52006DC0769

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 8.12.2006

KOM(2006) 769 slutlig

GRÖNBOK

om satellitnavigationstillämpningar

GRÖNBOK

om satellitnavigationstillämpningar (Text av betydelse för EES)

1. Inledning

EU är i färd med att bygga upp ett globalt satellitnavigationssystem (GNSS) bestående av Galileo och Egnos som kommer att innehålla en uppsättning tjänster för lägesbestämning, navigering och tidsbestämning.

Nyttan med den här tekniken har tydligt demonstrerats genom det amerikanska GPS-systemet (Global Positioning System). Nya tillämpningar utvecklas oupphörligt och används inom alla sektorer av världsekonomin och i otaliga människors vardagsliv. Prognoserna för marknaden pekar mot en omfattning på 400 miljoner euro 2025.

Syftet med den här grönboken, som riktar sig till alla berörda parter, är att dra i gång en debatt om vad den offentliga sektorn kan göra för att skapa en ändamålsenlig politisk och rättslig ram för att stödja utvecklingen av tillämpningar för satellitnavigationssystem utöver ekonomiskt stöd för forskning och infrastruktur.

Galileo är den europeiska rymdpolitikens flaggskepp. Rymdpolitikens syften är bl.a. att tillgodose medborgarnas behov, att vara till nytta för annan EU-politik, att sätta fokus på tillämpningar och förbättra européernas konkurrenskraft. Galileo är ett perfekt redskap för att nå dessa syften.

Galileo skall också ses i det större sammanhang som utgörs av kommissionens uppgift att främja innovation inom ramen för Lissabonstrategin, där den offentliga sektorns insatser kan bli avgörande för att utveckla företag som är konkurrenskraftiga på världsmarknaden. Det här är en framtidsmarknad.

Det ställs ett antal frågor i det här dokumentet: EU-kommissionen kommer att analysera svaren, som kommer att ligga till grund för rekommendationer till rådet och Europaparlamentet.

Ytterligare information om infrastrukturen för Galileo och om samrådsprocessen finns på http://ec.europa.eu/dgs/energy_transport/galileo/green-paper/index_en.htm [1].

Parallellt med det här samrådet kommer en tävling att anordnas för unga i åldern 15-25 år om innovativa idéer att använda satellitnavigationstekniken och tjänsterna i anslutning till den. Pris kommer att delas ut. Det finns närmare upplysningar på http://ec.europa.eu/dgs/energy_transport/galileo/green-paper/index_en.htm.

2. Satellitnavigation

2.1. Lägesbestämning, navigering och tidsbestämning

Med elektroniska hjälpmedel kan man mycket exakt bestämma läge och tid. Allt eftersom den tekniska utvecklingen fortskrider blir det möjligt att integrera sådana hjälpmedel i andra apparater, t.ex. mobiltelefoner.

Galileo bygger på en konstellation av 30 satelliter som skickar ut signaler av mycket hög kvalitet. Signalerna databehandlas i mottagarna och positionen fastställs. Alla andra funktioner, t.ex. att ange positionen på en digital karta eller överföring av lägesinformationen för andra ändamål sker i användarapparaten. Satellitnavigationssystemet i sig är till konstruktionen passivt, dvs. där finns inga uppgifter om användarens position.

2.2. Infrastruktur

Galileo kommer att ge mycket exakta uppgifter om tid och position för civila tillämpningar över hela världen. Den stora tillförlitligheten kommer att medföra en ytterligare successiv förbättring av mottagningstekniken och tillämpningarna. Egnos, som är ett europeiskt system för att komplettera och förbättra prestanda hos GPS-tekniken, i första hand i Europa, lämnar redan tjänster på ett försöksstadium.

Den första Galileosatelliten för försöksverksamhet sköts upp 2005. En andra försökssatellit är planerad till 2007. Den första satellitkonstellationen på fyra satelliter avsedda för reguljär drift kommer att skjutas upp 2008. Då kommer ett privat konsortium att placera ut satellitkonstellationen på grundval av ett offentligt-privat avtal. Tjänsterna kommer att vara tillgängliga från och med 2011.

Galileo är mycket internationellt. Allteftersom andra länder i världen har visat intresse har samarbetsavtal slutits för att främja och utveckla världsomfattande användning av Galileo. Kompatibiliteten med det amerikanska GPS-systmet har säkrats och detta ger garantier för att de två systemen skall kunna användas gemensamt.

En europeisk radionavigationsplan håller på att utarbetas med syftet att samordna de olika infrastrukturerna för navigation i Europa.

2.3. Tillämpningar

Alla sektorer i den moderna ekonomin påverkas av att satellitnavigationstekniken utvecklas. Marknaden för produkter och tjänster växer med 25 % per år. Omkring 3 miljarder navigationsmottagare kommer att finnas i drift 2020. Satellitnavigation kommer alltmer att bli en del av det dagliga livet för européerna, inte bara i bilar och mobiltelefoner utan också i energidistributionssystemen och banksystemen.

