Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Konsumentinformation, ångerrätt och andra konsumenträttigheter

 

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Direktiv 2011/83/EU om konsumenträttigheter

Direktiv (EU) 2019/2161 om ändring av direktiv 2011/83/EU vad gäller bättre upprätthållande och modernisering av unionens konsumentskyddsregler

Direktiv (EU) 2023/2673 om ändring av direktiv 2011/83/EU vad gäller avtal om finansiella tjänster som ingåtts på distans och om upphävande av direktiv 2002/65/EG

Direktiv (EU) 2024/825 om ändring av direktiven 2005/29/EG och 2011/83/EU vad gäller mer konsumentmakt i den gröna omställningen genom bättre skydd mot otillbörliga affärsmetoder och bättre information

VILKET SYFTE HAR DIREKTIVEN?

  • Direktiv 2011/83/EU syftar till att
    • förbättra konsumentskyddet genom att harmonisera flera viktiga aspekter i den nationella lagstiftningen om avtal mellan konsumenter och näringsidkare,
    • underlätta handeln mellan Europeiska unionens (EU) medlemsstater, särskilt för konsumenter som handlar på nätet.
  • Direktivet ersätter direktivet om distansförsäljning (direktiv 97/7/EG) och direktivet om hemförsäljning (direktiv 85/577/EEG).
  • Genom direktiv (EU) 2019/2161 om bättre upprätthållande och modernisering av unionens konsumentskyddsregler ändras direktiv 2011/83/EU och andra direktiv. Ändringarna ökar skyddet för EU:s konsumenter på flera områden, såsom inköp via marknadsplatser online*, insyn i prisanpassningen* och rangordningen av onlineerbjudanden och konsumenträttigheter när ”kostnadsfria” onlinetjänster används.
  • Mot bakrund av den snabba tillväxten av finansiella tjänster som genomförs på distans (online eller per telefon) ändras direktiv (EU) 2023/2673 genom tillägg av ett kapitel om bestämmelserna kring sådana kontrakt. Genom förordningen upphävs direktiv 2002/65/EC (se sammanfattning), den befintliga lagstiftningen från den 18 juni 2026 som behandlar aspekter avseende konsumentskydd vid distansförsäljning av finansiella tjänster.
  • Ytterligare bestämmelser infördes 2024 genom ändringsdirektiv (EU) 2024/825 om att anpassa direktiv 2011/83/EU till den gröna omställningen och den cirkulära ekonomin.

VIKTIGA PUNKTER

Tillämpningsområde

  • Med vissa undantag, såsom hälso- och sjukvård och socialtjänst (och finansiella tjänster fram till juni 2026), omfattar direktiv 2011/83/EU ett brett spektrum av avtal som ingås mellan näringsidkare och konsumenter, bland annat köpeavtal *, tjänsteavtal *, avtal för digitalt innehåll online eller digitala tjänster samt avtal om tillhandahållande av vatten, gas, el och fjärrvärme.
  • Direktivet gäller avtal som ingås på försäljningsställen och avtal som ingås utanför fasta affärslokaler (t.ex. i konsumentens hem) eller på distans (t.ex. online), samt avtal enligt vilka näringsidkaren tillhandahåller eller åtar sig att tillhandahålla en digital tjänst * eller digitalt innehåll * till konsumenten, och konsumenten tillhandahåller eller åtar sig att tillhandahålla personuppgifter *.
  • I direktivet fastställs också ytterligare informationskrav för leverantörer av marknadsplatser online när det gäller avtal som konsumenter ingår med leverantörer på marknadsplatsen. Dessutom fastställs bestämmelser om öppenhet och insyn i prisanpassningen och rangordningen av onlineerbjudanden och konsumenträttigheter när ”kostnadsfria” onlinetjänster används.

