31999D0854

RÅDETS BESLUT

av den 6 december 1999

om principerna, prioriteringarna, de mellanliggande målen och villkoren i partnerskapet för anslutning med Republiken Lettland

(1999/854/EG)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 622/98 av den 16 mars 1998 om stöd till ansökarstaterna inom ramen för föranslutningsstrategin och särskilt om upprättande av partnerskap för anslutning(1), särskilt artikel 2 i denna,

med beaktande av kommissionens förslag, och

av följande skäl:

1. Europeiska rådet i Luxemburg uttalade att partnerskap för anslutning är ett nytt instrument som utgör kärnan i den förstärkta strategin inför anslutningen.

2. Enligt förordning (EG) nr 622/98 skall rådet med kvalificerad majoritet och på förslag av kommissionen besluta om principerna, prioriteringarna, de mellanliggande målen och villkoren i de enskilda partnerskapen för anslutning, så som de kommer att föreläggas varje kandidatstat, samt om senare betydande ändringar av dem.

3. Gemenskapens stöd är beroende av att väsentliga förutsättningar uppfylls, och särskilt att åtagandena i Europaavtalen respekteras och att framsteg görs beträffande uppfyllandet av Köpenhamnskriterierna. Om en väsentlig förutsättning inte uppfylls får rådet, genom beslut med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen, vidta lämpliga åtgärder avseende allt stöd inför anslutningen.

4. Europeiska rådet i Luxemburg beslutade att genomförandet av partnerskapet för anslutning och framstegen när det gäller att anta gemenskapens regelverk skulle granskas av Europaavtalsorganen.

5. I kommissionens återkommande rapport 1999 gavs en objektiv analys av Republiken Lettlands förberedelser för medlemskap och det fastställdes ett antal prioriterade områden där ytterligare insatser bör göras.

6. För att förbereda sig för medlemskapet bör Republiken Lettland uppdatera sitt nationella program för antagande av gemenskapens regelverk. I detta program bör en tidsplan anges för när de prioriteringar och mellanliggande mål som fastställs i partnerskapet för anslutning skall uppnås.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I enlighet med artikel 2 i förordning (EG) nr 622/98 anges principerna, prioriteringarna, de mellanliggande målen och villkoren i Republiken Lettlands partnerskap för anslutning i bilagan till detta beslut, vilken utgör en integrerad del av beslutet.

Artikel 2

Genomförandet av partnerskapet för anslutning skall granskas av Europaavtalsorganen och rådets lämpliga organ till vilka kommissionen regelbundet skall rapportera.

Artikel 3

Detta beslut blir gällande den tredje dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 6 december 1999.

På rådets vägnar

T. HALONEN

Ordförande

(1) EGT L 85, 20.3.1998, s. 1.

BILAGA

LETTLAND: PARTNERSKAP FÖR ANSLUTNING 1999

1. MÅL

Syftet med partnerskapet för anslutning är att inom en och samma ram fastställa de prioriterade områden inom vilka ytterligare insatser bör göras och vilka anges i kommissionens återkommande rapport för 1999 om Lettlands framsteg på vägen mot medlemskap i Europeiska unionen, de finansiella medlen för att hjälpa Lettland att genomföra dessa prioriteringar samt de villkor som gäller för stödet. Partnerskapet för anslutning utgör en ram för ett antal politikinstrument som kommer att användas för att hjälpa kandidatstaterna att förbereda sig för medlemskap. Hit hör bland annat det reviderade nationella programmet för antagande av gemenskapens regelverk, den gemensamma utvärderingen av prioriteringarna på medellång sikt i den ekonomiska politiken, pakten mot organiserad brottslighet samt den nationella utvecklingsplanen och andra sektorsplaner som behövs för deltagande i strukturfonder efter medlemskapet och för genomförande av ISPA och Sapard före anslutningen. Dessa instrument är alla till sin natur olika och förbereds och genomförs enligt olika förfaranden. De utgör inte en integrerad del av detta partnerskap, men de prioriteringar de innehåller kommer att vara förenliga med partnerskapet.

