3.2.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 28/35

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén har genom detta kommissionsmeddelande om ungdomspolitik tagit del av den europeiska ungdomspakten och utvecklingen av denna pakt. Kommissionens meddelande ger ramarna som kan tjäna som utgångspunkt för den framtida politikutvecklingen på områden som rör ungdomar inom EU.

1.2

Europas framtid hänger i allt högre grad på dess förmåga att främja samhällen som är barn- och ungdomsvänliga. Europeiska rådet antog Europeiska ungdomspakten vid vårmötet 2005 som en del av den reviderade Lissabonstrategin med fokus på tillväxt och arbetstillfällen. Därigenom erkände rådet nödvändigheten av att integrera ungdomarna i samhället och arbetslivet och bättre utnyttja deras potential för att EU åter ska få en stabil och hållbar tillväxt.

1.3

Mot bakgrund av den mängd olika utmaningar som ungdomar ställs inför i dagens samhälle har EESK under mer än ett decennium regelbundet gett sitt bidrag till arbetet med att utveckla ungdomspolitiken på EU-nivå (1). Kommittén har tagit initiativ till viktiga debatter på sådana nyckelområden som ungdomssysselsättning, social integration, utbildning, rörlighet, delaktighet och de icke-statliga organisationernas roll. Samtidigt är kommittén medveten om de utmaningar som EU för närvarande står inför och vikten av att förtroendet återskapas.

1.4

EESK rekommenderar att ungdomarna ställs i centrum i detta ramverk och både uppmuntras och ges utrymme att aktivt delta i politikarbetet. Att bidra till förändringar är en viktig motivationsfaktor för ungdomars engagemang. Medlemsstaterna och olika institutioner måste tillhandahålla de resurser, det stöd och de mekanismer som kan göra det lättare för ungdomar på samtliga nivåer att bli delaktiga i beslut och åtgärder som kommer att inverka på deras liv. Endast verkligt inflytande leder till verkligt ansvarstagande.

1.5

Mer än någonsin behöver EU ett fortlöpande engagemang från ungdomarnas sida i arbetet för att skapa ett integrerat, konkurrenskraftigt och säkert Europa som omfattar alla. För att kunna betyda något för ungdomar måste EU ha relevans för deras liv, och verkligen ta deras behov på allvar och göra något för dem på ett på ett synligt och kreativt sätt. Och för att ungdomspakten skall lyckas krävs det medverkan från alla berörda parter, framför allt ungdomsorganisationerna, de lokala och regionala myndigheterna och arbetsmarknadens parter. Vi stöder den tanke som högnivågruppen om framtiden för socialpolitiken i den utvidgade unionen framför i sin rapport, nämligen tanken på en ny pakt mellan generationerna, från en pakt som fokuserar på äldre och grundar sig på rädsla till en ny pakt som fokuserar på ungdomar och grundar sig på förtroende, och från rädsla till en process som alla tjänar på och som grundar sig på en positiv framtidsbild och en ny balans mellan generationerna.

1.6

EESK hoppas därför att detta kommissionsmeddelande, såväl på europeisk som på nationell nivå, kommer att lägga grunden till ett utökat partnerskap mellan beslutsfattare och ungdomar. Ett konkret och kontinuerligt engagemang från ungdomarnas och ungdomsorganisationernas sida när det gäller att utforma och genomföra politiken säkerställer att ungdomars verkliga behov lyfts fram och att de känner sig delaktiga i Lissabonprocessen.

2.1

Vid Europeiska rådets vårtoppmöte den 22–23 mars antog EU:s stats- och regeringschefer en ”Europeisk pakt för ungdomsfrågor” (2). I förslaget till en sådan pakt, som lades fram av regeringarna i Frankrike, Spanien, Sverige och Tyskland, urskildes fyra huvudområden: ungdomars utsatthet, behovet av ökad solidaritet mellan generationerna i ett samhälle med en åldrande befolkning, nödvändigheten av att ungdomarna får utbildning samt behovet av att öka samstämmigheten i politiken på samtliga de områden som rör ungdomar.

2.2

I sitt meddelande tar kommissionen upp en rad olika frågor och politikområden som har stor betydelse för EU:s ungdomar, och som även har identifierats som viktiga områden i kommissionens vitbok Nya insatser för Europas ungdom och i det påföljande rådsbeslutet av den 27 juni 2002, där ramarna för Europas ungdomspolitik lades fast.

