreningsfrihet och yttrandefrihet, dvs. Europeiska unionens grundläggande värderingar, i sitt land. |
1.2 |
EESK vill uttrycka sitt moraliska stöd framför allt till de organisationer inom det civila samhället, t. ex. de icke-statliga, som ägnar sig åt de mänskliga rättigheterna och övervakar situationen i fråga om demokrati och rättsstat, oberoende ungdomsorganisationer, oberoende stiftelser, oberoende sammanslutningar av arbetsgivare och företagare och oberoende fackföreningar, som verkar för att främja demokratin, de mänskliga rättigheterna, rättsstaten och de europeiska värderingarna i Vitryssland. |
1.3 |
Viktigt för kontakterna med det vitryska civila samhället är de direkta kontakterna människor emellan, till exempel i form av utbyten, framför allt ungdomar emellan. För att stödja och intensifiera dessa måste EU och EU:s medlemsstater föra en välvillig viseringspolitik gentemot de vitryska medborgarna. |
1.4 |
EU bör som helhet vinnlägga sig om en adekvat, begriplig och målinriktad informationspolitik och en strategi för att för de vitryska medborgarna förklara EU:s grundläggande värderingar och funktionsmekanismer. |
1.5 |
En absolut förutsättning för finansiellt stöd till det civila samhället i Vitryssland från EU:s sida är att man hittar lämpliga och flexibla former för detta, så att denna hjälp och detta stöd verkligen kommer fram till dem som de är avsedda för. |
1.6 |
EESK anser att EU-institutionerna, när de fastställer strategier för stöd till det civila samhällets organisationer i Vitryssland, bör använda sig av de erfarenheter av övergång och know-how som det civila samhällets organisationer i de nya medlemsländerna har. |
2. Inledning
2.1 |
Med detta initiativyttrande vill Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) uttrycka sitt stöd, sin solidaritet och sympati för alla de organisationer i det civila samhället i Vitryssland som arbetar för att införa demokrati, mänskliga rättigheter, en rättsstat, föreningsfrihet och yttrandefrihet, dvs. Europeiska unionens grundläggande värderingar, i sitt land. |
2.2 |
EESK tillmäter förekomsten av ett äkta och helt fritt civilt samhälle i Vitryssland stor betydelse, eftersom detta är en förutsättning för långsiktig stabilitet och demokratisk utveckling i landet. |
2.3 |
EESK motsätter sig de metoder som Vitrysslands myndigheter, statliga och offentliga förvaltning använder sig av och som den 19 mars 2006 utmynnade i ett insynsmässigt mycket bristfälligt och inkorrekt presidentval. På samma sätt fördömer EESK de politiska rättegångar som genomförts mot demokratiska aktivister och medlemmar av icke-statliga organisationer, som bara velat använda sig av sina medborgerliga rättigheter och övervaka presidentvalet men som man under den senaste tiden dömt till orättvisa straff för att statuera exempel (fallet med medlemmarna av den icke-statliga organisationen Partnerstvo). |
2.4 |
EESK noterar att man i Vitryssland, som är ett land som direkt gränsar till EU, utövar politiskt motiverat våld mot landets egna medborgare, kränker de grundläggande mänskliga rättigheterna och bryter mot gällande internationella fördrag och konventioner om de mänskliga rättigheterna. De organiserade civila samhällena i EU:s 25 medlemsstater finner detta oacceptabelt. |
2.5 |
EESK motsätter sig förföljelsen och kriminaliseringen av de organisationer i det civila samhället som tar ställning mot de statliga organens envälde i Vitryssland. |
2.6 |
Detta EESK-yttrande på eget initiativ syftar till att ge EU:s institutioner förslag om nya sätt att tackla problemen med Vitryssland och att stödja det civila samhället i detta land. EU:s strategi för att stödja det vitryska civila samhället måste vara konkret, genomförbar och hållbar på medellång sikt, särskilt som den internationella uppmärksamheten nu börjar vända sig bort från Vitryssland efter presidentvalet. |
2.7 |
Föreliggande yttrande syftar samtidigt till att ge organisationer i det europeiska civila samhället en bättre insyn i situationen i Vitryssland, uppmuntra dem till att i högre grad intressera sig för sina vitryska partners situation och för de problem som de konfronteras med och på så sätt sporra till att bana väg för ett ömsesidigt samarbete. |