Tillämpningarna spänner över ett brett spektrum, inte bara inom transport och kommunikation utan även på marknader som lantmäteri, jordbruk, forskning och turism. Det finns nu mottagare i alla typer av elektronisk vardagsapparatur som mobiltelefoner, personliga digitala hjälpmedel, kameror, laptopdatorer och armbandsur. Mobiltelefoni är en lovande marknad med mer än 2 miljarder abonnenter. En halv miljard enheter säljs varje år med utsikter till en försäljning på en miljard 2020, vilket skulle kunna göra det möjligt med ett snabbt genomslag för tjänster grundade på satellitlägesbestämning.

Fordon kommer i allt högre grad att förses med navigationsutrustning. Försiktiga prognoser pekar mot omkring 50 miljoner sålda enheter 2020.

Transportledningen står inför en revolution: ågot hundratusental containrar är redan försedda med GNSS-system för spårning. Tack vare denna utrustning kan logistikföretagen erbjuda sina kunder snabbare och bättre tjänster. Containerförflyttningarna kan också övervakas i säkerhetssyfte.

För navigation på hav och vattenvägar är satellittekniken ett alldeles naturligt val. Detta bekräftas av både de aktuella försäljningssiffrorna för sjömottagare (mer än en miljard euro) och det faktum att det antas lagstiftning inom området. Detsamma gäller navigation i luften, där det behövs ett pålitligt medel att öka kapaciteten i ett system som transporterar miljoner människor.

2.4. Teknisk utveckling

Ny teknik, t.ex. apparatur för radiofrekvensidentifiering, geografiska informationssystem, mottagarminiatyrisering, minskning av elkonsumtionen och synergier med telekommunikation kommer under de kommande åren att skapa goda villkor för en massiv utveckling av produkter och tjänster som bygger på satellitlägesbestämning. Lägesbestämning inomhus håller också på att utvecklas för att man skall komma förbi de nuvarande begränsningarna.

Parallellt med utvecklingen av Galileo har EU också lanserat GMES (global övervakning för miljö och säkerhet), ett jordobservationssystem för användarorienterade informationssystem. Många GNSS-tillämpningar kommer att kunna dra nytta av de komplementära Galileo- och GMES-teknikerna. Den utveckling användarbehoven har tagit pekar mot att det kommer att utvecklas system där telekommunikation, meteorologi, lägesbestämning och övervakning från rymden integreras på många områden av stor strategisk betydelse, med högt ekonomiskt värde och till stor samhällsnytta.

En sådan utveckling kräver att det offentliga ser över regelverket.

3. Tillämpningsområden

Galileo kommer att innehålla fem tjänster som kan komma till användning inom ett antal sektorer. I den här grönboken kommer fyra av dessa att behandlas:

- De allmänt tillgängliga tjänsterna för massmarknaden.

- De kommersiella tjänsterna för professionella användare som kräver höga prestanda och funktionsgaranti.

- Livräddande tjänster för tillämpningar där människors liv är i fara och där det krävs integritetsdata (som visar om navigationsinformationen är korrekt och fullständig).

- Sök- och räddningstjänster för att lokalisera olyckor och dra igång räddningsoperationer.

Den femte tjänsten, dvs. ”den reglerade offentliga tjänsten” (behörighetsskyddade tjänster för positions- och tidsbestämning speciellt utformade för användare inom den offentliga sektorn), hör inte hemma i den här grönboken. Samråd om hur den tjänsten skall användas i säkerhetstillämpningar äger rum direkt mellan nationella organ och gemenskapsorgan.

3.1. SOS-samtal och lokalisering

Genom integrering av satellitnavigationsmottagare i mobiltelefoner och annan kommunikationsutrustning kommer personlig rörlighet och lokaliseringstjänster att utgöra den viktigaste massmarknaden för satellitnavigation. Utsikterna att kunna förse kunder med skräddarsydda data öppnar en helt ny värld för telekomoperatörerna och tjänsteleverantörerna. Kunderna kommer att få tillgång till ”närhetsinformation”, t.ex. var närmaste sjukhus finns, den lämpligaste vägen till bensinstationen eller närmaste restaurang.

SOS-tjänster kan också dra nytta av detta. Det rings omkring 180 miljoner SOS-samtal i EU varje år, och av dem kommer 60-70 % från mobiltelefoner[2]. I mer än en miljon fall kan SOS-fordon inte skickas ut på grund av otillräckliga uppgifter om det geografiska läget. Det har tagits europeiska initiativ för att i offentliga-privata partnerskap utforma en rättslig ram och tekniska lösningar för att få till stånd en effektiv hantering av SOS-samtalen[3].

Galileo kommer att radikalt kunna förbättra noggrannheten i lokaliseringsuppgifterna och vissa räddningstjänstmyndigheter har redan antytt att användning av dessa tjänster kommer att säkra snabbare SOS-service.

