31993R0959

RÅDETS FÖRORDNING (EEG) nr 959/93 av den 5 april 1993 om medlemsstaternas statistiska rapportering om andra grödor än spannmål

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 43 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag (),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (), och

med beaktande av följande:

För att utföra sina åligganden enligt fördraget och enligt förordningarna om gemensam jordbrukspolitik behöver kommissionen tillförlitliga, jämförbara och aktuella uppgifter som bygger på objektiva metoder angående odlade arealer, avkastning och produktion av andra grödor än spannmål.

Betydelsen av produktionen av andra grödor än spannmål för jordbruksmarknadernas organisation och funktion bör uppmärksammas, och de behövliga statistiska undersökningarna bör därför i ökad utsträckning genomföras i enlighet med gemenskapsregler.

Statistikmyndigheternas mångåriga erfarenhet av sådana undersökningar måste tas till vara.

Denna förordnings syfte är att bestämma vilken statistisk rapportering som skall ske, föreskriva en tillfredsställande tillförlitlighetsnivå och fastställa den ytterligare tekniska information som behövs för att utvärdera produktionstal, för att främja objektivitet och representativitet hos undersökningar av areal och produktion genom brett erfarenhetsutbyte, bl.a. genom konferenser och rapporter, samt fastställa tidsplaner.

För vissa andra grödor än spannmål behövs också årliga regionala uppgifter.

Kommissionen bör efter tre års erfarenhet av denna förordnings tillämpning lämna en rapport tillsammans med eventuella förslag till förbättringar av de statistiska undersökningarna.

Under en övergångstid kommer förändringarna av de statistiska metoderna att innebära extra arbete för medlemsstaterna, vilket kräver ett finansiellt bidrag från gemenskapen under perioden 1993 1995 med ett belopp som beräknas uppgå till 1 miljon ecu per år.

Även om medlemsstaternas statistikorgan bör fortsätta att ansvara för insamlingen och behandlingen av uppgifter samt genomförandet av undersökningar på nationell nivå, måste kommissionen säkerställa insamlingen, samordningen och harmoniseringen av statistisk information på europeisk nivå och föreskriva om harmoniserade metoder för styrningen av gemenskapens politik.

För att underlätta tillämpningen av denna förordning bör ett nära samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen fortsätta, särskilt genom Ständiga kommittén för jordbruksstatistik, inrättad genom beslut 72/279/EEG ().

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVSNITT I

Ändamål

Artikel 1

Medlemsstaterna skall förse kommissionen med årliga uppgifter om produktionen av och arealerna med andra grödor än spannmål enligt vad som anges i artiklarna 2 och 6 i denna förordning och i överensstämmelse med rådets förordning (Euratom, EEG) nr 1588/90 av den 11 juni 1990 om utlämnande av insynsskyddade statistiska uppgifter till Europeiska gemenskapernas statistikkontor ().

AVSNITT II

Uppgifter på nationell nivå

Artikel 2

1. Medlemsstaterna skall lämna årliga uppgifter om primära och sekundära arealer, i enlighet med definitionerna i bilaga 1, för alla typer av användning av åkermark som förtecknas i bilaga 2. Endast de medlemsstater som anges i bilaga 9 är skyldiga att inbegripa sekundära arealer i sin årliga statistiska undersökning och att lämna uppgifter om dessa arealer.

2. Dessutom skall medlemsstaterna lämna uppgifter om primära arealer med betes- och ängsmark och med fleråriga odlingar samt andra arealer enligt vad som anges i punkterna K, L, M och N i bilaga 2. Dessa uppgifter kan helt eller delvis erhållas genom jordobservationsteknik och andra källor än den generella undersökning som avses i artikel 3.1; dessa källor behöver inte nödvändigtvis vara årliga undersökningar.

3. Medlemsstaterna skall dessutom lämna årliga uppgifter om

P genomsnittlig avkastning, och

P bärgad produktion för varje produkt som anges i bilaga 3.

AVSNITT III

Metoder, närmare föreskrifter

Artikel 3

1. För att i varje medlemsstat fastställa användningen av den åkermark som avses i bilaga 2 skall uppgifter om de primära arealerna samlas in genom en generell årlig statistik undersökning, antingen genom en totalundersökning eller en representativ urvalsundersökning. Denna undersökning får även omfatta annan utnyttjad jordbruksareal än åkermark.

2. Med kommissionens samtycke får dock medlemsstaterna använda administrativa källor i stället för uppgifter om åkermark från den generella undersökning som avses i punkt 1.

