”BILAGA A

DEN I RIKTLINJERNA AVSEDDA TRIGGERLISTAN

ALLMÄNNA ANMÄRKNINGAR

1.

Syftet med dessa kontroller ska inte omintetgöras genom överföringen av komponentdelar. Varje regering ska vidta de åtgärder den kan för att uppnå detta mål och ska även fortsättningsvis försöka få fram en användbar definition av komponentdelar som kan användas av alla leverantörer.

2.

Med hänvisning till punkt 9 b.2 i riktlinjerna ska det med samma typ förstås konstruktions-, uppförande- eller driftsprocesser som bygger på samma eller liknande fysikaliska eller kemiska processer som dem som anges på triggerlistan.

3.

I fråga om vissa processer för isotopseparation konstaterar leverantörerna det nära samband som finns mellan anläggningar, utrustning och teknik för anrikning av uran och anläggningar, utrustning och teknik för isotopseparation av ’andra grundämnen’ för forskningsändamål, medicinska ändamål och andra icke kärntekniska industriella ändamål. Leverantörerna bör här noggrant se över sina rättliga bestämmelser, däribland bestämmelserna om exportlicenser samt klassificering av information/teknik och säkerhetspraxis, för isotopseparering som avser ’andra grundämnen’ för att se till att lämpliga, motiverade skyddsåtgärder genomförs. Leverantörerna konstaterar att lämpliga skyddsåtgärder för isotopseparation som avser ’andra grundämnen’ i särskilda fall kommer att vara i stort sett desamma som för anriktning av uran. (Se inledande anmärkning i avsnitt 5 i triggerlistan.) I enlighet med punkt 17 a i riktlinjerna ska leverantörerna i tillämpliga fall samråda med andra leverantörer i syfte att främja enhetlig praxis och enhetliga förfaranden vid överföring och skydd av anläggningar, utrustning och teknik som avser isotopseparering av ’andra grundämnen’. Leverantörerna bör också visa lämplig försiktighet vid de tillfällen då utrustning och teknik som härrör från processerna för anrikning av uran används för annan icke kärnteknisk användning, såsom inom den kemiska industrin.

TEKNIKKONTROLLER

Överföring av ’teknik’ som är direkt knuten till produkter på listan ska granskas och kontrolleras lika noggrant som själva produkten, i den mån detta är tillåtet enligt nationell lagstiftning.

Kontroll av överföring av ’teknik’ gäller inte ’allmänt tillgänglig’ information eller ’grundforskning’.

Utöver kontroll av överföring av ’teknik’ med icke-spridning av kärnämnen som skäl bör leverantörerna främja skyddet av denna teknik för konstruktion, uppförande och drift av anläggningar på triggerlistan med hänsyn till risken för terrorattacker, och att detta är nödvändigt bör framhållas för mottagarna.

KONTROLL AV PROGRAMVARA

Överföring av ’programvara’ som är direkt knuten till produkter på listan ska granskas och kontrolleras lika noggrant som själva produkten, i den mån detta är tillåtet enligt nationell lagstiftning.

Kontroll av överföring av ’programvara’ gäller inte ’allmänt tillgänglig’ information eller ’grundforskning’.

DEFINITIONER

’grundforskning’: experimentellt eller teoretiskt arbete som främst utförs för att inhämta ny kunskap om fenomens fundamentala principer eller observerbara fakta och som inte är direkt inriktat mot ett bestämt praktiskt syfte eller mål.

’utveckling’ är alla faser före ’produktion’ såsom konstruktion, konstruktionsforskning, konstruktionsanalys, konstruktionskoncept, sammansättning och provning av prototyper, pilottillverkningsplaner, konstruktionsuppgifter, processen då konstruktionsuppgifterna förvandlas till en produkt, konfigurationskonstruktion, integrering, layouter.

’allmänt tillgänglig’: ’teknik’ eller ’programvara’ som har gjorts tillgänglig utan restriktioner för vidare spridning. (Upphovsrättsliga restriktioner innebär ingen ändring av det förhållandet att ’teknik’ eller ’programvara’ är ’allmänt tillgängliga’.)

’mikroprogram’: en sekvens elementära instruktioner som är lagrade i ett särskilt minne och vars exekvering initieras när dess referensinstruktion införs i ett instruktionsregister.

’andra grundämnen’: alla andra grundämnen än väte, uran och plutonium.

’produktion’: alla produktionsskeden såsom konstruktion, produktionsutveckling, tillverkning, integrering, sammansättning (montering), inspektion, provning, kvalitetssäkring.

’program’: en sekvens av instruktioner avsedd för utförande av en process i, eller omvandlad till, sådan form som är exekverbar för en elektronisk dator.

’programvara’: en samling av ett eller flera ’program’ eller ’mikroprogram’ som är lagrade på något fysiskt medium.

’teknisk assistans’: kan avse instruktioner, färdigheter, utbildning, arbetsmetoder och konsulttjänster. Anmärkning: ’Teknisk assistans’ kan inbegripa överföring av ’tekniska uppgifter’.

’Tekniska uppgifter’ kan avse ritningskopior, planer, diagram, modeller, formler, teknisk design och specifikationer, manualer och instruktioner, skrivna eller inspelade på andra medier eller enheter såsom skivor, band eller ROM-minnen.

Med ’teknik’ avses specifik information som är nödvändig för ’utveckling’, ’produktion’ och ’användning’ av produkter som anges på listan. Denna information kan ha formen ’tekniska uppgifter’ eller ’teknisk assistans’.

’användning’: drift, installation (inklusive installation på plats), underhåll (kontroll), reparation, översyn och renovering.

MATERIAL OCH UTRUSTNING

1.   Atområbränsle och klyvbart material

Följande termer definieras i artikel XX i stadgan för Internationella atomenergiorganet:

1.1

’Atområbränsle’ ’atområbränsle’: uran innehållande den i naturen förekommande blandningen av isotoper; uran utarmad på isotopen 235; torium; någon av de nyssnämnda bränslena i form av metall, legering, kemisk förening eller koncentrat; varje annat råbränsle innehållande en eller flera av de nyssnämnda råbränslena i sådan koncentration som styrelsen tid efter annan bestämmer; samt sådana andra råbränslen som styrelsen tid efter annan bestämmer.

1.2

’Klyvbart material’ i) ’klyvbart material’: plutonium 293; uran 233; uran anriktat på isotoperna 235 eller 233; material innehållande ett eller flera av de nyssnämnda materialen; samt sådana andra klyvbara ämnen som styrelsen tid efter annan bestämmer, dock att uttrycket ’klyvbart material’ inte omfattar atområbränsle. ii) ’uran anrikat på isotoperna 235 eller 233’: uran innehållande isotoperna 235 eller 233 eller bägge i en sådan omfattning att halten av dessa isotoper tillsammans i förhållande till isotopen 238 är större än den i naturen förekommande halten av isotopen 235 i förhållande till isotopen 238. Dessa riktlinjer omfattar dock inte produkter enligt led a nedan och export av atområbränsle och klyvbart material till ett visst mottagarland inom en 12-månadersperiod och under de gränser som anges i led b nedan: a) Plutonium med en isotophalt av plutonium-238 på mer än 80 %. Klyvbart material, när detta används i en mängd av ett gram eller mindre som en sensorkomponent i instrument. Atområbränsle som regeringen har försäkrat sig om endast kommer att användas för icke kärnteknisk verksamhet, till exempel för att tillverka legeringar eller keramiska produkter. b) Klyvbart material 50 effektiva gram Naturligt uran 500 kg Utarmat uran 1 000 kg Torium 1 000 kg

2.   Utrustning och icke kärntekniskt material

Följande produkter i form av utrustning och icke kärntekniskt material finns med på den av regeringen antagna listan (mängder som ligger under de gränser som anges i bilaga B ska i praktiken anses vara försumbara):

2.1	Kärnreaktorer och utrustning och komponenter som är särskilt konstruerade och iordningställda för detta ändamål (se avsnitt 1 i bilaga B)

2.2	Icke kärntekniskt material för reaktorer (se avsnitt 2 i bilaga B)

2.3	Anläggningar för upparbetning av bestrålade bränsleelement, och utrustning som är särskilt konstruerad eller iordningställd för detta ändamål (se avsnitt 3 i bilaga B)

2.4	Anläggningar för tillverkning av bränsleelement för kärnreaktorer, och utrustning som är särskilt konstruerad eller iordningställd för detta ändamål (se avsnitt 4 i bilaga B)

2.5	Anläggningar för separation av isotoper av naturligt uran, utarmat uran eller klyvbart material samt utrustning, analysinstrument undantagna, som är särskilt konstruerad eller iordningställd för detta ändamål (se avsnitt 5 i bilaga B)

2.6	Anläggningar för produktion eller koncentrering av tungt vatten, deuterium eller deuteriumföreningar, samt utrustning som är särskilt konstruerad eller iordningställd för detta ändamål (se avsnitt 6 i bilaga B).

2.7	Anläggningar för omvandling av uran och plutonium för användning vid tillverkning av bränsleelement och vid separation av uranisotoper enligt avsnitten 4 respektive 5, och utrustning som är särskilt konstruerad eller iordningställd för detta ändamål (se avsnitt 7 i bilaga B)

”BILAGA B

KLARGÖRANDEN I FRÅGA OM PRODUKTER PÅ TRIGGERLISTAN

(i enlighet med avsnitt 2 i MATERIAL OCH UTRUSTNING i bilaga A)

1.   Kärnreaktorer och utrustning och komponenter som är särskilt konstruerade eller iordningställda för detta ändamål

INLEDANDE ANMÄRKNING

Olika typer av kärnreaktorer kan kännetecknas av den moderator som används (t.ex. grafit, tungt vatten, lätt vatten, ingen), reaktorernas neutronspektrum (t.ex. termiskt, snabbt), den typ av kylmedel som används (t.ex. vatten, flytande metall, saltsmälta, gas) eller av funktion eller typ (t.ex. kärnreaktorer, forskningsreaktorer, försöksreaktorer). Syftet är att alla dessa typer av kärnreaktorer ska omfattas av detta avsnitt och i förekommande fall av alla punkter i avsnittet. Detta avsnitt omfattar inte fusionsreaktorer.

1.1   Kompletta kärnreaktorer

Kärnreaktorer som kan upprätthålla en kontrollerad självunderhållande kedjereaktion av kärnklyvningar.

FÖRKLARANDE ANMÄRKNING

En ’kärnreaktor’ inkluderar i huvudsak de produkter inuti reaktorkärlet eller direkt monterade på detta, utrustning som kontrollerar effektnivån i härden och de komponenter som normalt innehåller, kommer i direkt kontakt med eller styr det primära kylmedlet i reaktorhärden.

EXPORT

Export av hela uppsättningen av de viktigaste produkterna inom dessa gränser får endast ske i enlighet med förfarandena i riktlinjerna. De enskilda produkterna inom dessa funktionellt definierade gränser, som endast får exporteras i enlighet med förfarandena i riktlinjerna, anges i punkt 1.2–1.11. Regeringen förbehåller sig rätten att tillämpa förfarandena i riktlinjerna på andra produkter inom de funktionellt definierade gränserna.

1.2   Kärnreaktorkärl

Metallkärl, eller större fabrikstillverkade delar till dem, som är särskilt konstruerade eller iordningställda för att innesluta härden hos en kärnreaktor enligt definitionen i punkt 1.1 ovan, samt reaktorns relevanta interna delar enligt definitionen i punkt 1.8 nedan.

FÖRKLARANDE ANMÄRKNING

Punkt 1.2 omfattar kärnreaktorkärl, oavsett tryckklassificering, och innefattar reaktortryckkärl och rörtankar. Reaktorkärlets lock omfattas av punkt 1.2 som en större verkstadstillverkad del av ett reaktorkärl.

1.3   Maskiner för laddning och borttagande av reaktorbränsle

Hanteringsutrustning särskilt konstruerad eller iordningställd för att föra in eller avlägsna bränsle i en kärnreaktor enligt definitionen i punkt 1.1 ovan.

FÖRKLARANDE ANMÄRKNING

Produkterna i ovannämnda punkter kan användas till laddning eller tekniskt avancerade system för positionsbestämning eller inrättning för att möjliggöra komplexa urlastningar av bränsle, exempelvis då direkt sikt eller tillgång till bränslet inte finns.

1.4   Styrstavar och tillhörande utrustning för kärnreaktorer

Styrstavar, med tillhörande stöd- och upphängningsanordningar samt drivdon och styrrör för stavarna, särskilt konstruerade eller iordningställda för att reglera klyvningsprocessen i en kärnreaktor enligt definitionen i punkt 1.1 ovan.

1.5   Tryckrör för kärnreaktorer

Rör särskilt konstruerade eller iordningställda för att innesluta såväl bränsleelement som primärkylmedel i en reaktor enligt definitionen i punkt 1.1 ovan.

FÖRKLARANDE ANMÄRKNING

Tryckrör ingår i bränslekanaler som är konstruerade för ett förhöjt drifttyck som ibland överstiger 5 MPa.

1.6   Kärnbränslekapsling

Zirkoniummetall och zirkoniumlegeringar, i form av rör eller hopsättningar av rör, som är särskilt konstruerade eller iordningställda för att användas som bränsleinkapsling i en reaktor enligt definitionen i punkt 1.1. ovan och i kvantiteter på över 10 kg.

ANM.:

För tryckrör av zirkonium, se punkt 1.5. För rörtanksrör, se 1.8.

FÖRKLARANDE ANMÄRKNING

Zirkoniummetall eller zirkoniumlegeringar i form av rör för användning i en kärnreaktor består av zirkonium där viktförhållandet mellan hafnium och zirkonium i typfallet är mindre än 1:500.

1.7   Primära kylmedelpumpar eller cirkulatorer

Primära pumpar eller cirkulatorer som är särskilt konstruerade eller iordningställda för att pumpa runt primärkylmedel i kärnreaktorer enligt punkt 1.1. ovan.

FÖRKLARANDE ANMÄRKNING

Särskilt konstruerade eller iordningsställda pumpar eller cirkulatorer omfattar pumpar för vattenkylda reaktorer, cirkulatorer för gaskylda reaktorer samt elektronmagnetiska och mekaniska pumpar för smältmetallkylda reaktorer. Denna utrustning kan omfatta pumpar med avancerade förseglade eller flerfaldigt förseglade system för att förhindra läckage av primärkylmedel, inkapslade pumpar och pumpar med tröghetssystem. Denna definition omfattar pumpar som har certifierats av American Society of Mechanical Engineers (ASME), avdelning III, avsnitt I, underavsnitt NB (klass 1-komponenter) eller motsvarande standarder.

1.8   Kärnreaktorns interna delar

’Kärnreaktorns interna delar’ som är särskilt konstruerade eller iordningställda för att användas i en kärnreaktor enligt definitionen i punkt 1.1 ovan. Detta omfattar exempelvis bottenplatta för härden, bränslekanaler (bränsleboxar), rörtanksrör, termiska skärmar, bafflar, härdgaller samt diffusorplåtar.

FÖRKLARANDE ANMÄRKNING

’Kärnreaktorns interna delar’ är större strukturer inuti ett reaktorkärl som fyller en eller flera funktioner, som att bära upp härden, upprätthålla härdens geometri, rikta primärkylmedlets flöde, utgöra strålskärmar för reaktorkärlet och leda härdinstrumentering på plats.

1.9   Värmeväxlare

a)	Ånggeneratorer som är särskilt konstruerade eller iordningställda för att användas i primärkylkretsen eller den intermediära kylkretsen i en kärnreaktor enligt definitionen i punkt 1.1 ovan.

b)	Andra värmeväxlare som är särskilt konstruerade eller iordningställda för användning i primärkylkretsen i en kärnreaktor enligt definitionen i punkt 1.1 ovan.

FÖRKLARANDE ANMÄRKNING

Ånggeneratorer är särskilt konstruerade eller iordningställda för överföring av den värme som genererats i reaktorn till matarvattnet för generering av ånga. Om det rör sig om en snabbreaktor som också har en intermediär kylkrets finns ånggeneratorn i den mellanliggande kretsen.

I en gaskyld reaktor kan en värmeväxlare användas för att överföra värme till en sekundär gasloop som driver en gasturbin.

Denna post omfattar inte värmeväxlare för reaktorns stödsystem, t.ex. nödkylningssystemet eller kylsystemet för sönderfallsvärme.

1.10.   Neutrondetektorer

Särskilt konstruerade eller iordningställda neutrondetektorer för bestämning av neutronflödesnivåerna inuti härden i en reaktor enligt definitionen i punkt 1.1 ovan.

FÖRKLARANDE ANMÄRKNING

Denna post omfattar detektorer innanför och utanför härden vilka mäter flödesnivåer på en bred skala, vanligen från 104 neutroner per cm2 och sekund till 1010 neutroner per cm2 och sekund eller mer. Med ’utanför härden’ avses instrument som är utanför härden hos en reaktor enligt definitionen i punkt 1.1 ovan, fast innanför den biologiska skärmningen.

1.11.   Externa termiska skärmar

’Externa termiska skärmar’ som är särskilt konstruerade eller iordningställda för att användas i en kärnreaktor enligt definitionen i punkt 1.1 för att minska värmeförluster och också för att skydda inneslutningskärlen.

FÖRKLARANDE ANMÄRKNING

’Externa termiska skärmar’ är större strukturer som placeras över reaktorkärlen och som minskar värmeförlusten från reaktorn och minskar temperaturen i inneslutningskärlet.

2.   Icke-kärntekniskt material för reaktorer

2.1.   Deuterium och tungt vatten

Deuterium, tungt vatten (deuteriumoxid) och alla andra deuteriumföreningar i vilka förhållandet mellan deuterium- och väteatomer överstiger 1:5 000, för användning i en kärnreaktor enligt definitionen i punkt 1.1 ovan, i kvantiteter om mer än 200 kg deuteriumatomer för ett enskilt mottagarland under en tolvmånadersperiod.

2.2.   Grafit av kärnteknisk kvalitet

Grafit som har en renhetsgrad som är bättre än 5 delar per miljon borekvivalenter och en densitet som är större än 1,50 g/cm för användning i en kärnreaktor enligt definitionen i punkt 1.1 ovan, i kvantiteter som överstiger 1 kilogram.

FÖRKLARANDE ANMÄRKNING

I samband med exportkontroll ska regeringen avgöra huruvida export av grafit som uppfyller ovanstående specifikationer är avsedd för användning i en kärnreaktor.

Borekvivalent (BE) kan fastställas experimentellt eller beräknas som summan av BEz för föroreningar (utom BEkol eftersom kol inte betraktas som en förorening) inklusive bor, där

BEZ (ppm) = CF × koncentrationen av element Z (i ppm),

CF är omvandlingsfaktorn: (σz × AB) dividerat med (σB × AZ), σB och σZ är de termiska neutroninfångningstvärsnitten (i barn) för naturligt förekommande bor respektive

element Z, och AB och AZ är atommassan hos naturligt förekommande bor respektive element Z.

3.   Anläggningar för upparbetning av bestrålade bränsleelement, och utrustning som särskilt konstruerats eller iordningställts för detta ändamål

INLEDANDE ANMÄRKNING

Vid upparbetning av bestrålat kärnbränsle separeras plutonium och uran från starkt radioaktiva klyvningsprodukter och övriga transuraner. Separationen kan ske genom olika tekniska processer. Med åren har dock Purex blivit den mest använda och accepterade processen. I Purex upplöser man bestrålat kärnbränsle i salpetersyra, varpå uran, plutonium och klyvningsprodukter separeras genom extraktion med lösningsmedel med hjälp av en blandning av tributylfosfat i ett organiskt lösningsmedel.

Purexanläggningar liknar varandra till processfunktionerna, bland annat i fråga om följande: upphuggning av bestrålade bränsleelement, upplösning av bränsle, extraktion med lösningsmedel, och lagring av processvätskor. Där kan också finnas utrustning för termisk denitrering av urannitrat, omvandling av plutoniumnitrat till oxid eller metall, och omvandling av restvätska innehållande klyvningsprodukter till en form som lämpar sig för långtidsförvaring eller slutförvaring. Exakt typ och konfiguration för utrustning som klarar av dessa funktioner kan dock skilja sig åt mellan olika Purexanläggningar av olika anledningar, bland annat typ och mängd bestrålat kärnbränsle som ska upparbetas, hur det återvunna materialet är tänkt att användas samt vilken säkerhets- och underhållsfilosofi som styrt anläggningens konstruktion.

En ’anläggning för upparbetning av bestrålade bränsleelement’ omfattar utrustning och komponenter som normalt kommer i direkt kontakt med och direkt styr det bestrålade bränslet och de huvudsakliga procesströmmarna med kärnämne och klyvningsprodukter.

Dessa processer, inbegripet fullständiga system för omvandling av plutonium och framställning av plutoniummetall, kan identifieras genom åtgärder för att undvika kriticitet (t. ex. den geometriska utformningen), bestrålning (t. ex. genom skärmning) och toxicitetsrisker (t. ex. genom inneslutning).

EXPORT

Export av hela uppsättningen av de viktigaste produkterna inom dessa gränser ska endast ske i enlighet med förfarandena i riktlinjerna.

Regeringen förbehåller sig rätten att tillämpa förfarandena i riktlinjerna på andra produkter inom de funktionellt definierade gränserna enligt förteckningen nedan.

Utrustning som anses omfattas av frasen ’och utrustning som särskilt konstruerats eller iordningställts’ för upparbetning av bestrålade bränsleelement innefattar bland annat följande:

3.1.   Maskiner för att hugga upp bestrålade bränsleelement

Fjärrstyrd utrustning som särskilt konstruerats eller iordningställts för användning i en upparbetningsanläggning enligt definitionen ovan, och vars syfte är att skära, hugga eller klippa bestrålade element, knippen eller stavar med kärnbränsle.

FÖRKLARANDE ANMÄRKNING

Denna utrustning slår hål på bränslets inkapsling så att det bestrålade kärnämnet blottläggs för upplösning. Särskilt konstruerade plåtsaxar är vanligast förekommande, även om avancerad utrustning, såsom lasrar, kan användas.

3.2.   Upplösningskärl

Kriticitetssäkra behållare (t.ex. med liten diameter, ringformade eller skivformade) som särskilt konstruerats eller iordningställts för användning i en upparbetningsanläggning enligt definitionen ovan, avsedda för upplösning av bestrålat kärnbränsle, som är beständiga mot het, starkt korrosiv vätska och som kan laddas och underhållas med fjärrstyrning.

FÖRKLARANDE ANMÄRKNING

Det upphuggna använda bränslet går normalt vidare till upplösningskärl. I dessa kriticitetssäkra behållare upplöses det bestrålade kärnämnet i salpetersyra och de kvarvarande skalen avlägsnas från processflödet.