2.3

Som en följd av slutsatserna från rådets vårtoppmöte antog kommissionen de s.k. integrerade riktlinjerna den 12 april (3). Detta paket med riktlinjer – som innehåller dels en rekommendation om allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken, dels ett förslag som har godkänts som grund för rådets beslut om sysselsättningsriktlinjer – skall tjäna som utgångspunkt för de nationella reformprogram för de kommande tre åren som skall utformas av medlemsstaterna.

2.4

I inledningen till riktlinjerna betonas vikten av att involvera relevanta intressenter i Lissabonstrategin, och det framhålls att medlemsstaterna såväl som EU bör ta vara på varje tillfälle att involvera lokala och regionala myndigheter, arbetsmarknadens parter och det civila samhället i samband med att de integrerade riktlinjerna genomförs.

2.5

De allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken fokuserar på hur den ekonomiska politiken kan bidra till att Lissabonmålen uppnås, medan sysselsättningsriktlinjerna framför allt är kopplade till den europeiska sysselsättningsstrategin och har till syfte att samordna medlemsstaternas sysselsättningspolitik. Det är i sysselsättningsriktlinjerna, med särskild hänvisning till den europeiska ungdomspakten, som vissa handlingslinjer i denna pakt inkorporerats i de integrerade riktlinjerna. I synnerhet två av riktlinjerna återspeglar innehållet i den europeiska ungdomspakten: riktlinje nr 18 som handlar om att skapa sysselsättningsmöjligheter för unga och minska ungdomsarbetslösheten, bättre balans mellan arbete, privatliv och barnomsorg; och riktlinje nr 23 som bl.a. handlar om att få ner antalet elever som lämnar skolan för tidigt samt ökat tillträde till grundläggande yrkesutbildning och till utbildning på sekundär- och högskolenivå, inbegripet lärlingsutbildning och utbildning i entreprenörskap. Vidare tar riktlinje nr 24 upp målsättningen att bredda utbudet av utbildningsmöjligheter och skapa förutsättningar för genomblickbarhet när det gäller kvalifikationer och för deras faktiska erkännande samt godkännande av icke-formella och informellt inhämtade kunskaper. I slutet av sysselsättningsriktlinjerna framhålls återigen att medlemsstaterna bör upprätta ett omfattande partnerskap för förändring, med deltagande av parlamentsorgan och relevanta aktörer, inbegripet på regional och lokal nivå.

2.6

I ungdomspakten lyfts ungdomsfrågorna fram inom vissa nyckelområden i Lissabonsstrategins partnerskap för tillväxt och sysselsättning, inte minst via EU-strategierna för sysselsättning och social integration, men även i arbetsprogrammet ”Utbildning 2010”, och en samstämmighet mellan initiativen på dessa områden efterlyses.

2.7

Pakten antogs samtidigt med att första fasen av genomförandet av vitboken ”Nya insatser för Europas ungdom” fullbordades. Denna vitbok hade antagits 2001 och därefter vidareutvecklats i rådets resolution som lades fram i juni 2002. I och med vitboken upprättades en ram för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet med syftet att verka för ett aktivt samhällsengagemang från ungdomarnas sida genom en öppen samordningsmetod som innebär att en ungdomsdimension förs in även på övriga politikområden.

2.8

I den form den slutgiltigt antogs vid Europeiska rådets vårtoppmöte betonar den Europeiska ungdomspakten vikten av att låta de unga européerna omfattas av en rad program och åtgärder som helt och hållet faller inom ramen för Lissabonstrategin och syftar till att förbättra ungdomars utbildning, rörlighet och yrkesmässiga och sociala integration samt att bidra till möjligheten att förena yrkes- och familjeliv. I den europeiska ungdomspakten framhålls även ambitionen att garantera samstämmighet mellan de initiativ som skall tas på dessa områden och att pakten skall utgöra utgångspunkt för en stabil och kontinuerlig kraftsamling till förmån för ungdomen. Dessutom påpekas att för att den europeiska ungdomspakten skall bli en framgång krävs medverkan från samtliga berörda parter, i synnerhet ungdomsorganisationer på nationell, regional och lokal nivå samt Europeiskt ungdomsforum, lokala och regionala myndigheter och arbetsmarknadens parter. Det föreslås att medlemsstaterna utformar handlingslinjer på tre olika områden: 1) sysselsättning, integration och befordringsmöjligheter, 2) utbildning och rörlighet, samt 3) möjlighet att förena yrkesliv med privatliv och familjeliv.