3. Det civila samhällets situation i Vitryssland
3.1 |
Den gällande rättsliga ramen för att ge organisationer i det civila samhället formell status kan vid första anblick verka tillräcklig och uppfylla ett modernt samhälles normer. Problemet med den vitryska rättsliga ramen ligger i sättet att tolka detaljerna i den och i de konstgjorda hindren för att organisationer i det civila samhället skall kunna fungera och registreras. I praktiken ger den rättsliga ramen möjlighet att under olika förevändningar vägra registrera organisationer i det civila samhället som är ”störande” för landets regim. |
3.2 |
Det civila samhället i Vitryssland karaktäriseras, som i alla länder med en auktoritär eller totalitär regering, av en uppdelning mellan officiella organisationer och organisationer som åtminstone arbetar legalt men stöter på problem, halvlegala eller till och med illegala organisationer. De vitryska myndigheterna betraktar dessa organisationer som politiska organisationer och som en del av den politiska oppositionen. I detta sammanhang måste man emellertid påpeka att medborgarnas rätt till föreningsfrihet för att försvara sina särskilda och allmänna intressen är en grundläggande rättighet och en europeisk värdering. Även i EU:s medlemsstater är det vanligt, och normalt, att ”konflikter” uppstår mellan det civila samhället och den officiella politiska makten. I normala demokratier leder sådana ”konflikter” inte till en försvagad legitimitet för dessa organisationer, utan de är snarare ett medel för den allmänna opinionen att utöva kontroll och engagera sig i offentliga angelägenheter. |
3.3 |
I Vitryssland finns det en rad officiella organisationer som är lojala gentemot regimen eller som direkt kontrolleras eller styrs av statliga organ. Dessa organisationer utgör, enligt statsmakten, ”det vitryska civila samhället” (1). Det finns å andra sidan också organisationer i det civila samhället som är kritiska mot regimen. Dessa kriminaliseras och anses ofta vara illegala på grund av sin kritik. |
3.4 |
I Vitryssland finns det också aktiva informella organisationer och medborgarsammanslutningar som bör betraktas som en del av det civila samhället. Dessa grupper av aktiva och medvetna medborgare har på grund av sin verksamhet inte någon möjlighet att bli officiella organisationer och tvingas alltså att arbeta inofficiellt. Människor som ingår i sådana grupper utsätts för förföljelse och rättegångar och blir av med sina arbeten eller sina studieplatser. Den stora frågan är hur man kan hjälpa dessa informella sammanslutningar som, trots att de är inofficiella, ofta utgör själva kärnan i det oberoende vitryska civila samhället. |
3.5 |
Många organisationer i det civila samhället fortsätter sin verksamhet trots att de nekats rätten att registrera sig officiellt av de vitryska myndigheterna, som motiverat sitt beslut med oväsentliga, byråkratiska och orimliga svepskäl för att formellt göra sig av med dessa ”besvärliga” organisationer. Det rör sig framför allt om icke-statliga organisationer som försvarar de mänskliga rättigheterna och vakar över demokratin och rättsstaten och om oberoende ungdomsorganisationer, oberoende stiftelser, arbetstagarorganisationer, företagar-organisationer och fackföreningar. Dessa organisationer kan inte fullfölja sin verksamhet eftersom de inte betraktas som legala och formella organisationer. |
3.6 |
Det finns sammanlagt över 2 500 icke-statliga organisationer i Vitryssland (2), men antalet oberoende organisationer, varav några bara sysslar marginellt med samhällsfrågor, minskar till följd av förföljelse, ingripanden från de vitryska myndigheterna och krav om att uppfylla nya villkor för förnyad registrering. På området mänskliga rättigheter t. ex. är Helsingforskommittén en av de få organisationer som fortfarande kan utföra sin verksamhet legalt. Dock har även denna organisation utsatts för ökade påtryckningar från staten den senaste tiden. |
