Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32015R2422

Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2015/2422 av den 16 december 2015 om ändring av protokoll nr 3 om stadgan för Europeiska unionens domstol

EUT L 341, 24.12.2015, p. 14–17 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, GA, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

Legal status of the document In force

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2015/2422/oj

24.12.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 341/14


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU, Euratom) 2015/2422

av den 16 december 2015

om ändring av protokoll nr 3 om stadgan för Europeiska unionens domstol

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 254 första stycket och 281 andra stycket,

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 106a.1,

med beaktande av domstolens begäran,

med beaktande av Europeiska kommissionens yttrande (1),

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (2), och

av följande skäl:

(1)

Till följd av tribunalens successivt utökade behörighet sedan inrättandet stiger ständigt antalet mål som anhängiggörs vid den.

(2)

I nuläget förefaller handläggningstiderna inte vara godtagbara ur de rättssökandes synvinkel, framför allt inte mot bakgrund av kraven i artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och artikel 6 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

(3)

Den situation som tribunalen befinner sig i har orsaker som bland annat beror på att unionens olika institutioner, organ och byråer har ökat antalet och mångfalden på sina rättsakter, samt på omfattningen av och komplexiteten i de mål som anhängiggörs vid tribunalen, i synnerhet på områdena konkurrens, statligt stöd och immaterialrätt.

(4)

Möjligheten att inrätta specialdomstolar enligt artikel 257 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) har inte utnyttjats.

(5)

För att åtgärda denna situation bör lämpliga organisatoriska, strukturella och förfarandemässiga åtgärder därför vidtas, särskilt en ökning av antalet domare. Användandet av möjligheten enligt fördragen att öka antalet domare vid tribunalen skulle på kort tid leda till en minskning av såväl antalet pågående mål som de alltför långa handläggningstiderna vid tribunalen.

(6)

Med beaktande av utvecklingen av arbetsbördan vid tribunalen bör antalet domare fastställas till 56 vid slutet av ett förfarande i tre steg, varvid två domare ska utnämnas på förslag från varje medlemsstat; det får inte vid någon tidpunkt sitta fler än två domare i tribunalen som utnämnts på förslag av samma medlemsstat.

(7)

Den kommitté som föreskrivs i artikel 255 i EUF-fördraget tar särskild hänsyn till kandidaternas oberoende, opartiskhet, kompetens och yrkesmässiga och personliga lämplighet.

(8)

För att eftersläpningen av icke avgjorda mål snabbt ska minskas bör i ett första steg ytterligare tolv domare tillträda när denna förordning träder i kraft.

(9)

I september 2016 bör behörigheten att döma i första instans i Europeiska unionens personalmål och de sju domartjänsterna i Europeiska unionens personaldomstol (nedan kallad personaldomstolen) överföras till tribunalen, på grundval av den lagstiftningsbegäran som redan tillkännagetts av domstolen. Detta förslag kommer att ta hänsyn till praktiska arrangemang för överföringen av de sju domartjänsterna i personaldomstolen, inklusive personal och resurser.

(10)

I september 2019 bör de nio återstående domarna tillträda sina tjänster. För att säkerställa kostnadseffektivitet bör detta inte medföra att ytterligare rättssekreterare eller annan stödpersonal rekryteras. Genom interna omorganiseringsåtgärder inom institutionen bör det säkerställas att befintliga personalresurser utnyttjas på ett effektivt sätt, och att de är lika för alla domare, såvida inte tribunalen bestämmer något annat i besluten om sin interna organisation.

(11)

Det är mycket viktigt att säkerställa en jämn könsfördelning i tribunalen. För att uppnå det målet bör partiella nytillsättningar i tribunalen organiseras på så sätt att medlemsstaternas regeringar gradvis börjar utnämna två domare i samband med samma partiella nytillsättning och försöker välja en kvinna och en man, förutsatt att de villkor och förfaranden som föreskrivs i fördragen iakttas.

(12)

Det är nödvändigt att bestämmelserna i stadgan för Europeiska unionens domstol om den partiella nytillsättning av domare och generaladvokater som äger rum vart tredje år anpassas i enlighet med detta.

(13)

Som Europeiska unionens domstol redan har tillkännagett kommer den, som uppföljning av reformen av tribunalen, att årligen lägga fram uppgifter om sin rättsliga verksamhet och vid behov föreslå lämpliga åtgärder. Under den andra och den tredje etappen av tribunalens utvidgning kommer en utvärdering av situationen vid tribunalen att göras, och den kan vid behov leda till vissa justeringar av framför allt domstolens administrativa utgifter.

(14)

Protokoll nr 3 om stadgan för Europeiska unionens domstol bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Protokoll nr 3 om stadgan för Europeiska unionens domstol ska ändras på följande sätt:

1.

Artikel 9 ska ersättas med följande:

”Artikel 9

Den nytillsättning av en del av domartjänsterna som ska äga rum vart tredje år ska avse hälften av antalet domare. Om antalet domare är ett ojämnt antal ska det antal domartjänster som ska nytillsättas vara omväxlande det antal som är närmast över hälften av antalet domare och det antal som är närmast under hälften.

Första stycket ska även gälla vid den nytillsättning av en del av tjänsterna som generaladvokat som ska äga rum vart tredje år.”

2.

Artikel 48 ska ersättas med följande:

”Artikel 48

Tribunalen ska ha

a)

40 domare från och med den 25 december 2015,

b)

47 domare från och med den 1 september 2016,

c)

två domare per medlemsstat från och med den 1 september 2019.”

Artikel 2

Ämbetstiden för de ytterligare domare i tribunalen som ska utses i enlighet med artikel 48 i protokoll nr 3 om stadgan för Europeiska unionens domstol ska vara följande:

a)

Ämbetstiden för sex av de tolv ytterligare domare som ska utses från och med den 25 december 2015 ska löpa ut den 31 augusti 2016. Dessa sex domare ska väljas på så sätt att regeringarna i sex medlemsstater utnämner två domare till den partiella nytillsättningen i tribunalen 2016. Ämbetstiden för de övriga sex domarna ska löpa ut den 31 augusti 2019.

b)

Ämbetstiden för tre av de sju ytterligare domare som ska utses från och med den 1 september 2016 ska löpa ut den 31 augusti 2019. Dessa tre domare ska väljas på så sätt att regeringarna i tre medlemsstater utnämner två domare till den partiella nytillsättningen i tribunalen 2019. Ämbetstiden för de övriga fyra domarna ska löpa ut den 31 augusti 2022.

c)

Ämbetstiden för fyra av de nio ytterligare domare som ska utses från och med den 1 september 2019 ska löpa ut den 31 augusti 2022. Dessa fyra domare ska väljas på så sätt att regeringarna i fyra medlemsstater utnämner två domare till den partiella nytillsättningen i tribunalen 2022. Ämbetstiden för de övriga fem domarna ska löpa ut den 31 augusti 2025.

Artikel 3

1.   Senast den 26 december 2020 ska domstolen utarbeta en rapport, med hjälp av en extern konsult, till Europaparlamentet, rådet och kommissionen om tribunalens funktionssätt.

Rapporten ska särskilt inriktas på tribunalens effektivitet, om ökningen av antalet domare till 56 varit nödvändig och ändamålsenlig, hur ändamålsenligt resurserna använts samt det ytterligare inrättandet av specialiserade avdelningar och/eller andra strukturella ändringar.

Domstolen ska vid behov framställa en lagstiftningsbegäran för att ändra sin stadga i enlighet med detta.

2.   Senast den 26 december 2017 ska domstolen utarbeta en rapport till Europaparlamentet, rådet och kommissionen om möjliga ändringar av behörighetsfördelningen vad gäller förhandsavgöranden i enlighet med artikel 267 i EUF-fördraget. Rapporten ska vid behov åtföljas av en lagstiftningsbegäran.

Artikel 4

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Strasbourg den 16 december 2015.

På Europaparlamentets vägnar

M. SCHULZ

Ordförande

På rådets vägnar

N. SCHMIT

Ordförande


(1)  Yttrande av den 30 september 2011 (EUT C 335, 16.11.2011, s. 20) och yttrande av den 12 november 2015 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(2)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 15 april 2014 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets ståndpunkt vid första behandlingen av den 23 juni 2015 (EUT C 239, 21.7.2015, s. 14). Europaparlamentets ståndpunkt av den 28 oktober 2015 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 3 december 2015.


Top