3.1

I samband med utarbetandet av detta yttrande anordnade EESK den 6 september 2005 en hearing med representanter för olika ungdomsorganisationer. Resultatet av denna hearing har inkorporerats i detta yttrande.

3.2

Att göra ungdomar delaktiga måste vara utgångspunkten för alla parter. All politik som är inriktad på ungdomar måste kännetecknas av den fundamentala principen om ungdomars delaktighet, en princip som fastställts på europeisk och internationell nivå (4). EESK välkomnar initiativet att anordna samråd med ungdomar på europeisk nivå, framför allt i form av ”ungdomsparlamentet” under 2005, men beklagar samtidigt att kommissionens meddelande inte ger tillräckligt konkreta anvisningar och rekommendationer för hur ungdomar och ungdomsorganisationer skall involveras och göras delaktiga på medlemsstatsnivå. EESK anmodar kommissionen och medlemsstaterna att använda sig av kreativare metoder för att nå ut till och arbeta tillsammans med ungdomar.

3.3

Kommittén vill understryka vikten av ungdomarnas oberoende och deras aktiva engagemang, inte bara på arbetsmarknaden utan även i samhället i övrigt. Ett aktivt deltagande i samhället från ungdomarnas sida och deras oberoende bör utgöra såväl en målsättning som en metod för att främja deras personliga utveckling, initiativförmåga och sociala integration, och även den sociala sammanhållningen i allmänhet.

3.4

Vi beklagar att kommissionens meddelande inte uttryckligen anger vilka mekanismer som konkret skulle kunna användas för att involvera ungdomar och deras organisationer. Under den hearing som hölls den 6 september 2005 och som nämns i punkt 3.1 framhöll exempelvis studentorganisationer att när ungdomar får ansvar för förvaltning av institutioner av allmänt intresse – t.ex. obligatoriska socialförsäkringar för studenter – innebär detta att ungdomar i allmänhet, och inte bara de som är organiserade, får ansvar och bli representerade. Vi anmodar kommissionen och medlemsstaterna att utforma och genomföra sin politik i partnerskap med ungdomar och ungdomsorganisationer och att fortsätta att involvera dessa i alla skeden. Samråd måste ske med ungdomar, ungdomsorganisationer och arbetsmarknadens parter i samband med att åtgärderna för ungdomspakten utformas inom de nationella Lissabonprogrammen samt då åtgärdernas genomförande följs upp.

3.5

EESK ser fram emot att ta del av kommissionens sammanfattande rapport (5) om hur långt medlemsstaterna kommit när det gäller ungdomars delaktighet som ett led i den öppna samordningsmetoden för ungdomsfrågor (6). Förhoppningsvis kommer denna sammanfattande rapport att innehålla exempel på välfungerande metoder som kan tillämpas även i andra medlemsstater.

3.6

Vi efterlyser ett förtydligande av den roll det civila samhällets organisationer, särskilt ungdomsorganisationerna, skall ha inom ramen för den öppna samordningsmetoden. Det bör påpekas att det i punkt 38 i slutsatserna från Europeiska rådets möte i Lissabon anges att också de icke-statliga organisationerna har en roll i den öppna samordningsmetoden (7). Tack vare den sakkunskap och de erfarenheter som EESK besitter kan kommittén spela en aktiv roll på detta område och bidra till att utveckla och inom sitt speciella område inrätta en mekanism för att involvera ungdomar och ungdomsorganisationer.

4.1

EESK välkomnar att man i pakten fäster särskild uppmärksamhet vid frågan om ungdomar och arbete. Ungdomspakten bör dock utformas och genomföras utifrån ett perspektiv där denna aspekt ses som ett viktigt mål i sig, och inte bara som en komponent i Lissabonstrategin. En framgångsrik Lissabonstrategi är visserligen av vikt för EU:s ungdomar, men ungdomarna är också viktiga för att Lissabonstrategin skall bli en framgång. Att investera i ungdomar är avgörande för att uppnå ökad tillväxt och sysselsättning, fortlöpande innovationer och starkare entreprenörskap. En förutsättning för att Lissabonprocessen skall fungera är att ungdomarna involveras i strategin och att de känner att målsättningarna tillhör och engagerar även dem.

