31.1.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 28/2

1.

I Bolognaförklaringen, som undertecknades den 19 juni 1999, fastställdes en mellanstatlig process för att inrätta ett europeiskt område för högre utbildning som aktivt stöds av Europeiska unionen. Ministrarna med ansvar för högre utbildning i de deltagande länderna antog vid ett möte i Bukarest i april 2012 en strategi för rörlighet för bättre lärande 2020 för det europeiska området för högre utbildning som en integrerad del av insatserna för att främja internationaliseringen av högre utbildning (1).

2.

I rådets direktiv 2004/114/EG (2) av den 13 december 2004 om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för studier, elevutbyte, oavlönad yrkesutbildning eller volontärarbete erkänns att en av gemenskapens målsättningar på utbildningsområdet är att verka för att Europa som helhet får en ställning som världsledande expertiscentrum för studier och yrkesutbildning.

3.

Rådets direktiv 2005/71/EG (3) av den 12 oktober 2005 om ett särskilt förfarande för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse i forskningssyfte har ett liknande syfte, nämligen att ge gemenskapen ökad attraktionskraft bland forskare i hela världen och stärka EU:s ställning som ett internationellt forskningscentrum.

4.

I den internationella strategi som antogs i London i maj 2007 vid ministermötet inom ramen för Bolognaprocessen (4) betonades att det europeiska området för högre utbildning måste vara öppet och attraktivt för andra delar av världen, och att man måste stärka samarbetet inom högre utbildning och den politiska dialogen med länder utanför Europa.

5.

I rådets slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete betonades betydelsen av att stödja medlemsstaternas strävanden att modernisera den högre utbildningen genom nära samverkan med Bolognaprocessen, särskilt när det gäller kvalitetssäkrings-, erkännande-, rörlighets- och öppenhetsinstrument.

6.

I Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla, som antogs i juni 2010 (5), ingår det specifika målet att förbättra utbildningsnivån, särskilt genom att öka andelen unga med avslutad högre utbildning eller motsvarande till minst 40 % senast år 2020.

7.

I rådets slutsatser av den 11 maj 2010 om internationaliseringen av den högre utbildningen (6) betonades att internationella samarbetsprogram och politisk dialog med tredjeländer på området för högre utbildning inte bara möjliggör ett friare kunskapsflöde utan även bidrar till att förbättra den europeiska högre utbildningens kvalitet och internationella status, främja forskning och innovation, gynna rörlighet och interkulturell dialog samt främja internationell utveckling i enlighet med målen för EU:s yttre politik.

8.

I rådets slutsatser av den 28–29 november 2011 om ett riktmärke för rörlighet i utbildningssyfte (7) fastställdes ett riktmärke enligt vilket ett EU-genomsnitt av minst 20 % av utexaminerade från högre utbildning senast 2020 bör ha haft en till högre utbildning knuten studie- eller praktikperiod (inklusive yrkespraktik) utomlands.

9.

I rådets slutsatser av den 28–29 november 2011 om moderniseringen av den högre utbildningen välkomnades kommissionens avsikt att utveckla en internationell strategi för högre utbildning på EU-nivå som syftar till att öka det internationella uppsökande arbetet och synligheten, samt samverka med partner för att stärka förbindelser och främja kapacitetsbyggnad inom sektorn högre utbildning.

—

höjer den europeiska högre utbildningens kvalitet och ökar dess konkurrenskraft,

—

går utöver frågan om rörlighet och i allt högre grad beaktar den globala dimensionen av utformningen och innehållet i läroplaner och av undervisnings- och inlärningsprocesserna (vilket ofta kallas ”internationalisering på hemmaplan”),

—

riktar sig till en mer varierad grupp med fler studenter genom att kombinera nya digitala resurser med mer traditionella former av undervisning och inlärning, samtidigt som en hög kvalitet säkerställs, och

—

stärker utvecklingssamarbetet genom strategiska partnerskap och kapacitetsuppbyggnad,

—

meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Den europeiska högre utbildningen i världen  (8), och

—

meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, En öppen utbildning: Innovativ inlärning och undervisning med ny teknik och öppna utbildningsresurser för alla  (9).