3.2. Vägar

GNSS-tillämpningar inom vägsektorn spänner över ett stort antal funktioner, t.ex. telematik- och navigationsutrustning, elektronisk betalning av väg- och stadstullar och säkerhetstillämpningar och försäkringspremier i förhållande till användning. Praktiskt taget alla de 240 miljonerna fordon som är i trafik i EU skulle ha nytta av uppdaterade navigationssystem och åtskilliga begränsningar för intelligenta transportsystem kommer att kunna övervinnas med Galileo.

Vägtullsystemen har utvecklats mycket snabbt den sista tiden. Vissa länder har redan infört kilometerbaserade debiteringssystem som förlitar sig på GNSS, särskilt för tung godstrafik på nationella motorvägar. System för stadstullar anpassade till trafikintensiteten finns redan i bruk. Enligt direktiv 2004/52 skall alla nya elektroniska vägtullsystem använda en teknik av följande slag: satellitnavigation, mobiltelefonnät, mikrovågsteknik för kortdistanskommunikation eller en kombination av dessa. Satellitnavigation rekommenderas på grund av sin flexibilitet, för att den passar bäst tillsammans med den europeiska avgiftsfilosofin, för att den inte kräver någon infrastruktur och för att den är lätt att bygga ut. Den gör det möjligt att använda varierande prissättning, interoperabilitet och intelligenta transportsystem. Trafikreglering och trafik- och reseinformation i realtid kommer också att förbättra transporteffektiviteten[4].

I samarbetssystemet för vägtransport ”eSafety” som omfattar ett stort antal tillämpningar som skulle kunna ha nytta av noggrann lägesbestämning för fordon anges att en paneuropeisk standard för SOS-samtal i fordon[5][6] är den främsta prioriteringen för att få ner tidsåtgången vid utryckning med 40–50 %, vilket innebär att 2 500 liv skulle kunna räddas. Uppgifter om körriktning och uppgift om på vilken sida av motorvägen en olycka har inträffat är information av primär vikt för ambulans- och räddningspersonal och det är en nyttotjänst som Galileo kan tillhandahålla.

Försäkringspremier efter användning finns redan i kommersiellt bruk. Dessa tjänster baseras på satellitnavigation kombinerad med mobiltelefonkommunikation. Försäkringsbolag som erbjuder sådana tjänster tillämpar premier som bygger på beräkningar av körsträckor eller som innebär ekonomiska fördelar om fordonsanvändningen begränsas.

3.3. Järnväg

Järvägsinfrastrukturen har alltid gjort det möjligt att använda signalsystem och tåglokaliseringssystem som oftast har installerats vid sidan av spåret. Sådana system kräver dyrbar utrustning och omfattande underhåll. För att förbättra interoperabiliteten och minska kostnaderna ersätts dessa system nu med nya standarder: det europeiska tågledningssystemet (ERTMS, European Rail Traffic Management System) och det europeiska tågkontrollsystemet ( ETCS, European Train Control System).

Det har visats att tågkontrollsystem som följer tågsäkerhetsstandarderna kan fungera med GNSS-teknik. Satellitnavigation har också redan införts i ett antal tillämpningar som inte utgör direkt säkerhetstillämpning, t.ex. trafikregleringshjälpmedel, resurshantering i järnvägstrafiken eller kundstöd men även i aktiv tågidentifiering ( positive train control ) vilket har visats i USA. Höjning av säkerheten i ATP-system (automatisk tågkontroll) kan uppnås med Galileo.

3.4. Sjötrafik, fiske, inre vattenvägar

Inre vattenvägar och farleder till havs är världens mest använda transportsätt för varor. Mycket stora antal fartygsrörelser äger rum varje dag över hela jorden. Effektivitet, säkerhet och optimering av sjötransporterna är nyckelfrågor där GNSS kan bidra. Internationella sjöfartsorganisationen (IMO, International Maritime Organisation) är den organisation som fastställer kraven för världsomfattande radionavigationssystem[7], när det gäller t.ex. noggrannhet, kontinuitet, tillgänglighet och täckning i de olika navigationsfaserna. För ocean- och kustnavigation definierar IMO krav och standarder för ombordutrustningen.

För dagen kan de satellitnavigationssystem som är i drift inte leva upp till kraven på egen hand, så det behövs fortfarande stödsystem[8] för att förbättra prestationsförmågan hos GNSS-systemen, men dessa har ännu inte blivit erkända. Galileo kan dock svara för säkerhets- och livräddningstillämpningar, för förbättring av säkerheten och för automatisk identifiering.

Vid färd in mot hamnar, i hamnar och trånga vatten betonar IMO[9] användning av GNSS. Nuvarande och planerade system som betjänar fartyg till sjöss (med t.ex. sjötrafikinformationstjänster och automatiska identifieringssystem), förlitar sig på överföring av lägesuppgifter som kan tillhandahållas genom GNSS. Med Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/59/EG om inrättande av ett övervaknings- och informationssystem för sjötrafik i gemenskapen, där tonvikten ligger på sjösäkerhet och beredskap mot föroreningar, har EU åtagit sig att 2008 inrätta ett kusttrafikövervakningssystem för hela EU.