3.7 |
I fråga om oberoende sammanslutningar och grupperingar av företagare, industriidkare och arbetsgivare finns det bara ett fåtal små organisationer (t. ex. ”Perspektiva”), vars medlemmar ofta utsätts för arresteringar och skenrättegångar. |
3.8 |
Det finns både officiella fackförbund (anslutna till Vitrysslands fackliga landsorganisation, Federation of Trade Unions of Belarus – FTUB) och en oberoende fackföreningsrörelse med beteckningen Congress of Democratic Trade Unions of Belarus. Föreningsfriheten och rättigheterna hos medlemmar av oberoende fackföreningar kränks dock systematiskt. Europeiska fackliga samorganisationen (EFS), Fria fackföreningsinternationalen (CISL) och Arbetarnas världsfederation (AVF) vände sig nyligen (3) till Europeiska kommissionen just för att påpeka att brott begås mot de fackliga rättigheterna i Vitryssland. |
3.8.1 |
Internationella arbetsorganisationen (ILO) har i många år kritiserat och fördömt de allvarliga och systematiska kränkningarna av arbetstagarnas grundläggande rättigheter och fackförbundens fria förenings- och förhandlingsrätt (konventionerna nr 87 och 98). År 2003 beslutade ILO:s styrelse att tillsätta en undersökningskommission som 2004 lade fram en rapport som fördömde regeringens inblandning i fackliga organisationers inre angelägenheter och dess antifackliga föreskrifter och lagar. Efter publiceringen av rapporten har ILO skarpt kritiserat regeringen för att inte eller endast delvis ha följt undersökningskommissionens rekommendationer. Vid Internationella arbetskonferensens 95:e sammanträde inom ILO i juni 2006 uppmanades regeringen att vidta konkreta åtgärder för att genomföra dessa rekommendationer så att verkliga och påtagliga framsteg kan konstateras vid ILO:s styrelsemöte i november. Om inga framsteg kan konstateras var konferensen övertygad om att ILO:s styrelse skulle börja överväga att vidta ytterligare åtgärder i enlighet med ILO:s stadgar. Bland dessa åtgärder är ett eventuellt beslut av Internationella arbetskonferensen att rekommendera medlemsländerna, arbetsgivarförbunden och fackförbunden att ompröva sina förbindelser med Vitryssland. |
3.9 |
EESK stöder helt och fullt de organisationer i det vitryska civila samhället som ansluter sig till de europeiska värderingarna och som genom sitt arbete och sin verksamhet varken rättfärdigar eller stöder den totalitära regimen i landet, och som på intet sätt har någon koppling till denna. EESK efterlyser ett liknande stöd (även ekonomiskt) från EU:s institutioner och det civila samhällets organisationer i EU:s medlemsstater. |
3.10 |
EESK är medveten om att man också måste föra en dialog och förhandla med de organisationer som genom sin verksamhet och sitt sätt att fungera ger legitimitet åt den auktoritära politiska regimen och på så sätt åsidosätter de grundläggande europeiska värderingarna. |
3.11 |
Det vitryska civila samhällets organisationer måste anstränga sig (även i samarbete med utländska partner) att bryta sin isolering i samhället och att vinna förtroende genom att finna vägar att visa upp sina resultat och sin betydelse för samhället. |
3.12 |
Det vitryska civila samhällets situation och roll försvåras desto mer av det faktum att en avsevärd del av de vitryska medborgarna erkänner den nuvarande politiska ledningens legitimitet och uttrycker sitt stöd för denna. Å andra sidan åtnjuter det civila samhällets organisationer inte något större stöd bland allmänheten och den politiska regimen har tack vare sin informationspolitik lyckats framställa dem i en negativ dager i vanliga vitryska medborgares ögon. |
4. Allmänna kommentarer om EU:s strategi för Vitryssland
4.1 |
EESK håller i huvudsak med och uttrycker sitt stöd för Europeiska kommissionen som den 28 maj 2004 antog dokumentet ”Country Strategy Paper: National Indicative Programme Belarus 2005–2006”. EESK:s intresse och stöd gäller framför allt de programpunkter som rör EU:s stöd till det vitryska civila samhället. EESK föreslår att man deltar aktivt i samrådsprocessen för att komma fram till vilken form av stöd som lämpar sig bäst för att stödja det civila samhället. |