2. PRINCIPER

De viktigaste prioriterade områden som fastställts för varje kandidatstat rör statens förmåga att uppfylla Köpenhamnskriterierna, enligt vilka det för medlemskap krävs följande:

- Kandidatstaten skall ha stabila institutioner som garanterar demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter samt respekt för och skydd av minoriteter.

- En fungerande marknadsekonomi liksom kapacitet att hantera det konkurrenstryck och de marknadskrafter som råder inom unionen.

- Förmåga att uppfylla de skyldigheter som följer av medlemskapet, inbegripet att ansluta sig till den politiska, ekonomiska och monetära unionens mål.

Vid sitt sammanträde i Madrid underströk Europeiska rådet att kandidatstaterna måste anpassa sina administrativa strukturer så att gemenskapspolitiken kan fungera på ett friktionsfritt sätt efter anslutningen och vid sammanträdet i Luxemburg framhöll Europeiska rådet att införlivandet av gemenskapens regelverk med lagstiftningen är nödvändigt, men inte i sig tillräckligt. Det är nödvändigt att se till att regelverket verkligen tillämpas.

3. PRIORITERINGAR OCH MELLANLIGGANDE MÅL

Av kommissionens återkommande rapporter har framhävts vilka ansträngningar kandidatstaterna fortfarande måste göra på vissa områden för att förbereda sig för anslutningen. Denna situation gör det nödvändigt att fastställa olika etapper med prioriteringar och för varje prioritering ange bestämda mål som skall fastslås i samarbete med de berörda staterna och vilkas uppnående kommer att påverka vilken grad av stöd som beviljas, hur förhandlingarna med vissa länder utvecklas och inledandet av nya förhandlingar med andra stater. Prioriteringarna och de mellanliggande målen har i de reviderade partnerskapen för anslutning återigen delats in i två grupper, de på kort sikt och de på medellång sikt. Prioriteringarna på kort sikt har valts ut mot bakgrund av att Lettland realistiskt sett kan förväntas uppnå dem eller göra betydande framsteg fram till slutet av 2000. Prioriteringarna på medellång sikt förväntas ta över ett år att uppnå, även om arbetet med dem om möjligt bör inledas under år 2000. I den återkommande rapporten för 1999 görs en bedömning av de framsteg som gjorts när det gäller att uppfylla prioriteringarna i 1998 års partnerskap för anslutning. Denna bedömning har legat till grund när prioriteringarna för det nu aktuella partnerskapet fastlagts.

Lettland lämnade den 16 juni 1999 in en reviderad version av landets nationella program för antagande av gemenskapens regelverk. Programmet innehåller en tidsplan för uppnåendet av prioriteringarna och de mellanliggande målen på grundval av det första partnerskapet för anslutning såväl som nödvändiga administrativa strukturer och finansiella resurser.

Av partnerskapet för anslutning framgår vilka områden som Lettland bör prioritera i förberedelserna inför medlemskapet. Lettland måste inte desto mindre ta itu med alla de problem som uppmärksammas i den återkommande rapporten. Det är också viktigt att Lettland fullgör sina åtaganden att anpassa sin lagstiftning och genomföra gemenskapens regelverk i överensstämmelse med åtagandena i Europaavtalet, genomgången av gemenskapens regelverk och förhandlingsprocessen. Det bör hållas i minnet att det inte är tillräckligt att enbart införliva gemenskapens regelverk med lagstiftningen, utan att det också är nödvändigt att se till att regelverket faktiskt tillämpas i enlighet med de normer som gäller inom unionen. På alla de områden som anges nedan krävs ett trovärdigt och effektivt genomförande av gemenskapens regelverk och kontroll av att det faktiskt efterlevs.

Med ledning av kommissionens återkommande rapporter har följande prioriteringar, på kort respektive medellång sikt, och mellanliggande mål fastställts för Lettland.

3.1 Prioriteringar på kort sikt (2000)

Politiska kriterier

- Anpassa språklagen till internationella standarder och till Europaavtalet.

- Genomföra ytterligare konkreta åtgärder för integrering av icke-medborgare, inbegripet språkundervisning, och tillhandahålla det nödvändiga ekonomiska stödet.

