EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32018R2026

Kommissionens förordning (EU) 2018/2026 av den 19 december 2018 om ändring av bilaga IV till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1221/2009 om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas) (Text av betydelse för EES.)

C/2018/4429

OJ L 325, 20.12.2018, p. 18–24 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

Legal status of the document In force

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2018/2026/oj

20.12.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 325/18


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2018/2026

av den 19 december 2018

om ändring av bilaga IV till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1221/2009 om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas)

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1221/2009 av den 25 november 2009 om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas) och om upphävande av förordning (EG) nr 761/2001 och kommissionens beslut 2001/681/EG och 2006/193/EG (1), särskilt artikel 48, och

av följande skäl:

(1)

En miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas) har inrättats genom förordning (EG) nr 1221/2009. Emas syftar till att främja en ständig förbättring av organisationers miljöprestanda genom att organisationerna inför och tillämpar ett miljöledningssystem, att dessa systems prestanda utvärderas, att det informeras om miljöprestanda, att det förs en öppen dialog med allmänheten och andra intressenter och att de anställda i organisationerna engageras aktivt. För att uppnå detta syfte fastställs i bilagorna I–IV till den förordningen särskilda krav som ska iakttas av de organisationer som vill delta i Emas och få Emas-registrering.

(2)

I bilaga IV till förordning (EG) nr 1221/2009 fastställs kraven på miljörapportering. Den bilagan bör ändras för att göra förbättringar som identifierats mot bakgrund av erfarenheter från tillämpningen av Emas. Med tanke på ändringarnas antal och karaktär är det av tydlighetsskäl lämpligt att ersätta bilaga IV i sin helhet.

(3)

Förordning (EG) nr 1221/2009 bör därför ändras i enlighet med detta.

(4)

Organisationer som är registrerade enligt Emas är skyldiga att varje år antingen utarbeta eller uppdatera en miljöredovisning i enlighet med bilaga IV till förordning (EG) nr 1221/2009. Utom när det gäller små organisationer som är undantagna enligt artikel 7 i den förordningen, måste miljöredovisningen eller den uppdaterade miljöredovisningen godkännas av en ackrediterad eller licensierad miljökontrollant, som ett led i kontrollen av organisationen i enlighet med artikel 18 i den förordningen. Organisationer som förbereder sig för Emas-registrering är också skyldiga att lämna in en godkänd miljöredovisning som en del av sin registreringsansökan. Därför behövs en övergångsperiod för att ge organisationerna tillräcklig tid att anpassa sig till de ändringar som görs genom den här förordningen.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 49 i förordning (EG) nr 1221/2009.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga IV till förordning (EG) nr 1221/2009 ska ersättas med texten i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Om godkännandet av en miljöredovisning eller en uppdaterad miljöredovisning ska ske i enlighet med förordning (EG) nr 1221/2009 efter dagen för den här förordningens ikraftträdande men före den 9 januari 2020 får redovisningen i detta fall, i samförstånd med miljökontrollanten och det behöriga organet, godkännas utan beaktande av den ändring som görs genom artikel 1 i den här förordningen.

Om en icke-godkänd uppdaterad miljöredovisning ska vidarebefordras till ett behörigt organ i enlighet med artikel 7.3 i förordning (EG) nr 1221/2009 efter dagen för den här förordningens ikraftträdande men före den 9 januari 2020 får redovisningen i detta fall, i samförstånd det behöriga organet, utarbetas utan beaktande av den ändring som görs genom artikel 1 i den här förordningen.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 19 december 2018.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 342, 22.12.2009, s. 1.


BILAGA

”BILAGA IV

MILJÖRAPPORTERING

A.   Inledning

Miljöinformation ska läggas fram på ett tydligt och sammanhängande sätt och bör helst finnas tillgänglig i elektroniskt format. Organisationen ska fastställa det lämpligaste formatet för att göra denna information tillgänglig för berörda parter på ett användarvänligt sätt.