3.3.   Lösningsmedelsextraktorer och utrustning för extraktion med lösningsmedel

Särskilt konstruerade eller iordningställda lösningsmedelsextraktorer, såsom fyllkroppskolonner eller pulskolonner, mixer-settlers eller centrifugalkontaktorer för användning i en anläggning för upparbetning av bestrålat bränsle. Lösningsmedelsextraktorer måste vara resistenta mot salpetersyras korrosiva verkan. Lösningsmedelsextraktorer tillverkas vanligen med mycket höga krav (inbegripet särskild teknik för svetsning, inspektion, kvalitetssäkring och kvalitetskontroll) i rostfritt stål med låg kolhalt, titan, zirkonium eller andra material av hög kvalitet.

FÖRKLARANDE ANMÄRKNING

I lösningsmedelsextraktorer blandas lösningen med bestrålat bränsle från upplösningskärlen med den organiska lösning som används för att separera uran, plutonium och klyvningsprodukter. Utrustning för lösningsmedelsextraktion är vanligtvis konstruerad för att uppfylla strikta driftsparametrar, såsom lång driftstid utan underhåll eller med möjlighet till enkel ersättning, enkel drift och reglering och flexibilitet för variationer i processförutsättningarna.

3.4.   Kemiska förvarings- eller lagringstankar

Särskilt konstruerade eller iordningställda förvarings- eller lagringstankar för användning i en anläggning för upparbetning av bestrålat bränsle. Förvarings- eller lagringstankarna måste vara resistenta mot salpetersyras korrosiva verkan. Förvarings- eller lagringstankarna tillverkas vanligen i material som rostfritt stål med låg kolhalt, titan, zirkonium eller andra material av hög kvalitet. Förvarings- eller lagringstankar kan konstrueras för fjärrstyrd drift och fjärrstyrt underhåll och kan ha följande egenskaper för att kontrollera kriticitet:

1)	väggar eller en inre uppbyggnad med en borekvivalent på minst två procent, eller

2)	en maximal diameter på 175 mm för en cylindrisk tank, eller

3)	en maximal bredd på 75 mm för antingen en skiv- eller ringformad tank.

FÖRKLARANDE ANMÄRKNING

Tre huvudsakliga processvätskeflöden härrör från extraktionen med lösningsmedel. Förvarings- eller lagringstankar används i vidarebearbetningen av alla tre flödena på följande sätt:

a)	Den rena urannitratlösningen koncentreras genom indunstning och vidarebefordras till en denitreringsprocess där den omvandlas till uranoxid. Denna oxid återanvänds i kärnbränslecykeln.

b)	Den starkt radioaktiva lösningen med klyvningsprodukter koncentreras normalt genom indunstning och lagras som vätskekoncentrat. Detta koncentrat kan senare indunstas och omvandlas till en form som lämpar sig för lagring eller slutförvaring.

c)	Den rena plutoniumnitratlösningen koncentreras och lagras i väntan på ytterligare processteg. Förvarings- och lagringstankar för plutoniumlösningar är konstruerade så att kriticitetsproblem på grund av förändringar i detta flödes koncentration och form kan undvikas.

3.5.   Neutronmätningssystem för processkontroll

Neutronmätningssystem som är särskilt konstruerade eller iordningställda för integrering och användning med automatiska processkontrollsystem i en anläggning för upparbetning av bestrålade bränsleelement.

FÖRKLARANDE ANMÄRKNING

Dessa system innebär kapacitet till aktiv och passiv mätning och diskriminering av neutroner för att fastställa det klyvbara materialets kvantitet och sammansättning. Det fullständiga systemet består av en neutrongenerator, en neutrondetektor, förstärkare, och signalbehandlingselektronik.

Denna post omfattar inte sådana instrument för detektering och mätning av neutroner som är konstruerade för redovisning och kontroll av kärnämne eller andra tillämpningar utan koppling till integrering och användning med automatiska processkontrollsystem i en anläggning för upparbetning av bestrålade bränsleelement.

4.   Anläggningar för tillverkning av bränsleelement till kärnreaktorer, och utrustning som särskilt konstruerats eller iordningställts för detta ändamål

INLEDANDE ANMÄRKNING

Kärnbränsleelement tillverkas av ett eller flera av de atområbränslen eller klyvbara material som nämns under MATERIAL OCH UTRUSTNING i denna bilaga. För oxidbränslen, den vanligaste typen av bränsle, använder man utrustning för pressning av pellets, sintring, slipning och polering. Blandoxidbränslen hanteras i handskboxar (eller motsvarande inneslutning) tills de är förseglade i kapslingen. I samtliga fall förseglas bränslet hermetiskt i en lämplig kapsling som konstruerats som det primära höljet för att innesluta bränslet för att säkerställa korrekt prestanda och säkerhet under reaktorns drift. I samtliga fall är det också nödvändigt med exakt kontroll, som uppfyller mycket höga krav, av processer, förfaranden och utrustning, för att säkerställa förutsägbart och säkert bränslebeteende.

FÖRKLARANDE ANMÄRKNING

Utrustning som anses omfattas av frasen ’och utrustning som särskilt konstruerats eller iordningställts’ för tillverkning av bränsleelement inbegriper utrustning som

a)	normalt kommer i direkt kontakt med eller som direkt behandlar eller styr produktionsflöden av kärnämnen,

b)	förseglar kapslingen av kärnämne,

c)	kontrollerar att kapsling eller försegling är oskadd,

d)	kontrollerar ytbehandlingen av det förseglade bränslet, eller

e)	används för sammansättning av reaktorkärnelement.

Sådan utrustning eller sådana utrustningssystem kan innefatta till exempel

1)	fullt automatiska pelletinspektionsstationer särskilt konstruerade eller iordningställda för kontroll av slutliga dimensioner och ytfel på bränslepellets,

2)	automatiska svetsmaskiner särskilt konstruerade eller iordningställda för att svetsa ändstycken på bränslestavar,

3)	automatiska test- och inspektionsstationer särskilt konstruerade eller iordningställda för att kontrollera att färdiga bränslestavar är i oförstört skick,

4)	system särskilt konstruerade eller iordningställda för tillverkning av kärnbränslekapslingar.

Produkt 3 brukar inbegripa utrustning för: a) röntgenprovning av svetsfogar på stavars ändstycken, b) heliumläckagedetektering från trycksatta stavar, och c) gammastrålningsavsökning av stavarna för att kontrollera att bränslepellets laddats korrekt inuti.

5.   Anläggningar för separation av isotoper av naturligt uran, utarmat uran eller klyvbart material samt utrustning, analysinstrument undantagna, som särskilt konstruerats eller iordningställts för detta ändamål

INLEDANDE ANMÄRKNING

Anläggningar, utrustning och teknik för separation av uranisotoper har i många fall en nära koppling till anläggningar, utrustning och teknik för isotopseparation av ’andra grundämnen’. I vissa fall ska kontrollerna enligt avsnitt 5 även tillämpas på anläggningar och utrustning som är avsedda för isotopseparation av ’andra grundämnen’. Dessa kontroller av anläggningar och utrustning för isotopseparation av ’andra grundämnen’ utgör ett komplement till kontrollerna av anläggningar och utrustning som särskilt konstruerats eller iordningställts för bearbetning, användning eller tillverkning av särskilt klyvbart material som omfattas av triggerlistan. Dessa kompletterade kontroller enligt avsnitt 5 för användningsområden som involverar ’andra grundämnen’ ska inte tillämpas på isotopseparation med elektromagnetisk process, som tas upp i del 2 av riktlinjerna.

De processer som kontrollerna i avsnitt 5 också ska tillämpas på oberoende av om det avsedda användningsområdet är uranisotopseparation eller isotopseparation av ’andra grundämnen’ är: gascentrifug, gasdiffusion, separation med plasmaprocess, och aerodynamiska processer.

För vissa processer beror förhållandet till uranisotopseparation på vilket grundämne som separeras. Dessa processer är: laserbaserade processer (t.ex. isotopseparation med laser tillämpad på gasmolekyler samt isotopseparation med laser tillämpad på atomär ånga), kemiskt utbyte, och jonbyte. Leverantörer måste därför utvärdera dessa processer från fall till fall för att tillämpa kontrollerna enligt avsnitt 5 för användningsområden som involverar ’andra grundämnen’ i enlighet därmed.

Utrustning som anses omfattas av frasen ’utrustning, analysinstrument undantagna, som särskilt konstruerats eller iordningställts’ för separation av isotoper av uran inbegriper följande:

5.1.   Gascentrifuger samt enheter och komponenter som särskilt konstruerats eller iordningställts för användning i gascentrifuger

INLEDANDE ANMÄRKNING

En gascentrifug består normalt av en eller flera tunnväggiga cylindrar mellan 75 mm och 650 mm i diameter, monterade inuti en vakuumkammare, som roteras med hög periferihastighet (ca 300 m/s eller mer) kring en vertikal axel. För att uppnå hög hastighet måste materialen i de roterande komponenterna ha hög specifik hållfasthet, och rotoranordningen och dess individuella komponenter måste tillverkas med mycket snäva toleranser så att obalansen minimeras. Till skillnad från andra centrifuger utmärks gascentrifugen för anrikning av uran av att den inuti rotorkammaren har en eller flera roterande skivformiga bafflar och en stationär röranordning för till- och frånflöde av UF6-gasen med åtminstone tre separata kanaler, varav två är anslutna till uttagsrör som sträcker sig från rotoraxeln mot rotorkammarens periferi. I vakuumkammaren sitter också ett antal nödvändiga komponenter som inte roterar vilka varken är svårtillverkade eller tillverkade i unika material, även om de är särskilt konstruerade. En centrifuganläggning kräver dock ett stort antal av dessa komponenter, varför kvantiteter kan ge en viktig vägledning om slutanvändning.

5.1.1.   Roterande komponenter

a)

Fullständiga rotoranordningar: Tunnväggiga cylindrar, eller ett antal med varandra förbundna tunnväggiga cylindrar, tillverkade i ett eller flera av de material med hög specifik hållfasthet som beskrivs i den FÖRKLARANDE ANMÄRKNINGEN till detta avsnitt. Om de är förbundna, är cylindrarna förbundna med hjälp av flexibla bälgar eller ringar enligt beskrivningen i avsnitt 5.1.1 c nedan. Om den är i slutmonterat skick är rotorn utrustad med en eller flera inre bafflar och topp- eller bottenplattor, enligt beskrivningen i avsnitt 5.1.1 d och e nedan. Den fullständiga anordningen kan dock levereras endast i delvis monterat skick.

b)	Rotorrör: Särskilt konstruerade eller iordningställda tunnväggiga cylindrar med en tjocklek om 12 mm eller mindre, en diameter om 75 mm till 650 mm, tillverkade i ett eller flera av de material med hög specifik hållfasthet som beskrivs i den FÖRKLARANDE ANMÄRKNINGEN till detta avsnitt.

c)

Ringar eller bälgar: Komponenter som särskilt konstruerats eller iordningställts för att lokalt förstärka rotorröret eller förbinda ett antal rotorrör. Bälgen är en kort spiralformad cylinder med en väggtjocklek som är 3 mm eller mindre och en diameter mellan 75 mm och 650 mm, och är tillverkad i ett av de material med hög specifik hållfasthet som beskrivs i den FÖRKLARANDE ANMÄRKNINGEN till detta avsnitt.

d)

Bafflar: Skivformade komponenter mellan 75 mm och 650 mm i diameter, särskilt konstruerade eller iordningställda för att monteras inuti centrifugens rotorrör, för att isolera frånflödeskammaren från huvudseparationskammaren och, i vissa fall, underlätta cirkulationen av UF6-gas inuti rotorrörets huvudseparationskammare, tillverkade i ett av de material med hög specifik hållfasthet som beskrivs i den FÖRKLARANDE ANMÄRKNINGEN till detta avsnitt.

e)

Topp- och bottenplattor Skivformade komponenter mellan 75 mm och 650 mm i diameter, särskilt konstruerade eller iordningställda för att passa in i rotorrörets ändar, och därigenom innesluta UF6 inuti rotorröret, och i vissa fall som en integrerad beståndsdel förstärka, hålla fast eller innesluta en komponent i det övre lagret (topplatta) eller bära de roterande delarna av motorn och det lägre lagret (bottenplatta), tillverkade i ett av de material med hög specifik hållfasthet som beskrivs i den FÖRKLARANDE ANMÄRKNINGEN till detta avsnitt.

FÖRKLARANDE ANMÄRKNING

De material som används för roterande centrifugkomponenter inbegriper följande:

a)	Maråldrat stål med förmåga till en dragbrottgräns på 1,95 GPa eller mer.

b)	Aluminiumlegeringar med förmåga till en dragbrottgräns på 0,46 GPa eller mer.

c)

Fiberliknande material lämpade för användning i kompositstrukturer och med en specifik modul om 3,18 × 106 m eller mer och en specifik dragbrottgräns om 7,62 × 104 m eller mer (’specifika modulen’ är Youngs modul i N/m2 dividerat med specifika vikten i N/m3; ’specifika dragbrottgränsen’ är dragbrottgränsen i N/m2 dividerat med specifika vikten i N/m3).

5.1.2.   Statiska komponenter

a)

Magnetiskt upphängda lager: 1. Särskilt konstruerade eller iordningställda lageranordningar bestående av en ringformig magnet som är upphängd i ett lagerhus innehållande ett dämpande medium. Lagerhuset tillverkas i ett mot UF6 beständigt material (se FÖRKLARANDE ANMÄRKNING till avsnitt 5.2). Magneten är kopplad till en polkärna eller en annan magnet som är monterad topplatta som beskrivs i avsnitt 5.1.1 e. Magneten kan vara ringformad med ett förhållande mellan ytter- och innerdiameter om 1,6:1 eller mindre. Magneten kan vara i en form med ursprunglig permeabilitet om 0,15 H/m eller mer, eller en remanens om 98,5 % eller mer, eller en energiprodukt om mer än 80 kJ/m3. Förutom de vanliga materialegenskaperna är det ett krav att de magnetiska axlarnas avvikelse från de geometriska axlarna ligger inom mycket snäva toleranser (lägre än 0,1 mm) eller att särskilda krav gäller för magnetens homogenitet. 2. Aktiva magnetiska lager som är särskilt konstruerade eller iordningställda för att användas tillsammans med gascentrifuger. FÖRKLARANDE ANMÄRKNING Dessa lager har vanligen följande egenskaper: — Konstruerade för att hålla en rotor med en rotationshastighet på minst 600 Hz centrerad. — Kopplade till en tillförlitlig strömkälla och/eller en enhet för avbrottsfri kraftförsörjning för att kunna fungera i mer än en timme.

b)

Lager/dämpare: Särskilt konstruerade eller iordningställda lager som består av en lagertapp/lagerskålanordning monterad på en dämpare. Lagertappen är normalt en härdad stålstång med ett halvklot i den ena änden och ett fäste för den bottenplatta som beskrivs i avsnitt 5.1.1 e i den andra änden. Stången kan dock vara utrustad med ett hydrodynamiskt lager. Lagerskålen är kulformad med en halvsfärisk urskålning i en av ytorna. Dessa komponenter levereras ofta separat från dämparen.

c)

Molekylarpumpar: Särskilt konstruerade eller iordningställda cylindrar som har invändigt maskinbearbetade eller utpressade spiralformade spår och invändigt maskinbearbetade borrningar. Typiska dimensioner är följande: 75 mm till 650 mm innerdiameter, 10 mm eller mer i väggtjocklek, och längden lika med eller större än diametern. Spåren har normalt rektangulärt tvärsnitt och är 2 mm djupa eller mer.

d)

Motorstatorer: Särskilt konstruerade eller iordningställda ringformade statorer för flerfasiga växelströmshysteres- (eller växelströmsreluktans-) höghastighetsmotorer för synkron drift i vakuum i frekvensområdet 600 Hz eller mer och med en effekt om 40 VA eller mer. Statorerna kan bestå av flerfaslindning på en laminerad järnkärna med låg effektförlust bestående av tunna lager, normalt 2,0 mm tjocka eller mindre.

e)

Centrifugbehållare: Särskilt konstruerade eller iordningställda komponenter som innehåller gascentrifugens rotorröranordning Behållaren består av en stel cylinder med väggtjocklek upp till 30 mm och med precisionsbearbetade ändar med plats för lagren och en eller flera flänsar för montering. De maskinbearbetade ändarna är parallella med varandra och vinkelräta mot cylinderns längdaxel med en tolerans om 0,05 grader eller mindre. Behållaren kan också ha bikakestruktur för att hysa flera rotoranordningar.

f)

Uttagsrör: Särskilt konstruerade eller iordningställda rör för att tappa av UF6-gas från rotorröret enligt pitotrörsprincipen (dvs. med en öppning som vetter mot det perifera gasflödet inuti rotorröret, exempelvis genom böjning av änden på ett radiellt monterat rör) och som kan anslutas till det centrala systemet för gasuttag.

5.2.   Hjälpsystem, hjälputrustning och hjälpkomponenter särskilt konstruerade eller iordningställda för anläggningar för anrikning med gascentrifug

INLEDANDE ANMÄRKNING

Hjälpsystem, hjälputrustning och hjälpkomponenter för en anläggning för anrikning med gascentrifug är de anläggningssystem som krävs för att mata UF6 till centrifugerna, förbinda de enskilda centrifugerna med varandra i kaskader (eller steg) för att ge successivt högre anrikningsgrad och tappa av ’slutprodukt’ och ’restfraktion’ av UF6 från centrifugerna, jämte den utrustning som krävs för att driva centrifugerna eller styra anläggningen.

Normalt förångas UF6 från fast form med uppvärmda autoklaver och distribueras i gasform till centrifugerna via kaskadgrenrör. ’Slutprodukt’- och ’restfraktions’-strömmarna av UF6 från centrifugerna leds också via kaskadgrenrör till köldfällor med en driftstemperatur om ca 203 K (– 70 °C) där de kondenseras innan de överförs till lämpliga behållare för transport eller lagring. Eftersom en anrikningsanläggning består av tusentals centrifuger i kaskader, finns det många kilometer med kaskadgrenrör, med tusentals svetsfogar och avsevärd upprepning av utformningen. Utrustningen, komponenterna och rörsystemen tillverkas med mycket höga krav i fråga om vakuum och renlighet.

FÖRKLARANDE ANMÄRKNING

En del av de produkter som anges nedan kommer i direkt kontakt med gasen i UF6-processen eller direktstyr centrifugerna och ledningen av gas från centrifug till centrifug och kaskad till kaskad. Material som är resistenta mot korrosion orsakad av UF6 är koppar, kopparlegeringar, rostfritt stål, aluminium, aluminiumoxid, aluminiumlegeringar, nickel eller legeringar som innehåller 60 % nickel eller mer samt fluorerade kolvätepolymerer.

5.2.1.   Matningssystem/system för extraktion av slutprodukt och restfraktion

Processystem eller utrustning som särskilt konstruerats eller iordningställts för anrikningsanläggningar tillverkade av eller skyddade med material som är resistenta mot korrosion orsakad av UF6, innefattande:

a)	Matningsautoklaver, ugnar eller system som används för att överföra UF6 till anrikningsprocessen.

b)	Desublimeringsutrustning, kylfällor eller pumpar som används för att bortföra UF6 från anrikningsprocessen för vidaretransport efter upphettning.

c)	Solidifierings- eller kondenseringsstationer där UF6 avlägsnas från anrikningsprocessen genom att komprimeras och omvandlas till flytande eller fast form.

d)	Stationer för ’slutprodukt’ eller ’restfraktion’ som används för att överföra UF6 till behållare.

5.2.2.   Grenrörssystem för maskineriet

Rörsystem eller grenrörssystem som särskilt konstruerats eller iordningställts för att hantera UF6 inom centrifugkaskaderna. Rörnätet är normalt ett s.k. ’trippel’-grenrörssystem med varje centrifug ansluten till varje grenrör. Därför upprepas utformningen i avsevärd omfattning. Den är helt tillverkad i eller skyddad av UF6-beständiga material (se FÖRKLARANDE ANMÄRKNING till detta avsnitt) och tillverkas med mycket höga krav i fråga om vakuum och renlighet.

5.2.3   Särskilda avstängnings- och kontrollventiler

a)	Avstängningsventiler som är särskilt konstruerade eller iordningställda för att styra matarflöde, slutprodukt eller restfraktion av UF6-gasflöden vid en enskild gascentrifug.

b)

Bälgtätade ventiler, manuella eller automatiska, för avstängning eller kontroll, tillverkade eller skyddade av material som är resistenta mot korrosion orsakad av UF6, med en inre diameter på 10–160 mm, som är särskilt konstruerade eller iordningställda för att användas i huvud- eller hjälpsystem i anläggning för anrikning med gascentrifug.

FÖRKLARANDE ANMÄRKNING

Till typiska särskilt konstruerade eller iordningsställda ventiler räknas bälgtätade ventiler, ventiler av typen fast acting closure, snabbstängande ventiler med flera.

5.2.4.   UF6-masspektrometrar/jonkällor

Särskilt konstruerade eller iordningställda masspektrometrar som kan ta online-prover på UF6-gasflöden och som har alla följande egenskaper:

1.	Kan mäta joner med en massa av 320 amu (amu = atommassenhet) eller mer och har en upplösning bättre än 1/320.

2.	Jonkällor tillverkade av eller skyddade med nickel, nickel-kopparlegeringar med en nickelhalt på minst 60 viktprocent eller nickel-kromlegeringar.

3.	Jonkällor med indirekt upphettning (electron bombardment).

4.	Har ett uppsamlingssystem lämpligt för isotopanalys.

5.2.5.   Frekvensskiftare

Frekvensskiftare (även kallade omriktare eller inverterare), särskilt konstruerade eller iordningställda för att mata motorstatorer enligt definitionen i avsnitt 5.1.2 d, eller delar, komponenter och delsystem till sådana frekvensskiftare, som har alla följande egenskaper:

1.	Flerfasig utgång inom frekvensområdet 600 Hz och uppåt.

2.	Hög stabilitet (frekvenskontroll bättre än 0,2 %).

5.3.   Enheter och komponenter särskilt konstruerade eller iordningställda för användning vid anrikning genom gasdiffusion

INLEDANDE ANMÄRKNING

I gasdiffusionsmetoden för uranisotopseparation är den huvudsakliga tekniska enheten ett särskilt poröst gasdiffusionsmembran, värmeväxlare för att kyla gasen (gasen värms upp genom kompressionsprocessen), förseglingsventiler och kontrollventiler samt rörledningar. Eftersom uranhexafluorid (UF6) används i gasdiffusionstekniken måste all utrustning, alla rör och alla instrumentytor (som kommer i kontakt med gasen) tillverkas av material som är beständiga mot UF6. En gasdiffusionsanläggning kräver ett antal av dessa enheter, varför kvantiteter kan ge viktig vägledning om slutanvändningen.

