(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 1881/2006 (2) fastställs gränsvärden för citrinin i kosttillskott baserade på ris som fermenterats med röd jäst (Monascus purpureus).

(2)

Efter en begäran från kommissionen om ett vetenskapligt yttrande om hälsoriskerna med citrinin i livsmedel och foder antog vetenskapliga panelen för främmande ämnen i livsmedelskedjan vid Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten) den 2 mars 2012 ett yttrande om riskerna för folk- och djurhälsan på grund av förekomsten av citrinin i livsmedel och foder (3). Vetenskapliga panelen för främmande ämnen kom fram till att man utifrån tillgängliga uppgifter inte kunde utesluta en risk för genotoxicitet och carcinogenicitet när citrinin används vid en nivå som inte ger skäl till oro för njurtoxicitet.

(3)

Tillgängliga uppgifter om förekomsten av citrinin i vissa rödrisberedningar visade på höga halter av citrinin i dessa beredningar. Därför fastställdes ett gränsvärde för citrinin i rödrisberedningar i förordning (EG) nr 1881/2006. Mot bakgrund av de bristfälliga kunskaperna om citrinin i rödrisberedningar och andra livsmedel samt de kvarvarande oklarheterna rörande citrininets carcinogenicitet och genotoxicitet ansågs det lämpligt att se över gränsvärdet.

(4)

År 2015 offentliggjorde myndigheten en förslagsinfordran om undersökning av citrininhalterna i livsmedelsprover med särskild inriktning på spannmål och spannmålsprodukter från olika regioner i Europa. Resultatet av dessa undersökningar offentliggjordes i rapporten ”Occurrence of citrinin in food” (4) 2017. Representativa uppgifter om förekomsten av citrinin i livsmedel i Europa inhämtades, framför allt i spannmål och spannmålsprodukter samt i kosttillskott som baseras på ris som har fermenterats med röd jäst.

(5)

De nya uppgifterna om förekomsten av citrinin tyder på att det inte finns något behov av att fastställa gränsvärden för citrinin i andra livsmedel än kosttillskott med rödris. Men när det gäller citrinin i kosttillskott som innehåller röd jäst (Monascus purpureus) visar inhämtade representativa uppgifter om förekomst att gränsvärdet bör sänkas. Det har inte framkommit några nya uppgifter om citrininets toxicitet som skulle kräva en uppdatering av myndighetens bedömning av citrininets risker för folkhälsan. Därför kvarstår oklarheterna vad gäller citrininets genotoxicitet och carcinogenicitet. För att skydda folkhälsan är det därför nödvändigt att citrininhalterna i livsmedel är så låga som rimligen är möjligt. Detta är särskilt relevant för kosttillskott baserade på ris som fermenterats med röd jäst eftersom uppgifter visar på mycket höga halter av citrinin i vissa stickprov på dessa produkter, vilket innebär en hög exponering för citrinin för konsumenter av dessa produkter. Samtidigt framgår det av de tillgängliga uppgifterna att det går att uppnå låga citrininhalter i kosttillskott baserade på ris som fermenterats med röd jäst (Monascus purpureus) genom att tillämpa god tillverkningssed. Med tanke på de kvarvarande oklarheterna vad gäller citrininets toxicitet samt möjligheten att uppnå låga citrininhalter genom att tillämpa god tillverkningssed är det lämpligt att sänka gränsvärdet för citrinin i kosttillskott baserade på ris som fermenterats med röd jäst (Monascus purpureus) för att säkerställa en hög hälsoskyddsnivå för människor.

(6)

Medlemsstaterna och livsmedelsföretagarna bör medges en rimlig tidsfrist för att anpassa sig till de nya kraven i denna förordning. Förordning (EG) nr 1881/2006 bör därför ändras i enlighet med detta.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.