3. Om det för ett visst år varken finns statistiska undersökningar om fleråriga odlingar, permanent betes- och ängsmark och om andra delar av den utnyttjade jordbruksarealen (enligt vad som anges i punkterna K, L, M och N i bilaga 2) eller årliga skattningar av förändringar i dessa former av arealanvändning från gemenskapskällor, får medlemsstaterna för det året lämna skattningar av dessa användningsformer.

4. Den generella undersökning som avses i punkt 1 skall genomföras med erkända statistiska metoder som uppfyller kraven på kvalitet, objektivitet och tillförlitlighet.

5. Vid genomförandet av undersökningen av arealanvändningen enligt definitionerna i bilaga 1 får de medlemsstater som är förtecknade i bilaga 9 välja mellan följande två metoder:

P En situationsutvärdering som avser den primära arealen vid undersökningstillfället, senare kompletterad med uppgifter om den sekundära arealen.

P En efterhandsutvärdering av arealanvändningen (som avser primära och sekundära arealer i samma undersökning) som genomförs vid slutet av odlingssäsongen. Endast de medlemsstater som anges i bilaga 9 behöver lämna uppgifter om sekundära arealer.

6. Uppgifter om de i bilaga 8 behandlade arealerna av marginell betydelse får hämtas från andra uppgiftskällor som inte uppfyller kraven i denna förordning.

7. För att uppfylla kraven i detta avsnitt får övergångsåtgärder vidtas i enlighet med artikel 8.3.

Artikel 4

1. Vid urvalsundersökningar av primära arealer av åkermark måste urvalet göras så att det är representativt för minst 95 % av den totala arealen av den marken med andra grödor än spannmål.

Uppgifterna om de primära arealerna måste kompletteras med en skattning som bygger på uppgifter från andra källor och som avser den åkermarksareal med andra grödor som inte ingår i urvalet.

2. Undersökningar av arealer av permanent betes- och ängsmark, fleråriga odlingar och andra delar av den utnyttjade jordbruksarealen skall vara så representativa som möjligt. Permanent betes- och ängsmark skall även omfatta utnyttjade jordbruksarealer utanför jordbruksföretagen.

3. Urvalsundersökningarna av primära arealer av åkermark måste utformas så att det för varje medlemsstat och för var och en av de olika grupperna av primära arealer (enligt vad som anges i bilaga 4 minst ett av följande två kriterier uppfylls:

a) Variationskoefficienten överstiger inte den som anges i bilaga 4.

b) Standardavvikelsen överstiger inte den som anges i bilaga 4.

4. Den noggrannhet som skall krävas i skattningen av arealer av permanent betes- och ängsmark, fleråriga odlingar och andra delar av den utnyttjade jordbruksarealen än åkermark skall beslutas i enlighet med förfarandet i artikel 12, sedan medlemsstaterna till kommissionen har lämnat de rapporter som avses i artikel 8.1.

Artikel 5

1. Undersökningar av produktion eller avkastning skall genomföras med erkända statistiska metoder som uppfyller kraven på kvalitet, objektivitet och tillförlitlighet.

2. Med kommissionens samtycke får dock medlemsstaterna använda administrativa källor i stället för uppgifter från de undersökningar av produktion eller avkastning som avses i punkt 1.

3. Den noggrannhet som skall krävas i skattningen av produktionen av varje gröda som anges i bilaga 3 skall beslutas i enlighet med förfarandet i artikel 12, sedan medlemsstaterna till kommissionen har lämnat de rapporter som avses i artikel 8.1.

4. Eventuella kompletterande upplysningar som krävs för en ytterligare standardisering av produktionsskattningarna skall fastställas i enlighet med det förfarande som föreskrivs i artikel 12, sedan medlemsstaterna till kommissionen har lämnat de rapporter som avses i artikel 8.1.

AVSNITT IV

Uppgifter på regional nivå

Artikel 6

1. Årliga uppgifter om odlad areal, avkastning och bärgad produktion skall lämnas till kommissionen för de produkter som anges i bilaga 5 och för de regionala nivåer som anges i bilaga 6. Odlade arealer definieras i bilaga 5.

Om det för ett visst år inte finns regionala uppgifter om fleråriga odlingar, permanent betes- och ängsmark och om andra delar av den utnyttjade jordbruksarealen (enligt vad som anges i punkterna K, L, M och N i bilaga 2), får medlemsstaterna för det året lämna skattningar av dessa användningsformer, enligt vad som anges i bilaga 5.

2. Medlemsstaterna är endast skyldiga att lämna uppgifter om arealer och produkter i fråga om odlingar vars areal överstiger den i bilaga 8 fastställda gränsen för arealer av marginell betydelse.