B.   Miljöredovisning

Miljöredovisningen ska åtminstone innehålla de element och uppfylla de minimikrav som anges nedan.

a)

En sammanfattning av organisationens verksamhet, produkter och tjänster, organisationens relation till eventuella moderorganisationer och en klar och entydig beskrivning av Emas-registreringens omfattning, inklusive en förteckning över de anläggningar som omfattas av denna registrering.

b)

Organisationens miljöpolicy och en kort beskrivning av den förvaltningsstruktur som ligger till grund för organisationens miljöledningssystem.

c)

En beskrivning av alla betydande direkta och indirekta miljöaspekter som resulterar i betydande miljöpåverkan från organisationens sida, en kort beskrivning av den metod som använts för att fastställa deras betydelse och en förklaring av arten av påverkan i relation till dessa aspekter.

d)

En beskrivning av de övergripande och detaljerade miljömålen satta i relation till de betydande miljöaspekterna och den betydande miljöpåverkan.

e)

En beskrivning av de åtgärder som vidtagits och planeras för att förbättra miljöprestanda, uppnå de övergripande och detaljerade målen och säkerställa efterlevnaden av lagstadgade miljökrav.

I förekommande fall ska hänvisning göras till relevant bästa miljöledningspraxis som presenteras i de sektorspecifika referensdokument som avses i artikel 46.

f)

En sammanfattning av tillgängliga uppgifter om organisationens miljöprestanda med avseende på dess betydande miljöpåverkan.

Rapporteringen ska avse både de kärnindikatorer för miljöprestanda och de specifika indikatorer för miljöprestanda som anges i avsnitt C. Om övergripande och detaljerade miljömål finns ska respektive uppgifter rapporteras.

g)

En hänvisning till de huvudsakliga rättsliga bestämmelser som ska beaktas av organisationen för att säkerställa efterlevnaden av lagstadgade miljökrav samt en försäkran om efterlevnad av bestämmelserna.

h)

En bekräftelse avseende kraven i artikel 25.8, miljökontrollantens namn och ackrediterings- eller licensnummer samt datum för godkännandet. Den deklaration som avses i bilaga VII undertecknad av miljökontrollanten får användas i stället.

Den uppdaterade miljöredovisningen ska åtminstone innehålla de element och uppfylla de minimikrav som anges i leden e–h.

Organisationer får besluta att i sin miljöredovisning inkludera ytterligare faktauppgifter om organisationens verksamheter, produkter och tjänster eller om deras uppfyllande av specifika krav. All information i miljöredovisningen ska godkännas av miljökontrollanten.

Miljöredovisningen får integreras i andra rapporteringsdokument från organisationen (t.ex. rapporter om förvaltning, hållbarhet eller företagets sociala ansvar). Om den integreras i sådana rapporteringsdokument ska det göras klar åtskillnad mellan godkänd och icke-godkänd information. Miljöredovisningen ska identifieras tydligt (t.ex. genom användning av Emas-logotypen) och dokumentet ska innehålla en kort beskrivning av godkännandeprocessen inom ramen för Emas.

C.   Rapportering baserad på indikatorer för miljöprestanda och kvalitativ information

1.   Inledning

Både i miljöredovisningen och den uppdaterade miljöredovisningen ska organisationerna rapportera om sina betydande direkta och indirekta miljöaspekter med hjälp av de kärnindikatorer för miljöprestanda och de specifika indikatorer för miljöprestanda som anges nedan. Om inga kvantitativa uppgifter finns tillgängliga ska organisationerna rapportera kvalitativ information som beskrivs i punkt 4.

Rapporteringen ska innehålla uppgifter om faktisk input och output. Om tillkännagivandet negativt skulle påverka konfidentialiteten när det gäller organisationens affärs- eller industriinformation, där sådan konfidentialitet föreskrivs i nationell lag eller gemenskapslagstiftning för att skydda ett rättmätigt ekonomiskt intresse, får organisationen indexera denna information i sin rapportering, t.ex. genom att fastställa ett basår (med index 100) som utvecklingen av faktisk input/output hänför sig till.

Indikatorerna ska

a)

ge en korrekt värdering av organisationens miljöprestanda,

b)

vara lättförståeliga och entydiga,

c)

möjliggöra årliga jämförelser för att bedöma om organisationens miljöprestanda har förbättrats, för att möjliggöra denna jämförelse ska rapporteringen omfatta minst 3 års verksamhet, under förutsättning att uppgifterna finns tillgängliga,

d)

i förekommande fall möjliggöra jämförelse med referenstal inom den aktuella sektorn, det aktuella landet eller den aktuella regionen,

e)

möjliggöra en jämförelse med tillämpliga lagstadgade krav.

Till stöd för detta ska organisationen kortfattat definiera vad som omfattas (inbegripet organisatoriska och materiella gränser, tillämplighet och beräkningsmetod) av varje indikator.