1.

att högre utbildning har en central roll att spela när det gäller att fostra engagerade, tillfredsställda och vältaliga medborgare och är en stark drivkraft för smarta, hållbara och inkluderande samhällen, individuellt välstånd och ekonomisk tillväxt, och att internationell rörlighet för personer och införlivande av ett globalt perspektiv i program för högre utbildning ytterligare kan bidra till denna utveckling,

2.

att styrkan i Europas system för högre utbildning ligger i tillhandahållandet av högkvalitativ utbildning och forskning, i dess institutioners mångfald, och i dess stöd till samarbete på områden där detta ger ett mervärde, såsom program för gemensamma och dubbla examina, doktorandutbildningar och doktorandstudier och internationella partnerskap.

3.

att högre utbildning och yrkesutbildning på högskolenivå i det nuvarande ekonomiska klimatet är avgörande för att stärka Europas kapacitet inom forskning och innovation och tillhandahålla de högkvalificerade mänskliga resurser som Europa behöver för att säkra arbetstillfällen, ekonomisk tillväxt och välstånd,

4.

att de utexaminerades kompetens inte alltid motsvarar arbetsmarknadens och samhällets nya behov, och att arbetsgivare inom den offentliga och den privata sektorn vittnar om att de har svårt att hitta lämpliga kandidater för den kunskapsbaserade ekonomins behov,

5.

att EU:s åldrande befolkning sannolikt kommer att få stora effekter under de kommande årtiondena, när de europeiska arbetsgivarnas problem med bristen på kvalificerad arbetskraft riskerar att förvärras på grund av låga födelsetal.

6.

att högre utbildningsanstalter i egenskap av källor till kunskap och innovation även har ett socialt ansvar att både nationellt och i ett bredare internationellt perspektiv bidra till mänsklig utveckling och det allmännas bästa.

1.

att ett aktivt engagemang hos internationell personal, internationella forskare och internationella studenter i europeiska anstalter för högre utbildning, ekonomiskt och organisatoriskt stöd till den internationella rörligheten för både studenter och personal, och ökade ansträngningarna för att internationalisera läroplanerna kan hjälpa studenter att förvärva den kompetens som behövs på den globala arbetsmarknaden,

2.

att medlemsstaterna och de europeiska anstalterna för högre utbildning med EU:s stöd har gjort avsevärda framsteg när det gäller att utveckla mekanismer för gränsöverskridande kvalitetssäkring och erkännande av kvalifikationer inom Bolognaprocessen genom nätverk som ENIC-NARIC och genom åtgärder såsom programmen Erasmus Mundus och Tempus,

3.

att den globala ökningen av öppna utbildningsresurser, öppen programvara för utbildning och öppna kurser på internet är en internationell utveckling som kan få viktiga följder för systemen för högre utbildning genom att skapa möjligheter för innovativa former av globalt gränsöverskridande samarbete.

1.

i samarbete med relevanta aktörer eftersträva övergripande strategiska internationaliseringsmetoder som omfattar de tre huvudområdena

2.

främja ömsesidig internationell rörlighet när det gäller kurspoäng och examina för studenter samt skapa möjligheter till rörlighet för anställda mellan Europa och tredjeländer, bland annat genom att

3.

främja internationalisering på hemmaplan samt digitalt lärande för att se till att den stora majoriteten av europeiska studenter som inte deltar i åtgärder för fysisk rörlighet också kan utveckla internationella kunskap bland annat genom att

4.

främja upprättandet av partnerskap både inom och utanför Europa, i syfte att förstärka den institutionella kapaciteten inom utbildning, forskning och innovation, bland annat, om så är lämpligt, genom att

1.

stödja medlemsstaterna och de högre utbildningsanstalterna i deras insatser i strävan efter övergripande strategiska internationaliseringsmetoder och utnyttja möjligheterna till internationellt samarbete inom högre utbildning inom ramen för programmen Erasmus+ och Horisont 2020, bland annat genom att

2.

i samarbete med medlemsstaterna göra insatser för att öka attraktionskraften hos och främja mångfalden inom europeisk högre utbildning runtom i världen, bland annat genom att

3.

främja samarbete inom högre utbildning för innovation och utveckling mellan EU och dess globala partner, bland annat genom att