4.2

På samma sätt är sysselsättningsfrågan en hjärtefråga för EU:s medborgare, och alla krafter måste sättas in för att bekämpa en arbetslöshet som är så oacceptabelt hög att den hotar sammanhållningen i vårt samhälle. (8) Arbetslösheten bland ungdomar i Europa är fortfarande mer än dubbelt så hög som den genomsnittliga arbetslösheten. Många unga lever under ett mycket påtagligt hot att bli arbetslösa alternativt försöker klara sig på en låg inkomst. För ungdomar från missgynnade miljöer, som tillhör en etnisk minoritet, är invandrare, har något funktionshinder och/eller är kvinna är riskerna för social marginalisering ännu högre. Allmänt sett berörs alla ungdomar av osäkra arbetsförhållanden, låga inkomster och beroende, en dramatisk situation som saknar motstycke men samtidigt ger nya möjligheter till solidaritet mellan ungdomar och i samhället, så att denna historiskt unika situation i Europa kan avhjälpas.

4.3

Ungdomar löper större risk att bli arbetslösa och, om de har arbete, att bli låginkomsttagare (9). Syftet med Lissabonstrategin är inte bara att skapa fler arbetstillfällen, utan även bättre arbetstillfällen. För att tillgång till arbetsmarknaden skall bli verklighet för varje ung människa är det nödvändigt att fästa större vikt vid frågor som lämplig utbildning, praktik och möjligheter för ungdomar att tillägna sig de färdigheter som krävs för deras personliga och yrkesmässiga utveckling och för att de skall kunna klara sig ekonomiskt. Det är också viktigt att skolutbildningen är så utformad att den ger dem möjlighet att planera sitt yrkesliv och framgångsrikt utnyttja mekanismerna för utbildning under hela yrkeslivet.

4.4

EESK betonar vikten av att vara medveten om de demografiska förändringarna i Europa och hänvisar till kommissionens grönbok om att hantera befolkningsförändringar. (10) Antalet 0–14-åringar kommer t.ex. att sjunka med 11 % mellan år 2000 och 2015, och sedan fortsätta att sjunka med 6 % fram till år 2030. Parallellt med denna förändring vill EESK även lyfta fram de sociala, kulturella och politiska förändringarna i Europa. De demografiska förändringarna handlar inte enbart om statistik och siffror. Vi måste anlägga ett vidare perspektiv i samband med att vi överväger vilken politik som bör föras och vilka åtgärder som bör vidtas. Högnivågruppen om framtiden för socialpolitiken i den utvidgade unionen påpekar med rätta att den demografiska situationen, som innebär att ungdomarnas andel i befolkningen kommer att minska åtminstone fram till 2025, ger nya möjligheter, eftersom den medför minskad efterfrågan på samhällsresurser och möjlighet till förbättringar på dessa områden utan ökade kostnader.

4.5

EESK anser därför att en europeisk pakt för och med ungdomar kan ha potential att åstadkomma betydande förbättringar i europeiska ungdomars levnadsvillkor och framtidsutsikter, samtidigt som en sådan pakt kan öka möjligheterna för ett effektivt genomförande av Lissabonstrategin.

5.1

EESK välkomnar Europeiska rådets slutsatser att EU:s ungdomar skulle gynnas av ett antal program och åtgärder som ingår som en integrerad del av den reviderade Lissabonstrategin.

5.2

I sitt meddelande anger kommissionen följande åtgärder inom ramen för de integrerade riktlinjerna som relevanta för att maximera effekterna av ungdomspakten:

5.3

Visserligen identifierar kommissionen i sitt meddelande insatser för var och en av ovanstående åtgärder, men det är med besvikelse som kommittén konstaterar att inga konkreta och mätbara mål sätts upp för vare sig medlemsstaterna eller kommissionen. Med tanke på att värdet av Europeiska unionen ifrågasätts av medborgarna är det extra viktigt att EU visar att man vidtar effektiva åtgärder. För att så skall kunna ske måste de mål som sätts upp vara tydliga och resultatinriktade.

5.4

De nationella regeringarna måste uppmuntras att kvantifiera sina mål och se till att tydliga mål sätts upp för de nationella reformprogrammen. Dessa mål skall inte bara omfatta de utmaningar som ungdomar ställs inför på de områden som identifierats, utan även t.ex. frågor som i avsevärd grad, om än indirekt, påverkar huruvida dessa mål kan uppnås. Bostadsfrågor och familjepolitiska frågor med särskild inriktning på nyblivna föräldrar är särskilt viktiga i detta sammanhang. Det är också viktigt med effektiva samordningsmekanismer, såväl på europeisk som nationell nivå, så att man uppnår samstämmighet i åtgärderna på samtliga områden.

5.5

EESK anser att följande mål bör inkluderas i medlemsstaternas nationella reformprogram inom ramen för Lissabonstrategin:

5.6

EESK vill uppmuntra kommissionen att fortsätta arbetet när det gäller erkännande av ungdomsarbete och ser fram emot de åtgärder som skall vidtas, bl.a. ”Ungdomspasset”. EESK anser emellertid att ”Ungdomspasset” inte ensamt räcker för ett ökat erkännande av. ungdomsarbete. Vi rekommenderar därför att kommissionen samarbetar med arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, företrädare för det formella utbildningssystemet och lämpliga icke-statliga organisationer för att ta fram en flexibel metod för att öka medvetenheten om det bidrag som ungdomsarbetet kan utgöra för ungdomars utveckling och de färdigheter, värderingar och inställningar som ungdomar skaffar sig genom ett aktivt engagemang i ungdomsorganisationer och ungdomsarbetsverksamhet. EESK skulle kunna underlätta denna process.

5.7

De europeiska länder som ligger högt på den lista över världens mest konkurrenskraftiga länder som upprättats av World Economic Forum uppvisar höga investeringsnivåer när det gäller socialpolitik och social trygghet, och de har också hög sysselsättning och låg fattigdom efter sociala transfereringar (12). Hållbara system för social trygghet, som baseras på solidaritetsprincipen och som utformats för att ge skydd mot de allvarligaste risker som en person kan utsättas för i livet, är en förutsättning för framgång.

5.8

EESK anser att situationen för ungdomar i landsbygdsområden och i fattiga områden i städerna måste uppmärksammas i högre grad. Ungdomar missgynnas ofta på grund av var de bor. I många landsbygdsområden och fattiga områden i städerna har ungdomar inte tillgång till högkvalitativ utbildning, rörlighet, hälso- och sjukvård, fritidsaktiviteter och arbetstillfällen eller möjlighet att delta i det civila samhället. Särskilda åtgärder bör vidtas för att säkerställa att ungdomar i vissa geografiska områden fullt ut kan dra nytta av de möjligheter som finns och bestämma över sina egna liv. Att bo i ett avsides beläget landsbygdsområde innebär ofta för ungdomarna att de inte har så god tillgång till information, särskilt när det gäller vilka möjligheter som finns.

5.9

EESK välkomnar förslaget om att under 2005 inleda en studie om kraftigt missgynnade ungdomars sociala integration. Medlemsstaterna måste dock ta sig an utmaningen att eliminera barnfattigdomen och sätta upp direkta målsättningar. För att kunna möta denna utmaning krävs ett heltäckande och kontinuerligt åtgärdsprogram som ges de resurser som krävs och som beaktar barnfattigdomens mångfacetterade natur. Barnfattigdom får allvarliga följder för barn på en hel rad olika områden, t.ex. när det gäller hälsa och utbildning, och även för barnets möjligheter att någonsin komma ur fattigdomsfällan. Medlemsstaterna måste omedelbart vidta åtgärder på samtliga områden som dessa frågor berör.

5.10

Kommissionen arbetar redan för en integrering av frågor om funktionshinder, något som uttryckligen slås fast i den europeiska handlingsplanen för lika möjligheter för personer med funktionshinder, som antogs 2003 (13). Kommissionen har sålunda förpliktigat sig att bekämpa diskriminering i all sin verksamhet. Att anlägga ett funktionshinderperspektiv på all politik är en förutsättning för att man skall kunna garantera att personer med funktionshinder fullt ut och på lika villkor skall kunna integreras i samhället. För att funktionshindrade ungdomar helt och fullt skall kunna omfattas av ungdomspolitiken vill EESK betona att följande faktorer bör tas upp i meddelandet: möjlighet att delta på lika villkor i de aktiviteter som ingår i ungdomsprogrammet, lika tillgång till information om ungdomspolitiken och ungdomsprojekt samt olika upplysningsåtgärder.