2.   Kärnindikatorer för miljöprestanda

a)

Kärnindikatorerna är inriktade på prestanda inom följande viktiga miljöområden:

i)

Energi.

ii)

Material.

iii)

Vatten.

iv)

Avfall.

v)

Markanvändning med avseende på biologisk mångfald.

vi)

Utsläpp.

Rapportering om kärnindikatorer för miljöprestanda är en skyldighet. En organisation får dock utvärdera relevansen av dessa indikatorer inom ramen för sina betydande miljöaspekter och miljöpåverkan. Om en organisation kommer fram till att en eller flera kärnindikatorer inte är relevanta för dess betydande miljöaspekter och miljöpåverkan, får den välja att inte rapportera om dessa kärnindikatorer. I så fall ska organisationen i miljöredovisningen inkludera en tydlig och motiverad förklaring till detta.

b)

Varje kärnindikator består av följande:

i)

En siffra A som anger sammanlagd årlig input/output inom ett visst område.

ii)

En siffra B som anger ett årligt referensvärde som motsvarar organisationens verksamhet.

iii)

En siffra R som anger förhållandet A/B.

Varje organisation ska rapportera alla tre element för varje indikator.

c)

Sammanlagd årlig input/output inom ett visst område, siffra A, ska rapporteras enligt följande:

i)

Om energi

”total direkt energiförbrukning”, motsvarande den sammanlagda årliga mängd energi som förbrukats av organisationen,

”total förnybar energiförbrukning”, motsvarande den sammanlagda årliga mängd energi som förbrukats av organisationen och som producerats från förnybara energikällor,

”total förnybar energiproduktion”, motsvarande den sammanlagda årliga mängd energi som producerats av organisationen från förnybara energikällor,

Denna sista post ska endast rapporteras om den sammanlagda energi som producerats av organisationen från förnybara energikällor avsevärt överstiger den sammanlagda förnybara energi som förbrukats av organisationen, eller om den förnybara energi som producerats av organisationen inte utnyttjats av organisationen.

Om olika typer av energi förbrukas eller, i fråga om förnybar energi, produceras (t.ex. el, värme, bränsle eller annat) ska deras årliga förbrukning eller produktion rapporteras separat på lämpligt sätt.

Energi bör helst uttryckas i kWh, MWh, GJ eller andra måttenheter som vanligen används för att rapportera typen av energi som förbrukats eller producerats.

ii)

Om material

”årligt massflöde för viktiga material som används” (utom energibärare och vatten), helst uttryckt i viktenheter (t.ex. kg eller ton) eller volymenheter (t.ex. m3) eller andra måttenheter som vanligen används inom sektorn.

Om olika typer av material används bör deras årliga massflöde rapporteras separat på lämpligt sätt.

iii)

Om vatten

”total årlig vattenförbrukning” uttryckt i volymenheter (t.ex. liter eller m3).

iv)

Om avfall

”total årlig produktion av avfall”, uppdelat per typ, helst uttryckt i viktenheter (t.ex. kg eller ton) eller volymenheter (t.ex. m3) eller andra måttenheter som vanligen används inom sektorn.

”total årlig produktion av farligt avfall”, helst uttryckt i viktenheter (t.ex. kg eller ton) eller m3 eller andra måttenheter som vanligen används inom sektorn.

v)

Om markanvändning med avseende på biologisk mångfald

formerna av markanvändning med avseende på biologisk mångfald uttryckt i ytenheter (t.ex. m2 eller ha):

total markanvändning

total hårdgjord yta

total naturorienterad yta inom anläggningen

total naturorienterad yta utanför anläggningen

En ”naturorienterad yta” är en yta som främst är avsedd för bevarande eller restaurering av natur. Naturorienterade ytor kan finnas inom anläggningen och inbegriper tak, fasader, vattendränering och andra element som har utformats, anpassats eller som förvaltas i syfte att främja biologisk mångfald. Naturorienterade ytor kan också vara belägna utanför organisationens anläggning under förutsättning att ytan ägs eller förvaltas av organisationen och i första hand är avsedd att främja biologisk mångfald. Samförvaltade ytor avsedda att främja biologisk mångfald kan också beskrivas, under förutsättning att samförvaltningens omfattning beskrivs tydligt.