GNSS anses också vara ett nyckelverktyg för GMDSS (det globala nödsignals- och säkerhetssystemet till sjöss) som har upprättats av IMO som ett integrerat kommunikationssystem som använder sig av satellitradiokommunikation och markradio för säkerställa att hjälp distribueras till ställen där fartyg kan komma att befinna sig i nöd. I en nära framtid kommer ett system för identifiering och spårning på stor distans (LRIT–Long Range Identification and Tracking system) att öka sjösäkerheten ytterligare. Det kommer att bli möjligt att spåra fartyg bortom kustradiostationernas täckningsområden med skeppsidentitet, läge, datum och tid för positionsuppgifter som överförs med regelbundna tidsmellanrum eller på begäran. Vidare gör SafeSeaNet[10] det möjligt med snabb åtkomst till alla väsentlig uppgifter om fartyg som fraktar farligt gods. Certifiering är en viktig fråga som man måste ta tag i för många av tillämpningarna, eftersom den spelar en viktig roll för det gemensamma havsområdet och för utveckling av affärsidéer.

Fiskeriförvaltningen baseras på en lagstiftning som anger i vilken omfattning fiskefartyg har tillträde till fiskeområden, vilka restriktioner för redskap och fisketider som gäller och kvoter och fångstmängder för särskilda arter. Effektiv övervakning och kontroll har införts för att säkerställa att lagstiftningen följs. De traditionella kontrollinstrumenten har sedan nittiotalet kompletterats med en satellitteknik benämnd VMS[11] (fartygsövervakningssystem, Vessel Monitoring System) som för närvarande används av omkring 8 000 fiskefartyg. Kännedom om fartygens exakta position är absolut nödvändig.

Inre vattenvägar svarar för 6 % av transporterna vilket kan jämföras med 76 % för vägarna. För att de inre vattenvägarna skall få en mera framträdande roll vidtas det nu åtgärder för modernisera den här sektorn. Genom direktiv 2005/44/EG om harmoniserade flodinformationstjänster (RIS) på inre vattenvägar i gemenskapen uppmuntras användning av IKT (informations- och kommunikationsteknik) för att öka effektivitet och säkerhet i logistikverksamheten och för att förbättra miljöskyddet. I direktivet finns rekommendationer om att använda satellitteknik för lägesbestämning och att utarbeta specifikationer för fartygsspårning.

3.5. Luftfart

På luftfartsområdet har GNSS länge varit ännu ett navigationsredskap. Dessa tilläggstjänster används i många flygfaser både i hobbyflyget och i den kommersiella verksamheten. Det är Internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO, International Civil Aviation Organisation) som definierar den navigationsförmåga ett luftfartyg behöver för att navigera i olika segment i luftrummet och som gör det möjligt för luftfartygsoperatören att välja utrustning för att uppnå denna förmåga[12]. Analytikerna förutser en stark tillväxt fram till 2025 med ett behov av 17 300 nya passagerar- och fraktflygplan på grund av en väntad tredubbling av passagerartrafiken och en ännu snabbare tillväxt av fraktflyget. Den noggrannhet och fullständighet som Galileo erbjuder kommer att göra det möjligt att i större utsträckning använda flygplatser som nu inte kan användas vid dåligt väder och dåliga siktförhållanden.

I Europa kommer även det gemensamma företaget SESAR, som svarar för genomförandet av ramlagstiftningen om service för flygnavigation i enlighet med de fyra förordningarna om det gemensamma europeiska luftrummet att förlita sig på GNSS.

3.6. Räddningstjänst, katastrofinsatser och humanitär hjälp

Att hjälpa människor vid jordbävningar, översvämningar, tsunamier och andra naturkatastrofer eller av människan orsakade katastrofer har länge varit en angelägenhet av hög prioritet för offentliga myndigheter. Lokalisering av tillgångar, människor och resurser är av allra största betydelse för hjälpinsatser.

Räddningstjänsten har olika organisation i olika medlemsstater och viss organisatorisk självständighet på regional och lokal nivå. På den europeiska nivån har ett övervaknings- och informationscentrum och en krisplattform inrättats som redskap för att öka gemenskapens samarbete vid naturkatastrofer, havsföroreningsolyckor och kemiska olyckor och göra lägliga insatser möjliga vid politiska kriser.

Inom ramen för den europeiska rymdpolitiken håller europeiska myndigheter på att utarbeta en kravspecifikation för en rymdinfrastruktur till stöd för civila krishanteringsoperationer, som inbegriper satellitnavigation, jordobservation, telekommunikation och signalspaning.

Med hjälp av GNSS blir det möjligt att spåra resurser och insatsstyrkor, att planera och optimera resursallokeringen och att snabbt göra insatser i glest befolkade och avlägsna områden.