Informationskrav

  • Innan ett avtal ingås måste näringsidkaren förse konsumenten med information som formuleras på ett tydligt och lättförståeligt sätt om t.ex.
    • näringsidkarens identitet och kontaktuppgifter,
    • produktens huvudsakliga egenskaper, och
    • de tillämpliga villkoren, inbegripet betalningsvillkor, leveranstid, avtalets fullgörande och löptid samt uppsägningsvillkor.
  • I butiker måste information som inte redan framgår tillhandahållas.
  • Informationskraven, särskilt de som gäller ångerrätten, är mer detaljerade för avtal som ingås på distans (t.ex. via internet, telefon eller postorder) samt för avtal som ingås utanför fasta affärslokaler (t.ex. då en försäljare besöker konsumentens hem).
  • Det finns särskilda informationskrav för avtal som ingås på marknadsplatser online. Marknadsplatser online är skyldiga att
    • informera konsumenterna om huruvida tredjepartsleverantören är en näringsidkare eller icke-näringsidkare (konsument),
    • varna konsumenten om att EU:s konsumentskyddsregler inte kan tillämpas på avtal som ingåtts med icke-näringsidkare och
    • förklara vem som är ansvarig för fullgörandet av avtalet: tredjepartsnäringsidkaren eller själva marknadsplatsen online.
  • Näringsidkare måste informera konsumenterna när priset har personanpassats på grundval av automatiserat beslutsfattande.
  • Genom direktiv (EU) 2024/825 ändras direktiv 2011/83/EU och nya bestämmelser införs för att säkerställa att konsumenterna på försäljningsstället informeras om hållbarhet och reparerbarhet hos produkterna som de avser att köpa. Denna information är ämnad att hjälpa dem välja mer hållbara alternativ. Näringsidkare blir skyldiga att ge konsumenterna följande information före köp:
    • En påminnelse om den rättsliga överensstämmelsegarantin för varor och dess huvuddrag, inbegripet att dess varaktighet är minst två år, tydligt angiven med ett harmoniserat meddelande.
    • Om en tillverkare utan kostnad erbjuder en garanti för produktens hållbarhet som täcker hela varan och har en varaktighet på minst två år, och förutsatt att producenten meddelar näringsidkaren om detta, måste näringsidkaren informera konsumenten via den harmoniserade etiketten.
    • När det gäller digitalt innehåll och digitala tjänster ska en påminnelse om rättslig överensstämmelsegaranti visas.
    • En påminnelse om förekomsten av och villkoren för garantiservice och produktgarantier.
    • När det gäller varor som innehåller digitala element, digitalt innehåll och digitala tjänster ska minimiperioden under vilken tillverkaren eller leverantören tillhandahåller programvaruuppdateringar anges.
  • När det gäller distansavtal innebär ändringsdirektiv (EU) 2024/825 att näringsidkare måste informera konsumenterna om betalnings- och leveransvillkor, inklusive miljövänliga leveransalternativ, och hur klagomål i tillämpliga fall hanteras.
  • Europeiska kommissionen kommer att anta genomförandeakter som specificerar utformningen av och innehållet i de harmoniserade meddelanden och etiketter som används för att informera konsumenterna om deras rättigheter.

Finansiella tjänster till konsumenter

I ändringsdirektiv (EU) 2023/2673 införs bestämmelser om finansiella tjänster till konsumenter, bland annat vad gäller följande:

  • Förhandsinformation som näringsidkare måste lämna till konsumenterna innan de undertecknar ett avtal. Konsumenterna måste få tillräckligt med tid för att ta in och förstå denna information, och jämföra den med andra produkter, så att de kan fatta ett välgrundat beslut. I detta avseende har medlemsstaterna möjlighet att införa strängare nationella bestämmelser.
  • Konsumenternas rätt att begära mänsklig medverkan för att bättre förstå vad ett avtal innebär i förhållande till deras ekonomiska situation, om en näringsidkare använder onlineverktyg som t.ex. chattbotar.
  • Kravet på medlemsstaterna att införa åtgärder som begränsar användningen av vilseledande gränssnitt (gränssnitt som lurar användarna att göra saker som de inte haft för avsikt att göra) i syfte att påverka konsumenternas val.
  • Tillägg till direktiv 2011/83/EU av ett ”säkerhetsnät” för finansiella tjänster som är undantagna från annan lagstiftning i denna sektor eller endast delvis omfattas av den.