En ”hårdgjord yta” är en yta där den ursprungliga marken har täckts (t.ex. vägar) och därmed gjorts ogenomtränglig. Denna ogenomtränglighet kan medföra miljöpåverkan.

vi)

Om utsläpp

”totala årliga utsläpp av växthusgaser”, vilket minst ska omfatta utsläpp av CO2, CH4, N2O, fluorkolväten (HFC), perfluorkolväten (PFC), NF3 och SF6, uttryckt i ton koldioxidekvivalenter.

Organisationen bör överväga att rapportera sina utsläpp av växthusgaser enligt en fastställd metod, t.ex. Greenhouse Gas Protocol.

”totala årliga utsläpp till luft”, vilket minst ska omfatta utsläpp av SO2, NOx och PM, uttryckt i kilogram eller ton.

d)

Det årliga referensvärde som motsvarar organisationens verksamhet, siffra B, ska väljas och rapporteras på grundval av följande krav:

Siffra B ska

i)

vara begriplig,

ii)

vara en siffra som bäst motsvarar organisationens totala årliga verksamhet,

iii)

möjliggöra en korrekt beskrivning av organisationens miljöprestanda, med beaktande av organisationens särdrag och verksamhet,

iv)

vara ett gemensamt referensvärde för den sektor som organisationen verkar inom, såsom följande exempel:

total årlig fysisk produktion

totalt antal anställda

totalt antal övernattningar

totalt antal invånare i ett område (när det gäller offentlig förvaltning)

ton behandlat avfall (för organisationer som är verksamma inom avfallshantering)

total mängd producerad energi (för organisationer som är verksamma inom energiproduktion)

v)

säkerställa att rapporterade indikatorer är jämförbara över tiden. När siffra B väl definierats ska den användas i kommande miljöredovisningar.

Förändringar av siffra B ska förklaras i miljöredovisningen. Vid en förändring av siffra B ska organisationen säkerställa att siffran kan jämföras över minst tre år genom omräkning av indikatorerna för föregående år i enlighet med den omdefinierade siffran B.

3.   Specifika indikatorer för miljöprestanda

Varje organisation ska också årligen rapportera om sin prestanda när det gäller betydande direkta och indirekta miljöaspekter och miljökonsekvenser som är förknippade med dess kärnverksamhet, som är mätbara och verifierbara, och som inte redan omfattas av kärnindikatorerna.

Rapportering om dessa indikatorer ska ske i enlighet med de krav som anges i inledningen till detta avsnitt.

I förekommande fall ska organisationen ta hänsyn till sektorspecifika referensdokument som avses i artikel 46 för att underlätta identifieringen av relevanta sektorspecifika indikatorer.

4.   Rapportering av betydande miljöaspekter på grundval av kvalitativ information

Om inga kvantitativa uppgifter finns tillgängliga för att rapportera betydande direkta eller indirekta miljöaspekter ska organisationerna rapportera sina prestanda på grundval av kvalitativ information.

D.   Lokal ansvarighet

Organisationer som är registrerade i Emas kan vilja ta fram en samlad miljöredovisning som omfattar flera anläggningar på olika geografiska platser.

Eftersom syftet med Emas är att säkerställa lokal ansvarighet, ska organisationerna se till att varje anläggnings betydande miljöpåverkan klart identifieras och beskrivs i den samlade miljöredovisningen.

E.   Allmänhetens tillgång till information

Organisationen ska säkerställa att den kan visa för miljökontrollanten att alla som är intresserade av organisationens miljöprestanda enkelt och kostnadsfritt får tillgång till den information som krävs enligt avdelning B och C. För att skapa denna öppenhet bör miljöredovisningen helst vara allmänt tillgänglig på organisationens webbplats.

Organisationen ska säkerställa att denna information en enskild anläggning eller organisation offentliggörs på (ett av) de officiella språken i den medlemsstat eller det tredjeland där anläggningen eller organisationen är belägen.

I fråga om en samlad miljöredovisning ska organisationen dessutom säkerställa att (för registrering) denna information finns på (ett av) de officiella språken i den medlemsstat där organisationen är registrerad eller på (ett av) unionens officiella språk som avtalats med det behöriga organ som ansvarar för registreringen.

Miljöredovisningen får också göras tillgänglig på ytterligare språk förutsatt att innehållet i det översatta dokumentet stämmer överens med innehållet i den ursprungliga miljöredovisning som godkänts av en miljökontrollant och att det klart anges att det är en översättning av det godkända dokumentet.


Top