3. Medlemsstaterna skall för varje gröda endast lämna uppgifter om de odlade arealer som anges i bilaga 5 och om den bärgade produktionen för de viktigaste regionerna. För varje gröda skall uppgifter lämnas för regioner som uppställda i fallande ordning tillsammans utgör minst 80 % av den totala arealen med denna gröda i den berörda medlemsstaten.

AVSNITT V

Rapporteringstidpunkter, erfarenhetsutbyte och övergångsåtgärder

Artikel 7

1. Det kalenderår under vilket skörden äger rum kallas nedan "skördeåret".

2. För de arealanvändningsformer som anges i bilaga 2 skall medlemsstaterna förse kommissionen med preliminära uppgifter om den odlade arealen senast den 1 oktober under skördeåret. Slutgiltiga uppgifter om dessa odlade arealer skall lämnas senast den 1 april året efter skördeåret.

3. En första skattning av avkastning och produktion i landet för de produkter som anges i bilaga 7 skall lämnas senast inom de tidsfrister som anges i den bilagan. Preliminära uppgifter om avkastning och produktion för de produkter som anges i bilaga 3 skall lämnas senast den 15 april året efter skördeåret och slutgiltiga uppgifter senast den 1 oktober året efter skördeåret.

4. Om uppgifterna om avkastning och produktion hänför sig till reviderade arealuppgifter skall dessa senare också rapporteras.

5. De regionala uppgifter som avses i artikel 6 skall lämnas vid samma tidpunkt som de slutgiltiga uppgifterna på nationell nivå och överensstämma med dessa.

Artikel 8

1. Inom tolv månader efter det att denna förordning träder i kraft skall medlemsstaterna lämna kommissionen en detaljerad metodrapport som beskriver hur uppgifterna om utnyttjad areal, åkermark och arealen med olika grödor har erhållits. Medlemsstaterna skall också förklara hur avkastning och produktion har beräknats för deras respektive länder och i tillämpliga fall regioner samt ange uppgifternas representativitet och tillförlitlighet. Kommissionen skall i samarbete med medlemsstaterna utarbeta en sammanfattning av rapporterna.

2. Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om varje ändring av den information som lämnas enligt punkt 1.

3. Om vissa metodrapporter skulle visa att en medlemsstat inom den närmaste framtiden inte är i stånd att uppfylla de krav som uppställs i denna förordning och ändringar i undersökningsförfaranden och metodik är nödvändiga, får kommissionen i samarbete med medlemsstaten fastställa en övergångsperiod på högst två år under vilken den undersökningsplan som denna förordning föreskriver genomförs.

4. Metodrapporter, övergångsåtgärder, uppgifternas tillgänglighet och tillförlitlighet samt andra frågor av betydelse för tillämpningen av denna förordning skall två gånger om året behandlas av den behöriga arbetsgruppen inom Ständiga kommittén för jordbruksstatistik.

Artikel 9

Före utgången av år 1995 skall kommissionen förelägga Europaparlamentet och rådet

P en rapport om de erfarenheter som vunnits vid utförandet av de statistiska undersökningar och skattningar som föreskrivs i denna förordning,

P vid behov förslag till förbättring och harmonisering av de bestämmelser som gäller i medlemsstaterna.

Artikel 10

Bilagorna 1 P9 skall när så behövs ändras i enlighet med förfarandet i artikel 12.

AVSNITT VI

Finansiella bestämmelser

Artikel 11

1. Gemenskapen skall varje år under perioden 1993 P1995 bevilja medlemsstaterna ett bidrag till kostnaderna för arbetet med att förbättra metodiken för och jämförbarheten hos de uppgifter som anges i artiklarna 2 och 6; det belopp som bedöms vara nödvändigt för detta bidrag uppgår till 1 miljon ecu per år.

2. Budgetorganet skall bestämma vilka medel som varje räkenskapsår skall anslås för ändamålet.

3. Hur stort bidrag varje medlemsstat skall beviljas skall fastställas enligt förfarandet i artikel 12 med hänsyn till medlemsstaternas ansökningar.

AVSNITT VII

Slutbestämmelser

Artikel 12

1. När det förfarande som anges i denna artikel skall tilllämpas, skall ordföranden i Ständiga kommittén för jordbruksstatistik, nedan kallad "kommittén", ta upp ärendet i kommittén, antingen på eget initiativ eller på begäran av företrädare för en medlemsstat.

2. Kommissionens företrädare skall förelägga kommittén ett förslag till åtgärder. Kommittén skall yttra sig över förslaget inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är. Kommittén skall fatta beslut med en majoritet av 54 röster, varvid medlemsstaternas röster skall vägas enligt artikel 148.2 i fördraget. Ordföranden får inte rösta.