Med GNSS blir det också möjligt att övervaka hjälparbetares och andras förflyttningar på marken och krisscenen, att skärpa uppskattningarna av de humanitära behoven och katastrofeffekterna, att tillhandahålla korrekt information om hur man bäst når fram till de drabbade befolkningarna i avlägsna svårtillgängliga områden, att omedelbart följa mänskliga förflyttningar, att fastställa säkra områden utanför riskzonerna där läger kan slås upp för flyktingar och fördrivna befolkningsgrupper, att optimera allokeringen av ekonomiska, materiella och mänskliga resurser, att öka kapaciteten för snabba insatser och att rent allmänt stärka de humanitära hjälpinsatserna.

3.7. Farligt gods

Det har utarbetats tekniska krav för farligt gods[13]. På grund av riskerna måste farligt gods inbegripas i den nya säkerhetslagstiftningen. Regelverket kommer att behöva uppdateras på grund av de många nya möjligheter som står till buds med hjälp av Galileo.

Om avvikelser upptäcks från fastlagda kurser kan man med hjälp av GNSS göra spårningar och skicka ut larm och varningar. Insatser vid olyckor och katastrofer kan också förbättras med den här tekniken.

3.8. Djurtransporter

Varje år transporteras miljontals djur i EU. Spårbarheten är av avgörande betydelse för att förhindra hälsofarliga bedrägerier och för att garantera livsmedelssäkerhet och djurskydd.

I rådets förordning (EG) nr 1/2005 fastställs krav som gäller vid djurtransporter. Bland de åtgärder som fastställs finns kravet på användning av GNSS i alla lastbilar i fjärrtrafik. Detta är en epokgörande innovation som kommer att underlätta genomförandet av åtgärder inom annan relaterad EU-politik när det gäller djurskyddet och folkhälsan, t.ex. identifieringen och registreringen av nötkreatur. Det nuvarande systemen för spårning av djur kommer att ingå, t.ex. det webbaserade ”TRACES” som är inriktat på avsändning och import.

GNSS kommer i kombination med kommunikation att göra det möjligt att göra spårning i realtid och därigenom minska bördan för veterinärer och andra aktörer och underlätta för transportörerna att göra korrigeringar när detta behövs.

Harmoniseringen av de tekniska specifikationerna kommer att göra det möjligt att snabbare genomföra och i synnerhet underlätta datainsamling på EU-nivå.

3.9. Jordbruk, ytmätning, geodesi- och lantmäteritillämpningar

I EU odlar elva miljoner jordbrukare grödor på 110 miljoner hektar.

Lokalisering och storlek av jordbruksskiften är uppgifter av avgörande betydelse när företagare ansöker om stöd från offentliga organ[14]. Ytmätning av jordbruksskiften genomförs varje år med hjälp av GNSS för att kontrollera att ansökningarna är korrekta. Det finns år 2005 information lagrad om 50 miljoner jordbruksskiften i det geografiska informationssystemet i EU:s integrerade administrations- och kontrollsystem.

Kontrollen av utbetalningar inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken kräver i ökande grad detaljerad information och information vid rätt tidpunkt. Dessutom använder jordbrukarna geodata och GNSS för optimering av grödan, minskning av gödnings- och bekämpningsmedel och för att uppnå optimalt utnyttjande av jord och vatten.

Användningen av GNSS kan förenkla och förbättra geodetiska data och geodetisk verksamhet och hjälpa förvaltningarna bygga upp kartdatabser inom områden som nu kännetecknas av brist på data eller data av dålig kvalitet.

3.10. Energi, olja och gas

Olje- och gasindustrin använder sig i stor omfattning av GNSS för verksamhet till lands och till sjöss både vid prospektering och utvinning, där noggrannhet och driftsgaranti för lägesbestämningstjänsterna är av den största betydelse. Säkerheten vid olje- och gastransport har också nytta av lägesbestämningsfunktionerna hos GNSS.

I eldistributionsnäten används tidsbestämningsfunktionerna hos GNSS för synkronisering.

3.11. Sök- och räddningssystem

Sök- och räddningsfunktionerna hos Galileo är Europas bidrag till det internationella humanitära sök- och räddningssamarbetet, i huvudsak med tillämpningar inom sjö- och flygräddning. Genom mottagning av SOS-meddelanden från var som helst på jorden nästan i realtid med exakt lägesinformation och kontakt mellan räddningscentra och människor i nöd kommer sök- och räddningsfunktionerna hos Galileo att underlätta insatserna och minska andelen falsklarm och därigenom leda till att flera liv räddas. Detta kommer också att ha effekter i kampen mot illegal invandring till sjöss och kustbevakningens möjligheter att rädda immigranter i nöd till sjöss.

3.12. Andra användningsområden: logistik, miljö, naturvetenskap, genomdrivande av lagstiftning m.m.

Med GNSS får man också tillgång till redskap för logistikförbättringar. Genom att göra det möjligt med noggrann och kontinuerlig spårning av lådor, containrar eller pallar kan GNSS tillsammans med annan teknik, t.ex. apparatur för radiofrekvensidentifiering, förbättra styrningen av transportflödena och flottorna i alla typer av transportmedel, både i när- och fjärrtrafik. När det handlar om användning av flera olika transportsätt kan säkerheten förbättras genom användning av elektroniska sigill och annan lokaliseringskänslig apparatur.