Ekonomiska kriterier

- Främja konkurrenskraft genom marknadsanpassad omstrukturering av företag; vidta åtgärder för att stimulera inhemska investeringar och utländska investeringar i landet, särskilt genom förenkling av de rättsliga och administrativa förfarandena.

- Slutföra privatiseringen av de återstående storföretagen.

- Stärka fastighetsmarknaden och färdigställa fastighetsregistret.

- Utveckla en stark och effektiv struktur för regleringen av de allmännyttiga bolagen.

Den inre marknaden

- Offentlig upphandling: fortsätta anpassningen, särskilt av lagstiftningen om allmännyttiga bolag och möjligheter att överklaga.

- Immateriella rättigheter och industriellt rättsskydd: kontrollera efterlevnaden av lagstiftningen om upphovsrätt, närstående rättigheter och varumärken; stärka kapaciteten vid gränserna och på det rättsliga området i detta sammanhang (särskilt i fråga om varumärken och förfalskade eller piratkopierade varor).

- Dataskydd: anta en dataskyddslag.

- Bolagsrätt: anta en handelslag och införliva tredje, sjätte, elfte och tolfte bolagsrättsdirektiven.

- Fri rörlighet för varor: anpassa lagen om bedömning av överensstämmelse; fortsätta anpassningen av sektorslagstiftningen (särskilt i fråga om medicintekniska produkter och veterinärmedicinska läkemedel); påskynda antagandet av EN-standarder; ytterligare utveckla marknadsövervakningssystemet.

- Fri rörlighet för kapital: anpassa lagarna om direktinvesteringar i sektorer där restriktioner kvarstår.

- Fri rörlighet för tjänster: fortsätta införlivandet av Europeiska gemenskapernas regler, särskilt i syfte att avskaffa förbudet mot utländska försäkringsbolags etablering av filialer.

- Beskattning: fortsätta anpassningen av mervärdesskattelagstiftningen och harmonisera punktskatterna på alkoholhaltiga drycker och cigaretter; se till att nya bestämmelser på skatteområdet överensstämmer med principerna i uppförandekoden för företagsbeskattning; fortsätta moderniseringen av skatteförvaltningen.

- Tull: fortsätta anpassningen, även av tillämpningslagstiftningen; fortsätta kampen mot bedrägerier och korruption; fortsätta moderniseringen av tullförvaltningen.

Jordbruk

- Fortsätta anpassningen av lagstiftningen på det veterinära och det fytosanitära området och uppgradera inspektionsförfarandena, särskilt vid de framtida yttre gränserna.

- Modernisera bearbetningsanläggningarna för kött och mjölkprodukter så att de uppfyller Europeiska unionens standarder för hygien och folkhälsa.

Transport

- Anpassa lagstiftningen om sjösäkerhet.

Sysselsättning och sociala frågor

- Slutföra arbetet med den nationella sysselsättningsstrategin för att senare kunna delta i den europeiska sysselsättningsstrategin, bl.a. genom att inleda en gemensam översyn av sysselsättningen.

- Stödja arbetsmarknadens parters insatser för att öka kapaciteten att utveckla och tillämpa regelverket beträffande sociala frågor, särskilt genom ömsesidig social dialog.

- Anta en ny arbetslag (som bl.a. omfattar kollektiva uppsägningar, lika behandling och arbetsvillkor).

Miljö

- Slutföra införlivandet av direktivet om bedömning av inverkan på miljön och genomföra det.

- Påskynda införlivandet och genomförandet av ramlagstiftning (särskilt i fråga om avfall, luft, vatten och naturskydd) och av relaterad sektorslagstiftning för industrin avseende samordnade åtgärder för att förebygga föroreningar samt stora industriella risker.

- Stärka miljöförvaltningen på både nationell och regional nivå.

- Genomföra planen för investeringsfinansiering (specifik för varje direktiv), på grundval av de beräknade kostnaderna för anpassningen och realistiska uppskattningar av de offentliga och privata finansieringskällorna för varje år.

Rättsliga och inrikes frågor

- Uppgradera gränsposteringarna och kontrollen över landgränsen; förbättra infrastrukturen i fråga om datorutrustning och telekommunikation.