4.2 |
EESK hoppas också att Europeiska kommissionen lägger fram ett liknande program för nästa period, eftersom en rad vitryska organisationer förväntar sig ett ökat engagemang från EU:s sida när det gäller frågor som rör de mänskliga rättigheterna och demokratin i deras land. Projekt och program av denna typ har en motiverande och stimulerande effekt på det civila samhället i Vitryssland. |
4.3 |
EESK vill också påpeka att man för att lyckas ändra den auktoritära regimen, som anstränger sig för att ge sken av att den har kontroll över situationen i landet, måste stödja den vardagliga verksamheten, ofta genom att ta ”små politiska steg” i rätt riktning. Detta rör framför allt organisationerna i det vitryska civila samhället. I en situation där till och med icke-politiska civila organisationer omfattas av restriktioner, får även dessa organisationers arbete politisk betydelse. |
4.4 |
EU:s institutioner och medlemsstater måste göra sig gällande gentemot Vitryssland och samordna och harmonisera sina strategier för att stödja det vitryska civila samhället, både dem emellan och med andra internationella stödgivare (stiftelser och regeringar i tredjeländer). |
4.5 |
Innan man inleder eventuella ekonomiska sanktioner och andra typer av sanktioner måste man mycket noggrant undersöka vilka fördelar och nackdelar dessa skulle innebära. Eftersom president Lukasjenkos regering praktiskt taget kontrollerar alla medier i landet är risken stor att EU framställs som en fiende för de vitryska medborgarna (särskilt utanför huvudstaden Minsk) och att attraktionskraften i en ”europeisk” inriktning för Vitrysslands framtida politisk-ekonomiska utveckling på så sätt försvagas. |
4.6 |
Det är nödvändigt att skilja mellan sanktioner som påverkar befolkningen direkt och sådana som bara drabbar företrädare för statsmakten. Om man eventuellt beslutar sig för att vidta sanktioner måste man beakta denna uppdelning vid utformningen av dem. Sanktioner får inte drabba enskilda invånare i Vitryssland direkt. Sanktionerna får på intet sätt innebära att Vitryssland utesluts från det allmänna preferenssystemet, eftersom det handlar om villkorlig, privilegierad tillgång till EU-marknaden, som beror på respekten för grundläggande regler. Den vitryska regeringen har dessutom tillräckligt med tid och tillfälle att rätta till de främsta bristerna när det gäller brott mot de grundläggande medborgerliga rättigheterna i Vitryssland. |
4.7 |
Även om Vitryssland formellt ingår i den europeiska grannskapspolitiken kan man under rådande förhållanden inte låta landet till fullo åtnjuta de privilegier som denna politik innebär. EESK delar kommissionens och rådets uppfattning att Vitrysslands deltagande i detta program bör vara möjligt först när landets myndigheter tydligt visar att de är villiga att iaktta de demokratiska värderingarna och rättsstatsprincipen. Det vore emellertid på sin plats att Europeiska kommissionen utarbetade ett unilateralt scenario (eller bygger upp ett scenario tillsammans med företrädare för det civila samhället) för en snabb integrering av Vitryssland i den europeiska grannskapspolitiken, i fall det skulle ske stora förändringar i landets politisk-ekonomiska situation. Här kan man dra en parallell till Slovakien, under Vladimír Mečiars regering, och dess status som kandidatland till EU på 1990-talet (4). Om EU skulle agera på ett liknande sätt och vara lika flexibel när det gäller Vitryssland skulle det vara möjligt att mobilisera det vitryska civila samhället och att lägga fram ett attraktivt alternativt ”europeiskt” scenario för landet. |
4.8 |
Ryssland har varit, är och kommer att vara en av huvudaktörerna i detta sammanhang eftersom landet har en inverkan på och ett intresse i Vitrysslands utveckling. Eftersom Ryssland är en uttalad strategisk partner till EU är det nödvändigt att föra en politisk dialog med Ryssland, dess politiker och företrädare för det civila samhället i Ryssland om situationen i Vitryssland. |