5.3.1.   Gasdiffusionsmembran och membranmaterial

a)

Särskilt konstruerade eller iordningställda tunna, porösa filter med en porstorlek på 10–100 nm, en tjocklek om 5 mm eller mindre, en diameter om 25 mm eller mindre för rörformade komponenter, som tillverkats av metalliska, polymera eller keramiska material som är resistenta mot korrosion orsakad av UF6 (se FÖRKLARANDE ANMÄRKNING till avsnitt 5.4), och

b)

Särskilt iordningställda föreningar eller pulver för tillverkning av sådana filter. Sådana föreningar och pulver omfattar bland annat nickel eller legeringar med 60 % nickel eller mer, aluminiumoxid, eller UF6-beständiga helt fluorerade kolvätepolymerer med en renhet på 99,9 viktprocent eller mer, en partikelstorlek på mindre än 10 μm, och en hög grad av uniformitet på partikelstorleken, vilka är särskilt iordningställda för tillverkning av gasdiffusionsmembran.

5.3.2.   Membranbehållare

Särskilt konstruerade eller iordningställda hermetiskt tillslutna kärl för gasdiffusionsmembranet, tillverkade i eller skyddade av UF6-beständiga material (se FÖRKLARANDE ANMÄRKNING till avsnitt 5.4).

5.3.3.   Kompressorer och blåsmaskiner

Särskilt konstruerade eller iordningställda kompressorer eller blåsmaskiner med en sugkapacitet på minst 1 m3/min för UF6, och med ett utloppstryck på upp till 500 kPa, konstruerade för långvarig drift i UF6-miljö, samt separata enheter av sådana kompressorer och blåsmaskiner. Dessa kompressorer och blåsmaskiner har ett tryckförhållande på 10:1 eller mindre och är tillverkade i eller skyddade av material som är beständiga mot UF6 (se FÖRKLARANDE ANMÄRKNING till avsnitt 5.4).

5.3.4.   Axeltätningar

Särskilt konstruerade eller iordningställda vakuumtätningar, med anslutningar till insugstätningen och utblåstätningen, avsedda att täta axeln mellan kompressorns eller blåsmaskinens rotor och drivmotorn så att man får en tillförlitlig tätning mot läckage av luft in i kompressorns eller blåsmaskinens innerkammare, vilken är fylld med UF6. Sådana tätningar är normalt konstruerade så att inläckningen av buffertgas är mindre än 1 000 cm3/min.

5.3.5.   Värmeväxlare för kylning av UF6

Särskilt konstruerade eller iordningställda värmeväxlare tillverkade i eller skyddade av material som är beständiga mot UF6 (se FÖRKLARANDE ANMÄRKNING till avsnitt 5.4) och avsedda för en förändring av läckagetryck på mindre än 10 Pa per timme vid en tryckskillnad på 100 kPa.

5.4.   Hjälpsystem, hjälputrustning och hjälpkomponenter särskilt konstruerade eller iordningställda för användning vid anrikning genom gasdiffusion

INLEDANDE ANMÄRKNING

Hjälpsystem, hjälputrustning och hjälpkomponenter för anläggningar för anrikning genom gasdiffusion är de anläggningssystem som krävs for att mata UF6 till gasdiffusionsanordningen, förbinda de enskilda enheterna med varandra i kaskader (eller steg) för successivt högre anrikningsgrad samt extrahera UF6 i form av ’slutprodukt’ och ’restfraktion’ från diffusionskaskaderna. Eftersom diffusionskaskaderna är så tröga, får varje driftsstörning och i synnerhet avstängning allvarliga följder. Därför är strikt och konstant vakuum i alla tekniska system, automatiskt skydd från olyckor samt exakt automatisk styrning av gasflödet av stor vikt i en gasdiffusionsanläggning. På grund av detta måste anläggningen utrustas med ett stort antal särskilda system för mätning, styrning och reglering.

Normalt förångas UF6 från cylindrar i autoklaver och leds sedan vidare i gasform till inflödet i kaskadernas grenrör. UF6-gasströmmarna med ’slutprodukt’ respektive ’restfraktion’ från utloppen leds via kaskadgrenrör till kylfällor eller kompressionsstationer, där UF6-gasen kondenseras innan den överförs till behållare som är lämpliga för transport eller lagring. Eftersom en anläggning för anrikning genom gasdiffusion består av ett stort antal gasdiffusionsenheter i kaskader, finns det många kilometer med kaskadgrenrör, med tusentals svetsfogar och avsevärd upprepning av utformningen.. Utrustningen, komponenterna och rörsystemen tillverkas med mycket höga krav i fråga om vakuum och renlighet.

FÖRKLARANDE ANMÄRKNING

De produkter som anges nedan kommer i direkt kontakt med gasen i UF6-processen eller direktstyr flödet i kaskaden. Material som är resistenta mot korrosion orsakad av UF6 är koppar, kopparlegeringar, rostfritt stål, aluminium, aluminiumoxid, aluminiumlegeringar, nickel eller legeringar som innehåller 60 % nickel eller mer samt fluorerade kolvätepolymerer.

5.4.1.   Matningssystem/system för extraktion av slutprodukt och restfraktion

Processystem eller utrustning som särskilt konstruerats eller iordningställts för anrikningsanläggningar tillverkade av eller skyddade av UF6-beständiga material, innefattande:

a)	Matningsautoklaver, ugnar eller system som används för att överföra UF6 till anrikningsprocessen.

b)	Desublimeringsutrustning, kylfällor eller pumpar som används för att bortföra UF6 från anrikningsprocessen för vidaretransport efter upphettning.

c)	Solidifierings- eller kondenseringsstationer där UF6 avlägsnas från anrikningsprocessen genom att komprimeras och omvandlas till flytande eller fast form.

d)	Stationer för ’slutprodukt’ eller ’restfraktion’ som används för att överföra UF6 till behållare.

5.4.2.   Grenrörssystem

Rörsystem och grenrörssystem särskilt konstruerade eller iordningställda för att leda UF6 i gasdiffusionskaskaderna.

FÖRKLARANDE ANMÄRKNING

Detta rörnät är vanligtvis ett ’dubbelt’ grenrörssystem där varje cell är kopplad till varje grenrör.

5.4.3.   Vakuumsystem

a)	Särskilt konstruerade eller iordningställda samlings- och förgreningsrör för vakuum och vakuumpumpar som tillåter en sugkapacitet på minst 5 m3/minut.

b)

Vakuumpumpar som är särskilt konstruerade för drift i UF6-haltig atmosfär, tillverkade eller skyddade av material som är resistenta mot korrosion orsakad av UF6 (se FÖRKLARANDE ANMÄRKNING till detta avsnitt). Dessa pumpar kan vara rotationspumpar eller förträngningspumpar, kan vara deplacementpumpar och ha fluorkoltätningar och kan ha särskilda arbetsfluider.

5.4.4.   Särskilda avstängnings- och kontrollventiler

Särskilt konstruerade eller iordningställda bälgtätade ventiler, manuella eller automatiska, för avstängning eller kontroll, tillverkade eller skyddade av material som är resistenta mot korrosion orsakad av UF6, för installation i huvud- eller hjälpsystem vid en anläggning för anrikning genom gasdiffusion.

5.4.5.   UF6-masspektrometrar/jonkällor

Särskilt konstruerade eller iordningställda masspektrometrar som kan ta online-prover på UF6-gasflöden och som har alla följande egenskaper:

1.	Kan mäta joner med en massa av 320 amu (amu = atommassenhet) eller mer och har en upplösning bättre än 1/320.

2.	Jonkällor tillverkade av eller skyddade med nickel, nickel-kopparlegeringar med en nickelhalt på minst 60 viktprocent eller nickel-kromlegeringar.

3.	Jonkällor med indirekt upphettning (electron bombardment).

4.	Har ett uppsamlingssystem lämpligt för isotopanalys.

5.5.   System, utrustning och komponenter som särskilt konstruerats eller iordningställts för användning i anläggningar för aerodynamisk anrikning

INLEDANDE ANMÄRKNING

I den aerodynamiska anrikningsprocessen komprimeras en blandning av UF6-gas och en lätt gas (väte eller helium), varefter den leds genom separationselement där isotopseparation genomförs genom att starka centrifugalkrafter alstras över en krökt vägg. Två processer av denna typ har med framgång utvecklats: separation med separationsmunstycke (dysa) respektive med vortexrör. I bägge processerna är de viktigaste komponenterna i separationssteget cylindriska behållare som hyser de särskilda separationskomponenterna (dysor eller vortexrör) samt gaskompressorer och värmeväxlare för att leda bort kompressionsvärmen. En anläggning för aerodynamisk anrikning kräver ett antal sådana steg, varför kvantitet kan ge en viktig antydan om slutanvändning. Eftersom UF6 används i aerodynamiska processer måste all utrustning, alla rör och alla instrumentytor (som kommer i kontakt med gasen) tillverkas eller skyddas av UF6-beständiga material.

FÖRKLARANDE ANMÄRKNING

De produkter som anges i detta avsnitt kommer i direkt kontakt med UF6-processgasen eller direktstyr flödet i kaskaderna. Alla ytor som kommer i kontakt med processgasen är helt och hållet tillverkade av eller skyddade av UF6-beständiga material. I samband med avsnittet om produkter för aerodynamisk anrikning räknas följande som material som är resistenta mot korrosion orsakad av UF6: koppar, kopparlegeringar, rostfritt stål, aluminium, aluminiumoxid, aluminiumlegeringar, nickel eller legeringar som innehåller 60 viktprocent nickel eller mer samt fluorerade kolvätepolymerer.

5.5.1.   Separationsmunstycken

Särskilt konstruerade eller iordningställda separationsmunstycken (dysor) och enheter därav. Separationsmunstyckena består av slitsformade böjda kanaler vars krökningsradie är mindre än 1 mm, och som är resistenta mot korrosion orsakad av UF6, och som i munstycket har en knivsegg som delar gasflödet genom munstycket i två strömmar.

5.5.2.   Vortexrör

Särskilt konstruerade eller iordningställda vortexrör och enheter därav. Vortexrören är cylindriska eller koniska och tillverkade eller skyddade av material som är resistenta mot korrosion orsakad av UF6 och har ett eller flera tangentiella inlopp. Rören kan förses med dysliknande påbyggnad i ena änden eller bägge ändar.

FÖRKLARANDE ANMÄRKNING

Matningsgasen kommer in i vortexröret tangentiellt vid ena änden eller genom virvelkanaler eller vid flera tangentiella punkter längs rörets periferi.

5.5.3.   Kompressorer och blåsmaskiner

Särskilt konstruerade eller iordningställda kompressorer eller blåsmaskiner tillverkade eller skyddade av material som är resistenta mot korrosion orsakad av blandningen av UF6 och bärgas (väte eller helium).

5.5.4.   Axeltätningar

Särskilt konstruerade eller iordningställda axeltätningar, med anslutningar till matartätningen och utblåstätningen, avsedda att täta axeln mellan kompressorns eller blåsmaskinens rotor och drivmotorn så att man får en tillförlitlig tätning mot läckage av processgas ut i omgivningen eller av luft eller tätningsgas in i kompressorns eller blåsmaskinens innerkammare, vilken är fylld med en blandning av UF6 och bärgas.

5.5.5.   Värmeväxlare för kylning av gas

Särskilt konstruerade eller iordningställda värmeväxlare tillverkade eller skyddade av material som är resistenta mot korrosion orsakad av UF6.

5.5.6.   Behållare för separationselement

Särskilt konstruerade eller iordningställda behållare, avsedda att innesluta vortexrör eller separationsmunstycken, tillverkade eller skyddade av material som är resistenta mot korrosion orsakad av UF6.

5.5.7.   Matningssystem samt system för extraktion av slutprodukt och restfraktion

Processystem eller utrustning som särskilt konstruerats eller iordningställts för anrikningsanläggningar tillverkade eller skyddade av material som är resistenta mot korrosion orsakad av UF6, innefattande följande:

a)	Matningsautoklaver, ugnar eller system som används för att överföra UF6 till anrikningsprocessen.

b)	Desublimeringsutrustning (eller kylfällor) som används för att bortföra UF6 från anrikningsprocessen och för vidaretransport efter upphettning.

c)	Solidifierings- eller kondenseringsstationer som används för att avlägsna UF6 från anrikningsprocessen genom att komprimera och överföra UF6 till flytande eller fast form.

d)	Stationer för ’slutprodukt’ och ’restfraktion’ vilka används för att överföra UF6 till behållare.

5.5.8.   Grenrörssystem

Särskilt konstruerade eller iordningställda grenrörssystem, tillverkade eller skyddade av material som är resistenta mot korrosion orsakad av UF6, för transport av UF6 inom de aerodynamiska kaskaderna. Detta rörnät är vanligtvis ett ’dubbelt’ grenrörssystem där varje steg är kopplat eller grupp av steg är kopplad till varje grenrör.

5.5.9.   Vakuumsystem och vakuumpumpar

a)	Särskilt konstruerade eller iordningställda vakuumsystem bestående av samlings- och förgreningsrör för vakuum och vakuumpumpar, som är konstruerade för användning i UF6-haltig atmosfär,

b)	Vakuumpumpar som är särskilt konstruerade eller iordningställda för användning i UF6-haltig atmosfär, tillverkade eller skyddade av material som är resistenta mot korrosion orsakad av UF6. Dessa pumpar kan använda fluorkoltätningar och särskilda arbetsfluider.

5.5.10.   Särskilda avstängnings- och kontrollventiler

Särskilt konstruerade eller iordningställda bälgtätade ventiler, manuella eller automatiska, för avstängning eller kontroll, tillverkade eller skyddade av material som är resistenta mot korrosion orsakad av UF6, med en diameter på minst 40 mm, för installation i huvud- eller hjälpsystem vid en anläggning för aerodynamisk anrikning.

5.5.11.   UF6-masspektrometrar/jonkällor

Särskilt konstruerade eller iordningställda masspektrometrar som kan ta online-prover på UF6-gasflöden och som har alla följande egenskaper:

1.	Kan mäta joner med en atommassa på 320 amu eller mer och som har en upplösning bättre än 1/320.

2.	Jonkällor tillverkade eller skyddade av nickel, nickel-kopparlegeringar med en nickelhalt på minst 60 viktprocent eller nickel-kromlegeringar.

3.	Jonkällor med indirekt upphettning (electron bombardment).

4.	Har ett uppsamlingssystem lämpligt för isotopanalys.

5.5.12.   System för separation av UF6 och bärgas

Särskilt konstruerade eller iordningställda processystem för att separera UF6 från bärgasen (väte eller helium).

FÖRKLARANDE ANMÄRKNING

Dessa system är avsedda att minska UF6-halten i bärgasen till 1 ppm eller mindre och kan innehålla följande utrustning:

a)	Kryogena värmeväxlare och kryogena separatorer som kan arbeta vid temperaturen 153 K (– 120 °C) eller lägre,

b)	kryogena kylenheter som kan arbeta vid temperaturer på 153 K (– 120 °C) eller lägre,

c)	separationsmunstycken eller vortexrör för separation av UF6 från bärgasen, eller

d)	kylfällor för UF6 som kan frysa ut UF6.

5.6.   System, utrustning och komponenter som särskilt konstruerats eller iordningställts för användning i anläggningar för anrikning genom kemiskt utbyte eller jonbyte

INLEDANDE ANMÄRKNING

Den lilla masskillnaden mellan olika uranisotoper medför små förändringar i jämvikten för vissa kemiska reaktioner, vilket kan användas för att separera isotoperna. Två processer har utvecklats med framgång: kemiskt utbyte vätska-vätska samt jonbyte mellan vätska och fast fas.

I processen med kemiskt vätske-vätske-utbyte låter man två oblandbara vätskefaser (vattenfas och organisk fas) komma i kontakt med varandra motströms för att åstadkomma samma kaskadeffekt som tusentals separationssteg. Vattenfasen består av uranklorid i saltsyralösning; den organiska fasen av en extraktant med uranklorid i ett organiskt lösningsmedel. De kontaktorer som används i separationskaskaden kan vara vätske-vätske-utbyteskolonner (såsom pulskolonner med silplattor) eller centrifugalkontaktorer för vätska. Kemisk omvandling (oxidation och reduktion) krävs i bägge ändar av separationskaskaden så att återströmningsvillkoren uppfylls i båda ändarna. Ett stort konstruktionsproblem är att undvika att processflödena förorenas med vissa metalljoner. Man använder därför rör och kolonner av plast, eller plastfodrade (bland annat med fluorkolpolymerer) och/eller glasklädda rör och kolonner.

I processen med jonbyte mellan vätska och fas sker anrikningen genom att uran adsorberas/desorberas på en särskild, mycket snabbverkande jonbytarmassa eller adsorbent. Uran upplöses i saltsyra och andra kemikalier tillsätts, varefter lösningen leds genom cylindriska anrikningskolonner som innehåller packade lager med adsorbent. I en kontinuerlig process krävs ett återströmningssystem för att lösgöra uranet från adsorbenten så att det återgår till lösningen och ’slutprodukt’ och ’restfraktion’ kan samlas in. Detta görs med hjälp av lämpliga reduktions- och oxidationsmedel, vilka regenereras fullständigt i separata externa kretslopp, och vilka kan regenereras delvis inuti själva isotopseparationskolonnerna. Eftersom heta koncentrerade saltsyralösningar används i processen, måste utrustningen vara tillverkad av eller skyddas med särskilda korrosionsbeständiga material.

5.6.1.   Vätske-vätske-utbyteskolonner (kemiskt utbyte)

Motströms vätske-vätske-utbyteskolonner med mekanisk drivning, särskilt konstruerade eller iordningställda för urananrikning genom den kemiska utbytesprocessen. För beständighet mot koncentrerad saltsyrelösning är dessa kolonner och deras inre delar vanligtvis tillverkade av eller skyddade med lämpliga plastmaterial (t.ex. fluorerade kolvätepolymerer) eller glas. Uppehållstiden i kolonnen är vanligtvis utformad att vara 30 sekunder eller kortare.

5.6.2.   Vätske-vätske-centrifugalkontaktorer (kemiskt utbyte)

Särskilt konstruerade eller iordningställda vätske-vätske-centrifugalkontaktorer för urananrikning med den kemiska utbytesprocessen. I dessa kontaktorer används rotation för att dispergera de organiska och vattenlösliga flödena och sedan centrifugalkraft för att separera faserna. För beständighet mot koncentrerad saltsyralösning är kontaktorerna vanligtvis tillverkade av eller skyddade med lämpliga plastmaterial (t.ex. fluorerade kolvätepolymerer) eller glas. Uppehållstiden i centrifugalkontaktorerna är vanligtvis utformad att vara 30 sekunder eller kortare.

5.6.3.   System och utrustning för reduktion av uran (kemiskt utbyte)

a)

Särskilt konstruerade eller iordningställda elektrokemiska reduktionsceller för reduktion av uran från ett valenstal till ett annat för urananrikning genom den kemiska utbytesprocessen. De delar av cellen som kommer i kontakt med processlösningarna måste vara beständiga mot koncentrerad saltsyrelösning. FÖRKLARANDE ANMÄRKNING Cellens katoddel måste vara konstruerad så, att den förhindrar återoxidation av uran till ett högre oxidationstal. För att bevara uran i katoddelen kan cellen vara försedd med ett ogenomträngligt diafragmamembran som är tillverkat i ett särskilt material som lämpar sig för utbyte av katjoner. Katoden består av en lämplig ledare i fast form, exempelvis grafit.

b)

Särskilt konstruerade eller iordningställda system vid kaskadens produktände för att tappa av U+4 ur det organiska flödet samt justera syrakoncentrationen och matningen till de elektrokemiska reduktionscellerna. FÖRKLARANDE ANMÄRKNING Dessa system består av lösningsmedelsextraktionsutrustning för att strippa U+4 från den organiska fasen till vattenfasen, förångningsutrustning och/eller annan utrustning för justering och reglering av lösningens pH-värde, samt pumpar och andra anordningar för tillflödet till de elektrokemiska reduktionscellerna. Ett stort konstruktionsproblem är att undvika att vattenflödet förorenas med vissa metalljoner. Därför använder man lämpliga material (såsom glas, fluorkolpolymerer, polyfenylsulfat, polyetersulfon och hartsimpregnerad grafit) för att tillverka eller fodra de delar av systemet eller utrustningen som kommer i kontakt med processflödet.

5.6.4.   Förberedande matarsystem (kemiskt utbyte)

Särskilt konstruerade eller iordningställda system för att producera matarlösningar av uranklorid med hög renhet för uranisotopseparationsanläggningar som använder den kemiska utbytesprocessen.

FÖRKLARANDE ANMÄRKNING

Systemen består av utrustning för upplösning, vätskeextraktion och/eller jonbyte för rening och elektrolytiska celler för att reducera U+6 eller U+4 till U+3. Systemen producerar urankloridlösningar som innehåller endast några få ppm metalliska föroreningar såsom krom, järn, vanadin, molybden och andra katjoner med valenstal två eller högre. Material som används i de delar av systemet som hanterar U+3 med hög renhet omfattar glas, fluorerade kolvätepolymerer, polyfenylsulfat, polyetersulfon och plastskyddad och hartsimpregnerad grafit.

5.6.5.   Uranoxidationssystem (kemiskt utbyte)

Särskilt konstruerade eller iordningställda system för oxidation av U+3 till U+4 för återgång till kaskaden för uranisotopseparation i anrikningsprocessen genom kemiskt utbyte.

FÖRKLARANDE ANMÄRKNING

Dessa system kan omfatta följande utrustning:

a)	Utrustning för att låta klor och syre komma i kontakt med vattenfasen från isotopseparationsutrustningen och för att därur extrahera det U+4 som till den organiska fasen leds tillbaka från kaskadens produktände.

b)	Utrustning för separation av vatten från saltsyra så att vattnet och den koncentrerade saltsyran kan återföras till processen på rätt ställe.

5.6.6.   Snabbreagerande jonbytarmassor/adsorbenter (jonbyte)

Snabbreagerande jonbytarmassor eller adsorbenter som särskilt konstruerats eller iordningställts för urananrikning genom jonbytesprocessen, inbegripet porösa makroretikulära massor och/eller tunnskiktsstrukturer där de aktiva kemiska utbytesgrupperna är begränsade till ytbeläggningen på en inaktiv porös bärarkropp, och andra lämpliga kompositstrukturer, inbegripet partiklar eller fibrer. Dessa massor/adsorbenter har en diameter om 0,2 mm eller mindre och måste vara kemiskt beständiga mot koncentrerad saltsyralösning och fysiskt beständiga mot att nedbrytning i jonbytarkolonnerna. Massorna/adsorbenterna är särskilt konstruerade för att ha en mycket snabb kinetik för byte av uranisotoper (halveringstid för utbyte mindre än 10 sekunder) och kan arbeta i temperaturområdet 373 K (100 °C) till 473 K (200 °C).

5.6.7.   Jonbytarkolonner (jonbyte)

Cylindriska kolonner mer än 1 000 mm i diameter för att innesluta och hålla packade lager av jonbytarmassa/adsorbent, särskilt konstruerade eller iordningställda för urananrikning med jonbytarprocessen. Kolonnerna är tillverkade eller skyddade av material (till exempel titan eller fluorkolplast) som är resistenta mot koncentrerad saltsyralösning och kan arbeta i temperaturområdet 373 K (100 °C) till 473 K (200 °C) och vid tryck över 0,7 MPa.

5.6.8.   Återströmningssystem för jonbyte (jonbyte)

a)	Särskilt konstruerade eller iordningställda kemiska eller elektrokemiska reduktionssystem för regenerering av den/de kemiska reducerande agens(er) som används i urananrikningskaskader med jonbyte.

b)	Särskilt konstruerade eller iordningställda kemiska eller elektrokemiska oxidationssystem för regenerering av kemiska oxidationsmedel som används i urananrikningskaskader med jonbyte.

FÖRKLARANDE ANMÄRKNING

I anrikningsprocessen kan man exempelvis använda trevärt titan (Ti+3) som reducerande katjon, och i detta fall regenererar reduktionssystemet Ti+3 genom att reducera Ti+4.

I processen kan man exempelvis använda trevärt järn (Fe+3) som oxidationsmedel, och i detta fall regenererar oxidationssystemet Fe+3 genom att oxidera Fe+2.

5.7.   System, utrustning och komponenter som särskilt konstruerats eller iordningställts för användning i laserbaserade anrikningsanläggningar

INLEDANDE ANMÄRKNING

För närvarande kan anrikningssystem med laser indelas i två kategorier: sådana där processmediet är atomär uranånga och sådana där processmediet är en ånga av en uranförening, ibland blandad med en annan gas eller gaser. Sådana processer kallas vanligen

—	i första kategorin isotopseparation med laser tillämpad på atomär ånga och

—	i andra kategorin isotopseparation med laser tillämpad på gasmolekyler, inklusive kemisk reaktion genom isotopselektiv laseraktivering.

System, utrustning och komponenter för laseranrikningsanläggningar omfattar: a) anordningar för matning av förångat metalliskt uran (för selektiv fotojonisation) eller anordningar för matning av en förångad uranförening (för selektiv fotodissociation eller selektiv excitation/aktivering), b) anordningar för att samla upp anrikat och utarmat metalliskt uran som ’slutprodukt’ och ’restfraktion’ i den första kategorin, och anordningar för att samla upp anrikade och utarmade uranföreningar som ’slutprodukt’ och ’restfraktion’ i den andra kategorin, c) processlasersystem för att selektivt excitera uran-235, samt d) utrustning för att förbereda matningen och omvandla slutprodukten. Eftersom uranatomernas och uranföreningarnas spektroskopi är så komplex, kan flera olika tillgängliga lasertekniker och laseroptiktekniker behöva användas.

FÖRKLARANDE ANMÄRKNING

Många av de föremål som förtecknas i detta avsnitt kommer i direkt kontakt med förångat eller flytande metalliskt uran eller med processgas i form av UF6 eller en blandning av UF6 och andra gaser. Alla ytor som kommer i direkt kontakt med uran eller UF6 är tillverkade av eller skyddade med korrosionsbeständiga material. I samband med avsnittet om laserbaserad anrikningsutrustning räknas som material som är korrosionsbeständiga i fråga om uran eller uranföreningar i flytande form eller gasform bland annat yttriumoxidbelagd grafit och tantal, och som UF6-beständiga material bland annat koppar, kopparlegeringar, rostfritt stål, aluminium, aluminiumoxid, aluminiumlegeringar, nickel eller legeringar innehållande 60 viktprocent nickel eller mer, samt fluorerade kolvätepolymerer.

5.7.1.   Uranförångarsystem (metoder som baseras på atomär ånga)

Särskilt konstruerade eller iordningställda uranmetallförångarsystem avsedda att användas för laseranrikning.

FÖRKLARANDE ANMÄRKNING

Dessa system kan innehålla elektronstrålekanoner och är konstruerade för att leverera en effekt (1 kW eller mer) mot målet som är tillräcklig för att generera uranmetallånga med den hastighet som krävs för laseranrikningsfunktionen.

5.7.2.   System och komponenter för hantering av uranmetall i flytande form eller gasform (metoder som baseras på atomär ånga)

Särskilt konstruerade eller iordningställda system för hantering av smält uran, smälta uranlegeringar eller uranmetallånga för användning vid laseranrikning eller särskilt konstruerade eller iordningställda komponenter till dessa.

FÖRKLARANDE ANMÄRKNING

Systemen för hantering av uranmetall i flytande form kan bestå av smältdeglar och kylutrustning till dessa. Smältdeglarna och andra delar av detta system som kommer i kontakt med smält uran, smälta uranlegeringar eller uranmetallånga är tillverkade av eller skyddade med material som är beständiga mot korrosion och värme. Lämpliga material kan vara bland annat tantal, yttriumoxidbelagd grafit, grafit belagd med oxider till andra sällsynta jordmetaller, se INFCIRC/254/Del 2 – (i dess ändrade lydelse), eller blandningar av sådana.

5.7.3.   Uppsamlarsystem för ’slutprodukt’ och ’restfraktion’ för uranmetall (metoder som baseras på atomär ånga)

Särskilt konstruerade eller iordningställda uppsamlarsystem för ’slutprodukt’ och ’restfraktion’ för uranmetall i flytande eller fast form.

FÖRKLARANDE ANMÄRKNING

Komponenter för dessa system är tillverkade av eller skyddade med material som är beständiga mot hetta och korrosion från flytande eller fast metalliskt uran (såsom yttriumoxidbelagd grafit eller tantal) och kan omfatta rör, ventiler, fogstycken, ’avlopp’, matarledningar, värmeväxlare och kollektorer för magnetiska, elektrostatiska eller andra separationsmetoder.

5.7.4.   Behållare för separatormodul (metoder som baseras på atomär ånga)

Särskilt konstruerade eller iordningställda cylindriska eller rektangulära behållare som ska användas för att innesluta källan som producerar uranmetallånga, elektronstrålekanonen och uppsamlare av ’slutprodukt’ och ’restfraktion’.

FÖRKLARANDE ANMÄRKNING

Dessa behållare har ett antal öppningar för matning av el och vatten, fönster för laserstrålar, vakuumpumpsanslutningar och kontrollpaneler för instrument. De kan öppnas och stängas så att de inre komponenterna kan bytas ut.

5.7.5.   Expansionsmunstycken för överljudshastighet (molekylbaserade metoder)

Särskilt konstruerade eller iordningställda expansionsmunstycken för överljudshastighet som är avsedda att kyla blandningar av UF6 och bärgas till 150 K (– 123 °C) eller lägre och som är beständiga mot korrosion orsakad av UF6.

5.7.6.   Uppsamlare för ’slutprodukt’ och ’restfraktion’ (molekylbaserade metoder)

Särskilt konstruerade eller iordningställda komponenter eller anordningar för uppsamling av slutprodukter av uran eller restfraktioner av uran efter belysning med laser.

FÖRKLARANDE ANMÄRKNING

I ett exempel av isotopseparation med laser används uppsamlarna av slutprodukt för att samla upp anrikad fast uranpentafluorid (UF5). Uppsamlarna kan bestå av filter, uppsamlare av impakt- (anslags-) eller cyklontyp, eller kombinationer av dessa typer, och måste vara beständiga mot UF5/UF6-miljön.

5.7.7.   UF6-bärgaskompressorer (molekylbaserade metoder)

Särskilt konstruerade eller iordningställda kompressorer för blandningar av UF6/bärgas, avsedda för lång drift i en UF6-haltig miljö. De komponenter som kommer i kontakt med processgasen är tillverkade eller skyddade av material som är resistenta mot korrosion orsakad av UF6.

5.7.8.   Axeltätningar (molekylbaserade metoder)

Särskilt konstruerade eller iordningställda axeltätningar, med anslutningar till matartätningen och utblåstätningen, avsedda att täta axeln mellan kompressorns rotor och drivmotorn så att man får en tillförlitlig tätning mot läckage av processgas ut i omgivningen eller av luft eller tätningsgas in i kompressorns innerkammare, vilken är fylld med en blandning av UF6 och bärgas.

5.7.9.   Fluoreringssystem (molekylbaserade metoder)

Särskilt konstruerade eller iordningställda system för att fluorera UF5 (fast) till UF6 (gas).

FÖRKLARANDE ANMÄRKNING

Dessa system är avsedda att fluorera det uppsamlade UF5-pulvret till UF6, vilket sedan kan samlas upp i produktbehållare eller matas vidare för ytterligare anrikning. I en metod genomförs fluoreringsreaktionen inuti isotopseparationssystemet så att reaktion och utvinning sker direkt i ’slutprodukt’-uppsamlarna. I en annan metod kan UF5-pulvret avlägsnas/överföras från ’slutprodukt’-uppsamlarna till ett lämpligt reaktionskärl (t. ex. en reaktor med fluidiserad bädd, en skruvreaktor eller ett förbränningstorn) för fluorering. I bägge metoderna används utrustning för att lagra och överföra fluor (eller något annat lämpligt fluoreringsmedel) och för att samla upp och överföra UF6.

5.7.10.   UF6-masspektrometrar/jonkällor (molekylbaserade metoder)

Särskilt konstruerade eller iordningställda masspektrometrar som kan ta online-prover på UF6-gasflöden och som har alla följande egenskaper:

1.	Kan mäta joner med en atommassa på 320 amu eller mer och har en upplösning bättre än 1/320.

2.	Jonkälla tillverkad eller skyddad av nickel, nickel-kopparlegeringar med en nickelhalt på minst 60 viktprocent eller nickel-kromlegeringar.

3.	Jonkälla med indirekt upphettning (electron bombardment).

4.	Har ett uppsamlingssystem lämpligt för isotopanalys.

5.7.11.   Matningssystem/system för extraktion av slutprodukt och restfraktion (molekylbaserade metoder)

Processystem eller utrustning som särskilt konstruerats eller iordningställts för anrikningsanläggningar tillverkade eller skyddade av material som är beständiga mot korrosion orsakad av UF6, innefattande följande:

a)	Matningsautoklaver, ugnar eller system som används för att överföra UF6 till anrikningsprocessen.

b)	Desublimeringsutrustning (eller kylfällor) som används för att bortföra UF6 från anrikningsprocessen och för vidaretransport efter upphettning.

c)	Solidifierings- eller kondenseringsstationer som används för att avlägsna UF6 från anrikningsprocessen genom att komprimera och överföra UF6 till flytande eller fast form.

d)	Stationer för ’slutprodukt’ och ’restfraktion’ vilka används för att överföra UF6 till behållare.

5.7.12.   System för separation av UF6 och bärgas (molekylbaserade metoder)

Särskilt konstruerade eller iordningställda processystem för att separera UF6 från bärgasen.

FÖRKLARANDE ANMÄRKNING

Dessa system kan omfatta följande utrustning:

a)	Kryogena värmeväxlare eller kryogena separatorer som kan arbeta vid temperaturen 153 K (– 120 °C) eller lägre, eller

b)	kryogena kylenheter som kan arbeta vid temperaturer på 153 K (– 120 °C) eller lägre, eller

c)	kylfällor för UF6 som kan frysa ut UF6.

Bärgasen kan vara kväve, argon eller annan gas.

5.7.13.   Lasersystem

Lasrar eller lasersystem som är särskilt konstruerade eller iordningställda för separation av uranisotoper.

FÖRKLARANDE ANMÄRKNING

De lasrar och laserkomponenter som är av betydelse i laserbaserade anrikningsprocesser inkluderar dem som har identifierats i INFCIRC/254/Del 2 – (i dess ändrade lydelse). Lasersystemet innehåller vanligtvis både optiska och elektroniska komponenter för hantering av laserstrålen (eller laserstrålarna) och överföring till isotopseparationskammaren. Lasersystemet för metoder som baseras på atomär ånga består vanligtvis av avstämbara färgämneslasrar pumpade av en annan typ av laser (t.ex. kopparångelasrar eller vissa halvledarlasrar). Lasersystemet för molekylbaserade metoder kan bestå av koldioxidlasrar eller excimerlasrar och en optisk flerpasscell. Lasrar eller lasersystem för bägge metoderna kräver spektrumfrekvensstabilisering för drift över långa tidsperioder.

5.8.   System, utrustning och komponenter som särskilt konstruerats eller iordningställts för användning i anrikningsanläggningar för plasmaseparation

INLEDANDE ANMÄRKNING

I plasmaseparationsprocessen passerar ett plasma av uranjoner genom ett elektriskt fält som avstämts till resonansfrekvensen i 235U-jonen, så att dessa joner preferentiellt absorberar energi och får en större diameter på sina korkskruvsliknande banor. Joner med en större diameter på sina banor fångas in, varigenom en 235U-anrikad produkt framställs. Plasmat, som alstras genom att uranånga joniseras, innesluts i en vakuumkammare med ett starkt magnetfält som genereras av en supraledande magnet. De viktigaste tekniska systemen i processen omfattar systemet för alstring av uranplasma, separatormodulen med den supraledande magneten, se INFCIRC/254/Del 2 – (i dess ändrade lydelse), samt system för att avlägsna ’slutprodukt’ och ’restfraktion’ i form av metall.

5.8.1.   Mikrovågskällor och antenner

Särskilt konstruerade eller iordningställda mikrovågskällor och antenner som kan producera eller accelerera joner och som har en utfrekvens högre än 30 GHz och en uteffekt (medeleffekt) som är större än 50 kW.

5.8.2.   Jonexcitationsspolar

Särskilt konstruerade eller iordningställda jonexcitationsspolar för radiofrekvenser över 100 kHz och som kan arbeta med mer än 40 kW medeleffekt.

5.8.3.   System för att generera uranplasma

Särskilt konstruerade eller iordningställda system för att generera uranplasma för användning i anläggningar för separation med plasmaprocess.

5.8.4.    [Inte längre i bruk – sedan den 14 juni 2013]

5.8.5.   Uppsamlarenheter för ’slutprodukt’ och ’restfraktion’ för uranmetall

Särskilt konstruerade eller iordningställda uppsamlarenheter för ’slutprodukt’ och ’restfraktion’ för uranmetall i fast form. Dessa uppsamlarenheter är tillverkade eller skyddade av material som är beständigt mot värmen och korrosionen från uranmetallånga. Skyddande material kan vara yttriumoxidbelagd grafit eller tantal.

5.8.6.   Behållare för separatormodul

Särskilt konstruerade eller iordningställda cylindriska behållare för användning i anläggningar för anrikning genom plasmaseparation. Behållarna är avsedda att innesluta uranplasmakällan, radiofrekvensdrivspolen samt uppsamlare för ’slutprodukt’ och ’restfraktion’.

FÖRKLARANDE ANMÄRKNING

Dessa behållare har ett antal öppningar för matning av el, diffusionspumpanslutningar och kontrollpaneler för instrument. De kan öppnas och slutas så att de inre komponenterna kan bytas ut och de är tillverkade av något lämpligt icke-magnetiskt material, t. ex. rostfritt stål.

5.9.   System, utrustning och komponenter som särskilt konstruerats eller iordningställts för användning i anläggningar för elektromagnetisk anrikning

INLEDANDE ANMÄRKNING

I den elektromagnetiska processen alstras metalliska uranjoner genom att man utgår från ett salt (exempelvis UCl4) som joniseras. Jonerna accelereras och leds genom ett magnetfält så att joner av olika isotoper följer olika banor. De viktigaste komponenterna i en elektromagnetisk isotopseparator är följande: ett magnetfält för att jonstrålen ska avledas/separeras i olika isotoper, en jonkälla med acceleratorsystem samt ett uppsamlingssystem för de separerade jonerna. Hjälpsystem för processen är bland annat magnetens kraftförsörjning, jonkällans system för högspänningskraftförsörjning, vakuumsystemet samt omfattande kemiska hanteringssystem för att extrahera slutprodukten och rena/återanvända komponenter.

5.9.1.   Elektromagnetiska isotopseparatorer

Elektromagnetiska isotopseparatorer som särskilt konstruerats eller iordningställts för separation av uranisotoper samt tillhörande utrustning och komponenter, däribland följande:

a)	Jonkällor Särskilt konstruerade eller iordningställda enkla eller multipla uranjonkällor som består av en förångningskälla, joniserare och strålaccelerator vilka är tillverkade av lämpligt material såsom grafit, rostfritt stål eller koppar och som kan leverera en jonstråleström på 50 mA eller mer.

b)	Jonuppsamlare Kollektorer bestående av två eller flera slitsar och fickor, vilka särskilt konstruerats eller iordningställts för uppsamling av anrikade eller utarmade uranjonstrålar, tillverkade i lämpliga material såsom grafit eller rostfritt stål.

c)

Vakuumbehållare Särskilt konstruerade eller iordningställda vakuumbehållare för elektromagnetiska uranseparatorer, tillverkade av lämpliga icke-magnetiska material såsom rostfritt stål och konstruerade för drift vid ett tryck på 0,1 Pa eller lägre. FÖRKLARANDE ANMÄRKNING Behållarna är särskilt konstruerade för att innehålla jonkällor, kollektorer och foder för vattenkylning. Man kan till dem ansluta diffusionspumpar och öppna och stänga dem för att avlägsna och byta ut dessa komponenter.

d)	Magnetpolskor Särskilt konstruerade eller iordningställda magnetpolskor med en diameter större än 2 m, avsedda att alstra ett konstant magnetfält i en elektromagnetisk isotopseparator och överföra magnetfältet mellan bredvid varandra placerade separatorer.

5.9.2.   Högspänningsaggregat

Särskilt konstruerade eller iordningställda högspänningsaggregat för jonkällor som har alla följande egenskaper: gjorda för kontinuerlig drift, utspänning 20 kV eller högre, utström 1 A eller mer, och spänningsreglering bättre än 0,01 % över en tidsperiod på 8 timmar.

5.9.3.   Kraftaggregat för magneter

Särskilt konstruerade eller iordningställda likströmsaggregat med hög effekt för magneter som har alla följande egenskaper: förmåga att kontinuerligt lämna en utström på 500 A eller mer samtidigt som utspänningen är 100 V eller högre och ström- eller spänningsreglering bättre än 0,01 % över en tidsperiod på 8 timmar.

6.   Anläggningar för produktion eller koncentrering av tungt vatten, deuterium eller deuteriumföreningar och utrustning som är särskilt konstruerad eller iordningställd härför

INLEDANDE ANMÄRKNING

Tungt vatten kan produceras i ett antal olika processer. De två processer som visat sig ekonomiskt försvarliga är vatten-vätesulfidutbyte (GS-processen) och ammoniak-väteutbyte.

GS-processen innebär utbyte av väte och deuterium mellan vatten och vätesulfid inuti en serie kolonner där toppen hålls kall och botten varm. Vatten flödar ner genom kolonnerna och vätesulfidgasen cirkulerar uppåt. En serie perforerade bottnar används för att underlätta blandningen mellan gasen och vattnet. Deuterium migrerar till vatten vid låga temperaturer och till vätesulfid vid höga. Gas eller vatten, anrikat med avseende på deuterium, tappas av från kolonnerna i det första steget i skarven mellan den varma och den kalla sektionen, och processen upprepas i kolonnerna i följande steg. Slutprodukten, vatten som anrikats upp till 30 % med avseende på deuterium, förs till en destillationsanläggning där man framställer tungt vatten av reaktorkvalitet (dvs. 99,75 % deuteriumoxid).

I ammoniak-väteutbytesprocessen extraheras deuterium från en syntesgas genom kontakt med flytande ammoniak med en katalysator närvarande. Syntesgasen matas in i utbyteskolonner och en ammoniakomvandlare. Inuti kolonnerna stiger gasen, medan den flytande ammoniaken flödar nedåt. Deuteriumet avlägsnas från vätet i syntesgasen och koncentreras i ammoniaken. Ammoniaken flödar sedan in i en ammoniakkracker vid kolonnens botten, medan gasen går in i en ammoniakomvandlare vid toppen. Ytterligare anrikning sker i påföljande steg och tungt vatten av reaktorkvalitet framställs genom slutdestillation. Syntesgasen kan framställas vid en ammoniakanläggning, vilken i sin tur kan byggas vid en anläggning för framställning av tungt vatten med ammoniak-väteutbytesprocessen. I ammoniak-väteutbytesprocessen kan också vanligt vatten användas som råmaterial för deuterium.

Mycket av den viktigaste utrustningen för anläggningar för produktion av tungt vatten enligt GS-processen eller ammoniak-väteutbytesprocessen används också i många led i den kemiska och petrokemiska industrin. Detta är i synnerhet fallet med småskaliga anläggningar för GS-processen. Få av komponenterna finns dock tillgängliga som standarddelar. GS-processen och ammoniak-väteutbytesprocessen kräver att stora mängder brandfarliga, korrosiva och giftiga fluider hanteras vid högt tryck. Därför lägger man, när man konstruerar och uppställer driftskrav för anläggningar och utrustning som använder dessa processer, stor vikt vid materialval och specifikationer för att säkerställa lång driftstid med hög säkerhet och tillförlitlighet. Anläggningens storlek är främst en fråga om ekonomi och behov. Därför torde de flesta komponenterna tillverkas enligt kundens krav.

Slutligen bör man notera att både i GS-processen och ammoniak-väteutbytesprocessen kan komponenter som var för sig inte är särskilt konstruerade eller iordningställda för produktion av tungt vatten monteras till system som är särskilt konstruerade eller iordningställda för produktion av tungt vatten. Det katalysatorframställningssystem som används i ammoniak-väteutbytesprocessen och det vattendestillationssystem som används i bägge processerna för den slutliga koncentrationen till tungt vatten av reaktorkvalitet är exempel på sådana system.

Komponenter som är särskilt konstruerade eller iordningställda för produktion av tungt vatten med vatten-vätesulfidutbytesprocessen eller ammoniak-väteutbytesprocessen omfattar följande:

6.1.   Kolonner för vatten-vätesulfidutbyte

Utbyteskolonner med en diameter på minst 1,5 m och som kan arbeta vid tryck som är lika med eller högre än 2 MPa och som är särskilt konstruerade eller iordningställda för produktion av tungt vatten med vatten-vätesulfidutbytesprocessen.

6.2.   Blåsmaskiner och kompressorer

Enstegs centrifugalfläktar eller centrifugalblåsmaskiner med låg tryckhöjd (dvs. 0,2 MPa) för cirkulation av vätesulfidgas (dvs. gas som innehåller mer än 70 % H2S) som är särskilt konstruerade eller iordningställda för produktion av tungt vatten med vatten-vätesulfidutbytesprocessen. Blåsmaskinerna eller kompressorerna har en drivningskapacitet lika med eller större än 56 m3/sekund vid tryck lika med eller högre än 1,8 MPa insugningstryck och är utrustade med tätningar som är konstruerade för att användas i våt H2S-miljö.

6.3.   Kolonner för ammoniak-väteutbyte

Kolonner för ammoniak-väteutbyte vilkas höjd är lika med eller mer än 35 m och med en diameter mellan 1,5 och 2,5 m och som kan arbeta vid tryck högre än 15 MPa och som är särskilt konstruerade eller iordningställda för produktion av tungt vatten med ammoniak-väteutbytesprocessen. Kolonnerna har också minst en flänsförsedd axiell öppning av samma diameter som den cylindriska delen, genom vilken kolonnens inre delar kan föras in eller avlägsnas.

6.4.   Inre delar till utbyteskolonnerna och stegpumpar

Inre delar till utbyteskolonnerna och stegpumpar som är särskilt konstruerade eller iordningställda för kolonner för produktion av tungt vatten med ammoniak-väteutbytesprocessen. De inre delarna till utbyteskolonnerna omfattar särskilt konstruerade stegkontaktorer som sörjer för nära kontakt mellan gas och vätska. Stegpumpar omfattar särskilt konstruerade dränkbara pumpar för cirkulationspumpning av flytande ammoniak i ett kontaktsteg inuti kolonnerna.

6.5.   Ammoniakkrackers

Ammoniakkrackers med ett drifttryck lika med eller högre än 3 MPa som är särskilt konstruerade eller iordningställda för produktion av tungt vatten med ammoniak-väteutbytesprocessen.

6.6.   Analysatorer för absorption i det infraröda området

Analysatorer för absorption i det infraröda området som under drift kan analysera förhållandet mellan väte och deuterium när deuteriumkoncentrationen är lika med eller högre än 90 %.

6.7.   Katalytiska brännare

Katalytiska brännare för omvandling av anrikad deuteriumgas till tungt vatten som är särskilt konstruerade eller iordningställda för produktion av tungt vatten med ammoniak-väteutbytesprocessen.

6.8.   Kompletta uppgraderingssystem för tungt vatten eller kolonner för detta

Kompletta uppgraderingssystem för tungt vatten eller kolonner för detta, särskilt konstruerade eller iordningställda för uppgradering av tungt vatten till en deuteriumkoncentration motsvarande reaktorkvalitet.

FÖRKLARANDE ANMÄRKNING

Dessa system, som vanligtvis använder destillation för att separera tungt vatten från lätt vatten, är särskilt konstruerade eller iordningställda för att producera tungt vatten av reaktorkvalitet (dvs. vanligtvis 99,75 % deuteriumoxid) med användning av tungt vatten med lägre koncentration som råmaterial.

6.9.   Konverteringsutrustning för ammoniaksyntes

Konverteringsutrustning för ammoniaksyntes som är särskilt konstruerad eller iordningställd för produktion av tungt vatten med ammoniak-väteutbytesprocessen.

FÖRKLARANDE ANMÄRKNING

Denna konverteringsutrustning avlägsnar syntesgaserna (kväve och väte) från en eller flera högtryckskolonner för utbyte av ammoniak/väte och återför den syntetiserade ammoniaken till utbyteskolonnen eller utbyteskolonnerna.

7.   Anläggningar för omvandling av uran och plutonium för användning vid tillverkning av bränsleelement och vid separation av uranisotoper enligt definitionerna i avsnitten 4 och 5 samt utrustning som konstruerats eller iordningställts särskilt för detta ändamål

EXPORT

Export av hela uppsättningen större poster inom dessa gränser ska endast ske i enlighet med förfarandena i riktlinjerna. Alla anläggningar, alla system och all särskilt konstruerad eller iordningställd utrustning inom dessa gränser kan användas för bearbetning, framställning eller användning av särskilt klyvbart material.

7.1.   Anläggningar för konvertering av uran och utrustning som är särskilt konstruerad eller iordningställd för detta

INLEDANDE ANMÄRKNING

Anläggningar och system för omvandling av uran kan genomföra en eller flera omvandlingar från en uranförening till en annan, inbegripet omvandling av uranmalmskoncentrat till UO3, omvandling av UO3 till UO2, omvandling av uranoxider till UF4, UF6 eller UCl4, omvandling av UF4 till UF6, omvandling av UF6 till UF4, omvandling av UF4 till metalliskt uran samt omvandling av uranfluorider till UO2. Mycket av den viktigaste utrustningen i en uranomvandlingsanläggning är densamma som den i många delar av den kemiska processindustrin. De typer av utrustning som används i dessa processer kan t. ex. vara ugnar, roterande ugnar, reaktorer med fluidiserad bädd, reaktorer med förbränningstorn, vätskecentrifuger, destillationskolonner och vätske-vätske-extraktionskolonner. Få av dessa komponenter är dock tillgängliga som standarddelar; de flesta torde tillverkas enligt kundens specifikation och önskemål. I vissa fall krävs särskild konstruktion för att hantera de korrosiva egenskaperna hos vissa av de kemikalier som används (HF, F2, CIF3 och uranfluorider) och kriticitetshänsyn. Slutligen bör man notera att i alla uranomvandlingsprocesserna kan komponenter som inte var för sig är särskilt konstruerade eller iordningställda för uranomvandling monteras till system som är särskilt konstruerade eller iordningställda för uranomvandling.

7.1.1.   Särskilt konstruerade eller iordningställda system för omvandling av uranmalmskoncentrat till UO3

FÖRKLARANDE ANMÄRKNING

Uranmalmskoncentrat kan omvandlas till UO3 genom att malmen först löses upp i salpetersyra och renat uranylnitrat extraheras med ett lösningsmedel, t. ex. tributylfosfat. Därefter omvandlas uranylnitratet till UO3 antingen genom koncentration och denitrering eller genom neutralisering med ammoniak i gasform till ammoniumdiuranat, med därpå följande filtrering, torkning och kalcinering.

7.1.2.   Särskilt konstruerade eller iordningställda system för omvandling av UO3 till UF6

FÖRKLARANDE ANMÄRKNING

UO3 kan omvandlas direkt till UF6 genom fluorering. Processen kräver en källa till fluorgas eller klortrifluorid.

7.1.3.   Särskilt konstruerade eller iordningställda system för omvandling av UO3 till UO2

FÖRKLARANDE ANMÄRKNING

UO3 kan omvandlas till UO2 genom reduktion av UO3 med krackad ammoniakgas eller väte.

7.1.4   Särskilt konstruerade eller iordningställda system för omvandling av UO2 till UF4

FÖRKLARANDE ANMÄRKNING

UO2 kan omvandlas till UF4 genom att UO2 får reagera med fluorvätegas (HF) vid 300–500 °C.

7.1.5.   Särskilt konstruerade eller iordningställda system för omvandling av UF4 till UF6

FÖRKLARANDE ANMÄRKNING

UF4 omvandlas till UF6 genom en exoterm reaktion med fluor i en kolonnreaktor. UF6 kondenseras från de heta utloppsgaserna genom att denna leds genom en köldfälla som håller – 10 °C. Processen kräver en källa till fluorgas.

7.1.6.   Särskilt konstruerade eller iordningställda system för omvandling av UF4 till uranmetall

FÖRKLARANDE ANMÄRKNING

UF4 omvandlas till metalliskt uran genom reduktion med magnesium (stora satser) eller kalcium (små satser). Reaktionen genomförs vid en temperatur högre än uranets smältpunkt (1 130 °C).

7.1.7.   Särskilt konstruerade eller iordningställda system för omvandling av UF6 till UO2

FÖRKLARANDE ANMÄRKNING

UF6 kan omvandlas till UO2 genom tre processer. I den första reduceras UF6 och hydrolyseras till UO2 med hjälp av väte och vattenånga. I den andra hydrolyseras UF6 genom upplösning i vatten, varpå ammoniak tillsätts så att ammoniumdiuranat fälls ut och diuranatet reduceras till UO2 med väte vid 820 °C. I den tredje processen blandas gasformigt UF6, CO2 och NH3 i vatten, varpå ammoniumuranylkarbonat fälls ut. Ammoniumuranylkarbonatet får reagera med vattenånga och väte vid 500–600 °C till UO2.

UF6 omvandlas ofta till UO2 som det första steget vid en anläggning för bränsletillverkning.

7.1.8.   Särskilt konstruerade eller iordningställda system för omvandling av UF6 till UF4

FÖRKLARANDE ANMÄRKNING

UF6 omvandlas till UF4 genom reduktion med väte.

7.1.9.   Särskilt konstruerade eller iordningställda system för omvandling av UO2 till UCl4

FÖRKLARANDE ANMÄRKNING

UO2 kan omvandlas till UCl4 genom två processer. I den första reageras UO2 med koltetraklorid (CCl4) vid cirka 400 °C. I den andra reageras UO2 vid cirka 700 °C med kimrök (CAS 1333-86-4), kolmonoxid och klor närvarande för att få fram UCl4.

7.2.   Anläggningar för konvertering av plutonium och utrustning som är särskilt konstruerad eller iordningställd för detta

INLEDANDE ANMÄRKNING

Anläggningar och system för konvertering av plutonium genomför en eller flera omvandlingar från en plutoniumförening till en annan, inbegripet konvertering av plutoniumnitrat till PuO2, konvertering av PuO2 till PuF4 och konvertering av PuF4 till metalliskt plutonium. Anläggningar för konvertering av plutonium är ofta knutna till upparbetningsanläggningar, men de kan också vara knutna till anläggningar för plutoniumbränsletillverkning. Mycket av den viktigaste utrustningen i en anläggning för konvertering av plutonium är densamma som den i många delar av den kemiska processindustrin. De typer av utrustning som används i dessa processer kan t. ex. vara ugnar, roterande ugnar, reaktorer med fluidiserad bädd, reaktorer med förbränningstorn, vätskecentrifuger, destillationskolonner och vätske-vätske-extraktionskolonner. Högaktiva celler (s.k. hot cells), handskboxar och fjärrstyrda manipulatorer kan också behövas. Få av dessa komponenter är dock tillgängliga som standarddelar; de flesta torde tillverkas enligt kundens specifikation och önskemål. Vid konstruktionen är det helt nödvändigt med särskild omsorg vad gäller de särskilda radiologiska risker samt toxicitets- och kriticitetsrisker som är förbundna med plutonium. I vissa fall krävs särskild konstruktion för att hantera de korrosiva egenskaperna hos vissa av de kemikalier som används (t. ex. HF). Slutligen bör man notera att det för alla plutoniumkonverteringsprocesser gäller att komponenter som inte var för sig är särskilt konstruerade eller iordningställda för konvertering av plutonium kan monteras till system som är särskilt konstruerade eller iordningställda för konvertering av plutonium.

7.2.1.   Särskilt konstruerade eller iordningställda system för konvertering av plutoniumnitrat till oxid

FÖRKLARANDE ANMÄRKNING

De huvudsakliga funktionerna i denna process är följande: lagring och reglering av tillflöde till processen, utfällning och separation av vätska och fast fas, kalcinering, hantering av produkten, ventilation, hantering av avfall samt processtyrning. Processystemen har särskilt utformats för att undvika kriticitet och strålningseffekter och minimera risker med toxicitet. I de flesta upparbetningsanläggningar innebär denna process konvertering av plutoniumnitrat till plutoniumdioxid. Andra processer kan inbegripa utfällning av plutoniumoxalat eller plutoniumperoxid.

7.2.2.   Särskilt konstruerade eller iordningställda system för framställning av metalliskt plutonium

FÖRKLARANDE ANMÄRKNING

Denna process innebär vanligen fluorering av plutoniumdioxid, normalt med starkt korrosiv vätefluorid, för att producera plutoniumfluorid, vilken sedan reduceras med metalliskt kalcium av hög renhet, varvid man får metalliskt plutonium och slagg av kalciumfluorid. De huvudsakliga funktionerna i denna process är fluorering (t. ex. med hjälp av utrustning tillverkad av eller skyddad med ädelmetall), metallreduktion (t. ex. med hjälp av keramiska deglar), avlägsnande av slagg, hantering av produkten, ventilation, hantering av avfall samt processtyrning. Processystemen har särskilt utformats för att undvika kriticitet och strålningseffekter och minimera risker med toxicitet. Andra processer inbegriper fluorering av plutoniumoxalat eller plutoniumperoxid med därpå följande reduktion till metall.

”BILAGA C

KRITERIER FÖR NIVÅER PÅ DET FYSISKA SKYDDET

1.

Fysiskt skydd av kärnämne syftar till att förebygga och förhindra obehörig befattning med sådant material. I punkt 3 a i riktlinjedokumentet manas det till ändamålsenliga nivåer på det fysiska skyddet vilka överensstämmer med IAEA:s rekommendationer på området, i synnerhet de som anges i INFCIRC/225.

2.

I punkt 3 b i riktlinjedokumentet anges att det är mottagarlandets regering som ansvarar för att åtgärderna för fysiskt skydd genomförs i det landet. Nivåerna på det fysiska skyddet på vilka dessa åtgärder ska bygga bör dock vara föremål för en överenskommelse mellan leverantör och mottagare. Dessa krav bör gälla för alla stater i detta sammanhang.

3.

Dokument INFCIRC/225 från Internationella atomenergiorganet med titeln The Physical Protection of Nuclear Material (fysiskt skydd av kärnämne) och liknande dokument som emellanåt utarbetas av internationella expertgrupper och på lämpligt sätt uppdateras för att ta hänsyn till ny teknik och nya rön med avseende på fysiskt skydd av kärnämne är en värdefull grund för vägledning för mottagande stater vid utformning av ett system med åtgärder och rutiner för fysiskt skydd.

4.

Den kategoriindelning av kärnämne som anges i den bifogade tabellen, eller efter uppdatering från tid till annan i samförstånd med leverantörer, ska tjäna som överenskommen grund för anvisande av specifika nivåer på det fysiska skyddet med avseende på typen av material, och utrustning och anläggningar där dessa material finns, i enlighet med punkt 3 a och 3 b i riktlinjedokumentet.

5.

De överenskomna nivåerna på det fysiska skydd som ska ombesörjas av de behöriga nationella myndigheterna vid användning, lagring och transport av de material som räknas upp i den bifogade tabellen ska som minimum innefatta följande skyddskännetecken: KATEGORI III Användning och förvaring inom ett område med kontrollerat tillträde. Transport under iakttagande av särskilda försiktighetsåtgärder, inbegripet förhandsarrangemang mellan leverantör, mottagare och transportör, samt, vid internationella transporter, förhandsöverenskommelse mellan enheter som omfattas av behörighet och bestämmelser i leverantörs- respektive mottagarstat med uppgift om tid, plats och förfaranden för överlåtelse av transportansvaret. KATEGORI II Användning och förvaring inom ett skyddat område med kontrollerat tillträde, dvs. ett område som står under ständig bevakning av vakter eller med hjälp av elektronisk utrustning och som är omgivet av ett fysiskt hinder med ett begränsat antal ingångar med erforderlig kontroll, eller inom ett område med ett likvärdigt fysiskt skydd. Transport under iakttagande av särskilda försiktighetsåtgärder, inbegripet förhandsarrangemang mellan leverantör, mottagare och transportör, samt, vid internationella transporter, förhandsöverenskommelse mellan enheter som omfattas av behörighet och bestämmelser i leverantörs- respektive mottagarstat med uppgift om tid, plats och förfaranden för överlåtelse av transportansvaret. KATEGORI I Material i denna kategori ska skyddas mot obehörig användning med hjälp av system med hög tillförlitlighet enligt följande: Användning och förvaring inom ett väl skyddat område, dvs. ett område som uppfyller kraven för kategori II ovan, med tilläggskravet att tillträdet skall vara begränsat till personer vars pålitlighet har verifierats, och området skall stå under bevakning av vakter som står i omedelbar förbindelse med lämpliga insatsstyrkor. Syftet med särskilda åtgärder, som vidtas i detta sammanhang, bör vara upptäckt och förhindrande av varje angrepp, obehörigt tillträde eller obehörigt avlägsnande av material. Transport med iakttagande av särskilda försiktighetsåtgärder enligt kategori II och III ovan med tilläggskravet att transporten skall ske under ständig bevakning av vakter och under betingelser som garanterar omedelbar förbindelse med lämpliga insatsstyrkor.

6.

Leverantörerna bör kräva legitimation av mottagare vid de organ eller myndigheter som har ansvar för att se till att skyddsnivåer är tillräckligt uppfyllda och för att internt samordna insats-/återställandeverksamhet i händelse av obehörig befattning med skyddat material. Leverantörer och mottagare bör också utse kontaktpunkter vid sina nationella myndigheter för samarbete om utrikestransport och andra frågor av ömsesidigt intresse.

TABELL: UPPDELNING PÅ SKYDDSKATEGORIER FÖR KÄRNÄMNE

Material	Form	Kategori
		I	II	III
1. Plutonium*[a]	Obestrålat*[b]	2 kg eller mer	Mindre än 2 kg men mer än 500 g	500 g eller mindre*[c]
2. Uran 235	Obestrålat*[b]
	— uran anrikat till 20 % 235U eller mer	5 kg eller mer	Mindre än 5 kg men mer än 1 kg	1 kg eller mindre*[c]
	— uran anrikat till 10 % 235U men mindre än 20 % 235U	—	10 kg eller mer	Mindre än 10 kg*[c]
	— uran anrikat över naturligt uran, men mindre än 10 % 235U*[d]	—	—	10 kg eller mer
3. Uran 233	Obestrålat*[b]	2 kg eller mer	Mindre än 2 kg men mer än 500 g	500 g eller mindre*[c]
4. Bestrålat bränsle			Utarmat eller naturligt uran, torium eller låganrikat bränsle (Mindre än 10 % klyvbart innehåll)*[e][f]
[a] Som anges på triggerlistan. [b] Material som inte bestrålats i reaktor, eller material som bestrålats i reaktor men med en doshastighet på högst 100 rad/h oskärmat på 1 m avstånd. [c] Mängder som är för små för att vara av betydelse ur strålningssynpunkt bör undantas. [d] Naturligt uran, utarmat uran, och torium och uranmängder som anrikats till mindre än 10 % och som inte hör till kategori III bör skyddas i enlighet med principer för försiktig hantering. [e] Denna skyddskategori rekommenderas, men det står staterna fritt att, efter en bedömning av de aktuella omständigheterna, välja en annan kategori av fysiskt skydd. [f] Annat bränsle, som på grund av sin ursprungliga halt av klyvbart ämne skulle ha hänförts till kategori I eller II före bestrålning, får hänföras till kategori II respektive III (vid en doshastighet på över 100 rad/h oskärmat på 1 m avstånd).

Anmärkning:

I denna bilaga används internationella enhetssystemet (SI). Den fysiska kvantitet som anges i SI-enheter bör alltid betraktas som det officiella rekommenderade kontrollvärdet. Vissa verktygsmaskinsparametrar anges emellertid i vedertagna enheter som inte är SI-enheter.

Vanligt förekommande förkortningar (med prefix som anger storlek) i denna bilaga är de följande:

A	—	ampere
Bq	—	becquerel
°C	—	grad Celsius
CAS	—	Chemical Abstracts Service
Ci	—	curie
cm	—	centimeter
dB	—	decibel
dBm	—	decibel med referenseffekt 1 milliwatt
g	—	gram; även gravitationsacceleration (9.81 m/s2)
GBq	—	gigabecquerel
GHz	—	gigahertz
GPa	—	gapascal(s)
Gy	—	gray
h	—	timme
Hz	—	hertz
J	—	joule
K	—	kelvin
keV	—	tusen elektronvolt
kg	—	kilo
kHz	—	kilohertz
kN	—	kilonewton
kPa	—	kilopascal
kV	—	kilovolt
kW	—	kilowatt
m	—	meter
mA	—	milliampere
MeV	—	miljon elektronvolt
MHz	—	megahertz
ml	—	milliliter
mm	—	millimeter
MPa	—	megapascal
mPa	—	millipascal
MW	—	megawatt
μF	—	mikrofarad
μm	—	mikrometer
μs	—	mikrosekund
N	—	newton
nm	—	nanometer
ns	—	nanosekund
nH	—	nanohenry
ps	—	pikosekund
rms	—	root mean square
rpm	—	varv per minut
s	—	sekund
T	—	tesla
TIR	—	totalt indikatorutslag
V	—	volt
W	—	watt

ALLMÄNNA ANMÄRKNINGAR

Följande punkter tillämpas på förteckningen över kärnteknikrelaterad utrustning, kärnteknikrelaterade material, kärnteknikrelaterad programvara och relaterad teknik med dubbla användningsområden.

1.	Produktbeskrivningen i förteckningen gäller för produkten i nyskick eller begagnat skick.

2.	Om det i beskrivningen av en produkt på förteckningen inte anges några kännetecken eller specifikationer ska beskrivningen anses omfatta alla varianter av produkten. Kategoribenämningarna finns endast till av praktiska skäl och ska inte påverka tolkningen av produktdefinitionerna.

3.

Syftet med kontrollerna ska inte omintetgöras genom överföring av produkter som inte är underställda kontroll (inklusive anläggningar) men som innehåller en eller flera beståndsdelar som är underställda kontroll, när den eller de beståndsdelar som är underställda kontroll utgör huvudbeståndsdelen av produkten och det är möjligt att avlägsna den och använda den för andra ändamål. Anmärkning: Vid bedömning av huruvida en eller flera beståndsdelar ska betraktas som huvudbeståndsdel bör regeringar ta hänsyn till kvantitet, värde, tekniskt kunnande samt andra omständigheter som är av betydelse för att bedöma huruvida en eller flera av de kontrollerade beståndsdelarna är en huvudbeståndsdel av de produkter som upphandlas.

4.	Syftet med kontrollerna ska inte omintetgöras genom överföring av komponentdelar. Varje regering kommer att vidta de åtgärder den kan för att uppnå detta mål och kommer att sträva efter att ta fram en användbar definition av komponentdelar, som alla leverantörer kan använda.

TEKNIKKONTROLLER

Överföringen av ’teknik’ är underställd kontroll enligt riktlinjerna och i enlighet med beskrivningen i varje avsnitt i bilagan. ’Teknik’ som har direkt samband med en produkt i bilagan ska bli föremål för lika stränga kontroller som själva produkten, i den utsträckning detta är tillåtet enligt nationell lagstiftning.

Godkännande av export av någon produkt i bilagan medger även export till samma slutanvändare av det minimum av ’teknik’ som erfordras för installation, drift, underhåll och reparation av produkten.

Anmärkning:

Kontroll av överföring av ’teknik’ gäller inte ’allmänt tillgänglig’ information eller ’grundforskning’.

ALLMÄN ANMÄRKNING RÖRANDE PROGRAMVARA

Överföring av ’programvara’ är underställd kontroll enligt riktlinjerna och i enlighet med beskrivningen i bilagan.

Anmärkning:

Kontroller av överföringar av ’programvara’ gäller inte ’programvara’ som 1. i regel är tillgänglig för allmänheten genom att a. den säljs från lager vid ett försäljningsställe i detaljistledet utan restriktioner, b. den kan installeras av användaren utan väsentlig medverkan av försäljaren, eller som 2. är ’allmänt tillgänglig’.

DEFINITIONER

’Noggrannhet’— som vanligen mäts som onoggrannhet är ett angivet värdes största avvikelse, positiv eller negativ, från en godtagen standard eller sant värde.

’Vinkelavvikelse från en position’— innebär den maximala differensen mellan den aktuella positionen och den ursprungliga positionen som ett arbetsstycke har efter att det förflyttats från sin ursprungliga position och sedan återförts.

’Grundforskning’— är experimentellt eller teoretiskt arbete för inhämtande av ny kunskap om fenomens fundamentala principer eller observerbara fakta och är inte direkt inriktad mot ett bestämt praktiskt syfte eller mål.

’Konturstyrning’— innebär att två eller flera ’numeriskt styrda’ rörelser arbetar i enlighet med instruktioner som specificerar nästa erforderliga position och de erforderliga matningshastigheterna till den positionen. Dessa matningshastigheter varieras i förhållande till varandra så att den önskade konturen generas. (Ref. ISO 2806-1980 i ändrad lydelse)

’Utveckling’— är alla faser före ’produktion’ såsom

—	konstruktion,

—	konstruktionsforskning,

—	konstruktionsanalys,

—	konstruktionskoncept,

—	sammansättning och provning av prototyper,

—	pilottillverkningsplaner,

—	konstruktionsuppgifter,

—	processen då konstruktionsuppgifterna förvandlas till en produkt,

—	konfigurationskonstruktion,

—	integrering

—

layouter.

’Fibrer eller fiberliknande material’— innebär kontinuerliga ’enfibertrådar’, ’garn’, ’vävar’, ’drev’ eller ’tejp’.

ANM.:

1.   ’Fibertråd’ eller ’enfibertråd’— är den minsta beståndsdelen av en fiber, vanligtvis flera mikrometer i diameter.

2.   ’Väv’— är en bunt (typiskt 12–120) av nästan parallella ’kardeler’.

3.   ’Kardel’— är en bunt av ’fibertrådar’ (vanligen fler än 200) som arrangerats i stort sett parallellt.

4.   ’Tejp’— är ett material konstruerat av flätade eller i samma riktning lagda ’fibertrådar’, ’kardeler’, ’vävar’, ’drev’ eller ’garn’ osv, vanligtvis förimpregnerat med harts.

5.   ’Drev’— är en bunt av ’fibertrådar’, vanligtvis nästan parallella.

6.   ’Garn’— är en bunt av tvinnade ’kardeler’.

’Fibertråd’— Se ’Fibrer eller fiberliknande material’.

’Allmänt tillgänglig’— Här avses att en ’teknik’ eller ’programvara’ har gjorts allmänt tillgänglig utan restriktioner för dess vidare spridning. (Upphovsrättsliga restriktioner innebär inte att ’teknik’ eller ’programvara’ inte är ’allmänt tillgänglig’.)

’Linjäritet’— (mäts vanligen i termer av icke-linjäritet) är den maximala avvikelsen för den faktiska karaktäristiken (medelvärdet av övre och undre avläsningar), positiva eller negativa, från en rät linje som placerats så att den utjämnar och minimerar de maximala avvikelserna.

’Mätosäkerhet’— är den karakteristiska parameter som specificerar inom vilket område runt utgångsvärdet som det korrekta värdet av den mätbara variabeln ligger, med en konfidensnivå på 95 %. Det innefattar de okorrigerade systemavvikelserna, den okorrigerade dödgången och de slumpvisa avvikelserna.

’Mikroprogram’— är en sekvens elementära instruktioner som är lagrade i ett särskilt minne och vars exekvering initieras när dess referensinstruktion införs i ett instruktionsregister.

’Enfibertråd’— Se ’Fibrer eller fiberliknande material’.

’Numerisk styrning’— Automatisk styrning av en process som utförs av en enhet som använder numeriska data, som normalt införs efterhand som operationen fortskrider. (Ref. ISO 2382)

’Positioneringsnoggrannheten’— för ’numeriskt styrda’ verktygsmaskiner ska bestämmas och presenteras i enlighet med Avsnitt 1.B.2. jämfört med nedanstående krav:

a)

Testförhållanden (ISO 230/2 (1988), punkt 3): 1. Under 12 timmar före och under provet ska verktygsmaskinen och mätutrustningen hållas vid samma omgivningstemperatur. Under tiden före mätningen ska verktygsmaskinens slider arbeta på samma sätt som kommer att ske under provet. 2. Maskinen ska vara utrustad med alla mekaniska, elektroniska eller programvarubaserade kompensationer som ska finnas med maskinen vid exporten. 3. Mätutrustningens noggrannhet ska vara åtminstone fyra gånger bättre än den noggrannhet som den provade verktygsmaskinen förväntas kunna prestera. 4. Elförsörjningen för slidernas drivsystem ska vara följande: i) Nätspänningen ska ligga inom ± 10 % av nominellt värde. ii) Frekvensvariationen ska inte överstiga ± 2 Hz i förhållande till normal frekvens. iii) Nätavbrott eller serviceavbrott är ej tillåtna.

b)

Testprogram (punkt 4): 1. Matningshastigheten under mätning ska vara snabbmatning. ANM.: Om mätningen avser en verktygsmaskin som ska bearbeta ytor till optisk kvalitet ska matningshastigheten vara 50 mm/min eller mindre. 2. Mätningarna ska göras inkrementalt från axelns ena ändläge till det andra ändläget utan att återgång sker till utgångsläget för varje förflyttning till ett nytt mätläge. 3. Axlar som inte mäts skall hållas i mittposition då en axel provas.

c)	Presentation av testresultatet (punkt 2): Resultatet av mätningarna ska innefatta följande: 1. ’Positioneringsnoggrannheten’ (A). 2. Det genomsnittliga vändfelet (B).

’Produktion’— är alla produktionsskeden, t.ex.

—	konstruktion,

—	produktionsutveckling,

—	tillverkning,

—	integrering,

—	sammansättning (montering),

—	inspektion,

—

provning,

—	kvalitetssäkring.

’Program’— En sekvens av instruktioner avsedd för utförande av en process i, eller omvandlad till, sådan form som är exekverbar för en elektronisk dator.

’Upplösning’— Det minsta tillägget i en mätenhet, i digitala instrument avses den minst signifikanta biten. (Ref. ANSI B-89.1.12)

’Väv’— Se ’Fibrer eller fiberliknande material’.

’Programvara’— En samling av ett eller flera ’program’ eller ’mikroprogram’ som är lagrade på något fysiskt medium.

’Kardel’— Se ’Fibrer eller fiberliknande material’.

’Tejp’— Se ’Fibrer eller fiberliknande material’.

’Teknisk assistans’— ’Tekniskt assistans’ kan avse instruktioner, färdigheter, utbildning, arbetsmetoder och konsulttjänster.

Anmärkning:Teknisk assistans kan inbegripa överföring av tekniska uppgifter.

’Tekniska uppgifter’— ’Tekniska uppgifter’ kan avse ritningskopior, planer, diagram, modeller, formler, teknisk design och specifikationer, manualer och instruktioner, skrivna eller inspelade på andra medier eller enheter såsom skivor, band eller ROM-minnen.

’Teknik’— Specifik information som är nödvändig för ’utveckling’, ’produktion’ eller ’användning’ av produkter som anges på förteckningen. Informationen kan ha formen ’tekniska uppgifter’ eller ’teknisk assistans’.

’Drev’— Se ’Fibrer eller fiberliknande material’.

’Användning’— Drift, installation (inklusive installation på plats), underhåll (kontroll), reparation, översyn och renovering.

’Garn’— Se ’Fibrer eller fiberliknande material’.

INNEHÅLL BILAGA

1.

INDUSTRIELL UTRUSTNING

1.A.

UTRUSTNING, ENHETER OCH KOMPONENTER

1.A.1.

Strålningsskyddande fönster med hög densitet

1 – 1

1.A.2.

Strålningshärdade tv-kameror eller linser därtill

1 – 1

1.A.3.

Robotar, ’manipulatorer’ och styrsystem

1 – 1

1.A.4.

Fjärrstyrda manipulatorer

1 – 3

1.B.

TEST- OCH PRODUKTIONSUTRUSTNING

1.B.1.

Maskiner för tryckvalsning, maskiner för trycksvarvning med tryckvalsande funktioner, och dorn

1 – 3

1.B.2.

Verktygsmaskiner

1 – 4

1.B.3.

Mät- och inspektionsutrustning

1 – 6

1.B.4.

Induktionsugnar med kontrollerad atmosfär och kraftförsörjning till dessa

1 – 7

1.B.5.

Isostatiska pressar och tillhörande utrustning

1 – 8

1.B.6.

Vibrationsprovsystem med därtill hörande utrustning och komponenter

1 – 8

1.B.7.

Vakuumkontrollerade eller andra ugnar med kontrollerad atmosfär för smältning och gjutning av metall och därtill hörande utrustning

1 – 8

1.C.

MATERIAL

1 – 9

1.D.

PROGRAMVARA

1 – 9

1.D.1.

’Programvara’ särskilt utformad eller modifierad för ’användning’ av utrustning

1 – 9

1.D.2.

’Programvara’ särskilt utformad eller modifierad för ’utveckling’, ’produktion’ eller ’användning’ av utrustning

1 – 9

1.D.3.

’Programvara’ för varje kombination av elektroniska enheter eller elektroniska system som möjliggör för denna utrustning att fungera som en utrustning för ’numerisk styrning’ för verktygsmaskiner

1 – 9

1.E.

TEKNIK

1.E.1.

’Teknik’ enligt teknikkontrollerna för ’utveckling’, ’tillverkning’ eller ’användning’ av utrustning, material eller ’programvara’

1 – 9

2.

MATERIAL

2.A.

UTRUSTNING, ENHETER OCH KOMPONENTER

2.A.1.

Smältdeglar tillverkade av material som är resistenta mot flytande aktinidmetaller

2 – 1

2.A.2.

Platinerade katalysatorer

2 – 1

2.A.3.

Kompositmaterial i form av rör

2 – 2

2.B.

TEST- OCH PRODUKTIONSUTRUSTNING

2.B.1.

Anordningar eller anläggningar för tritium och utrustning för dessa

2 – 2

2.B.2.

Anordningar eller anläggningar för separation av litiumisotoper, samt system och utrustning för dessa

2 – 2

2.C.

MATERIAL

2.C.1.

Aluminium

2 – 2

2.C.2.

Beryllium

2 – 3

2.C.3.

Vismut

2 – 3

2.C.4.

Bor

2 – 3

2.C.5.

Kalcium

2 – 3

2.C.6.

Klortrifluorid

2 – 3

2.C.7.

Fibrer eller fiberliknande material eller förimpregnerade sådana material

2 – 3

2.C.8.

Hafnium

2 – 4

2.C.9.

Litium

2 – 4

2.C.10.

Magnesium

2 – 4

2.C.11.

Maråldringsstål

2 – 4

2.C.12.

Radium-226

2 – 4

2.C.13.

Titan

2 – 5

2.C.14.

Volfram

2 – 5

2.C.15.

Zirkonium

2 – 5

2.C.16.

Nickelpulver och porös nickelmetall

2 – 5

2.C.17.

Tritium

2 – 6

2.C.18.

Helium-3

2 – 6

2.C.19.

Radionuklid

2 – 6

2.C.20.

Rhenium

2 – 6

2.D.

PROGRAMVARA

2 – 6

2.E.

TEKNIK

2 – 6

2.E.1.

’Teknik’ enligt teknikkontrollerna för ’utveckling’, ’tillverkning’ eller ’användning’ av utrustning, material eller ’programvara’

2 – 6

3.

UTRUSTNING OCH KOMPONENTER FÖR SEPARATION AV URANISOTOPER (som inte är produkter på trigger list)

3.A.

UTRUSTNING, ENHETER OCH KOMPONENTER

3.A.1.

Frekvensomvandlare eller generatorer

3 – 1

3.A.2.

Lasrar, laserförstärkare och oscillatorer

3 – 1

3.A.3.

Ventiler

3 – 3

3.A.4.

Elektromagneter med supraledande solenoider

3 – 3

3.A.5.

Likströmsaggregat med hög effekt

3 – 4

3.A.6.

Högspänning-likströmsaggregat

3 – 4

3.A.7.

Tryckgivare

3 – 4

3.A.8.

Vakuumpumpar

3 – 4

3.A.9.

Bälgtätade spiralkompressorer och bälgtätade spiralvakuumpumpar

3 – 5

3.B.

TEST- OCH PRODUKTIONSUTRUSTNING

3.B.1.

Elektrolytiska celler för produktion av fluor

3 – 5

3.B.2.

Utrustning för tillverkning, sammansättning och upplinjering av rotorer för gascentrifuger, bälgformande dorn och formar

3 – 5

3.B.3.

Maskiner för centrifugalbalansering i flera plan

3 – 6

3.B.4.

Lindningsmaskiner för fibrer och tillhörande utrustning

3 – 6

3.B.5.

Elektromagnetiska isotopseparatorer

3 – 7

3.B.6.

Masspektrometrar

3 – 7

3.C.

MATERIAL

3 – 8

3.D.

PROGRAMVARA

3.D.1.

’Programvara’ särskilt utformad eller modifierad för ’användning’ av utrustning

3 – 8

3.D.2.

’Programvara’ eller kryptonycklar/koder som är särskilt utformade för att förbättra eller utlösa prestandaegenskaper hos utrustning

3 – 8

3.D.3.

’Programvara’ som är särskilt utformad för att förbättra eller utlösa prestandaegenskaper hos utrustning

3 – 8

3.E.

TEKNIK

3.E.1.

’Teknik’ enligt teknikkontrollerna för ’utveckling’, ’tillverkning’ eller ’användning’ av utrustning, material eller ’programvara’

3 – 8

4.

UTRUSTNING TILLHÖRANDE ANLÄGGNING FÖR TILLVERKNING AV TUNGT VATTEN (som inte är produkter på trigger list)

4.A.

UTRUSTNING, ENHETER OCH KOMPONENTER

4.A.1.

Fyllkroppar

4 – 1

4.A.2.

Pumpar

4 – 1

4.A.3.

Expansionsturbiner eller expansionsturbindrivna kompressorer

4 – 1

4.B.

TEST- OCH PRODUKTIONSUTRUSTNING

4.B.1.

Utbyteskolonner för vatten-vätesulfid och inre kontaktanordningar

4 – 1

4.B.1.

Kolonner för kryogen destillering av väte

4 – 2

4.B.3.

[Inte längre i bruk – sedan den 14 juni 2013]

4 – 2

4.C.

MATERIAL

4 – 2

4.D.

PROGRAMVARA

4 – 2

4.E.

TEKNIK

4 – 2

4.E.1.

’Teknik’ enligt teknikkontrollerna för ’utveckling’, ’tillverkning’ eller ’användning’ av utrustning, material eller ’programvara’

4 – 2

5.

PROVNINGS- OCH MÄTNINGSUTRUSTNING FÖR UTVECKLING AV KÄRNLADDNINGAR

5.A.

UTRUSTNING, ENHETER OCH KOMPONENTER

5.A.1.

Fotomultiplikatorrör

5 – 1

5.B.

TEST- OCH PRODUKTIONSUTRUSTNING

5.B.1.

Röntgenblixtaggregat eller pulsade elektronacceleratorer

5 – 1

5.B.2.

Höghastighetskanonsystem

5 – 1

5.B.3.

Höghastighetskameror och bildanordningar

5 – 1

5.B.4.

[Inte längre i bruk – sedan den 14 juni 2013]

5 – 2

5.B.5.

Specialinstrument för hydrodynamiska experiment

5 – 2

5.B.6.

Snabba pulsgeneratorer

5 – 3

5.B.7.

Behållare för inneslutande av högexplosiva ämnen

5 – 3

5.C.

MATERIAL

5 – 3

5.D.

PROGRAMVARA

5 – 3

5.E.

TEKNIK

5 – 3

6.

KOMPONENTER FÖR KÄRNLADDNINGAR

6.A.

UTRUSTNING, ENHETER OCH KOMPONENTER

6.A.1.

Sprängkapslar (tändare) och tändsystem för flerpunktständning

6 – 1

6.A.2.

Tändaggregat och motsvarande pulsgeneratorer för starka strömmar

6 – 1

6.A.3.

Brytarenheter

6 – 2

6.A.4.

Pulsurladdningskondensatorer

6 – 2

6.A.5.

Neutrongeneratorsystem

6 – 3

6.A.6.

Striplines

6 – 3

6.B.

TEST- OCH PRODUKTIONSUTRUSTNING

6 – 3

6.C.

MATERIAL

6.C.1.

Högexplosiva ämnen eller blandningar

6 – 3

6.D.

PROGRAMVARA

6 – 4

6.E.

TEKNIK

6 – 4

1.   INDUSTRIELL UTRUSTNING

1.A.   UTRUSTNING, ENHETER OCH KOMPONENTER

1.A.1.   Strålningsskyddande fönster med hög densitet (blyglas eller annat glas) som har alla följande egenskaper och särskilt konstruerade ramar för sådana fönster:

a)	En ’inaktiv area’ större än 0,09 m2.

b)	En densitet större än 3 g/ cm3; och

c)	En tjocklek av 100 mm eller mer.

Teknisk anmärkning:

I avsnitt 1.A.1.a avses med ’inaktiv area’ den genomsiktliga area av fönstret som utsätts för den lägsta strålningsnivån vid tillämpningen.

1.A.2.   Strålningshärdade tv-kameror eller linser därtill, särskilt konstruerade eller klassade att motstå en total stråldos på mer än 5 × 104 Gy (kisel) utan att försämras operativt.

Teknisk anmärkning:

Termen Gy (kisel) avser den energi uttryckt i joule per kg som ett oavskärmat kiselprov absorberar när det utsätts för joniserande strålning.

1.A.3.    ’Robotar’, ’manipulatorer’ och styrsystem enligt följande:

a)

’Robotar’ eller ’manipulatorer’ med någon av följande egenskaper: 1. Särskilt konstruerade för att uppfylla nationella säkerhetsbestämmelser för hantering av högexplosiva ämnen (t.ex. uppfyller elektriska märkdata för högexplosiva ämnen) eller 2. Särskilt konstruerade för eller specificerade som strålningståliga för att motstå en total strålningsdos som är större än 5 × 104 Gy (kisel) utan försämrad prestanda. Teknisk anmärkning: Termen Gy (kisel) avser den energi uttryckt i joule per kg som ett oavskärmat kiselprov absorberar när det utsätts för joniserande strålning.

b)	Styrsystem särskilt konstruerade för de ’robotar’ och ’manipulatorer’ som anges i avsnitt 1.A.3.a

Anmärkning:

Avsnitt 1.A.3 omfattar inte ’robotar’ som är särskilt konstruerade för icke-kärntekniska industriella tillämpningar såsom sprutlackeringsbås för bilindustrin.

Tekniska anmärkningar:

1.

’Robotar’ I avsnitt 1.A.3 avses med ’robot’ en manipuleringsmekanism som kan vara av banstyrnings- eller punktstyrningstypen, som eventuellt brukar ’sensorer’ och som har alla följande egenskaper: a) Den är multifunktionell. b) Den kan placera eller orientera material, delar, verktyg eller särskilda komponenter med variabla rörelser i ett tredimensionellt rum. c) Den omfattar tre eller flera servoanordningar med öppen eller sluten slinga som kan omfatta stegmotorer. d) Den har ’användartillgänglig programmerbarhet’ med hjälp av lär/utför-metoden eller med hjälp av en elektronisk dator som kan vara en programmerbar logikcontroller, dvs. utan mekanisk förmedling. Anm. 1: ’Sensorer’ i definitionen ovan avser sådana detektorer för upptäckt av ett fysiskt fenomen vilkas utsignal (efter att ha omvandlats till en signal som kan tolkas av en kontrollenhet) kan generera ’program’ eller ändra programmerade instruktioner eller numeriska ’program’-data. Detta inbegriper ’sensorer’ med kapacitet för datorseende, infrarödavbildning, akustisk avbildning, taktil känsel, tröghetspositionsmätning, optisk eller akustisk avståndsbestämning eller mätning av kraft eller vridmoment Anm. 2: ’Användartillgänglig programmerbarhet’ i definitionen ovan avser möjligheten för en användare att sätta in, modifiera eller ersätta ’program’ på annat sätt än genom a) en fysisk förändring i kopplingar eller tråddragningar, eller b) inställning av funktionskontrollerna inklusive införandet av nya parametrar. Anm. 3: Ovanstående definition omfattar inte följande enheter: a) Manipulationsmekanismer som bara kan styras manuellt eller med fjärrstyrning. b) Mekanismer med fast-sekvens-manipulering som är automatiserade rörelseanordningar som arbetar enligt mekaniskt fasta programmerade rörelser. Programmet är mekaniskt begränsat av fasta stoppanordningar, t.ex. stift eller kammar. Rörelsernas sekvensföljd och valet av banor eller vinklar är inte variabla eller utbytbara på mekaniskt, elektroniskt eller elektriskt sätt. c) Mekaniskt styrda manipuleringsmekanismer med variabel sekvens som är automatiserade rörelseanordningar som arbetar enligt mekaniskt fasta programmerade rörelser. Programmet är mekaniskt begränsat av fasta men justerbara stoppanordningar, t.ex. stift eller kammar. Rörelsernas sekvensföljd och valet av banor eller vinklar är variabla inom det fasta programmönstret. Variationer eller modifikationer av programmönstret (t.ex. ändringar av stift eller utbyte av kammar) längs en eller flera rörelseaxlar kan endast göras genom mekaniska operationer. d) Icke servostyrda manipuleringsmekanismer med variabel sekvens som är automatiserade rörelseanordningar som arbetar enligt mekaniskt fasta programmerade rörelser. Programmet är variabelt, men sekvensen genomförs endast vid binära signaler från mekanisk fixerade elektriska binära anordningar eller justerbara stoppanordningar. e) Staplingskranar som är definierade som kartesiska koordinatmanipuleringssystem som är tillverkade som en integrerad del av ett lodrätt system av lagringsbehållare och konstruerade för att komma åt

2.

’Manipulatorer’ I avsnitt 1.A.3 avses med ’manipulatorer’ griparmar, ’aktiva verktygsenheter’ och andra verktyg som fästs i änden av en manipulatorarm på en ’robot’. ANM.: ’Aktiva verktygsenheter’ i definitionen ovan avser en enhet som tillför rörelsekraft, processenergi eller avkänning till ett arbetsstycke.

1.A.4.   Fjärrstyrda manipulatorer som överför fjärrstyrd mekanisk rörelse vid radiokemisk separation eller i s.k. hot cells, som har någon av följande egenskaper:

a)	Kan arbeta genom en vägg med en tjocklek av 0,6 m eller mer eller

b)	kan överbrygga en skiljevägg med en tjocklek av 0,6 m eller mer.

Teknisk anmärkning:

Fjärrstyrda manipulatorer överför en mänsklig operatörs handlande till en fjärrstyrd arbetande arm med ett avslutande verktyg. Överföringen kan vara av ’master-slave’-typ eller ske genom en styrpinne (joystick) eller knappsats.

1.B.   TEST- OCH PRODUKTIONSUTRUSTNING

1.B.1.   Maskiner för tryckvalsning, maskiner för trycksvarvning med tryckvalsande funktioner, och dorn enligt följande:

a)	Maskiner som har båda följande egenskaper: 1. Tre eller fler rullar (aktiva eller styrnings-) och 2. som enligt tillverkarens tekniska specifikation kan utrustas med ’numerisk styrning’ eller datorkontroll.

b)	Rotorskapande dorn konstruerade för att bilda rotorer med en inre diameter på mellan 75 och 400 mm.

Anmärkning:

Avsnitt 1.B.1.a omfattar maskiner som endast har en rulle för att deformera metallen plus två extra rullar som understöder dornen men som inte direkt deltar i processen.

1.B.2.   Verktygsmaskiner, enligt följande, och alla kombinationer av dessa, för avlägsnande eller fräsning av metaller, keramer eller ’kompositer’ som enligt tillverkarens tekniska specifikationer kan utrustas med elektronisk styrning för simultan styrning av minst två axlar för att uppnå ’konturstyrning’:

ANM.:

För ’numerisk styrning’ som kontrolleras genom tillhörande ’programvara’, se avsnitt 1.D.3.

a)

Verktygsmaskiner för svarvning som har en ’positioneringsnoggrannhet’ med alla tillgängliga kompensationer som är bättre (mindre) än 6 μm enligt ISO 230/2 (1988) längs med någon linjär axel (total positionering) för maskiner som kan bearbeta diametrar på mer än 35 mm. Anmärkning: Avsnitt 1.B.2.a omfattar inte maskiner för stångarbete (Swissturn) som endast är avsedda för bearbetning av stänger som matas genom maskinen, om stångdiametern är mindre än eller lika med 42 mm och möjligheter till chuckmontering saknas. Maskinerna får vara utrustade för borrning eller fräsning, för bearbetning av detaljer vars diameter understiger 42 mm.

b)

Verktygsmaskiner för fräsning som har någon av följande egenskaper: 1. ’Positioneringsnoggrannhet’ med alla tillgängliga kompensationer som är lika med eller bättre (mindre) än 6 μm enligt ISO 230/2 (1988) längs med någon linjär axel (total positionering). 2. Minst två roterande axlar kan utföra konturfräsning, eller 3. fem eller flera axlar kan styras samtidigt för att uppnå ’konturstyrning’. Anmärkning: Avsnitt 1.B.2.b omfattar inte fräsmaskiner som har båda följande egenskaper: 1. X-axelns förflyttning större än 2 m och 2. Totala ’positioneringsnoggrannheten’ på x-axeln sämre (mer) än 30 μm enligt ISO 230/2 (1988).

c)

Verktygsmaskiner för slipning som har någon av följande egenskaper: 1. ’Positioneringsnoggrannheten’ med alla tillgängliga kompensationer bättre (mindre) än 4 μm enligt ISO 230/2 (1988) längs med någon linjär axel (total positionering). 2. Minst två roterande axlar som kan utföra konturfräsning, eller 3. fem eller flera axlar kan styras samtidigt för att uppnå ’konturstyrning’. Anmärkning: Avsnitt 1.B.2.c omfattar inte följande slipmaskiner: 1. Rundslipmaskiner för invändig, utvändig eller kombinerad invändig och utvändig slipning som har samtliga följande egenskaper: a) Kapaciteten är begränsad till ett arbetsstycke som är högst 150 mm i ytterdiameter eller längd och b) Begränsade till x-, z- och c-axlar. 2. Jiggslipmaskiner som inte har en z- eller w-axel med en total positioneringsnoggrannhet som är mindre (bättre) än 4 mikrometer. Positioneringsnoggrannheten överensstämmer med ISO 230/2 (1988).

d)

Trådlös elektrisk gnistbearbetningsmaskin (EDM) som har två eller flera roterande axlar för konturbearbetning som kan styras samtidigt för att uppnå ’konturstyrning’. Anmärkningar: 1. Angivna nivåer för ’positioneringsnoggrannhet’ som inom ramen för följande förfaranden härrör från mätningar enligt ISO 230/2 eller nationella motsvarigheter får användas för varje verktygsmaskinmodell om de framlagts för och godkänts av de nationella myndigheterna i stället för individuella maskintester. Angiven ’positioneringsnoggrannhet’ ska härledas enligt följande: a) Välj ut fem maskiner av en modell som ska få ett värde. b) Mät linjära axelns noggrannhet enligt ISO 230/2 (1988). c) Bestäm noggrannhetsvärdena (A) för varje axel på varje maskin. Hur noggrannhetsvärdet räknas ut beskrivs i ISO-standarden 230/2 (1988). d) Bestäm det genomsnittliga noggrannhetsvärdet för varje axel. Detta genomsnittsvärde blir det angivna ’noggrannhetsvärdet’ för varje axel för modellen (Âx, Ây…). e) Eftersom avsnitt 1.B.2 hänför sig till varje linjär axel kommer det att finnas lika många angivna ’positioneringsnoggrannhetsvärden’ som det finns linjära axlar. f) Om någon verktygsmaskinaxel som inte omfattas av avsnitten 1.B.2.a, 1.B.2.b eller 1.B.2.c har en angiven ’positioneringsnoggrannhet’ på 6 μm eller bättre (mindre) för slipmaskiner och 8 μm eller bättre (mindre) för fräsmaskiner och svarvar, båda enligt ISO 230/2 (1988), bör tillverkaren ha skyldighet att bekräfta noggrannhetsnivån var artonde månad. 2. Avsnitt 1.B.2 omfattar inte verktygsmaskiner för särskilda ändamål som endast är avsedda för tillverkning av någon av följande delar: a) Kugghjul. b) Vevaxlar eller kamaxlar. c) Verktyg eller fräsar. d) Matarskruvar.

Tekniska anmärkningar:

1.	Nomenklaturen för axlarna ska vara i överensstämmelse med International Standard ISO 841, ’Numerical Control Machines – Axis and Motion Nomenclature’.

2.	Sekundära parallella konturskapande axlar (t.ex. w-axeln i en horisontell arborrmaskin eller en sekundär roterande axel vars centrumlinje är parallell med den primära roterande axeln) ska inte räknas in i det totala antalet konturskapande axlar.

3.	Roterande axlar behöver inte kunna vridas 360 grader. En roterande axel kan drivas av en linjär axel, t.ex. en skruv eller en kuggstångsväxel.

4.

I avsnitt 1.B.2 är det antal axlar som kan styras samtidigt för att uppnå ’konturstyrning’ lika med det antal axlar längs eller runt vilka, under bearbetningen av arbetsstycket, samtidiga och inbördes relaterade rörelser sker mellan arbetsstycket och ett verktyg. Hit räknas inte några ytterligare axlar längs eller runt vilka andra inbördes rörelser i maskinen sker, såsom a) avrivningssystem för slipmaskiner, b) parallella roterande axlar konstruerade för upphängning av separata arbetsstycken, c) kolinjära roterande axlar konstruerade för hantering av samma arbetsstycke genom att detta hålls fast från olika håll i en chuck.

5.	En verktygsmaskin som klarar minst två av de tre funktionerna svarvning, fräsning och slipning (t.ex. en svarv med fräsningsfunktion), ska bedömas efter vart och ett av de relevanta avsnitten 1.B.2.a, 1.B.2.b eller 1.B.2.c.

6.	Avsnitten 1.B.2.b.3 och 1.B.2.c.3 omfattar maskiner som bygger på en parallell linjär kinematisk konstruktion (t.ex. sexfotade maskiner) som har minst fem axlar av vilka ingen är roterande.

1.B.3.   Dimensionsmätmaskiner, instrument eller system, enligt följande:

a)

Datorstyrda eller numeriskt styrda koordinatmätningsmaskiner (CMM) med någon av följande egenskaper: 1. Bara två axlar, och en maximalt tillåten längdmåttsavvikelse längs någon (endimensionell) axel, identifierad som någon kombination av E0x MPE, E0y, MPE, eller E0z, MPE, som är lika med eller mindre (bättre) än (1,25 + L/1 000) μm (där L är den uppmätta längden i mm) vid varje punkt inom maskinens arbetsområde (dvs. inom axellängden), enligt ISO 10360–2(2009) eller 2. tre eller fler axlar och en tredimensionell (volymetrisk) maximal tillåten längdmåttsavvikelse (E0, MPE) om är lika med eller mindre (bättre) än (1,7 + L/800) μm (där L är den uppmätta längden i mm) vid varje punkt inom maskinens arbetsområde (dvs. inom axellängden), enligt ISO 10360–2(2009). Teknisk anmärkning: E0, MPE för den mest noggranna konfigurationen av CMM enligt tillverkarens specifikation i enlighet med ISO 10360–2(2009) (t.ex. bäst av följande: prob, mätstiftslängd, rörelseparametrar, omgivningar) och med alla tillgängliga kompensationer ska jämföras med tröskeln på 1,7 + L/800 μm.

b)

Mätinstrument för mätning av linjärförskjutning enligt följande: 1. System som mäter kontaktlöst med en ’upplösning’ som är lika med eller bättre (mindre) än 0,2 μm inom ett mätområde upp till 0,2 mm. 2. System med linjära differentialtransformatorer (LVDT) med båda följande egenskaper: a) 1. ’Linjäriteten’ är lika med eller mindre (bättre) än 0,1 % mätt från 0 till full funktionsradie för LVDT-system med en funktionsradie på upp till ± 5 mm, eller 2. ’Linjäriteten’ är lika med eller mindre (bättre) än 0,1 % mätt från 0 till 5 mm för LVDT-system med en funktionsradie på mer än 5 mm och b) avdrift lika med eller bättre (mindre) än 0,1 % per dag i normal testrumstemperatur ± 1 K. 3. Mätsystem med båda de följande egenskaperna: a) Innehåller ’laser’och b) upprätthåller följande under minst tolv timmar, i ett temperaturområde ± 1 K kring en standardtemperatur och ett standardtryck: 1. En ’upplösning’ över hela skalområdet som är lika med eller bättre än 0,1 μm och 2. en ’mätosäkerhet’ som är lika med eller bättre (mindre) än (0.2 + L/2 000) μm (L är den uppmätta längden i millimeter). Anmärkning: Avsnitt 1.B.3.b.3 omfattar inte interferometersystem för mätning, utan slutna eller öppna återkopplingssystem, som innehåller en laser för att mäta slidens rörelsefel på verktygsmaskiner, mätmaskiner eller liknande utrustning. Teknisk anmärkning: I punkt 1.B.3.b avser ’linjärförskjutning’ ändring av avståndet mellan mätprob och mätobjekt.

c)

Instrument för mätning av vinkelförskjutning som har en ’vinkelavvikelse från en position’ som är lika med eller bättre (mindre) än 0,00025°. Anmärkning: Avsnitt 1.B.3.c omfattar inte optiska instrument såsom autokollimatorer som använder parallellt ljus (t.ex. laserljus) för att upptäcka vinkelförskjutning hos en spegel.

d)	System för samtidig linjär mätning och vinkelmätning av ett halvskal som har båda följande egenskaper: 1. ’Mätosäkerheten’ längs med någon linjär axel är lika med eller bättre (mindre) än 3,5 μm per 5 mm och 2. ’vinkelavvikelsen från en position’ är lika med eller mindre än 0,02°.

Anmärkningar:

1.	Avsnitt 1.B.3 inkluderar verktygsmaskiner som kan användas som mät- och avsyningsmaskiner om de uppfyller eller överskrider de kriterier som anges för mät- och avsyningsmaskiner.

2.	Maskiner som beskrivs i avsnitt 1.B.3. omfattas om de överskrider angivna parametrar någonstans inom sitt arbetsområde.

Teknisk anmärkning:

Alla parametrar för mätvärden enligt detta avsnitt motsvarar plus/minus, dvs. inte hela bandet.

1.B.4.   Induktionsugnar med kontrollerad atmosfär (genom vakuum eller inert gas) och kraftförsörjning till dessa enligt följande:

a)	Ugnar med alla följande egenskaper: 1. Kan arbeta vid temperaturer över 1 123 K (850 °C), 2. Har induktionsspolar med 600 mm i diameter eller mindre och 3. är konstruerade för en ineffekt på minst 5 kW. Anmärkning: Avsnitt 1.B.4.a omfattar inte ugnar konstruerade för behandling av halvledarwafers.

b)	Kraftförsörjning med en angiven uteffekt på minst 5 kW, särskilt konstruerade för ugnar som anges i avsnitt 1.B.4.a.

1.B.5.    ’Isostatiska pressar’ och tillhörande utrustning enligt följande:

a)	’Isostatiska pressar’ som har båda följande egenskaper: 1. Kan uppnå ett maximalt arbetstryck av 69 MPa eller högre och 2. har ett kammarutrymme med en innerdiameter över 152 mm.

b)	Matriser, formar och styrutrustning, särskilt konstruerade för ’isostatiska pressar’ som anges i avsnitt 1.B.5.a.

Tekniska anmärkningar:

1.	I avsnitt 1.B.5 avses med ’isostatiska pressar’ utrustning, som har förmågan att genom olika medier (gasformigt, flytande, fasta partiklar osv.) trycksätta ett slutet hålrum för att skapa likformigt tryck i alla riktningar mot ett arbetsstycke eller material i hålrummet.

2.	I avsnitt 1.B.5 avses med innerdiameter den del av arbetskammaren där arbetstemperatur och -tryck kan hållas. Innerdiametern är den mindre av tryckkammarens eller den isolerade ugnskammarens, beroende på vilken av de två som är placerad i den andra.

1.B.6.   Vibrationsprovsystem med därtill hörande utrustning och komponenter, enligt följande:

a)	Elektrodynamiska vibrationsprovsystem med alla följande egenskaper: 1. Har återkoppling och digital styrteknik. 2. Kan vibrera vid 10 g rms (effektivvärde) eller mer mellan 20 och 2 000 Hz och 3. kan åstadkomma krafter som är lika med eller större än 50 kN, mätt vid ’obelastat bord’.

b)	Digital styrteknik, tillsammans med särskilt utformad ’programvara’ för vibrationsprovning med en ’realtidsbandbredd’ större än 5kHz och konstruerad för ett system som anges i avsnitt 1.B.6.a.

c)	Vibrationstrustorer (skakutrustningar), med eller utan tillhörande förstärkningsutrustningar, som kan åstadkomma en kraft som är lika med eller större än 50 kN, mätt vid ’obelastat bord’, och användbara i system som anges i avsnitt 1.B.6.a.

d)	Stödkonstruktioner och elektroniska enheter konstruerade för att kombinera flera skakenheter till ett komplett skakbordsystem som kan ge en sammanlagd effektiv kraft som är lika med eller överstiger 50 kN, mätt vid ’obelastat bord’, och användbara i de system som anges i 1.B.6.a.

Teknisk anmärkning:

I artikel 1.B.6 avses med ’obelastat bord’ ett plant bord eller en plan yta utan fixturer eller fastspänningsanordningar.

1.B.7.   Vakuumkontrollerade eller andra ugnar med kontrollerad atmosfär för smältning och gjutning av metall och därtill hörande utrustning enligt följande:

a)	Omsmältningsugnar (ljusbåge) och gjutugnar som har båda följande egenskaper: 1. Elektrodåtgång mellan 1 000 och 20 000 cm3 och 2. som kan arbeta med smälttemperaturer över 1 973 K (1 700 °C).

b)	Ugnar med elektronstrålesmältning samt plasmaatomisering och smältning som har båda följande egenskaper: 1. En effekt på minst 50 kW och 2. som kan arbeta med smälttemperaturer över 1 473 K (1 200 °C).

c)	Datorstyrning och datorövervakning särskilt konstruerad för någon av ugnarna som anges i avsnitt 1.B.7.a eller 1.B.7.b.

1.C.   MATERIAL

Inget.

1.D.   PROGRAMVARA

1.D.1.    ’Programvara’ som är särskilt konstruerad eller modifierad för ’användning’ av utrustning som anges i avsnitt 1.A.3., 1.B.1, 1.B.3, 1.B.5, 1.B.6.a, 1.B.6.b, 1.B.6.d eller 1.B.7.

Anmärkning:

’Programvara’ som är särskilt konstruerad eller modifierad för sådana system som anges i avsnitt 1.A.3 inbegriper ’programvara’ för samtidig mätning av väggtjocklek och kontur.

1.D.2.    ’Programvara’ särskilt konstruerad eller modifierad för ’utveckling’, ’produktion’ eller ’användning’ av utrustning som anges i avsnitt 1.B.2.

Anmärkning:

Avsnitt 1.D.2 omfattar inte ’programvara’ för programmering av delar som genererar kommandokoder för ’numerisk styrning’, men som inte medger direkt användning av utrustningen för bearbetning av olika delar.

1.D.3.    ’Programvara’ för varje kombination av elektroniska enheter eller elektroniska system som möjliggör för denna utrustning att fungera som en utrustning för ’numerisk styrning’ för verktygsmaskiner, som kan styra fem eller fler än fem interpolerande axlar som kan styras samtidigt för att uppnå ’konturstyrning’.

Anmärkningar:

1.	’Programvara’ omfattas oavsett om den exporteras separat eller om den är installerad i en utrustning för ’numerisk styrning’ eller en elektronisk enhet eller ett elektroniskt system av annat slag.

2.	Avsnitt 1.D.3 omfattar inte ’programvara’ som är särskilt konstruerad eller ändrad av styrningsutrustningens eller verktygsmaskinens tillverkare för användning av en verktygsmaskin som inte anges i avsnitt 1.B.2.

1.E.   TEKNIK

1.E.1.    ’Teknik’ enligt teknikkontrollerna för ’utveckling’, ’produktion’ eller ’användning’ av utrustning, material eller ’programvara’ som anges i 1.A–1.D.

2.   MATERIAL

2.A.   UTRUSTNING, ENHETER OCH KOMPONENTER

2.A.1.   Smältdeglar tillverkade av material som är resistenta mot flytande aktinidmetaller, enligt följande:

a)

Smältdeglar som har båda följande egenskaper: 1. En volym mellan 150 cm3 (150 ml) och 8 000 cm3 (8 l (liter)). 2. Tillverkade av eller belagda med något av följande material, eller en kombination av följande material, med en total orenhetsgrad på högst 2 viktprocent: a) Kalciumfluorid (CaF2). b) Kalciumzirkonat (metazirkonat) (CaZrO3). c) Ceriumsulfid (Ce2S3). d) Erbiumoxid (erbia) (Er2O3). e) Hafniumoxid (hafnia) (HfO2). f) Magnesiumoxid (MgO). g) Nitrerade niob-titan-volframlegeringar (ca 50 % Nb, 30 % Ti, 20 % W). h) Yttriumoxid (yttria) (Y2O3) eller i) Zirkoniumoxid (zirconia) (ZrO2).

b)	Smältdeglar som har båda följande egenskaper: 1. En volym mellan 50 cm3 (50 ml) och 2 000 cm3 (2 liter) och 2. tillverkade av eller fodrade med tantal som har en renhet av 99,9 viktprocent eller högre.

c)	Smältdeglar som har alla följande egenskaper: 1. En volym mellan 50 cm3 (50 ml) och 2 000 cm3 (2 liter). 2. Tillverkade av eller fodrade med tantal som har en renhet av 98 viktprocent eller högre och 3. belagda med tantalkarbid, -nitrid eller -borid (eller någon kombination därav).

2.A.2.   Platinerade katalysatorer som är särskilt konstruerade eller iordningställda för att befrämja väteisotoputbyte mellan väte och vatten för att utvinna tritium ur tungt vatten eller för produktion av tungt vatten.

2.A.3.   Kompositmaterial i form av rör och som har båda följande egenskaper

a)	En inre diameter mellan 75 och 400 mm och

b)	tillverkade av ’fibrer eller fiberliknande material’ som anges i avsnitt 2.C.7.a eller förimpregnerat material av kol som anges i avsnitt 2.C.7.c.

2.B.   TEST- OCH PRODUKTIONSUTRUSTNING

2.B.1.   Anordningar eller anläggningar för tritium och utrustning för dessa enligt följande:

a)	Anordningar eller anläggningar för produktion, återvinning, utvinning, koncentrering eller hantering av tritium.

b)

Utrustning för tritiumanordningar eller -anläggningar enligt följande: 1. Frysaggregat för väte eller helium med kapacitet att kyla ned till 23 K (– 250 °C) eller lägre, och med en värmebortledningskapacitet som är större än 150 W. 2. Lagrings- eller reningssystem för väteisotoper som använder metallhydrider som medium för lagring eller rening.