Ångerrätt

  • Konsumenten kan frånträda distansavtal och avtal utanför fasta affärslokaler inom 14 dagar efter leverans av varorna * eller ingående av tjänsteavtalet, med vissa undantag, utan någon förklaring eller kostnad. Det räcker att konsumenten fyller i en standardblankett från handlaren för utövande av ångerrätten. Om konsumenten inte informeras om sina rättigheter förlängs ångerfristen med 12 månader.
  • Undantag görs i flera fall, t.ex. för varor som kan försämras eller bli för gamla, förslutna varor som öppnats av konsumenten och som av hälsoskydds- eller hygienskäl inte kan lämnas tillbaka samt hotellreservationer och biluthyrningstjänster som ska tillhandahållas en bestämd dag. Undantag görs också i vissa fall för avtal om tillhandahållande av digitalt innehåll som inte levereras på ett fysiskt medium om utförandet har påbörjats. När avtalet har frånträtts måste konsumenten avstå från att använda det digitala innehållet eller den digitala tjänsten och från att göra dem tillgängliga för tredje part.
  • I och med ändringsdirektiv (EU) 2023/2673 kan konsumenter tillämpa sin ångerrätt på alla avtal som ingåtts på distans, eftersom leverantörer måste se till att deras gränssnitt erbjuder en lättförståelig ångringsfunktion.

Inga omotiverade betalningsavgifter eller ytterligare kostnader

  • Näringsidkare får inte ta ut avgifter från konsumenter för användningen av ett betalningsmedel som överstiger handlarens kostnader för användningen av detta betalningsmedel. Enligt betaltjänstdirektivet (direktiv (EU) 2015/2366 – se sammanfattning) är det i många fall fullständigt förbjudet att ta ut sådana avgifter.
  • Då en konsument kontaktar en handlare via telefon för att ställa frågor eller framföra klagomål om det avtal som ingåtts ska denne inte betala mer än normaltaxan för telefonsamtal.
  • Näringsidkare måste ha konsumentens uttryckliga samtycke när de erbjuder ytterligare betaltjänster. Förifyllda kryssrutor på en beställningsblankett får inte användas för att få konsumenten att köpa sådana tjänster.

Sanktioner

  • Enligt direktiv 2011/83/EU ska EU-länderna införa effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner vid överträdelser av nationella bestämmelser som införlivar direktivet. Det innehåller även en förteckning över kriterier som ska tillämpas när dessa sanktioner åläggs.
  • När medlemsstaterna, vid samordnade åtgärder mot allvarliga gränsöverskridande överträdelser, ska ålägga sanktioner i enlighet med förordning (EU) 2017/2394 (se sammanfattning), ska de se till att detta omfattar möjligheten att antingen ålägga böter genom administrativa förfaranden eller att inleda rättsliga förfaranden för åläggande av böter, eller bådadera, där det högsta bötesbeloppet uppgår till minst 4 % av näringsidkarens årliga omsättning i berörda medlemsstater. Om böter ska åläggas i enlighet med förordning (EU) 2017/2394, men inga uppgifter om näringsidkarens årliga omsättning finns tillgängliga, måste medlemsstaterna möjliggöra åläggande av böter med ett högsta belopp om minst 2 miljoner euro.

VILKEN PERIOD GÄLLER BESTÄMMELSERNA FÖR?

  • Direktiv 2011/83/EU skulle ha införlivats i medlemsstaternas nationella lagstiftning senast den 13 december 2013. Det tillämpas på avtal som ingås efter den 13 juni 2014.
  • Ändringsdirektiv (EU) 2019/2161 skulle ha införlivats i nationell lagstiftning senast den 28 november 2021 och har gällt sedan den 28 maj 2022.
  • Ändringsdirektiv (EU) 2023/2673 ska införlivas i nationell lagstiftning senast den 19 december 2025 och gäller från och med den 19 juni 2026.
  • Ändringsdirektiv (EU) 2024/825 ska införlivas i nationell lagstiftning senast den 27 mars 2026 och gäller från och med den 27 september 2026.

BAKGRUND

Mer information finns här:

VIKTIGA BEGREPP

Marknadsplats online. En tjänst som använder programvara, inklusive en webbplats, en del av en webbplats eller en applikation, som drivs av en näringsidkare eller för dennes räkning och som gör det möjligt för konsumenter att ingå distansavtal med andra näringsidkare eller konsumenter.
Prisanpassning. När en näringsidkare sätter olika priser för enskilda konsumenter eller konsumentgrupper baserat på en automatisk analys av dessa konsumenters preferenser och betalningsvilja.
Köpeavtal. Varje avtal enligt vilket näringsidkaren överlåter eller åtar sig att överlåta äganderätten till varor till konsumenten, inbegripet avtal som omfattar både varor och tjänster.
Tjänsteavtal. Andra avtal än köpeavtal enligt vilka näringsidkaren tillhandahåller eller åtar sig att tillhandahålla konsumenten en tjänst, inbegripet en digital tjänst.
Digital tjänst. Detta är

  • en tjänst som gör det möjligt för konsumenten att skapa, bearbeta, lagra eller få tillgång till uppgifter i digital form, eller
  • en tjänst som gör det möjligt att utbyta eller interagera på annat sätt med uppgifter i digital form som laddas upp eller skapas av konsumenten eller av andra användare av den tjänsten.

