20.3.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 66/69

—

med beaktande av de mål om att konsolidera demokratin och de politiska friheterna i Ryska federationen, vilka inskrivits i avtalet om partnerskap och samarbete mellan å ena sidan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater och å andra sidan Ryska federationen (1), ett avtal som trädde i kraft 1997 och löpte ut 2007,

—

med beaktande av samrådet om mänskliga rättigheter mellan EU och Ryssland,

—

med beaktande av EU:s och Rysslands mål, vilka fastställdes i det gemensamma uttalandet efter det elfte toppmötet EU-Ryssland i Sankt Petersburg den 31 maj 2003, om att inrätta ett gemensamt ekonomiskt område, ett gemensamt område av frihet, säkerhet och rättvisa, ett gemensamt område för samarbete på den externa säkerhetens område och ett gemensamt område för forskning och utbildning, med inbegripande också av kulturella aspekter,

—

med beaktande av sina tidigare resolutioner om Ryssland och framför allt sin resolution av den 25 oktober 2006 om förbindelserna mellan EU och Ryssland efter mordet på den ryska journalisten Anna Politkovskaja (2), sin resolution av den 26 april 2007 (3), sin resolution av den 14 november 2007 om toppmötet mellan EU och Ryssland i Mafra (4) samt sin resolution av den 13 december 2006 om toppmötet mellan EU och Ryssland i Helsingfors den 24 november 2006 (5),

—

med beaktande av artikel 115.5 i arbetsordningen och av följande skäl:

A.

Ett utvidgat samarbete och ett gott grannskapsförhållande mellan EU och Ryssland är av yttersta vikt för stabilitet, säkerhet och välstånd i hela Europa. Det avtal om strategiskt partnerskap som ingåtts mellan EU och Ryska federationen är fortfarande av yttersta vikt för att samarbetet mellan de bägge partnerna ska vidareutvecklas och intensifieras, framför allt inom samarbetsområden som politik, säkerhet, ekonomi och energi, men också med tanke på respekten för rättsstatsprincipen, demokratiska principer och förfaranden och de grundläggande mänskliga rättigheterna.

B.

Ryska federationen är vid sidan av sitt medlemskap i FN också fullvärdig medlem av Europarådet och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), och har därför åtagit sig att följa principerna om demokrati och demokratiska val, samt respektera principerna om yttrande- och föreningsfrihet, såsom de fastställts av dessa organisationer. Dessa principer utgör även grunden för det strategiska partnerskapet mellan EU och Ryssland.

C.

OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter, (ODIHR), har i uppgift att övervaka att internationella normer för politiska val följs (men blev tvungen att inställa sitt planerade valövervakningsuppdrag i Ryssland på grund av de snäva begränsningar som Rysslands regering omgärdat observatörernas verksamhet med.

D.

Ledaren för observatörerna från Europarådets parlamentariska församling förklarade att det inte skett någon förbättring i fråga om kandidaternas möjligheter att på lika villkor komma till tals i massmedierna, vilket gjorde att man kunde fråga sig om valen över huvud taget var rättvisa.

E.

Den f.d. premiärministern Mihail Kasjanov, som nu är ledare för Folkets demokratiska union, registrerade sig som kandidat den 14 december 2007, men hans kandidatur ogiltigförklarades sedermera av centrala valnämnden i Ryssland, som hävdade att alltför många av de två miljoner namnteckningar som gjorts till stöd för honom var förfalskade. Mikhail Kasjanov överklagade till högsta domstolen som emellertid avvisade överklagandet den 6 februari 2008.

F.

Enligt uppgifter från ledande krafter inom oppositionen har de ryska myndigheterna i slutspurten av valrörelsen inför parlaments- och presidentvalet ökat påtryckningarna på oppositionella grupper och icke-statliga organisationer för att förmå dem att avhålla sig från all verksamhet riktad mot presidenten och regeringen samt för att hindra massmedierna att rapportera om någon sådan verksamhet.

G.