Satellitnavigationstekniken tillhandahåller nyttiga tjänster i många sektorer. Många av dessa kan inte täckas i den här grönboken, t.ex. allmänna kommunikationssystem, byggentreprenader och väg- och vattenbyggnad, immigration och gränskontroller, polisiär verksamhet, övervakning av fångar, produktion av biomassa och råvaruhantering, tillämpningar inom medicin och vid funktionshinder, forskning, jakt, sport, turism, avfallshantering och mycket annat.

FRÅGA 1 : Ange först ditt intresseområde enligt förteckningen ovan (3.1–3.12) och ge sedan din uppfattning om följande:

- Vilka åtgärder behöver vidtas för att snabba på marknadsintroduktionen av din tillämpning?

- Mot bakgrund av WTO-bestämmelser och –åtaganden: I vilken utsträckning är lagstiftningen ändamålsenlig och vilket behov finns det att vidareutveckla den? Vad är det för nytta med obligatorisk användning av GNSS eller liknande lägesbestämningssystem för din tillämpning?

- De offentliga myndigheternas roll?

- Människors säkerhet (när det gäller säkerhet och trygghet och andra aspekter av räddningsverksamhet och civilt skydd)?

- Nyttan med GNSS?

- Marknadsperspektivet inom ditt verksamhetsområde (i förhållande till den förväntade användningen)?

- Sårbarhet och kostnader?

- Krav på minsta acceptabla noggrannhet och andra prestandaparametrar?

- Certifieringsförfarandet?

- Integrering med kommunikationssystem?

- Andra frågor som du anser vara viktiga?

4. ETISKA FRÅGOR OCH SKYDD FÖR PRIVATLIVET

Möjligheterna att med satellitnavigationsteknik lokalisera och lägesbestämma människor och gods har följder för privatlivet. Skyddet för personuppgifter och privatlivet är angeläget för alla medborgare.

Privatlivets helgd är väl manifesterad i den europeiska lagstiftningen. Alla medlemsstater i EU har undertecknat europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, där respekten för privat- och familjeliv och hem och korrespondens garanteras.

De allra flesta frågorna som gäller privatlivets förhållande till satellitnavigation täcks av den nu gällande lagstiftningen: I direktiv 95/46/EG ges föreskrifter om skydd, bearbetning och hantering av personuppgifter när det gäller insyn, uttryckligt angivna och berättigade ändamål och vad som är rimlig ansträngning när en privatperson vill kontrollera sina personuppgifter, och i direktiv 2002/56/EG behandlas frågan om bearbetning av behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation.

FRÅGA 2 : Vad har du för uppfattning om den nuvarande lagstiftningen om skydd för privatlivet i förhållande till införandet av GNSS-tjänster? Tycker du att det finns anledning att vidta åtgärder inom särskilda områden i anslutning till privatlivet?

5. Åtgärder inom den offentliga sektorn

Parallellt med utvecklingen av infrastruktur för satellitnavigation, stöder offentliga myndigheter på nationell nivå och på EU-nivå utvecklingen av tekniska lösningar för satellitnavigation. Åtgärder inom den offentliga sektorn har vidtagits på en rad områden – t.ex. stöd till forskning och antagande av ett ändamålsenligt regelverk. De områden där åtgärder skulle kunna vidtas från den offentliga sektorns sida beskrivs nedan.

5.1. Forskning och innovation

I Lissabonstrategin understryks att forskning värdesätts som ett grundläggande verktyg för att främja innovation och generera ekonomiskt välstånd. Medan EU fortfarande är en bit från sitt mål att investera 3 % av BNI i forskning och utveckling senast 2010 – de senaste siffrorna visar att investeringarna ligger på 1,9 % av BNI – finns det dock vissa uppmuntrande tecken på att både företag och offentlig sektor ökar sina forskningsutgifter.

Hittills har de samlade offentliga och privata utgifterna i Europa för forskning om satellitbaserade navigationstjänster legat på över 100 miljoner euro per år. Denna siffra kommer troligen att femdubblas när Galileo tas i normal drift.

FRÅGA 3 : Står de samlade forskningsinsatserna i Europa i proportion till det allmänna målet att ge Europa spetskompetens? På vilka relevanta forskningsområden bör insatserna koncentreras? Vad måste göras för att öka forskningsinsatserna och exploatera forskningsresultaten på bästa sätt?

5.2. Små och medelstora företag – centra för spetskompetens

Små och medelstora företag betraktas som särskilt viktiga element för att man skall kunna uppnå Lissabonstrategins mål att göra EU till den mest konkurrenskraftiga kunskapsbaserade ekonomin.