5.11

Ungdomar utgör ingen homogen grupp. EESK rekommenderar därför att man utformar den nationella politiken på ett tillräckligt differentierat sätt och anpassar den efter både arbetsmarknadens och den enskilde individens behov. Kommittén rekommenderar samtidigt kommissionen att analysera de europeiska ungdomarnas situation och behov.

6.1

EESK ser positivt på att kommissionen tar med frågan om aktivt medborgarskap för ungdomar i detta initiativ, trots att denna fråga inte ingår i den europeiska ungdomspakten. EESK stöder kommissionens förslag att bibehålla och befästa de fyra nuvarande målsättningarna rörande delaktighet, information, utbudet av volontärverksamhet och kunskaperna på ungdomsområdet. Vi vill dock understryka hur viktigt det är att se till att fokus för den öppna samordningsmetoden nu läggs på att få fram konkreta resultat. Så snart brister kan påvisas i den öppna samordningsmetodens system och process måste de därför uppmärksammas och åtgärdas.

6.2

EESK ser positivt på att medlemsstaterna skall inkomma med rapporter om de gemensamma målen för delaktighet och information senast i slutet av 2005, samt att det under 2006 kommer att läggas fram rapporter om volontärverksamhet och förbättrade kunskaper på ungdomsområdet. Vi efterlyser emellertid ett utökat partnerskap och vill lyfta fram värdet av att samtliga intressenter involveras, i synnerhet ungdomar och ungdomsorganisationer, i samband med att de nationella resultatrapporterna sammanställs. För öppenhetens skull är det dessutom viktigt att utarbetandet av dessa rapporter sker offentligt eller åtminstone att de finns tillgängliga för allmänheten när de läggs fram. Man bör även uppmuntra och ge finansiellt stöd åt icke-statliga organisationer så att de kan göra egna utvärderingar av processen inom ramen för den öppna samordningsmetoden.

6.3

Det civila samhällets organisationer och arbetsmarknadens parter utgör en integrerad del av varje pluralistisk demokrati. Ungdomsorganisationerna har en viktig roll i detta sammanhang för att främja ett aktivt medborgarskap och delaktighet. Detta gör de genom att arbeta direkt med och för ungdomar för att bygga upp ungdomarnas individuella färdigheter och självförtroende, så att dessa kan nå sin fulla potential och åtnjuta maximal levnadsstandard och livskvalitet. Dessa organisationer arbetar på gräsrotsnivå med lokala frågor med stöd från individer och grupper i närområdet. De arbetar även med att främja och bygga upp ungdomars förmåga att ta till vara sina intressen. Icke-statliga ungdomsorganisationer bör ges tillräckligt finansiellt stöd och erkännande samt möjligheter att delta som fullvärdiga aktörer i beslutsfattandet och i samhället på alla nivåer.

6.4

I samband med de diskussioner som förts om representativiteten för det europeiska civila samhällets organisationer i den sociala dialogen har EESK redan vid flera tillfällen (14) betonat att det endast är en klart och tydligt etablerad representativitet som kan ge det civila samhällets aktörer rätt att delta fullt ut i processen då gemenskapsbesluten utformas och förbereds, vilket är fallet för arbetsmarknadens parter i den europeiska sociala dialogen.

6.5

Kommittén noterar med besvikelse att det främsta bidraget från volontärarbetarna som kommissionen lyfter fram hänför sig till deras roll i samband med naturkatastrofer. Denna roll är visserligen viktig, men EESK anser att kommissionen och medlemsstaterna borde ge sitt erkännande till och lyfta fram det fortlöpande volontärarbete som hela tiden utförs inom en mängd olika icke-statliga organisationer på lokal, regional, nationell och europeisk nivå. Kommittén uppmanar särskilt medlemsstaterna att främja volontärverksamheten bland annat genom en lämplig skattepolitik. Vi vet nämligen att denna verksamhet inte bara uppfyller ungdomars psykologiska och moraliska behov utan också gör det möjligt att utveckla otaliga sociala tjänster och omsorgstjänster och även sänka kostnaderna för dessa.

6.6

EESK beklagar att de åtgärder som föreslås är minimala och saknar tydliga mål. Man har sålunda försummat tillfället att främja utvecklingen för denna nyckelkomponent.