5. Särskilda problemområden i det vitryska civila samhället och förslag till praktiska åtgärder
5.1 |
Mediafrihet och tillgång till objektiv och neutral information. För närvarande har regimen praktiskt taget monopol på informationsområdet. Det civila samhället har inte tillträde till medierna och de officiella informations- och mediakanalerna. De flesta av de oberoende tidningarna har stängts av olika skäl, för återstående tidningar är det praktiskt taget omöjligt att få tillgång till det statliga distributionsnätet. Tillträdesmöjligheterna till Internet är också begränsade, förutom i huvudstaden Minsk och i centrala städer i regionerna, och uppkopplingskostnaderna är fortfarande mycket höga. EU:s prioritering bör vara att säkerställa, stödja och stärka de fasta oberoende informationskällorna som står till förfogande för den vitryska befolkningen, samt att garantera icke-censurerade Internetservrar. Oberoende gräsrotsinitiativ på Internetområdet förtjänar stöd. |
5.2 |
EU:s stöd till det vitryska civila samhället. EU har fastställt prioriteringar för att stödja organisationer i det vitryska civila samhället, men en rad praktiska och formella hinder återstår när det gäller ”att få fram” stödet till mottagarna. EU:s stödförfaranden är i dag ytterst invecklade och tids- och kostnadskrävande. Den gällande budgetförordningen bör ändras så att den medger flexiblare och användarvänligare stöd inte bara av officiellt registrerade icke-statliga organisationer utan även av icke-registrerade medborgarinitiativ, särskilt i länder med en fientlig miljö. EESK uppmanar kommissionen, Europaparlamentet och rådet att överväga att förenkla stödförfarandet för det civila samhället och att anta nya ändringar av budgetförordningen och dess tillämpningsbestämmelser. För att tillhandahålla nödvändigt stöd på ett adekvat sätt skulle man kunna använda sig av de europeiska nätverk av organisationer från det civila samhället som redan finns och företräda de vitryska organisationerna (även de som inte är ”registrerade”) genom dessa. |
5.3 |
EESK välkomnar det förslag som kommissionen nyligen lade fram om att skapa ett självständigt instrument för att främja demokrati och de mänskliga rättigheterna över hela världen och dess inriktning på länder där de grundläggande friheterna är som mest hotade. EESK hoppas få möjlighet att yttra sig om detta lagförslag och hoppas att detta instrument framför allt kommer att vara tillgängligt för alla som har behov av det och att det kommer att kunna användas på ett flexibelt sätt av organisationerna i det civila samhället. |
5.4 |
EESK stöder också de initiativ som nyligen diskuterades i Europaparlamentet och inom europeiska ideella organisationer och vars syfte är att inrätta ett nytt instrument för finansiellt stöd (europeisk stiftelse/byrå för demokrati) för att stödja de demokratiska krafterna i länder som Vitryssland. En sådan ”byrå” skulle göra det möjligt att ge nödvändigt ekonomiskt stöd också till de organisationer som saknar formell status och som nekats rätten att registrera sig av de vitryska myndigheterna. |
5.5 |
För att bana väg för ett framtida demokratiskt Vitryssland är det nödvändigt att konsolidera de demokratiska krafterna och det oberoende civila samhället samt att fastställa strategiska riktlinjer för landets framtida utveckling under perioden efter presidentvalet. EU bör framför allt fokusera på att stödja målsättningarna på detta område genom samarbete med andra stödgivare och med länder som delar unionens mål och intressen när det gäller Vitryssland. |
5.6 |
Man måste säkerställa tillträdet till EU:s (inte bara finansiella) stöd och till kontakter med EU-institutionerna både för ”gamla” demokratiska och väl etablerade organisationer och för nya organisationer och initiativ som håller på att utvecklas i det vitryska samhället. |
5.7 |