Samarbete och nätverk mellan små och medelstora företag på Europanivå har främjats inom EU:s sjätte ramprogram för forskning genom att åtminstone 8 % av medlen avsattes för detta ändamål. Man har genomfört studier om mottagare med låg energiförbrukning, metoder för inomhuspositionering, antenndesign för flera frekvenser, övervakning av vilda djur och växter och andra aspekter.

Flera regioner i Europa har insett fördelarna med att skaffa kunskap om satellitnavigation. Kompetenspooler för positioneringsteknik har utvecklats genom samlokalisering av företag, forskningslaboratorier och institut och genom partnerskap med universitet, fakulteter och skolor. EU:s sammanhållningspolitik 2007–2013 kommer att uppmuntra regioner att utbyta bästa praxis avseende Galileo-tillämpningar genom initiativet ”Regioner för ekonomisk förändring”.

FRÅGA 4 : Hur bör offentliga myndigheter stödja små och medelstora företag? Bör kompetenscentra, träningsprogram eller andra instrument stödjas (och i så fall vilka)?

5.3. Internationellt samarbete

Galileo tillhandahåller en oöverträffad internationell offentlig tjänst, något som avspeglas av antalet länder som är villiga att samarbeta. Samarbete med länder utanför EU, däribland med utvecklingsländer, är nödvändigt för att man skall kunna realisera alla Galileos fördelar, för att främja industriellt kunnande, för att stödja tillämpningar inom och utanför EU, för att anta globala standarder, för att nå världsomspännande marknader och för att främja Galileo i internationella organ. Samarbetsprogram omfattar regleringsaspekter, certifiering och frekvenser samt immateriella rättigheter, vetenskaplig forskning och arbetsmarknadskonflikter.

Kompatibilitet mellan Galileo och GPS kommer att garantera att det finns tillgång till mottagare med utomordentliga prestanda. Denna kompatibilitet skulle kunna omfatta en tredje konstellation när Europa och Ryssland har slutfört sina förhandlingar om ett utvecklingsprogram för GLONASS.

FRÅGA 5 : Vilka samarbetsfrågor är viktigast? Finns det någon särskild del av världen som vi bör inrikta oss på?

5.4. Standarder, certifiering och ansvar

För att göra det lättare för Galileo-tjänster att få genomslag på marknaden i framtiden, har både offentlig och privat sektor genomfört Galileo-specifikt standardiseringsarbete. Standarder för mottagarnas prestanda har utarbetats, och konkreta åtgärder har inletts på luftfarts- och sjöfartsområdena inom ramen för Internationella civila luftfartsorganisationen och Internationella sjöfartsorganisationen. Arbete pågår inom järnvägs- och vägtrafiksektorerna för att uppfylla specifika standardiseringsbehov. Andra leverantörer av lokaliseringsbaserade tjänster deltar i utvecklingen av Galileo-standarder.

FRÅGA 6 : Anser du att man bör göra större insatser för att utarbeta standarder för satellitbaserad navigationsutrustning och satellitbaserade navigationstjänster, och på vilken nivå?

Certifiering av utrustning och tjänster är en nödvändig förutsättning för tillämpningar som rör säkerhets- och ansvarsaspekter. Utvärderingar av positioneringssystem och tillämpningars prestanda måste genomföras med hjälp av metoder som bygger på säkerhetsbevisning ( safety case ). Både systemdesign och driftsrutiner måste certifieras för att man skall kunna intyga uppfyllandet av krav som ställs på säkerhetskritiska tillämpningar.

Egnos-systemet kommer att certifieras i enlighet med förordningarna om det gemensamma europeiska luftrummet. För Galileo kommer Europeiska tillsynsmyndigheten för GNSS att utse ett stödorgan för certifieringen. Detta organ kommer att samråda med de olika organ som reglerar användningen av säkerhets- och livräddningstillämpningar ( safety-of-life ), t.ex. Europeiska byrån för luftfartssäkerhet.

FRÅGA 7 : För vilka säkerhetstillämpningar anser du att det krävs certifiering? Är kraven på säkerhet i Galileos infrastruktur tillräckliga för att utgöra grunden för systemcertifiering, även avseende infrastrukturens livstid? Vilka problem ser du när det gäller ansvarsfrågor, och hur anser du att sådana frågor bäst skall tacklas?

5.5. Frekvenser

De internationella spektrumtilldelningarna görs helt i överensstämmelse med Internationella teleunionens föreskrifter och, i Europa, med radiospektrumbeslutet[15]. Att skydda frekvensspektrumet och att främja fördelningen av nya frekvensband är ett viktigt mål för att säkra pålitliga och garanterade tjänster för alla användare. Det bör noteras att dessa frågor också är föremål för en vidare diskussion i samband med översynen av EU:s regelverk för elektronisk kommunikation[16]. Fortlöpande förbättringar av tjänsterna är beroende av frekvenstilldelningen.

FRÅGA 8 : Finns det ett behov av bättre spektrumsamordning på internationell och europeisk nivå? Bör man vidta åtgärder avseende potentiella störningskällor?

