Flerårig EU-budget (2014–2020)

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 – om den fleråriga budgetramen för 2014–2020

VILKET SYFTE HAR FÖRORDNINGEN?

I förordningen fastställs de högsta årliga belopp som kan spenderas på EU:s olika politikområden under perioden 2014–2020.

VIKTIGA PUNKTER

EU antog sjuårsplanen för perioden 2014–2020 i december 2013. Den fleråriga ekonomiska ramen (budgetramen) uppgår till en summa av 960 miljarder euro för åtaganden (rättsligt löfte att tillhandahålla finansiellt stöd, om vissa villkor uppfylls) och 908,4 miljarder euro för betalningar (verkliga överföringar till stödmottagare). Siffrorna uttrycks i 2011 års fasta priser.

I förordningen om budgetramen fastställs tak (maximibelopp) för varje kategori av EU:s utgifter under perioden. Dessa måste respekteras när man beslutar om EU:s årliga budgetar.

Budgetramen för 2014–2020 är uppdelad efter följande rubriker:

• Rubrik 1 – Smart tillväxt för alla: 450,763 miljarder euro (varav 325,149 miljarder euro för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning).
• Rubrik 2 – Hållbar tillväxt: naturresurser: 373,179 miljarder euro.
• Rubrik 3 – Säkerhet och medborgarskap: 15,686 miljarder euro.
• Rubrik 4 – Europa i världen: 58,704 miljarder euro.
• Rubrik 5 – Administration: 61,629 miljarder euro.

Det finns ett centralt fokus på tillväxt och sysselsättning för budgetramen för 2014–2020. Det har skett en ökning på mer än 37 procent för underrubrik 1a, om ”konkurrenskraft”, jämfört med den förra budgetramen (2007–2013). Det visar hur viktig denna politiska prioritering är. Den nya budgetramen är dock snävare jämfört med sin föregångare. Det beror på att man i många EU-länder har en pressad budget på hemmaplan.

I förordningen om budgetramen finns det även speciella instrument som gör att EU kan reagera på vissa oförutsedda händelser. Den ger även utrymme för tydligt identifierade utgifter som inte kan finansieras inom de gränser som gäller för en eller flera rubriker, främst

• reserven för katastrofbistånd (som används för att finansiera t.ex. humanitärt bistånd och civil krishantering),
• Europeiska unionens solidaritetsfond,
• flexibilitetsmekanismen,
• Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter,
• marginalen för oförutsedda utgifter (ett instrument som fungerar som en sista utväg för att reagera på oförutsedda händelser).

Europaparlamentet, rådet och Europeiska kommissionen har även ingått ett interinstitutionellt avtal om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning. Detta bör rationalisera det årliga budgetförfarandet och fungera som ett komplement till förordningen om budgetramen.

Omfördelning av outnyttjade åtaganden från 2014

I förordningen om budgetramen föreskrivs det att den bör ses över för att omfördela de belopp som inte använts under 2014 till efterföljande år, i händelse av antagande av program med delad förvaltning för struktur- och investeringsfonderna, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Europeiska havs- och fiskerifonden, asyl- och migrationsfonden eller fonden för inre säkerhet efter den 1 januari 2014.

Som en följd av detta har förordningen om budgetramen reviderats för att tillåta överföring av 2014 års outnyttjade åtaganden: 16,5 miljarder euro till 2015, 4,5 miljarder euro till 2016 och 0,1 miljarder euro till 2017. Detta berodde på det sena antagandet av 300 av de 645 EU-programmen i områden som omfattas av ovan nämnda EU-medel.

Revideringen av EU:s förordning av budgetramen håller de totala utgiftstaken oförändrade och innebär inga extra pengar.

Översyn

Budgetramen skulle granskas senast 2016 för att ge Europaparlamentet (som valdes 2014), rådet och kommissionen (utsedda under 2014) möjlighet att göra omprioriteringar för de återstående åren av budgetramen. Detta skulle göras med den aktuella ekonomiska situationen och de senaste makroekonomiska prognoserna i åtanke.

Efter halvtidsöversynen ändrades förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 genom förordning (EU, Euratom) 2017/1123 år 2017. Den reviderade budgetramen ökar de resurser som öronmärkts för EU:s viktigaste prioriteringar med 6,01 miljarder euro för åren 2017–2020 enligt följande:

• 2,08 miljarder euro för att stimulera tillväxten och skapa nya jobb genom program som sysselsättningsinitiativet (+ 1,2 miljarder euro), Horisont 2020 (+ 200 miljoner euro) och Erasmus+ (+ 100 miljoner euro),
• 2,55 miljarder euro för att hantera migration, öka säkerheten och stärka kontrollen av de yttre gränserna,
• 1,39 miljarder euro för att hantera migrationens grundorsaker.

Varje år innan budgetförfarandet för det följande året genomförs gör kommissionen en teknisk justering av budgetramen för att kompensera för utvecklingen av EU:s bruttonationalinkomst och prisutvecklingen i EU. Resultaten av denna justering för 2018 meddelades först till Europaparlamentet och rådet i maj 2017. Dessa resultat ändrades dock senare för att ta hänsyn till ändringarna från 2017 i förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 och meddelades Europaparlamentet och rådet i september 2017.

VILKEN PERIOD GÄLLER FÖRORDNINGEN FÖR?

Den har gällt sedan den 1 januari 2014.

BAKGRUND

Mer information finns här:

• Den fleråriga budgetramen (Europeiska kommissionen)
• Den fleråriga budgetramen (rådet).

HUVUDDOKUMENT

Rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 884).

Fortlöpande ändringar av förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 har införlivats i originaltexten. Denna konsoliderade version har endast dokumentationsvärde.

ANKNYTANDE DOKUMENT

Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om en teknisk justering av budgetramen för 2018 för att kompensera för BNI-utvecklingen (ENS 2010) (artikel 6 i rådets förordning nr 1311/2013 om den fleråriga budgetramen för 2014-2020) som uppdaterar och ersätter meddelande COM(2017) 220 final (COM(2017) 473 final, 15.9.2017)

Interinstitutionellt avtal av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (EUT C 373, 20.12.2013, s. 1).

Senast ändrat 29.11.2017