Demokratin har försvagats i Ryssland, framför allt genom att alla större TV-stationer och flertalet radiostationer underställts regeringens kontroll samt genom att självcensuren vunnit ökat insteg i pressen, nya begränsningar utfärdats för rätten att ordna offentliga demonstrationer och klimatet för de icke-statliga organisationerna blivit kärvare.

H.

Den 3 mars 2008 organiserade en koalition av oppositionspartier som går under namnet ”Det andra Ryssland” en ”oliktänkandets marsch” för att protestera mot det ryska presidentvalet den 2 mars 2008. De kommunala myndigheterna hade vägrat tillåta denna protest under förebärande av att den kremlvänliga gruppen ”Unga Ryssland” redan hade planerat möten på alla större mötesplatser i huvudstaden. ”Det andra Ryssland” beslutade att likafullt genomföra marschen och tillkännagav sin avsikt att överklaga myndigheternas beslut.

I.

Ett flertal protesterande bland oppositionen kom att gripas när kravallpolisen och milisen, utrustad med hjälmar och kravallsköldar, slog ner mötet på Turgenjev-torget i centrala Moskva. Bland dem som greps märktes ledaren för Högerkrafternas union, Nikita Belych. Ledaren för partiet Jabloko i Sankt Petersburg, Maksim Reznik, greps också.

1.

Europaparlamentet fördömer polisens, kravallpolisens och milisens oproportionerliga användande av våld mot demonstranterna den 3 mars 2008 i Moskva, och uppmanar myndigheterna att undersöka händelserna och ställa de ansvariga inför rätta.

2.

Europaparlamentet kräver att alla de demonstranter som fortfarande hålls fängslade omedelbart frisläpps.

3.

Europaparlamentet beklagar framför allt att slutspurten inför presidentvalet kännetecknats av att oppositionskandidaterna behandlats i strid med lagen, och beklagar att valen inte kommit att användas för att stärka demokratin och rättsstaten i Ryssland.

4.

Europaparlamentet beklagar att Rysslands myndigheter ansåg OSSE/ODIHR:s planerade övervakningsuppdrag som en inblandning i Rysslands inre angelägenheter, och uttrycker sitt starka för detta uppdrags viktiga arbete samt erinrar Ryssland om vad landet påtagit sig och vilket ansvar det iklätt sig såsom medlem av OSSE och Europarådet, också i fråga om föreningsrätten och rätten att hålla fredliga demonstrationer.

5.

Europaparlamentet gläder sig över att Rysslands nyvalde president förklarat att han tänker verka för att garantera rättsstatsprincipen och demokratin, och uttrycker sin förhoppning om att han kommer att prioritera fördjupade relationer med Europeiska unionen.

6.

Europaparlamentet uppmanar Rysslands nyvalde president att ompröva behandlingen av offentliga personer i fängsligt förvar (bland dem Mihail Chodorkovski och Platon Lebedev), vilka av flertalet iakttagare anses ha satts i fängelse av politiska skäl. Parlamentet understryker att detta skulle stärka Rysslands myndigheters trovärdighet och bidra till ett ännu närmare partnerskap mellan Ryssland och Europeiska unionen.

7.

Europaparlamentet uppmanar med kraft rådet och medlemsstaterna att på alla nivåer i dialogen med Ryssland högprioritera Rysslands fullständiga respekt för Europeiska domstolen för mänskliga rättigheters domar.

8.

Europaparlamentet uppmanar Rysslands president och regering att tillsammans med Europeiska unionen skapa de förutsättningar som behövs för att förhandlingarna om ett nytt avtal om partnerskap och samarbete mellan EU och Ryssland snabbt ska komma i gång, och understryker än en gång i detta avseende att respekten för rättsstatsprincipen, demokratin och de mänskliga rättigheterna måste vara en väsentlig del av varje kommande avtal med Ryska federationen.

9.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas och Ryska federationens regeringar och parlament, samt till Ryska federationens president och till Europarådet och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa.