52013DC0253

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Energiteknik och innovation

1.           INLEDNING

Teknik och innovation är avgörande för alla våra energiutmaningar...

EU måste gör mer för att få ut ny högpresterande, billig, koldioxidsnål och hållbar teknik på marknaden. Ny teknik är nödvändig både för EU 2020-målen[1] i fråga om energi, klimat, ekonomisk politik och socialpolitik och för målen inför 2030 och 2050. EU måste ha en stark och dynamisk teknik- och innovationsstrategi för att kunna förverkliga sina politiska mål och stärka sin konkurrenskraft och samordna investeringarna på ett bättre sätt.

… och kompletterar EU:s energilagstiftning

EU:s politik för den inre energimarknaden, energieffektivitet och förnybara energikällor bidrar till att få ut teknik på marknaden, från solcellspaneler till effektiva apparater, smarta mätare och automatisering i hemmet. EU måste ge teknik och innovation ännu större betydelse i energipolitiken, inte bara i fråga om specifik teknik utan också genom nya affärsmodeller, marknads- och samhällsanpassningar och förbättrade energisystem för att skapa ett mer långsiktigt strategiskt investeringsperspektiv.

… i ett energilandskap under ständig utveckling

Som en följd av EU:s politik har de globala investeringarna i förnybara energikällor utvecklats stadigt, vilket kräver större flexibilitet och bättre energiförvaltning. Utfasningen av kärnkraft i vissa länder och den snabba utbyggnaden av okonventionell gasproduktion håller på att ändra den globala energiekonomin. För att stödja konkurrenskraften hos den europeiska industrin måste EU:s energiteknik- och innovationspolicy nå resultat när det gäller att sänka kostnaderna snabbt och skynda på spridningen av ny hållbar teknik på marknaden. Detta är särskilt viktigt när konjunkturnedgången får direkta konsekvenser för såväl privata investeringar som statsbudgetar.

2.           VAD HAR EU ÅSTADKOMMIT?

2.1.        Lagstiftningen har fått ut teknik och innovation på marknaden

EU:s inre energimarknad bidrar till att skapa öppna och konkurrensutsatta marknader där industriaktörerna kan investera i ny och innovativ teknik och nya och innovativa tjänster. Den inre energimarknaden har en omfattning som ger marknadskrafterna utrymme att stimulera teknisk utveckling och innovation. Utvecklingen stöds genom insatser för att modernisera, integrera och bygga ut nätinfrastrukturen fram till 2020 och därefter, särskilt för el. EU har identifierat tolv prioriterade områden (s.k. prioriterade korridorer), som bl.a. handlar om att införa mer vind- och solkraft och samtidigt säkra en kontinuerlig försörjning. De tekniska regler som har utarbetats för den inre marknaden (dvs. nätföreskrifter) är fokuserade på att integrera teknik i takt med att energisystemet förändras. Som ett led i detta arbete utvecklar systemansvariga för överföringssystem (TSO) nya modelleringsmetoder och smartare verktyg för nätdrift. Målet att konsumenterna ska bli aktiva aktörer på en integrerad elmarknad innebär att EU:s politik också driver på utvecklingen av ”smart” och it-relaterad teknik, t.ex. smarta mätare, elbilar, efterfrågestyrning, småskalig energiproduktion och teknik för lokal lagring för att ge möjlighet till flexibel efterfrågan och bättre kontroll över förbrukningen.

För att uppfylla 2020-målen ska EU:s energipolitik stödja en övergång till koldioxidsnål teknik. Direktivet för förnybar energi och stödet i medlemsstaterna har lett till en kraftig ökning av förnybar energi och betydligt lägre kostnader. För att bidra till övergången till ett koldioxidsnålt energisystem har EU:s politik främjat teknik för avskiljning och lagring av koldioxid och säkrare kärnkraft.

Tack vare EU:s politik och lagstiftning för energieffektivitet, däribland direktiven om energieffektivitet och ekodesign, introduceras ny teknik på marknaden. Parallellt drivs utvecklingen av energieffektiva apparater (t.ex. pannor, tvättmaskiner- tv-apparater, datorer) framåt av sektorsinriktad lagstiftning om energieffektivitet och ekodesign, vilket medför energibesparingar för konsumenterna. Inom byggnadssektorn främjar EU-lagstiftningen energieffektiva renoveringar och uppförandet av nära-nollenergibyggnader. Inom transportsektorn uppmuntras bilar med låga utsläpp och elbilar.

EU:s system för handel med utsläppsrätter och beslutet om insatsfördelning har lett till att kostnaderna för utsläpp av växthusgaser nu tas med som en faktor i drifts- och investeringsbesluten bland företagen i EU, vilket har bidragit till betydande utsläppsminskningar. Systemets roll som en stark drivkraft i riktning mot långsiktiga investeringar för minskade koldioxidutsläpp har dock ifrågasatts eftersom prissignalen för koldioxidutsläpp har varit låg och instabil på grund av krisen.

2.2.        Förbättra ramvillkoren för forskning och innovation

Genom innovationsunionen införs en integrerad forsknings- och innovationsstrategi som ska förbättra den offentliga finansieringen och undanröja hindren för privata investeringar. Det har gjorts stora framsteg när det gäller att förbättra ramvillkoren, bl.a. i fråga om ett enhetligt patentskydd (vilket dramatiskt sänker patentkostnaderna), en effektiv EU-omfattande ordning för riskkapital och en modernisering av bestämmelserna för offentlig upphandling. Det europeiska forskningsområdet ger medlemsstaternas forskningsfinansiering större genomslagskraft och skapar bättre villkor för forskarna. Det sker bl.a. en bättre anpassning av finansieringen från olika medlemsstater, forskares karriärmöjligheter och rörlighet har förbättrats och de har fått tillgång till vetenskaplig infrastruktur i världsklass.

2.3.        SET-planen – pådrivande för EU:s sjunde ramprogram för forskning

EU:s strategiska plan för energiteknik (SET) inrättades 2008 för att främja den tekniska utvecklingen inom ramen för EU:s energi- och klimatpolitik. Planen ska genomföras genom tre huvuddelar: En styrgrupp, europeiska näringslivsinitiativ och den europeiska alliansen för energiforskning. Till stöd används ett informationssystem (Setis)[2]. Styrgruppen för strategisk energiteknik har gjort det möjligt att föra en strukturerad dialog med medlemsstaterna, vilket har lett till ökad anpassning mellan ländernas nationella energiforsknings- och innovationspolitik. Dialogen har också bidragit till fler gemensamma insatser för att kunna uppnå gemensamma mål snabbare och effektivare.

I SET-planen görs en prioritering av den teknik som har störst relevans för energi- och klimatmålen samt de politiska målen inför 2020: Vindkraft, solenergi, elnät, avskiljning och lagring av koldioxid (CCS), bioenergi, kärnkraft, bränsleceller och väte, energieffektivitet. I de europeiska näringslivsinitiativ som har bildats för dessa sektorer har man fastställt prioriterade forsknings- och innovationsområden genom teknikplaner, däribland en särskild materialplan[3], och koncentrerat insatserna på större projekt av europeiskt värde. Genom den europeiska alliansen för energiforskning samlas nationell forskningskapacitet för att utveckla nya lösningar som kommer att få genomslag efter 2020.

Det har anslagits EU-medel, främst genom olika delar inom sjunde ramprogrammet för forskning (FP7), t.ex. energi och viktig möjliggörande teknik, som IKT och material. Från 2007 till 2012 fick omkring 350 projekt stöd på cirka 1,8 miljarder euro inom ramen för temat Energi i det sjunde ramprogrammet. Det sjunde ramprogrammet har också gett omfattande stöd genom offentlig-privata partnerskap och finansiella instrument (se nedan). EU har också gett stöd genom Europeiska institutet för innovation och teknik och dess kunskaps- och innovationsgrupp InnoEnergy. Även det europeiska energiprogrammet för återhämtning har bidragit med omfattande finansiering, liksom NER300-programmet. Offentliga och privata investeringar i teknisk utveckling i de sektorer som omfattas av SET-planen ökade från 3,2 miljarder euro 2007 till 5,4 miljarder euro 2010[4] (figur 1). I dag står industrin för ungefär 70 % av de sammanlagda forsknings- och innovationsinvesteringarna inom de prioriterade områdena för SET-planen. Medlemsstaterna står för ungefär 20 % och Europeiska kommissionen för 10 %.

Figur 1 Uppskattning av offentliga respektive privata investeringar i FoU efter teknik och källa (2010) (JRC/Setis)[5]

Alla dessa insatser har lett till stora tekniska framsteg och sänkta kostnader för den teknik som omfattas av SET-planen.

Under de senaste tjugo åren har priset för solceller minskat över hela världen, framför allt tack vare den tekniska utvecklingen och marknadsutvecklingen. Kostnaderna för solcellsmoduler minskade kraftigt (trefalt på bara två år)[6]. SET-planens mål på 1 euro/kW[7] senast 2030 kan bli verklighet 2020, vilket skulle sänka kostnaderna för samhället avsevärt.

Vindkraft (främst på land) bidrar redan med en stor andel energi. I slutet av 2012 fanns vindkraftverk motsvarande 106 GW installerade och de genererade 210 TWh eller 7 % av den europeiska elproduktionen[8]. De stora leverantörerna av vindkraftsutrustning nådde en årlig omsättning på 20 miljarder euro 2012. Vindkraft är en global marknad med stark lokal anknytning. Turbintillverkarnas globala marknadsandel beror i hög grad på hur det går på deras hemmamarknad. EU fortsätter också sina insatser för vindkraftstillämpningar till havs, där tekniken fortfarande förbättras och kostnaderna sjunker.

Inom transportsektorn satsar EU på att nå målet att 10 % av energiförbrukningen ska ske med energi från förnybara källor, främst alternativa bränslen. När det gäller indirekt förändrad markanvändning föreslog kommissionen att högst hälften av det målet borde uppnås med konventionella biobränslen, vilket ökar efterfrågan på avancerade biobränslen till 6 miljoner ton oljeekvivalenter, eller 15 anläggningar med en årlig kapacitet på 100 000 ton oljeekvivalenter vardera. Arbetet har fått en bra början, och nio storskaliga demonstrationsprojekt för biobränsle av lignocellulosa, med en kapacitet på 40 000–80 000 ton per år finansieras genom sjunde ramprogrammet.

2.4.        Programmet Intelligent energi - Europa

Innovationsprogrammet Intelligent energi – Europa inrättades 2007 och har bidragit till att främja teknikspridningen på marknaden och undanröja icke-tekniska hinder (finansiella, rättsliga och administrativa). Programmet var inriktat på energieffektivitet och förnybar energi och ledde till investeringar på mer än 4 miljarder euro genom över 300 projekt inom alla slutanvändningssektorer, däribland transportsektorn.

Genom programmet Intelligent energi – Europa II infördes också nya affärsmodeller för att utnyttja privat finansiering. Ett exempel på en sådan affärsmodell är avtal om energiprestanda, där den ursprungliga investeringen i energibesparingar betalar sig genom sänkta kostnader tack vare ökad energieffektivitet. Hittills har programmet Intelligent energi – Europa II lett till att affärsmodellen har införts i tio medlemsstater, bl.a. i några länder där konceptet var i stort sett okänt.

Genom programmet har det också upprättats ett samarbete med finansinstitut för att få fram investeringar i hållbar energi på ungefär 2 miljarder euro (varav 38 miljoner euro som finansieras av EU) via instrumenten för projektutvecklingsstöd (Elena[9] och MLEI (Mobilising Local Energy Investment). Programmet har varit först med stöd till aktörer som bidrar till ”energiomställningen”, som lokala och regionala myndigheter, skolor, sjukhus och offentligt subventionerade bostäder. Det har även bidragit att tillgodose utbildningsbehoven hos dem som ska genomföra omställningen i praktiken. Investeringarna väntas leda till energibesparingar på mer än 2000 GWh om året.

Programmet innefattar initiativet Build Up Skills, som är inriktat på behovet att bygga nära-nollenergibyggnader i EU. När det gäller energiintensiv industri har Care+-projektet hjälpt små och medelstora företag inom kemisk industri att sänka sin energiförbrukning med 10–20 %.

2.5.        Offentlig-privata partnerskap och gemensamt företag

Det gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas, som får stöd genom det sjunde ramprogrammet, har gjort det möjligt att införa ett industrilett FoU- och demonstrationsprogram som omfattar tillämpningar inom såväl transport som stationär energiproduktion. De 380 miljoner euro som hittills har beviljats har bidragit till att föra ett antal olika tillämpningar närmare marknaden (t.ex. materialhanteringsfordon, reservkraftssystem) och samtidigt minska kostnaderna och förbättra tillämpningarnas effektivitet och livslängd.

De forskningsinriktade offentlig-privata partnerskapen för energieffektivitet i byggnader och framtidens fabriker samt miljövänliga bilar har skapat möjlighet för intressenterna inom de olika sektorerna att ta fram en gemensam agenda och använda EU-medel för att nå målen. Från 2009 till 2012 anslog EU 1,6 miljarder euro och den privata sektorn investerade lika mycket. De offentlig-privata partnerskapen har varit mycket framgångsrika när det gäller att få små och medelstora företag att delta.

2.6.        Förbättrad tillgång till skuldfinansiering – finansieringsinstrumentet för riskdelning

Genom sjunde ramprogrammet hjälper finansieringsinstrumentet för riskdelning Europeiska investeringsbanken (EIB) att tillhandahålla cirka 10 miljarder euro i låneåtaganden (varav 1 miljard euro i EU-bidrag) i syfte att stimulera till forsknings- och innovationsinvesteringar på mer än 20 miljarder euro, främst av stora företag och midcap-företag. Finansieringsinstrumentet för riskdelning uppmuntrar projektansvariga att inleda forsknings- och innovationsverksamhet som är förknippad med stor risk. Från 2009 till 2012 har energisektorn stått för 14–18 % av finansieringsinstrumentets portfölj, som bl.a. har omfattat förstagångsinvesteringar i sol- och vindkraft och investeringar för att höja energieffektiviteten, främst inom bilindustrin.

2.7.        Regional dimension – stöd från sammanhållningspolitiken

Den sammanhållningspolitiska budgeten omfattar stora anslag till hållbar energi. Bl.a. har mer än 10 miljarder euro avsatts för investeringar i energieffektivitet och förnybara energikällor under planeringsperioden 2007–2013. Ett exempel är Wave Hub-projektet i sydvästra England, som är tänkt att bli världens största provanläggning för vågkraftsgeneratorer, ett annat det projekt som avser ett kluster för gröna byggnader i Niederösterreich, där konstruktions- och byggföretag arbetar tillsammans med forskare för att möta utmaningar som klimatförändringen och skapa utrymme för innovation genom samarbete.

2.8       Bedömning av EU:s ram för energiteknik och innovation

Europa är på rätt väg när det gäller att främja utvecklingen av energiteknik och skapa de rätta förutsättningarna för innovation, men det återstår fortfarande mycket att göra.

Energilandskapet förändras snabbt och kräver en systembaserad strategi och förmåga att hantera nya företeelser. Både utvärderingen av genomförandet av SET-planen[10] och det offentliga samrådet inför det här meddelandet[11] bekräftar att SET-planen behöver inriktas mer på integrering av energisystem, integrering av verksamheter i innovationskedjan och ökad samordning med de europeiska näringslivsinitiativen och den europeiska alliansen för energiforskning till stöd för detta. Vidareutvecklingen av industriella distributionskedjor behöver förstärkas och det krävs bättre samordning mellan aktörer och investeringar i forsknings- och innovationskedjan för att skynda på utvecklingen och spridningen på marknaden.

Dessutom har medlemsstaternas åtagande om att genomföra SET-planen i dagsläget inte varit så starkt som det skulle kunna vara, trots att de har gemensamma industri- och forskningsmål. Samordnade och/eller gemensamma investeringar mellan medlemsstaterna och EU måste främjas för att ta vara på den privata sektorns investeringar till stöd för teknikplanerna för de europeiska näringslivsinitiativen och de gemensamma programmen inom den europeiska alliansen för energiforskning. Det är också viktigt att se till att partnerna inom industrin gör tydliga åtaganden, bland annat inom ramen för offentlig-privata partnerskap, som bygger på en gemensam vision och klart definierade mål. Samtidigt måste forskningskapaciteten i den europeiska alliansen för energiforskning integreras bättre för att snabbare få fram resultat som har en starkare koppling till industrin.

En extern utvärdering av programmet Intelligent energi – Europa 2011[12] visade att programmet är mycket viktigt för att utveckla tjänsteinnovation, kunskap och kapacitetsuppbyggnad samt nya affärsmodeller som utnyttjar privat finansiering för att sprida energieffektiv och förnybar teknik på marknaden. Åtgärder för att stödja spridningen på marknaden av energiinnovation bör bygga vidare på detta goda exempel och utvidgas till andra områden för energipolitiken. De bör också knytas starkare till struktur- och sammanhållningsfonderna.

Även i halvtidsutvärderingen av det gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas[13] rekommenderades ett större fokus på tillämpad forskning och mer storskaliga demonstrationsverksamheter knutna till energisystembehov, som användning av väte för att lagra förnybar el.

Detta visar behovet av en integrerad forsknings- och innovationskedja på EU-nivå som omfattar allt från grundforskning till spridning på marknaden.

3.           STRATEGIN FÖR ENERGITEKNIK OCH INNOVATION TILL 2020 OCH DÄREFTER

Den europeiska strategin för energiteknik och innovation måste vara pådrivande när det gäller spetsinnovation inom koldioxidsnåla tekniker och innovativa lösningar och överbrygga klyftan mellan forskning och marknad. Detta framhålls tydligt i kommissionens förslag till Horisont 2020 där EU-stöd till forskning och innovation (bl.a. efterföljarna till dagens sjunde ramprogram och programmet Intelligent energi – Europa II samt ytterligare stöd till de europeiska näringslivsinitiativen) samlas i en förenklad ram. EU-finansieringen utgör dock fortfarande en begränsad del av den totala finansieringen i Europa och de viktigaste principerna och den viktigaste utvecklingen bör avspeglas i motsvarande grad i den privata sektorns och medlemsstaternas investeringar. Genomförandet bör i allt högre grad bygga på partnerskap som kan ge den storlek och omfattning som krävs och ge större genomslag för de knappa offentliga och privata resurserna.

3.1.        Viktiga principer

Mervärde på EU-nivå

EU:s insatser bör göras där de kan ge verkligt mervärde. De bör vara koncentrerade på storskaliga satsningar som går utöver vad medlemsstaterna kan göra på egen hand eller bilateralt och främja innovation genom reglering och finansiering. De bör stödja forsknings- och kapacitetsuppbyggnad för att skynda på utvecklingen och skapa skalfördelar.

Se till hela energisystemet när prioriteringarna fastställs

Utgångspunkten för utvecklingen av energiteknik bör vara tillhandahållande av kostnadseffektiva energitjänster till slutkunderna: Ljus, värme, kyla, ren transport osv. Enskilda tekniska framsteg bör bedömas utifrån deras integrering i och inverkan på energisystemet i sin helhet (produktion, överföring, distribution och energiförbrukning). En systembaserad strategi innebär att man kan frigöra sig från den nuvarande uppdelningen mellan energikällor och slutanvändningar, och bör därför utnyttja synergieffekter mellan sektorer (t.ex. energi, IKT, transport, jordbruk) och dra fördel av sektorsöverskridande komplementariteter och spridningseffekter. Dessutom krävs livscykelbaserade lösningar som minskar det övergripande energibehovet genom minskade avfallsmängder och återanvändning och återvinning av material.

Integrera insatser i hela energiinnovationskedjan och stärka kopplingen till energipolitiken

För att främja innovationcykeln i alla led, från grundforskning till spridning på marknaden, krävs stöd till åtgärder för spridning på marknaden som syftar till att bygga upp kapacitet, pröva koncept för nästa generations teknik, hantera rättsliga hinder, analysera marknadsvillkoren för specifik teknik och skapa ett gynnsamt investeringsklimat och investeringsperspektiv som ökar investeringar i innovation.

Slå samman resurser och använda en portfölj med finansiella instrument

För att hantera energiutmaningen krävs större investeringar i forskning och innovation än vad en medlemsstat eller privat aktör kan göra på egen hand. Forskningsdrivna lösningar måste tas fram snabbt, samtidigt som de offentliga resurserna krymper. Därför måste medlemsstaternas enskilda initiativ för att stödja näringslivet förstärkas med program som öppnar för en ambitiös och omfattande industriell utveckling. Det behövs även en indirekt förstärkning i form av ökad integrering mellan nationell institutionell finansiering och nationella forskningsinstitut. Olika skeden i innovations- och genomförandeprocessen kräver lämpliga finansieringsmekanismer. Framför allt bör man utnyttja synergieffekter med EU:s struktur- och investeringsfonder bättre, särskilt genom nationella och/eller regionala strategiska politiska ramar för forskning och innovation för smart specialisering[14]. Det går också att använda andra program för att finansiera innovation, till exempel Fonden för ett sammanlänkat Europa (smarta nät och elmotorvägar) eller de finansieringsinstrument som föreslås i komponenten tillgång till riskfinansiering inom Horisont 2020 eller används direkt av Europeiska investeringsbanken. Dessutom skulle det i framtiden kunna inrättas finansieringsmekanismer inom utsläppshandelssystemet som liknar NER300-programmet.

Behålla valmöjligheter och samtidigt fokusera på de mest lovande teknikerna efter 2020

De flesta energitekniker har långa ledtider, vilket innebär att investeringsbeslut i dag kommer att få återverkningar långt efter 2020. Därför måste EU driva på utvecklingen inom ett brett spektrum av tekniker som kanske inte ger resultat förrän efter 2020. Strategin för energiteknik och innovation bildar en ram för att få fram ekonomiska och livskraftiga energitekniker och energilösningar på både kort och lång sikt, för EU och för världsmarknaden. Strategin baseras på Europeiska kommissionens förslag inom ramen för Horisont 2020 som behandlas i ett lagstiftningsförfarande just nu. Den kommer också att innefatta resultatet av diskussionen om grönboken En ram för klimat- och energipolitiken fram till 2030.

3.2       Nödvändig utveckling inom avgörande områden

Frigöra potentialen med energieffektivitet, med fokus på slutanvändarnas förbrukning

Investeringar i energieffektivitet leder till besparingar för konsumenterna och ger EU:s industri möjlighet att minska sitt beroende av energipriser, minska sina kostnader och stärka sin konkurrenskraft.

Byggnader, som står för nästan 40 % av den slutliga energiförbrukningen, är högt prioriterade. Andelen energieffektiva renoveringar av befintliga byggnader behöver öka och nya byggnader bör ha nära-nollförbrukning. Det behöver tas fram och demonstreras nya byggnadsmaterial, konstruktioner för att integrera förnybara energikällor i byggnader samt nya koncept och affärsmodeller för energieffektiv byggnadsrenovering. Dessa måste understödjas genom konvergens mellan nationella och regionala regleringsstrategier för att minska byråkratin, skapa standardmetoder för att mäta byggnaders energiprestanda och göra det möjligt med en inre marknad.

Utvecklingen och spridningen av innovationer som sänker industrins energikostnader kraftigt måste prioriteras, särskilt för energiintensiv industri och små och medelstora företag (användning av industriell isolering i hela Europa skulle t.ex. minska den årliga energiförbrukningen med 4 %). Detta innefattar stöd till för att förbättra kunskapen om vilka besparingar som är möjliga genom energieffektivitet inom industrin, genom utbildning av energirevisorer och energiförvaltare.

Tillhandahålla konkurrenskraftiga lösningar för ett rent, hållbart, säkert och effektivt energisystem

Innovationer som skapar flexibilitet och säkerhet i det europeiska energisystemet kommer att sänka kostnaderna för energiinfrastrukturen i sin helhet och förbereda systemet för att ta emot mycket större mängder förnybar energi. Ellagringsteknik kommer att vara viktig på överförings- och distributionsnivå.

Det behövs innovationer för att garantera kontinuiteten i elförsörjningen och rationalisera efterfrågan på infrastruktur genom en kostnadseffektiv balansering av förnybar el genom laststyrning och flexibilitet på lokal nivå och genom innovationer inom eltransport på långa distanser på överföringsnivå, så att det går att balansera mellan flera förnybara energikällor på olika platser, t.ex. genom att koppla in havsbaserade vindkraftverk.

Teknik som gör det möjligt för konsumenten att delta aktivt kommer att öppna för en förbättrad energieffektivitet i näten genom ökad användning av IKT. Det behövs innovation i distributionsnät och utveckling av en marknadsmiljö som ger konsumenterna större möjlighet att hitta bästa pris och energivillkor och att producera och sälja egen energi, samtidigt som de sårbara konsumenterna måste garanteras ett tillfredsställande skydd.

Flera olika tekniker har utvecklats och kommit ut på marknaden (landbaserad vindkraft och solceller) tack vare stödsystemen för utveckling av förnybar energi, men det krävs en öppen och flexibel inställning när det gäller att vidareutveckla en portfölj av kostnadseffektiva och hållbara energialternativ. Andra lovande områden för förnybar energi är flytande vindkraftverk och andra former av djuphavsbaserade vindkraftverk, vågkraft, framsteg inom koncentrerad solenergi och nya solcellstillämpningar. Större fokus på forskning i uppvärmnings- och kylteknik, väte- och bränslecellsteknik. Det krävs också innovationer i nya material, viktig möjliggörande teknik som IKT, nanoteknik, mikro- och nanoelektronik, fotonik, bioteknik och avancerade tillverkningsprocessvägar. Iter-projektet[15] är en grundsten i EU:s långsiktiga fusionsforskning.

Det krävs teknisk utveckling för att stödja säker drift av kärnkraftsanläggningar, ta fram hållbara lösningar för hantering av radioaktivt avfall och kärnkraftskompetens. Detta arbete bör inriktas på befintliga kärnkraftverk, särskilt för att förlänga driftstiden, och på säkerheten i framtida kärnkraftssystem. Forskningen måste fortsätta när det gäller långsiktiga lösningar för hanteringen av radioaktivt avfall i Europa genom utveckling av djupförvar. Dessa insatser bör åtföljas av tvärvetenskaplig forskning om riskerna med låga strålningsdoser. Nästa generations fissionsreaktorer, som ”Generation IV”-systemen, kan vara kärnenergialternativ på lång sikt.

Leverera hållbara alternativa bränslen till den europeiska transportmixen, i enlighet med strategin för alternativa bränslen[16] i syfte att på lång sikt ersätta oljan som energikälla för alla transportmedel. För detta krävs målinriktad utveckling och sänkta kostnader för bränslena (särskilt för avancerade biobränslen, biometan och väte) samt transporttillämpningstekniker.

Främja innovation i verkliga miljöer och genom en marknadsdriven ram

Städer, som använder betydligt mycket mer energi än de kan producera, behöver uppmärksammas särskilt. Det behövs mer integrering och optimering av energi-, informations- och transportflödena på distrikts-, stads- och samhällsnivå. Detta är grundtanken för Smarta städer och samhällen – ett europeiskt innovationspartnerskap[17]: Att demonstrera smarta urbana IKT-baserade lösningar i kommersiell skala inom energi- och transportsektorerna för att erbjuda kostnadseffektiva lösningar i europeiska stadsområden.

Det krävs insatser för att sprida ny innovativ energiteknik på marknaden för att möjliggöra ökade investeringar i distributionskedjorna och stödja genomförandet av en politik för nät, förnybar energi och energieffektivitet där man tar itu med icke-tekniska hinder genom att bl.a.

· bygga upp marknadsaktörers och offentliga myndigheters kapacitet att införa effektiv politik och effektiva åtgärder för att föra ut tekniken på marknaden, vilket omfattar kontinuerlig utveckling för de verksamma på fältet (t.ex. kompetensutveckling för tekniker och ingenjörer), och

· ge stöd till utveckling och spridning av innovativa finansieringslösningar för förnybar energi och energieffektivitet, bl.a. finansiering av driftsättningen.

Nationella och regionala innovationsstrategier behöver spela en avgörande roll för att främja innovation i verkliga miljöer. De bör användas för att stödja uppbyggnad av forsknings- och innovationskapacitet och för att skynda på utnyttjandet och spridningen av forsknings- och innovationsresultat till marknaden. Strategierna bör särskilt syfta till att skapa ett innovationsvänligt företagsklimat för små och medelstora företag och regional och lokal industri, bl.a. genom att förbättra tillgången till riskfinansiering.

4.           GENOMFÖRA STRATEGIN FÖR ENERGITEKNIK OCH INNOVATION

SET-planen är fortfarande det viktigaste instrumentet för att hantera de utmaningar som beskrivs ovan. Planen utgör en referenspunkt för såväl EU:s som nationella, regionala och privata investeringar i energiforskning och innovation.

Men SET-planen behöver också förstärkas för att kunna hantera de nya utmaningarna och konsolidera forsknings- och innovationskapaciteten och resurserna över hela Europa på ett bättre sätt. Därför föreslår vi följande ändringar:

· Det bör tas fram en integrerad plan för att hantera integreringen av energisystemen och innovationskedjan. Arbetet bör vägledas av styrgruppen för SET-planen och bör innefatta de viktigaste principer och åtgärder som identifierats i det här meddelandet. Denna integrerade plan bör samla de (uppdaterade) teknikplanerna i SET-planen och samtidigt bevara de teknikspecifika särdragen, omfatta hela forsknings- och innovationskedjan från grundforskning till demonstration och stöd till spridning på marknaden. Planen bör innehålla klart identifierade roller och uppgifter för de olika intressenterna, som den europeiska alliansen för energiforskning, de europeiska näringslivsinitiativen, Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT), de berörda europeiska offentlig-privata partnerskapen och andra intressenter som universitet, investerare och finansiärer, och samtidigt främja synergieffekter och samspel dem emellan. Den första integrerade planen bör vara klar i slutet av 2013.

· Med utgångspunkt i den integrerade planen bör medlemsstaterna och kommissionen sedan ta fram en handlingsplan för samordning av och/eller gemensamma investeringar som görs av medlemsstaterna och EU. Dessa investeringar bör omfatta mer än stödprogram, däribland finansiella styrmedel och upphandlingar. Handlingsplanen måste vara flexibel och innehålla olika modeller för genomförandet, t.ex. anpassning mellan medlemsstaternas och EU:s finansiering av prioriterade områden som fastställts i den integrerade planen och investeringar som görs gemensamt av medlemsstater och/eller EU. Planen bör också omfatta institutionell finansiering av och forskningskapacitet hos den europeiska alliansen för energiforskning. Handlingsplanen bör vara klar vid halvårsskiftet 2014, uppdateras regelbundet och få stöd av nätverk av finansieringsorgan.

· Det bör införas ett robust rapporteringssystem som baseras på it-systemet Setis (Strategic Energy Technologies Information System) i SET-planen för att övervaka genomförandet av den integrerade planen och handlingsplanen. Med utgångspunkt i de uppgifter som lämnas av medlemsstaterna bör det göras en årlig rapport om de framsteg som gjorts, så att det går att bedöma effekterna på de energipolitiska målen och styra stödet från EU och medlemsstaterna bättre.

· Det bör inrättas en samordningsorganisation inom ramen för styrgruppen för SET-planen för att främja investeringar i forskning och innovation när det gäller energieffektivitet. Samordningen bör omfatta de berörda offentlig-privata partnerskapen inom EU på detta område och även det europeiska innovationspartnerskapet smarta städer och samhällen och andra initiativ för att underlätta spridningen på marknaden. Organisationen bör innefatta forskningssamfund, industri- och marknadsaktörer, offentliga myndigheter och finansiärer.

För att styrgruppen för SET-planen ska kunna genomföra arbetet med att ta fram den integrerade planen kan det därför bli nödvändigt att utöka antalet medlemmar och förstärka gruppens verksamhet och mandat.

Även de europeiska näringslivsinitiativen och tillhörande europeiska teknikplattformar behöver anpassa sina mandat, organisationer och sitt deltagande, bland annat genom att stärka den industriella komponenten, för att uppdatera sina teknikplaner och bidra till den integrerade planen. Framväxande teknik och ny utveckling måste behandlas, särskilt i fråga om lagring och havsenergi med anknytning till strategin för blå tillväxt. Samtidigt måste den europeiska alliansen för energiforskning integrera sin forskningskapacitet ännu mer och se till att forskningsresultaten får ännu större genomslag på marknaden och mer kommersiella effekter, i nära samarbete med de europeiska näringslivsinitiativen.

I alla dessa organisationer måste nya intressenter släppas in för att ta itu med icke-teknisk innovation och avlägsna rättsliga, finansiella, marknadsmässiga och beteendemässiga hinder för att på så sätt förbättra beredskapen på marknaden. Detta innefattar lokala aktörer, små och medelstora företag, IKT, tillsynsmyndigheter, nätoperatörer, finansiärer och konsumenter.

Den yttre dimensionen bör stärka EU:s spetskompetens och attraktionskraft som forskningspartner. Det internationella FoU-samarbetet i linje med strategin för internationellt samarbete[18] och inom ramen för Horisont 2020 bör inriktas på de viktigaste energiforsknings- och innovationsutmaningar där ett sådant samarbete kan skapa mervärde och fördelar för EU. Energipolitikens yttre dimension, däribland de bilaterala energidialogerna[19] och de avtal om vetenskapligt och tekniskt samarbete som kommissionen ingår med tredje partnerländer, bör genomföras på ett samordnat sätt som stärker alla parter. Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), som bildar en internationell ram för klimat- och energiteknik, är också en viktig partner. UNFCCC-teknikmekanismen väntas också innebära att den globala marknaden för tekniköverföring till tillväxt- och utvecklingsländer växer.

Länder som USA, Japan och Kina håller på att inleda och genomföra ambitiösa program för minskade koldioxidutsläpp som skapar viktiga möjligheter till forsknings- och innovationssamarbete för den europeiska forskarvärlden och marknadsmöjligheter för industrin, till exempel när det gäller smarta nät, bränsleceller och väte, förnybar energi eller kärnsäkerhet och fusionskraft. Det multilaterala samarbetet mellan EU, USA och Japan om kritiska råmaterial för energi måste fortsätta. Potentialen för solenergi måste utnyttjas mer i samarbete med partnerländerna i Medelhavsområdet.

5.           SLUTSATSER

EU:s strategi för energiteknik och innovation är en integrerad del av EU:s energipolitik och måste utgöra ett komplement till den befintliga lagstiftningen. EU måste ligga i framkant när det gäller innovation på de internationella energimarknaderna och även möta de utmaningar som dagens ekonomiska läge medför. Strategin måste bidra till att stärka vår konkurrenskraft i fråga om energikostnader och tillförlitliga leveranser. I det här meddelandet har kommissionen beskrivit sin strategi för att se till att EU även fortsättningsvis har en teknik- och innovationssektor i världsklass som kan möta utmaningarna inför 2020 och därefter.

Till stöd för denna strategi

· kommer kommissionen att

· tillsammans med intressenterna för SET-planen se till att det utarbetas en integrerad plan för de prioriteringar som fastställs i EU:s strategi för energiteknik och innovation till utgången av 2013,

· tillsammans med medlemsstaterna utforma en handlingsplan för gemensamma och enskilda investeringar till stöd för den integrerade planen senast vid halvårsskiftet 2014,

· tillsammans med medlemsstaterna stärka rapporteringssystemet för att övervaka den integrerade planen och handlingsplanen med utgångspunkt i Setis (Strategic Energy Technologies Information System) inom ramen för SET-planen.