3. a) Kommissionen skall själv anta förslaget om det har tillstyrkts av kommittén.

b) Om föreslaget inte har tillstyrkts av kommittén eller om inget yttrande avges skall kommissionen utan dröjsmål förelägga rådet vilka åtgärder som skall vidtas. Rådet skall fatta sitt beslut med kvalificerad majoritet.

Om rådet inte har fattat något beslut inom tre månader från det att förslaget mottagits, skall kommissionen själv besluta att de föreslagna åtgärderna skall vidtas.

Artikel 13

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den publicerats i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Luxemburg den 5 april 1993.

På rådets vägnar

N. HELVEG PETERSEN

Ordförande

() EGT nr C 335, 18.12.1992, s. 35.

() Yttrandet avgivit den 12 februari 1993.

() EGT nr L 179, 7.8.1972, s. 1.

() EGT nr L 151, 15.6.1990, s. 1.

BILAGA 1

DEFINITIONER

I. UNDERSÖKNINGSENHET

En undersökningsenhet är antingen ett jordbruksföretags () åkermark (enligt definitionen i bilaga 2) eller ett av de markstycken som valts som enhet i en generell undersökning av en medlemsstats åkermarksareal.

II.A EFTERHANDSUTVÄRDERING AV AREALANVÄNDNINGEN

En undersökningsenhets primära och sekundära arealer klassificeras på följande sätt:

En undersökningsenhets areal

1. Allmänt

Den primära arealen för ett givet stycke av en undersökningsenhet är som huvudregel, dvs. när det på det berörda markstycket endast odlas en gröda under ett skördeår, entydigt definierad av denna användning. ( I detta fall är den sekundära arealen för detta stycke lika med noll.)

2. Specialfall

2.1 På varandra följande grödor

Primär areal: Om det berörda stycket åkermark används mer än en gång under ett givet skördeår ("på varandra följande grödor") och det på arealen varje gång endast odlas en gröda, avses med primär areal, arealen med den gröda som ger det högsta produktionsvärdet. Om det inte utifrån produktionsvärdet kan avgöras vilken gröda som är huvudgrödan skall den gröda som odlas under längst tid på arealen anses vara huvudgrödan.

Sekundär areal: Alla andra användningar betraktas i så fall som sekundära arealer.

2.2 Samodlade grödor

Primär areal: Om det berörda stycket åkermark under hela odlingssäsongen under ett visst skördeår används till samma fasta kombination av grödor ("samodlade grödor"), delas den primära arealen proportionellt mellan de berörda grödorna.

Sekundär areal: I detta fall blir det inga sekundära arealer.

2.3 Kombinationer av på varandra följande grödor och samodlade grödor

Primär areal: Om det berörda stycket åkermark används mer än en gång under ett visst skördeår och med en kombination av på varandra följande och samodlade grödor, värderas varje kombination av grödor på det berörda markstycket som odlas under samma period för sig, och den kombination eller den enskilda gröda som har det högsta produktionsvärdet betraktas som den primära arealen. Om denna primära areal används till samodlade grödor delas den proportionellt mellan de berörda grödorna.

Sekundär areal: Alla andra användningar betraktas i så fall som sekundära arealer.

II.B SITUATIONSUTVÄRDERING AV AREALANVÄNDNINGEN

Med den primära arealen eller den registrerade arealen för ett givet stycke av en undersökningsenhet avses den egentliga användningen av åkermarken vid den tidpunkt under ett visst skördeår som är fastställd som referensdag för undersökningen av arealanvändningen.

I fråga om samodlade grödor (se punkt II.A 2.2) delas den primära arealen eller den registrerade arealen proportionellt mellan de berörda grödorna.

Med den sekundära arealen eller den kompletterande arealen avses alla andra användningar före eller efter den ovannämnda referensdagen under ett visst skördeår.

() Se kommissionens beslut 89/651/EEG (EGT nr L 391, 30.12.1989, s. 1).

BILAGA 2

>Plats för tabell>

BILAGA 3

>Plats för tabell>

BILAGA 4

>Plats för tabell>

BILAGA 5

>Plats för tabell>

BILAGA 6

REGIONALA NIVÅER SOM AVSES I ARTIKEL 6

Medlemsstater

Regional uppdelning

() Regionala uppgifter skall lämnas senast tre år efter det att denna förordning har trätt i kraft.

NUTS = den territoriella indelningen för statistikändamål.

>Hänvisning till film>

BILAGA 7

>Plats för tabell>

BILAGA 8

>Plats för tabell>

BILAGA 9

Följande medlemsstater skall ta med sekundära arealer i de årliga statistiska undersökningarna:

P Grekland

P Italien

P Portugal

P Spanien

Se bilaga 1 för definitioner av sekundära arealer.