6.7

EU:s program har en viktig roll att spela genom att bidra till att målsättningarna för den öppna samordningsmetoden och den europeiska ungdomspakten uppfylls, samt genom att främja ungdomarnas engagemang på övriga politikområden som angår dem. EESK delar kommissionens åsikt att projekt som uppmuntrar ungdomar att bli aktiva och engagerade medborgare och som har till syfte att hjälpa till att utveckla deras kompetens bör tas fram på lokal, regional, nationell och europeisk nivå inom ramen för de olika EU-programmen. Många program skulle visserligen kunna användas i detta syfte redan nu, men det finns ett behov av att främja utnyttjandet av dessa program av och för ungdomar och ungdomsorganisationer samt av att göra programmen ungdomsvänligare. EU:s olika program, inte minst Europeiska socialfonden och strukturfonderna, ger utmärkta möjligheter att föra ungdomspolitiken vidare från det retoriska stadiet till konkret handling. De olika projekt som genomförs i syfte att förbättra levnadsvillkoren eller sysselsättningsmöjligheterna för ungdomar är ofta för små för att kunna få stöd ur dessa fonder. Kommissionen och medlemsstaterna bör därför samarbeta med ungdomsorganisationerna för att göra det lättare att finansiera projekt till förmån för ungdomar inom EU via olika EU-program.

6.8

EESK menar att EU-programmet Ungdom är det program som har störst potential att stärka ungdomars personliga och sociala utveckling och främja ett aktivt medborgarskap. Vi välkomnar initiativet att inrätta ett nytt program med beteckningen ”Aktiv ungdom” för perioden 2007–2013 och kommer även fortsättningsvis att delta aktivt i förberedelseprocessen. Med tanke på den utökning som detta program innebär och det ökade intresset för programmet från ungdomarnas sida vill vi starkt uppmana rådet att stödja förslaget att öka anslagen något för detta program så att de uppgår till 1,2 miljarder euro. Dessutom bör samråd om programmets genomförande hållas regelbundet med ungdomar, EU:s ungdomsorganisationer och det europeiska ungdomsforumet. EESK vill uppmana de nationella ekonomiska och sociala råden att delta i innovativa projekt i syfte att göra det lättare för de unga att delta i nationella samrådsförfaranden. Det är också viktigt att de utbyter bästa praxis när det gäller frågan om ungdomarnas plats i deras organisationer.

7.1

EESK stöder kommissionens förslag att i första hand fokusera på de politikområden som omfattas av den europeiska ungdomspakten. Icke desto mindre vill vi understryka behovet av en integrerad och sektorsövergripande ungdomspolitik i samband med att åtgärder utformas när det gäller ungdomsfrågor.

7.2

Ett horisontellt sätt att se på åtgärdspolitiken säkerställer en mer samordnad och effektiv strategi. Medlemsstaterna samråder regelbundet med arbetsgivarorganisationer och fackförbund i samband med att t.ex. riktlinjer för sysselsättningspolitiken skall utformas. På samma sätt måste medlemsstaterna samråda med ungdomarna och deras organisationer när det gäller politik som rör dem.

7.3

I ett yttrande på eget initiativ med titeln ”Problemet med den tilltagande fetman i EU – vilken roll spelar de olika parterna i det civila samhället och vilket ansvar har de?” (15) konstaterar kommittén att över 14 miljoner barn är överviktiga i EU, varav 3 miljoner är kraftigt överviktiga. Ännu mer oroande är att detta antal ökar med 400 000 varje år. EESK uppmanar till gemensamma insatser från samtliga intressenters sida, däribland även ungdomarna själva.

7.4

Kommittén ställer sig bakom kommissionens stora intresse för insatser som rör barns och ungdomars hälsa och särskilt en livsföring som främjar en god hälsa. EESK anser att sådana insatser ses som viktiga och angelägna av allmänheten, och begär därför att initiativet till stöd för dessa ansatser, som är planerat till 2006, flyttas fram till 2005, bland annat med hänsyn till redan pågående samråd och initiativ.

7.5

EESK vill uppmuntra till att det inom det sjunde forskningsramprogrammet bedrivs forskning om vilka effekter ungdomars medverkan i den representativa demokratin och i volontärverksamhet kan få. En sådan rapport skulle kunna ge kunskaper om effekterna av delaktighet.