· tillsammans med medlemsstaterna inom ramen för styrgruppen, de europeiska näringslivsinitiativen och därtill hörande europeiska teknikplattformar anpassa sitt mandat, sin struktur och sitt deltagande för att uppdatera sina teknikplaner och bidra till den integrerade planen,

· inrätta en samordningsorganisation inom ramen för styrgruppen för SET-planen för att främja investeringar i forskning och innovation när det gäller energieffektivitet.

· Kommissionen uppmanar Europaparlamentet och rådet att

– bekräfta sitt stöd för SET-planen som en del i Europas energi- och klimatförändringspolitik och dess bidrag till att stärka utvecklingen av energiteknik och innovation i enlighet med detta meddelande,

– ställa sig bakom de föreslagna viktiga principer och framsteg som krävs i fråga om energiteknik och innovation i hela EU,

– stödja en anpassning av EU-resurser och nationella, regionala och privata resurser efter denna integrerade forsknings- och innovationsstrategi.

· Kommissionen uppmanar medlemsstaterna och regionerna att stödja genomförandet av den integrerade planen och handlingsplanen genom att

– förbättra samordningen mellan sina energiforsknings- och innovationsprogram och använda EU:s struktur- och investeringsfonder och intäkter från auktioner inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem,

– utöka samarbetet i form av gemensamma insatser och kluster för projekt med ett europeiskt mervärde,

– ytterligare integrera nationell institutionell finansierings- och forskningskapacitet inom ramen för europeiska alliansen för energiforskning,

– införa stöd för snabbare spridning av hållbar energiteknik på marknaden.

[1]               Se 2007 års meddelande om en europeisk strategisk plan för energiteknik (SET-planen), KOM(2007) 723, och 2009 års meddelande om att investera i utvecklingen av teknik med låga koldioxidutsläpp, KOM(2009) 519.

[2]               Styrgruppen för SET-planen består av företrädare för EU:s medlemsstater och har fått mandat att ta fram gemensamma insatser och resurser för att genomföra SET-planen. De europeiska näringslivsinitiativen för de sex tekniska prioriteringarna utgår från de föreslagna planerna för de europeiska teknikplattformarna för att anpassa EU:s, medlemsstaternas och näringslivets insatser för att uppnå gemensamma mål. Den europeiska alliansen för energiforskning samlar de ledande energiforskningsinstanserna i EU och har mandat att genomföra gemensamma program genom att dela på nationell kapacitet i Europa. Det europeiska innovationspartnerskapet för smarta städer och samhällen började som energieffektivitetskomponenten i SET-planen och används nu för att integrera tillämpningar i naturlig skala av innovativa lösningar i fråga om energi, transport och IKT på stads- och samhällsnivå. Kommissionens strategiska system för energiteknikinformation (Strategic Energy Technologies Information System, Setis) leds och samordnas av gemensamma forskningscentrumet (JRC).

[3]               SEK(2011) 1609 – Arbetsdokument från kommissionens avdelningar, Materials Roadmap Enabling Low Carbon Energy Technologies (ej översatt till svenska).

[4]               Enligt SET-planen krävs 8 miljarder euro per år för att kunna genomföra åtgärderna effektivt (KOM(2009) 519).

[5]               När det gäller kärnenergisektorn avser utgifterna Euratom.

[6]               Arbetsdokument från kommissionens avdelningar, teknikbedömning figur 3.2.

[7]               1 euro/kW för driftsklara 100 kW-system senast 2030 (i 2011 års eurovärde, exklusive mervärdesskatt).

[8]               JRC:s beräkningar bygger på en kapacitetsfaktor på 23 %, vilket var genomsnittet 2011 i Europa.

[9]               Marknadsintroduktionsinstrumentet Elena inrättades av Europeiska kommissionen och Europeiska investeringsbanken (EIB) i december 2009 för att stödja investeringar i energieffektivitet och förnybara energiprojekt. Elena-instrumentet drivs av EIB, Kreditanstalt für Wiederaufbau (KfW), Europarådets utvecklingsbank (CEB) och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) och finansieras genom kommissionens program Intelligent energi – Europa.

[10]             JRC/Setis granskning av SET-planen finns på http://setis.ec.europa.eu/set-plan-implementation/set-plan-review-2010-2012

[11]             Rapporten från det offentliga samrådet finns på http://ec.europa.eu/energy/technology/consultations/20130315_technology_innovation_en.htm

[12]             Ex-ante evaluation of a successor of the ”Intelligent Energy – Europe II” (2007–2013) på http://ec.europa.eu/energy/intelligent/files/doc/2011_iee2_programme_ex_ante_en.pdf.

[13]             Finns på http://ec.europa.eu/research/evaluations/pdf/archive/other_reports_studies_and_documents/eval_fuel_cell_hydro_report_2011.pdf

[14]             I förslaget till regionalpolitik för 2014–2020 krävs att medlemsstaterna eller regionerna ska utarbeta sådana strategier.

[15]             Utvecklas gemensamt av Japan, Kina, Indien, Sydkorea, Ryssland, USA och EU.

[16]             COM(2013) 17 final.

[17]             COM(2012) 4701 final.

[18]             COM(2012) 497 final.

[19]             KOM(2011) 539 slutlig.