- Uppgradera de brottsbekämpande organen och rättsväsendet (antalet anställda, utbildning och utrustning) så att kampen mot organiserad brottslighet, narkotikahandel och korruption kan fortsätta; se till att samordningen förbättras mellan de brottsbekämpande organen.

- Genomföra lagstiftning och förfaranden avseende invandring och asyl, för att förhindra illegal invandring och möjliggöra ett fullvärdigt deltagande i Schengens informationssystem; slutföra anpassningen till internationella konventioner.

- Genomföra konkreta åtgärder för att bekämpa korruption och förbättra samarbetet myndigheter emellan när det gäller korruptionsbekämpning; ratificera den europeiska straffrättsliga konventionen om korruption, underteckna OECD:s konvention om bekämpande av bestickning.

Förstärkning av den administrativa och rättsliga kapaciteten, inbegripet förvaltning och kontroll av Europeiska unionens medel

- Påskynda reformeringen av den offentliga förvaltningen, vari ingår en förstärkning av de relevanta administrativa institutionerna; anta en ny lag om offentlig förvaltning.

- Phare(1), ISPA(2) och Sapard(3): fortsätta arbetet med den nationella utvecklingsplanen och planen för utveckling av landsbygden; anta rättsliga och administrativa ramar och budgetramar (revisionshandbok och verifieringskedja) för programplanering och förvaltning av ISPA och Sapard, inbegripet införande av miljökonsekvensbedömning och, i samband med projekt som delfinansieras med gemenskapsmedel, av regler för offentlig upphandling som är förenliga med Europeiska unionens regler; inrätta ett fungerande betalningsorgan för Sapard.

- Färdigställa den rättsliga ramen för intern och extern finansiell kontroll; införa organisatoriskt oberoende för nationella interna styrekonomer och revisorer på både central och decentraliserad nivå samt finansiell kontroll i förväg; förstärka finansministeriets samordningsfunktion i samband med harmoniseringen av intern revision och finansiell kontroll; stärka kostnadsställenas enheter för intern revision och finansiell kontroll.

3.2 Prioriteringar på medellång sikt

Politiska kriterier

- Fortsätta integreringen av icke-medborgare, särskilt genom att utveckla språkundervisningen för icke-lettisktalande.

Ekonomiska kriterier

- Fortsätta främja en marknadsanpassad omstrukturering inom företagssektorn och förbättra villkoren för att starta och utveckla privata företag, varvid små och medelstora företag ägnas särskild uppmärksamhet.

- Införa ett förfarande för årlig finansövervakning, i syfte att göra rapportering, övervakning och kontroll av de offentliga finanserna, framför allt budgeten, förenliga med de förfaranden som tillämpas inom Europeiska unionen.

- Fortsätta reformera finansieringen av systemen för social trygghet.

Den inre marknaden

- Immateriella rättigheter och industriellt rättsskydd: Slutföra anpassningen.

- Dataskydd: genomföra dataskyddslagstiftning och inrätta en oberoende tillsynsmyndighet.

- Fri rörlighet för varor: slutföra anpassningen av sektorslagstiftningen och införandet av EN-standarder; uppgradera strukturerna för standardisering, bedömning av överensstämmelse och marknadsövervakning; generellt sett se till att fungerande tillämpningsstrukturer finns inom alla sektorer.

- Fri rörlighet för kapital: anpassa lagar om privata pensionsfonders och försäkringsbolags portföljinvesteringar i utlandet.

- Fri rörlighet för personer: slutföra anpassningen i fråga om ömsesidigt erkännande av utbildningsbevis.

- Konkurrens: se till att reglerna om konkurrens och statligt stöd efterlevs till fullo.

- Telekommunikation: slutföra införlivandet av gemenskapens lagstiftning; inrätta en tillsynsmyndighet.

- Den audiovisuella sektorn: slutföra anpassningen av lagstiftningen avseende den audiovisuella sektorn; stärka kapaciteten hos den oberoende tillsynsmyndigheten för television och radio.

- Beskattning: genomföra lagstiftningen avseende mervärdesskatt och slutföra anpassningen av punktskattesystemen; se över gällande lagar och se till att de är förenliga med uppförandekoden för företagsbeskattning; slutföra reformeringen av skatteförvaltningen (inbegripet systemet för skatterevision); stärka det administrativa samarbetet och det ömsesidiga biståndet och öka skatterevisionens effektivitet.