Digitalt innehåll. Uppgifter som framställs och tillhandahålls i digital form.
Personuppgifter. Uppgifter om en identifierad person eller en person som kan identifieras.
Varor. Dessa är

  • alla lösa saker, inklusive vatten, gas och elektricitet när de säljs i begränsad volym eller bestämd kvantitet,
  • alla lösa saker som integrerar eller är sammankopplade med digitalt innehåll eller en digital tjänst på ett sådant sätt att frånvaron av det digitala innehållet eller den digitala tjänsten gör att varorna inte fungerar (varor med digitala delar).

HUVUDDOKUMENT

Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU av den 25 oktober 2011 om konsumenträttigheter och om ändring av rådets direktiv 93/13/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/44/EG och om upphävande av rådets direktiv 85/577/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG (EUT L 304, 22.11.2011, s. 64).

Fortlöpande ändringar av direktiv 2011/83/EU har införlivats i originaltexten. Denna konsoliderade version har endast dokumentationsvärde.

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2161 av den 27 november 2019 om ändring av rådets direktiv 93/13/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 98/6/EG, 2005/29/EG och 2011/83/EU vad gäller bättre upprätthållande och modernisering av unionens konsumentskyddsregler (EUT L 328, 18.12.2019, s. 7).

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/2673 av den 22 november 2023 om ändring av direktiv 2011/83/EU vad gäller avtal om finansiella tjänster som ingåtts på distans och om upphävande av direktiv 2002/65/EG (EUT L, 2023/2673, 28.11.2023).

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/825 av den 28 februari 2024 om ändring av direktiven 2005/29/EG och 2011/83/EU vad gäller mer konsumentmakt i den gröna omställningen genom bättre skydd mot otillbörliga affärsmetoder och bättre information (EUT L, 2024/825, 6.3.2024).

ANKNYTANDE DOKUMENT

Kommissionens tillkännagivande – Vägledning om tolkningen och tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU om konsumenträttigheter (EUT C 525, 29.12.2021, s. 1).

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/771 av den 20 maj 2019 om vissa aspekter på avtal om försäljning av varor, om ändring av förordning (EU) 2017/2394 och direktiv 2009/22/EG samt om upphävande av direktiv 1999/44/EG (EUT L 136, 22.5.2019, s. 28).

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/770 av den 20 maj 2019 om vissa aspekter på avtal om tillhandahållande av digitalt innehåll och digitala tjänster (EUT L 136, 22.5.2019, s. 1).

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén – En ny giv för konsumenterna (COM(2018) 183 final, 11.4.2018).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2017/2394 av den 12 december 2017 om samarbete mellan de nationella myndigheter som har tillsynsansvar för konsumentskyddslagstiftningen och om upphävande av förordning (EG) nr 2006/2004 (EUT L 345, 27.12.2017, s. 1).

Se den konsoliderade versionen.

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2302 av den 25 november 2015 om paketresor och sammanlänkade researrangemang, om ändring av förordning (EG) nr 2006/2004 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU samt om upphävande av rådets direktiv 90/314/EEG (EUT L 326, 11.12.2015, s. 1).

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 av den 25 november 2015 om betaltjänster på den inre marknaden, om ändring av direktiven 2002/65/EG, 2009/110/EG och 2013/36/EU samt förordning (EU) nr 1093/2010 och om upphävande av direktiv 2007/64/EG (EUT L 337, 23.12.2015, s. 35).

Se den konsoliderade versionen.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/48/EG av den 23 april 2008 om konsumentkreditavtal och om upphävande av rådets direktiv 87/102/EEG (EUT L 133, 22.5.2008, s. 66).

Se den konsoliderade versionen.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/65/EG av den 23 september 2002 om distansförsäljning av finansiella tjänster till konsumenter och om ändring av rådets direktiv 90/619/EEG samt direktiven 97/7/EG och 98/27/EG (EUT L 271, 9.10.2002, s. 16).

Se den konsoliderade versionen.

Senast ändrat 07.08.2024

Top