Informationsutbyte. Europeiska kommissionen har inte någon delegation i Vitryssland som i andra länder, och detta trots EU:s officiella men icke hörsammade begäran att öppna en sådan i Minsk. Ett nätverk av europeiska dokumentationscentrum saknas också. Att komma åt grundläggande och objektiv information om EU, dess sätt att fungera, dess värderingar och politiska prioriteringar är praktiskt taget omöjligt. Därför vore det lämpligt att fundera över på vilket sätt man bäst skulle kunna informera de vitryska medborgarna om EU i syfte att göra möjligheten till en ”europeisk utvecklingsväg” för landet mer attraktiv (5). |
5.8 |
EU bör utarbeta en övergripande informationsstrategi för att kunna förklara de grundläggande europeiska värderingarna för de vitryska medborgarna. Eftersom Europeiska kommissionen på grund av EU:s fel inte har någon ständigt öppen delegation i Vitryssland vore det lämpligt att organ som företräder de olika EU-medlemsstaterna samarbetade för att sprida de europeiska värderingarna, t. ex. genom att inrätta ett ”Europahus” i Minsk. |
5.9 |
EESK anser att det vore klokt att inrätta en post som särskild EU-representant för Vitryssland, som man gjort i andra regioner (6). Denna representant, utsedd av EU:s medlemsstater, skulle informera EU-institutionerna om den rådande situationen i Vitryssland och om hur förbindelserna mellan EU och Vitryssland utvecklas. Den särskilda representanten bör ha i uppgift att samordna de enskilda medlemsstaternas utrikespolitik gentemot Vitryssland och föreslå gemensamma åtgärder och förfaringssätt för EU gentemot Vitryssland. Den särskilda representanten bör dessutom ha i uppgift att upprätthålla förbindelser med företrädare för det vitryska civila samhället, den demokratiska oppositionen och Vitrysslands officiella myndigheter och institutioner. |
5.10 |
Samtidigt måste man konstatera att kunskaperna och medvetenheten om den svåra situation som det civila samhällets organisationer i Vitryssland befinner sig i är otillräckliga och skiljer sig mycket mellan de olika medlemsstaterna. |
5.11 |
Upprätthållande av kontakter mellan organisationer i EU:s och Vitrysslands civila samhällen. De vitryska myndigheterna har gjort det omöjligt, eller åtminstone mycket besvärligt, för medlemmar av organisationer i det vitryska civila samhället att träffa sina motsvarigheter i EU och att resa utomlands. Särskilt problematiska är de hinder som gör att ungdomar inte kan träffas. Vitryska studenter nekas ofta rätten att studera utomlands och att vara aktiva i icke-statliga organisationer. En av EU:s politiska prioriteringar för Vitryssland måste avse personliga kontakter mellan medlemmar av organisationer i Vitrysslands och EU:s civila samhällen. Personliga kontakter är oumbärliga, särskilt när det gäller att sprida information, dela med sig av erfarenheter och bidra med moraliskt stöd. EU bör därför stödja utbyten mellan ungdomar och studenter, dela ut stipendier och ge stöd till praktiktjänstgöring för att främja gemensamma projekt mellan olika civilsamhällsgrupper och ge riktat stöd till opinionsbildare. |
5.12 |
EESK är mycket bekymrad över de enskilda EU-medlemsstaternas nuvarande visumpolitik gentemot de vitryska medborgarna. Trots att EU hävdar att unionen anstränger sig för att förenkla visumförfarandena för utvalda befolkningsgrupper (inbegripet företrädare för organisationer i det civila samhället) ser man i praktiken uppenbara kränkningar av den mänskliga värdigheten och en förnedrande behandling av vitryssar som ansöker om visum för att resa till ett EU-land. Det faktum att visumförfarandena är mycket utdragna och ofta förödmjukande och ovärdiga för de sökande (7) gör att de vitryska medborgarna ifrågasätter de värderingar som EU framhåller och grundar sig på. Detta, i kombination med att de administrativa avgifterna för utfärdande av visum nyligen höjdes, begränsar kontakterna mellan människor avsevärt, inbegripet kontakterna mellan företrädare för organisationer i det civila samhället. |
5.13 |