- Konsumentskydd: fortsätta anpassningen och förstärka marknadsövervakningen och de rättsvårdande myndigheterna.

- Tull: utarbeta en integrerad tulltaxa och införa förenklade förfaranden; förstärka den administrativa och den operativa kapaciteten; utveckla effektiva gränsposteringar.

Jordbruk

- Förstärka förvaltningsmekanismerna och de administrativa strukturerna inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (övervaka jordbruksmarknaderna och genomföra åtgärder för strukturell utveckling och utveckling av landsbygden, inrätta kontrollorgan och kontrollmekanismer).

- Fortsätta omstruktureringen av jordbrukets livsmedelsindustri; förstärka administrationen i fråga om livsmedelskontroll.

- Veterinära och fytosanitära sektorn: färdigställa systemet för identifiering av djur; införa ett system för kvalitetskontroll (hazard-analysis critical control point) och program för hantering av djuravfall och för kontroll av restprodukter och zoonoser; färdigställa systemen för inspektion vid de framtida yttre gränserna.

Fiske

- Utveckla kapaciteten att tillämpa och genomföra den gemensamma fiskeripolitiken.

Energi

- Förbereda den inre energimarknaden, särskilt genom införlivande av elektricitets- och gasdirektiven (inbegripet anpassning av energipriserna till kostnadsnivåerna och inrättande av en tillsynsmyndighet).

- Anpassa kraven i fråga om oljelager och förbättra energieffektiviteten.

Transport

- Anpassning i fråga om vägtransport (marknadstillträde, trafiksäkerhet, regler om farligt gods och beskattning), järnvägar, sjötransportlagstiftning och luftfart (framför allt flygsäkerhet och ledning av lufttrafik).

Sysselsättning och sociala frågor

- Införliva och genomföra Europeiska unionens lagstiftning i fråga om hälsa och säkerhet i arbetet (inbegripet ramdirektivet), arbetsrätt, lika behandling av kvinnor och män och folkhälsa; stärka de administrativa strukturerna på detta område liksom de som krävs för samordning av systemen för social trygghet.

- Inrätta en oberoende garantifond för anställda som drabbas vid arbetsgivarens insolvens.

- Fortsätta reformeringen av socialförsäkringssystemet.

Ekonomisk och social sammanhållning

- Utveckla en nationell politik för ekonomisk och social sammanhållning för att förbereda för genomförandet av ett regionalt utvecklingsprogram och av gemenskapsinitiativ; förbättra de administrativa strukturerna, särskilt genom att klargöra var ansvaret för regionalpolitiska frågor ligger; organisera system och förfaranden för budgetering på grundval av de normer som gäller för strukturfonderna, även i fråga om bedömning och utvärdering.

Miljö

- Slutföra införlivandet av gemenskapens regelverk på miljöområdet; genomföra lagstiftning i enlighet med tidsplaner som fastställs på förhand för de olika direktiven om luft, avfall, buller, vatten, kemikalier, naturskydd, strålskydd, samordnade åtgärder för att förebygga föroreningar samt stora industriella risker.

- Integrera principer för hållbar utveckling vid utarbetandet och genomförandet av politiken inom alla andra sektorer.

Rättsliga och inrikes frågor

- Fortsätta att gradvis anpassa lagstiftning och praxis i fråga om visering till vad som gäller inom Europeiska unionen.

- Stärka mekanismerna för polissamarbete med Europol avseende kampen mot organiserad brottslighet, särskilt penningtvätt, narkotika och handel med kvinnor och barn.

- Genomföra korruptionslagstiftningen och strategin för korruptionsbekämpning.

Förstärkning av den administrativa och rättsliga kapaciteten, inbegripet förvaltning och kontroll av Europeiska unionens medel

- Utveckla en professionell och stabil offentlig förvaltning, vari ingår att stärka ministeriernas kapacitet i fråga om politisk analys och konsekvensbedömning, samt utveckla förvaltningen av de mänskliga resurserna på alla nivåer inom statsförvaltningen.