5.6. Immateriella rättigheter

Intäktspotentialen hos satellitnavigation finns i användarsegmentet. Antalet användare kommer troligen att öka kraftigt. Patent kan täcka uppfinningar som rör de metoder som GNSS-mottagarna använder för att fånga upp och demodulera signalerna och för de därmed sammanhängande bearbetningsalgoritmerna. De kan också täcka signalinnehåll och de kretsar ( chipset ) som skall byggas in i GNSS-mottagare. Det skydd som upphovsrätten ger kan också vara relevant inom vissa områden, i synnerhet signalbehandling och signalinnehåll.

FRÅGA 9 : Anser du att nuvarande regler om immateriella rättigheter är tillräckliga för att garantera att innovatörerna får utbyte av sin verksamhet samtidigt som användarna får tillgång till innovationerna i fråga?

5.7. Nationella lagar och system, EU-direktiv och EU-förordningar

Nya tekniska lösningar och innovation är viktiga element i moderna samhällen. Lagstiftarna måste sörja för att uppnådda vinster på lämpligt sätt kommer samhället till godo, att information verkligen används och att innovationer utnyttjas till fullo.

Användning av satellitnavigation har redan godkänts på lokal, regional och nationell nivå. Europeisk lagstiftning har antagits inom olika sektorer under senare år, på grundval av att GNSS underlättar och rationaliserar olika typer av verksamhet, förbättrar servicen till allmänheten och minskar kostnaderna.

FRÅGA 10 : Finns det några juridiska eller regleringsmässiga hinder på nationell nivå eller på EU-nivå som behöver övervinnas för att din tillämpning skall kunna introduceras på marknaden?

Krävs det nationell lagstiftning, EU-direktiv eller EU-förordningar inom det område där din tillämpning skall användas? Ge närmare upplysningar om relevanta sektorer och om de fördelar som man räknar med att uppnå. Vilken strategi bör följas för den europeiska radionavigationsplanen?

6. Slutsats

I den här grönboken presenteras ramarna för utvecklingen av satellitbaserade navigationstillämpningar. Här ges också några frågor att diskutera. Den syftar till att främja nya idéer från branschen, offentliga myndigheter, konsumentgrupper eller konsumenterna själva för att fastställa dels konkreta mål, dels vilka åtgärder inom den offentliga sektorn som är mest ändamålsenliga vad gäller GNSS.

Sjunde ramprogrammet för forskning kommer att användas som stöd för offentliga initiativ. Demonstration och fullskaligt genomförande av försökstjänster kommer att ge den tillförsikt som är erfordras för att nya företag skall kunna utvecklas.

I september 2007 kommer kommissionen att presentera en analys av resultaten från den offentliga debatten. Analysen kommer att åtföljas av en handlingsplan med de praktiska åtgärder som man kommer att föreslå från och med 2008. I analysen och i de åtgärder som kan komma att föreslås på grundval av den här grönboken, kommer kommissionen att ta hänsyn till principen om teknikneutralitet, skyddet av konkurrenskraften för alla industrisektorer och konsumenternas intressen och rättigheter.

[1] Bidrag kan också skickas till EU-kommissionen, Generaldirektoratet för energi och transport, Galileoenheten - Grönboken, B-1049 Bryssel, Belgien.

[2] (Kommissionens meddelande - KOM (2005) 431)

[3] Bbehandling av lokaliseringsuppgifter i elektroniska kommunikationsnät vid tillhandahållande av nödsamtalstjänster enligt kommissionens rekommendation K(2003) 2657 av den 25 juli 2003, EUT L 189 29.7.2003, s. 49–51.

[4] Handlingsplan för energieffektivitet: att förverkliga möjligheterna KOM(2006) 545.

[5] Kommissionens rekommendation 2003/558/EG.

[6] Kommissionens meddelande KOM (2005) 431

[7] Resolution A.953(23) om ett världsomfattande radionavigationssystem och resolution A.915(22) om sjöfartspolitik och krav på framtida satellitnavigationssystem för sjöfarten.

[8] Som WAAS och Egnos (rymdbaserade system som har utformats för att förbättra GPS-lägesbestämning över USA respektive Europa) eller IALA differential-GPS infrastructure .

[9] Resolution A.915(22) om sjöfartspolitik och krav på framtida satellitnavigationssystem.

[10] Direktiv 2002/59/EG.

[11] Förordningarna (EG) nr 1489/97 och (EG) nr 2244/2003.

[12] ICAO-recommendationerna 6/1 och 6/2 från den elfte konferensen om luftfartsnavigation.

[13] Europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg (ADR), Europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på floden Rhen (ADNR), Europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på inre vattenvägar (AND), internationella regelverket för sjötransport av farligt gods (IMDG) osv.

[14] Förordning (EG) nr 796/2004, artikel 30.

[15] 676/2002/EG

[16] KOM 2006 (334) av den 29 juni 2006.