EESK uppmanar därför EU:s institutioner och de enskilda EU-medlemsstaterna att så långt det går begränsa de byråkratiska, formella och informella hinder som står i vägen för beviljandet av inresevisum till EU-länder för de vitryska medborgare som respekterar och inte bryter mot gällande lagar och reducera kostnaderna för att utfärda dem. Medlemsstaterna bör överväga möjligheter att underlätta beviljande av viseringar för humanitära och vetenskapliga syften och för studieändamål. Storleken på avgifterna bör stå i proportion till den lokala köpkraften i de enskilda länder där ansökan lämnas in. Man måste också se till att viseringssökande behandlas på ett värdigt sätt. Endast på så sätt kommer EU att sända ut en trovärdig signal till det vitryska samhället att avsikten att intensifiera de personliga kontakterna mellan EU:s och Vitrysslands medborgare är allvarligt menad. |
5.14 |
För det vitryska civila samhällets organisationer är partnerna från de nya EU-medlemsstaterna en värdefull källa till know-how och erfarenhet. Särskilt värdefulla är kunskaperna och erfarenheterna (även negativa) av övergången från ett totalitärt till ett demokratiskt system: arbetet med att anta övergångslagstiftning, utforma grundläggande demokratiska institutioner och principerna för hur rättsstaten fungerar, hur ett fritt och öppet civilt samhälle och oberoende medier fungerar, skapa balans i relationerna mellan den offentliga, privata och civila sektorn samt genomföra samhällsekonomiska reformer och reformer av statsapparaten (inklusive armén, polisen och domstolsväsendet). EU bör som helhet främja överföringen av denna övergångsrelaterade know-how till de vitryska organisationerna. |
5.15 |
Överföring av erfarenheter och kunskaper bör inte bara ske genom att man involverar människor i aktiviteter utanför Vitryssland. Man måste också ordna besök, anordna olika aktiviteter, seminarier, konferenser och rundabordssamtal med partner från EU-länderna på plats i Vitryssland. Man bör ge tillräckligt med utrymme och stöd åt arbetet och verksamheten i privata stiftelser som genomför och finansierar sådana projekt. Exempel på god praxis och lyckade modeller för liknande aktiviteter med ukrainska organisationer inom det civila samhället kan fungera som tydliga exempel värda att följa. |
Bryssel den 14 september 2006
Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs
ordförande
Anne-Marie Sigmund
(1) President Lukasjenko uppmanade i ett anförande den 26 maj 2006 till ”uppbyggnad av ett eget civilt samhälle”.
(2) Europeiska kommissionen, Country Strategy Paper, National Indicative Programme, s. 22. Bland dessa ägnar sig ca 10 % enbart åt politisk verksamhet.
(3) Agentura Belapan, 30 maj 2006.
(4) EU:s föranslutningsstrategi gjorde det möjligt för Slovakien att komma i fatt sina grannländer mycket snabbt. Slovakien låg några år efter i sin utveckling, jämfört med sina grannländer.
(5) Enligt en sociologisk opinionsundersökning förknippar endast 1,1 % av vitryssarna en förbättring av situationen inför framtiden med Europeiska unionen, och så många som 77,7 % med president Lukasjenko!
(6) T. ex. de särskilda EU-representanter som finns i Moldavien, Sudan och södra Kaukasus. Mer information om vilken roll och vilken betydelse EU:s särskilda representanter har finns under
http://www.consilium.europa.eu/cms3_fo/showpage.asp?id=263&lang=sv&mode=g
(7) En detaljerad beskrivning av dessa metoder och de människoovärdiga förfaranden som EU-medlemsstaternas representationer tillämpar mot vitryska viseringssökande (ordagranna citat av de sökande och en beskrivning av deras personliga erfarenheter) finns i en rapport från den polska Stefan Batory-stiftelsen: ”Visa Policies of European Union Member States. Monitoring Report”, Warszawa, juni 2006, http://www.batory.org.pl/english/intl/pub.htm.
Som illustration ett av citaten i rapporten: ”Nästan inget av konsulaten gjorde något för att skapa lämpliga villkor för dem som väntade utanför konsulatet, dvs. inget skydd mot regn eller snö eller höga eller låga temperaturer eller ens några sittplatser. Dessa till synes obetydliga problem förstoras när vi inser att väntetiden utanför byggnaden kan uppgå till en hel natt (fallet Frankrikes konsulat i Vitryssland)”.