- Förbättra den offentliga förvaltningens förmåga att genomföra och förvalta regelverket, särskilt genom att se till att antalet anställda ligger över en viss nivå och genom utbildning.

- Förstärka den offentliga finansiella kontrollen genom att tillhandahålla den personal, utbildning och utrustning som behövs.

- Slutföra de territoriella reformerna och utveckla den regionala och kommunala förvaltningen.

- Stärka kapaciteten att ta fram statistik.

4. PROGRAMPLANERING

Anslagen från Phare har under perioden 1995-1999 uppgått till 186 miljoner euro. Till följd av Europeiska rådets överenskommelse i Berlin den 24-25 mars 1999 kommer det finansiella stödet till kandidatländerna under perioden 2000-2006 att också omfatta stöd för åtgärder inför anslutningen beträffande jordbruket och utveckling av landsbygden genom instrumentet Sapard (rådets förordning (EG) nr 1268/1999, EGT L 161, 26.6.1999, s. 87) och strukturpolitiska åtgärder genom instrumentet ISPA (rådets förordning (EG) nr 1267/1999, EGT L 161, 26.6.1999, s. 73), genom vilket åtgärder liknande de som vidtas genom sammanhållningsfonden kommer att prioriteras under tiden fram till anslutningen. Lettland kan också använda dessa nationella anslag för att till viss del finansiera sitt deltagande i gemenskapens program, inklusive femte ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling (EGT L 26, 1.2.1999, s. 1). Dessutom kommer Lettland att ha tillgång till finansiering från program som omfattar flera länder och som har direkt samband med gemenskapens regelverk. Ett krav som systematiskt ställs i samband med alla investeringsprojekt är att kandidatländerna deltar i finansieringen. Kommissionen har sedan 1998 samarbetat med Europeiska investeringsbanken och de internationella finansiella instituten, särskilt Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling och Världsbanken, för att underlätta samfinansiering av projekt med anknytning till prioriteringarna inför anslutningen.

5. VILLKORLIGHET

Gemenskapens stöd för finansiering av projekt genom de tre föranslutningsinstrumenten Phare, ISPA och Sapard är beroende av att Lettland under 2000 fullgör sina åtaganden enligt Europaavtalet och av att landet gör ytterligare framsteg när det gäller att uppfylla Köpenhamnskriterierna och framför allt de särskilda prioriteringarna i detta partnerskap för anslutning. Om dessa allmänna villkor inte uppfylls kan rådet komma att besluta att tills vidare inställa det finansiella stödet på grundval av artikel 4 i förordning (EG) nr 622/98.

6. ÖVERVAKNING

Genomförandet av partnerskapet för anslutning övervakas inom ramen för Europaavtalet. Såsom framhölls av Europeiska rådet i Luxemburg är det viktigt att Europaavtalsorganen fortsatt utgör den ram inom vilken framstegen beträffande övertagandet av gemenskapens regelverk kan granskas enligt samma förfaranden och oberoende av om förhandlingar har inletts eller ej. Relevanta delar av partnerskapet för anslutning diskuteras i den behöriga underkommittén. Associeringskommittén behandlar den allmänna utvecklingen, framsteg och problem vad gäller uppfyllandet av prioriteringarna och de mellanliggande målen liksom mera specifika frågor som hänskjuts till kommittén från underkommittéerna.

Phares förvaltningskommitté ser till att finansieringsbesluten inom ramen för de tre föranslutningsinstrumenten, Phare, ISPA och Sapard, är förenliga med varandra och med partnerskapet för anslutning i enlighet med vad som anges i samordningsförordningen (rådets förordning (EG) nr 1266/1999, EGT L 161, 26.6.1999, s. 68).

Partnerskapet för anslutning kommer även i fortsättningen att ändras då så behövs i enlighet med artikel 2 i förordning (EG) nr 622/98.

(1) Phare: åtgärdsplan för samordnat stöd till Polen och Ungern.

(2) ISPA: Instrument for Structural Policies for Pre-Accession (det strukturpolitiska föranslutningsinstrumentet).

(3) Sapard: Special Accession Programme for Agriculture and Rural Development (det särskilda programmet för jordbruket och landsbygdens utveckling).