2.B.2.   Anordningar eller anläggningar för separation av litiumisotoper, samt system och utrustning för dessa enligt följande:

ANM.:

Vissa utrustningar för separation av litiumisotoper och komponenter för plasmaseparationsprocessen är också direkt tillämpliga på uranisotopseparation och underställda kontroll i enlighet med INFCIRC/254/Del 1 (i ändrad lydelse).

a)	Anordningar eller anläggningar för separation av litiumisotoper.

b)

Utrustning för separation av litiumisotoper som baseras på litium-kvicksilveramalgamprocessen, enligt följande: 1. Packade vätske-vätske-utbyteskolonner särskilt konstruerade för litiumamalgam. 2. Kvicksilver- eller litiumamalgampumpar. 3. Elektrolysceller för litiumamalgam. 4. Förångare för koncentrerad litiumhydroxidlösning.

c)	Jonbytessystem som är särskilt konstruerade för separation av litiumisotoper, och särskilt konstruerade komponentdelar till dessa.

d)	Kemiska utbytessystem (som använder kronetrar, kryptander eller lariatetrar), som är särskilt konstruerade för separation av litiumisotoper, och särskilt konstruerade komponentdelar till dessa.

2.C.   MATERIAL

2.C.1.   Aluminiumlegeringar med båda följande egenskaper:

a)	’I stånd till’ en brottgräns på 460 MPa eller mer vid 293 K (20 °C) och

b)	föreligger som rör eller som cylindrar i massiv form (även smidesämnen) med en yttre diameter av mer än 75 mm.

Teknisk anmärkning:

I avsnitt 2.C.1 omfattar uttrycket ’i stånd till’ legeringar före och efter värmebehandling.

2.C.2.   Berylliummetall, legeringar som innehåller mer än 50 viktprocent beryllium, berylliumföreningar, produkter därav, samt avfall och skrot av något av föregående.

Anmärkning:

Avsnitt 2.C.2 omfattar inte följande: a) Metallfönster för röntgenapparater eller för apparater för borrhålsloggning. b) Oxidprodukter, färdigtillverkade eller halvfabrikat särskilt konstruerade för elektroniska komponentdelar eller som bärarmaterial för elektroniska kretsar. c) Beryl (berylliumsilikat och aluminiumsilikat) i form av smaragder eller akvamariner.

2.C.3.   Vismut med båda följande egenskaper:

a)	En renhetsgrad av 99,99 viktprocent eller högre och

b)	innehåller mindre än 10 ppm (delar per miljon) i vikt räknat av silver.

2.C.4.   Bor som anrikats med avseende på bor-10-isotopen (10B) till större halt än den naturliga halten av denna isotop enligt följande: Elementärt bor, föreningar, blandningar som innehåller bor, produkter som innehåller dessa samt avfall och skrot av något av föregående.

Anmärkning:

I avsnitt 2.C.4 inbegrips i blandningar som innehåller bor även boranrikade material.

Teknisk anmärkning:

Den naturliga isotophalten av bor-10 är ungefär 18,5 viktprocent (20 atomprocent).

2.C.5.   Kalcium med båda följande egenskaper:

a)	Innehåller mindre än 1 000 delar per miljon (ppm) i vikt räknat av metalliska orenheter andra än magnesium och

b)	innehåller mindre än 10 delar per miljon (ppm) i vikt räknat av bor.

2.C.6.   Klortrifluorid (ClF3).

2.C.7.    ’Fibrer eller fiberliknande material’ eller förimpregnerade sådana material, enligt följande:

a)

’Fibrer eller fiberliknande material’ av kol eller aramid med någon av följande egenskaper: 1. En ’specifik modul’ på 12,7 × 106 m eller mer eller 2. en ’specifik draghållfasthet’ på 23,5 × 104 m eller mer. Anmärkning: Avsnitt 2.C.7.a omfattar inte ’fibrer eller fiberliknande material’ av aramid som har 0,25 viktprocent eller mer av en esterbaserad ytmodifierare för fibrer.

b)	’Fibrer eller fiberliknande material’ av glas med båda följande egenskaper: 1. En ’specifik modul’ på 3,18 × 106 m eller mer och 2. en ’specifik draghållfasthet’ på 7,62 × 104 m eller mer.

c)	Härdade hartsimpregnerade kontinuerliga ’garner’, ’vävar’, ’drev’ eller ’tejp’ med en bredd som inte överstiger 15 mm (förimpregnerade) tillverkade av ’fibrer eller fiberliknande material’ av kol eller glas som beskrivs i avsnitt 2.C.7.a eller b. Teknisk anm.: Hartsen bildar kompositens matris.

Tekniska anm.:

1.	I avsnitt 2.C.7. är ’specifika modulen’ Youngs modul i N/m2dividerat med specifika vikten i N/m3, mätt vid 296 ± 2 K (23 ± 2 °C) och en relativ fuktighet av 50 ± 5 %.

2.	I avsnitt 2.C.7. är ’specifik draghållfasthet’ dragbrottgränsen i N/m2 dividerat med specifika vikten i N/m3, mätt vid 296 ± 2 K (23 ± 2 °C) och en relativ fuktighet av 50 ± 5 %.

2.C.8.   Hafniummetall, legeringar som innehåller mer än 60 viktprocent hafnium, hafniumföreningar som innehåller mer än 60 viktprocent hafnium, produkter därav, samt avfall och skrot av något av föregående.

2.C.9.   Litium anrikad i isotopen litium-6 (6Li) till en halt som överskrider den naturliga isotophalten och produkter eller apparater som innehåller anrikat litium enligt följande: rent litium, legeringar, föreningar, blandningar som innehåller litium, produkter därav, avfall eller skrot av något av föregående.

Anm.:

Avsnitt 2.C.9. omfattar inte dosimetrar baserade på termoluminiscens.

Teknisk anm.:

Den naturliga isotophalten av litium-6 är ungefär 6,5 viktprocent (7,5 atomprocent).

2.C.10.   Magnesium med båda följande egenskaper:

a)	Innehåller mindre än 200 delar per miljon (ppm) i vikt räknat av metalliska orenheter andra än kalcium, och

b)	innehåller mindre än 10 delar per miljon (ppm) i vikt räknat av bor.

2.C.11.   Maråldrat stål ’i stånd till’ en dragbrottgräns på 1 950 MPa eller mer vid 293 K (20 °C).

Anm.:

Avsnitt 2.C.11. omfattar inte former i vilka inga linjära dimensioner överstiger 75 mm.

Teknisk anm.:

I avsnitt 2.C.11. omfattar uttrycket ’i stånd till’ maråldrat stål före och efter värmebehandling.

2.C.12.   Radium-226 (226Ra), radium-226-legeringar, radium-226-föreningar, blandningar som innehåller radium-226, produkter av dessa och produkter eller apparatur som innehåller något av föregående.

Anm.:

Avsnitt 2.C.12. omfattar inte följande: a) Medicinska applikatorer. b) Produkter eller apparatur som innehåller mindre än 0,37 GBq (10 mCi) av radium-226.

2.C.13.   Titanlegeringar med båda följande egenskaper:

a)	’I stånd till’ en brottgräns på 900 MPa eller mer vid 293 K (20 °C), och

b)	föreligger som rör eller som cylindrar i massiv form (även smidesämnen) med en yttre diameter av mer än 75 mm.

Teknisk anm.:

I avsnitt 2.C.13. omfattar uttrycket ’i stånd till’ legeringar före eller efter värmebehandling.

2.C.14.   Volfram, volframkarbid och legeringar som innehåller mer än 90 viktprocent volfram och som har båda följande egenskaper:

a)	Form med ihålig cylindrisk symmetri (inklusive cylindersegment) med en inre diameter mellan 100 mm och 300 mm, och

b)	en massa som överstiger 20 kg.

Anm.:

Avsnitt 2.C.14. omfattar inte delar som särskilt utformats som vikter eller som kollimatorer för gammastrålning.

2.C.15.   Zirkonium med ett hafniuminnehåll på mindre än 1 viktdel hafnium på 500 viktdelar zirkonium enligt följande: metall, legeringar innehållande mer än 50 viktprocent zirkonium, föreningar, produkter därav, avfall eller skrot av något av föregående.

Anm.:

Avsnitt 2.C.15. omfattar inte zirkonium i form av folier med en tjocklek som inte överstiger 0,10 mm.

2.C.16.   Nickelpulver och porös nickelmetall, enligt följande:

ANM.:

För speciellt förberedda nickelpulver som är avsedda för tillverkning av gasdiffusionsmembran, se INFCIRC/254/Part 1 (i dess ändrade lydelse).

a)	Nickelpulver med båda följande egenskaper: 1. En nickelrenhet på 99,0 viktprocent eller mer, och 2. en partikelstorlek som i medeltal är mindre än 10 μm mätt enligt ASTM B330 standard.

b)	Porös nickelmetall som framställts av material som specificeras i avsnitt 2.C.16.a.

Anm.:

Avsnitt 2.C.16. omfattar inte följande: a) Fiberliknande nickelpulver. b) Enkla porösa nickelskivor med en yta på 1 000 cm2 per skiva eller mindre.

Teknisk anm.:

Avsnitt 2.C.16.b avser porösa metaller som formats genom komprimering och sintring av materialen i avsnitt 2.C.16.a för att skapa ett metallmaterial med fina porer som är internt förbundna genom hela strukturen.

2.C.17.   Tritium, tritiumföreningar och blandningar som innehåller tritium i vilka förhållandet tritiumatomer/väteatomer överstiger 1/1 000, samt produkter eller enheter som innehåller något av föregående.

Anm.:

Avsnitt 2.C.17 omfattar inte produkter eller apparatur som innehåller mindre än 1,48 × 103 GBq tritium.

2.C.18.   Helium-3 (3He), blandningar som innehåller helium-3 och produkter eller apparatur som innehåller något av föregående.

Anm.:

Avsnitt 2.C.18 omfattar inte en produkt eller apparatur som innehåller mindre än 1 g helium-3.

2.C.19.   Alfa-strålande radionuklider som lämpar sig för att skapa neutronkällor baserat på alfa-n-reaktion:

Aktinium-225	Curium-244	Polonium-209
Aktinium-227	Einsteinium-253	Polonium-210
Californium-253	Einsteinium-254	Radium-223
Curium-240	Gadolinium-148	Torium-227
Curium-241	Plutonium-236	Torium-228
Curium-242	Plutonium-238	Uran-230
Curium-243	Polonium-208	Uran-232

I följande former:

a.	Grundform.

b.	Föreningar med en total aktivitet av 37 GBq/kg eller mer.

c.	Blandningar med en total aktivitet av 37 GBq/kg eller mer.

d.	Produkter eller apparatur som innehåller något av det föregående.

Anm.:

Avsnitt 2.C.19 omfattar inte produkter eller apparatur som innehåller mindre än 3,7 GBq aktivitet.

2.C.20.   Rhenium och legeringar som innehåller 90 viktprocent eller mer rhenium, samt legeringar av rhenium och volfram som innehåller 90 viktprocent eller mer av någon kombination av rhenium och volfram, med båda följande egenskaper:

a)	Former med ihålig cylindrisk symmetri (inklusive cylindersegment) med en inre diameter mellan 100 mm och 300 mm, och

b)	en massa större än 20 kg.

2.D.   PROGRAMVARA

Ingen.

2.E.   TEKNIK

2.E.1.    ’Teknik’ enligt teknikkontrollerna för ’utveckling’, ’produktion’ eller ’användning’ av utrustning, material eller ’programvara’ som anges i 2.A–2.D.

3.   UTRUSTNING OCH KOMPONENTER FÖR SEPARATION AV URANISOTOPER (som inte är produkter på trigger list)

3.A.   UTRUSTNING, ENHETER OCH KOMPONENTER

3.A.1.   Frekvensomvandlare eller generatorer, som kan användas som motordrivsystem med variabel eller fast switchfrekvens och som har alla följande egenskaper:

Anm. 1:

Frekvensomvandlare eller generatorer som särskilt konstruerats eller iordningställts för gascentrifugprocessen är underställda kontroll i enlighet med INFCIRC/254/Del 1 (i ändrad lydelse).

Anm. 2:

’Programvara’ som är särskilt konstruerad för att öka eller frigöra prestandan hos frekvensomvandlare eller generatorer för att uppfylla kriterierna nedan omfattas av 3.D.2 och 3.D.3.

a)	Flerfasig utgång som producerar en effekt av 40 VA eller mer.

b)	Arbetar vid en frekvens på 600 Hz eller mer.

c)	Frekvensstyrning bättre (lägre) än 0,2 %.

Anm.:

1.	Avsnitt 3.A.1 omfattar frekvensomvandlare som är avsedda för särskilda industriella maskiner och/eller konsumentvaror (verktygsmaskiner, fordon m.m.) endast om frekvensomvandlarna kan uppfylla villkoren ovan om de avlägsnas samt med förbehåll för allmän anmärkning 3.

2.	I samband med exportkontroll ska myndigheterna fastställa om en viss frekvensomvandlare uppfyller kriterierna ovan, med beaktande av begränsningar i maskinvara och programvara.

Tekniska anm.:

1.	Frekvensomvandlarna i avsnitt 3.A.1. benämns också med de engelska beteckningarna converters eller inverters.

2.

De kriterier som anges i avsnitt 3.A.1. kan uppfyllas av viss utrustning som saluförs, t.ex. generatorer, elektronisk mätutrustning, AC-kraftaggregat, motorstyrsystem med variabel hastighet, Variable Speed Motor Drives, Variable Speed Drives (VSD), Variable Frequency Drives (VFD), Adjustable Frequency Drives (AFD) eller Adjustable Speed Drives (ASD).

3.A.2.   Lasrar, laserförstärkare och oscillatorer, enligt följande:

a)	Kopparånge-lasrar med alla följande egenskaper: 1. Verksam vid våglängder mellan 500 nm och 600 nm. 2. En genomsnittlig uteffekt på 30 W eller mer.

b)	Argon-jon-lasrar med båda följande egenskaper: 1. Verksam vid våglängder mellan 400 nm och 515 nm, och 2. producerar en medeleffekt större än 40 W.

c)

Neodym-dopade (andra än glas) ’lasrar’ med en utgångsvåglängd mellan 1 000 och 1 100 nm och med någon av följande egenskaper: 1. Pulsexciterade och Q-switchade med en pulslängd på minst 1 ns och med någon av följande egenskaper: a) En enkel transversell mod med en genomsnittlig uteffekt som överstiger 40 W. b) En multipel transversell mod med en genomsnittlig uteffekt som överstiger 50 W. 2. Har frekvensdubblering för att ge en utgångsvåglängd mellan 500 och 550 nm med en genomsnittlig uteffekt som överstiger 40 W.

d)	Avstämbara pulsade single-mode-färgämneslaseroscillatorer med alla följande egenskaper: 1. Verksamma vid våglängder mellan 300 nm och 800 nm. 2. En genomsnittlig uteffekt som överstiger 1 W. 3. En pulsrepetitionsfrekvens som överstiger 1 kHz. 4. En pulsbredd mindre än 100 ns.

e)

Avstämbara pulsade färgämneslaserförstärkare (dye laser amplifiers) och oscillatorer med alla följande egenskaper: 1. Verksamma vid våglängder mellan 300 nm och 800 nm. 2. En genomsnittlig uteffekt som överstiger 30 W. 3. En pulsrepetitionsfrekvens som överstiger 1 kHz. 4. En pulsbredd mindre än 100 ns. Anm.: Avsnitt 3.A.2.e. omfattar inte single-mode-oscillatorer.

f)	Alexandritlasrar med alla följande egenskaper: 1. Verksamma vid våglängder mellan 720 nm och 800 nm. 2. En bandbredd som är lika med 0,005 nm eller mindre. 3. En pulsrepetitionsfrekvens som överstiger 125 Hz. 4. En genomsnittlig uteffekt som överstiger 30 W.

g)

Pulsade koldioxid-lasrar med alla följande egenskaper: 1. Verksam vid våglängder mellan 9 000 nm och 11 000 nm. 2. En pulsrepetitionsfrekvens som överstiger 250 Hz. 3. En genomsnittlig uteffekt som överstiger 500 W. 4. En pulsbredd mindre än 200 ns. Anm.: Avsnitt 3.A.2.g. omfattar inte industriella högeffektskoldioxidlasrar (vanligtvis 1–5 kW) som används i tillämpningar, t.ex. för att skära och svetsa, eftersom dessa sistnämnda lasrar antingen använder kontinuerliga laservågor eller är pulsade med en pulsbredd som överstiger 200 ns.

h)	Pulsade excimer-lasrar (XeF, XeCl, KrF) med alla följande egenskaper: 1. Verksam vid våglängder mellan 240 nm och 360 nm. 2. En pulsrepetitionsfrekvens som överstiger 250 Hz. 3. En genomsnittlig uteffekt som överstiger 500 W.

i)	Para-vätefyllda Ramanceller konstruerade för drift vid en utgående våglängd av 16 μm och en repetitionsfrekvens som är högre än 250 Hz.

j)

Pulsade kolmonoxid-lasrar med alla följande egenskaper: 1. Verksam vid våglängder mellan 5 000 nm och 6 000 nm. 2. En pulsrepetitionsfrekvens som överstiger 250 Hz. 3. En genomsnittlig uteffekt som överstiger 200 W. 4. En pulsbredd mindre än 200 ns. Anm.: Avsnitt 3.A.2.j. omfattar inte industriella högeffektskolmonoxidlasrar (vanligtvis 1–5 kW) som används i tillämpningar, t.ex. för att skära och svetsa, eftersom dessa sistnämnda lasrar antingen använder kontinuerliga laservågor eller är pulsade med en pulsbredd som överstiger 200 ns.

3.A.3.   Ventiler som har alla följande egenskaper:

a)	En nominell storlek av 5 mm eller mer,

b)	med bälgtätning och

c)	helt tillverkade av eller fodrade med aluminium, aluminiumlegering, nickel eller nickellegering som innehåller mer än 60 viktprocent nickel.

Teknisk anm.:

För ventiler med olika in- och utloppsdiameter avser den nominella storleken i avsnitt 3.A.3.a. den minsta diametern.

3.A.4.   Elektromagneter med supraledande solenoider och som uppfyller samtliga följande krav:

a)	Kan producera magnetfält kraftigare än 2 T.

b)	Längdens förhållande till innerdiametern är större än 2.

c)	En inre diameter större än 300 mm.

d)	Ett magnetfält som är homogent, bättre än 1 % över de centrala 50 % av den inre volymen.

Anm.:

Avsnitt 3.A.4 omfattar inte magneter som är speciellt konstruerade för och exporterade som del av bildsystem för medicinsk tillämpning baserade på kärnspinnresonans (NMR). ANM.: Frasen som del av avser inte nödvändigtvis fysisk del av samma skeppning. Separata skeppningar från olika källor är tillåtna, under förutsättning att ifrågavarande exportdokument tydligt anger förhållandet som del av.

3.A.5.   Likströmsaggregat med hög effekt som uppfyller följande båda villkor:

a)	Kan kontinuerligt producera, över en tidsperiod om 8 timmar, 100 V eller mer med en utgångsström av 500 A eller mer, och

b)	en ström- eller spänningsstabilitet som är bättre än 0,1 % över en tidsperiod om 8 timmar.

3.A.6.   Högspänning-likströmsaggregat som uppfyller följande båda villkor:

a)	Kan kontinuerligt generera, över en tidsperiod om 8 timmar, 20 kV eller mer med en utgångsström av 1 A eller mer.

b)	Har en ström- eller spänningsstabilitet som är bättre än 0,1 % över en tidsperiod om 8 timmar.

3.A.7.   Alla typer av tryckgivare som kan mäta absolut tryck och som har alla följande egenskaper:

a)	Tryckkännande element tillverkade av eller skyddade av aluminium eller aluminiumlegering, aluminiumoxid (alumina eller safir), nickel eller nickellegering med mer än 60 viktprocent nickel eller fullständigt fluorerade polymerer.

b)

De eventuella tätningar som krävs för att täta det tryckkännande elementet och som är i direkt kontakt med processmediet är tillverkade av eller skyddade av aluminium eller aluminiumlegering, aluminiumoxid (alumina eller safir), nickel eller nickellegering med mer än 60 viktprocent nickel eller fullständigt fluorerade polymerer.

c)	Någon av följande egenskaper: 1. Fullt skalutslag är mindre än 13 kPa och ’noggrannheten’ bättre än ± 1 % av fullt skalutslag. 2. Fullt skalutslag är 13 kPa eller mer och ’noggrannheten’ är bättre än ± 130 Pa mätt vid 13 kPa.

Tekniska anm.:

1.	I avsnitt 3.A.7. avses med tryckgivare en enhet som omvandlar tryckmätningar till en signal.

2.	I avsnitt 3.A.7. avses med ’noggrannhet’ ett värde som innefattar icke-linjäritet, hysteres och repeterbarhet vid omgivningstemperaturen.

3.A.8.   Vakuumpumpar som har alla följande egenskaper:

a)	Insugningsrör med en diameter på 380 mm eller mer.

b)	pumphastighet av 15 m3/s eller högre, och

c)	kan åstadkomma ett slutvakuum bättre än 13,3 mPa.

Tekniska anmärkningar:

1.	Pumphastigheten bestäms vid mätpunkten med kväve eller luft.

2.	Slutvakuumet bestäms i pumpens ingång med pumpens inlopp blockerat.

3.A.9   Bälgtätade spiralkompressorer och bälgtätade spiralvakuumpumpar med alla följande egenskaper: och

a)	Kan uppnå en inloppsflödeshastighet på 50 m3/timme eller mer.

b)	Kan uppnå ett tryckförhållande på 2:1 eller mer och

c)	alla ytor som kommer i kontakt med processgasen är tillverkade av något av följande material: 1. Aluminium eller aluminiumlegering. 2. Aluminiumoxid. 3. Rostfritt stål. 4. Nickel eller nickellegering. 5. Fosforbrons eller 6. fluorpolymerer.

Tekniska anmärkningar:

1.

I spiralkompressor eller spiralvakuumpump fastnar halvmåneformade gasblåsor mellan ett eller flera par av ihopkopplade spiralformade ledskenor eller spiraler, där den ena är rörlig och den andra stationär. Den rörliga spiralen kretsar kring den stationära spiralen; den roterar ej. I och med att den rörliga spiralen kretsar kring den stationära spiralen minskar gasblåsorna i storlek (d v s komprimeras) i takt med att de rör sig mot maskinens utsugningsöppning.

2.	I en bälgtätad spiralkompressor eller spiralvakuumpump är processgasen helt avskild från pumpens inoljade delar och från yttre luftpåverkan med en metallbälg. Den ena ändan av bälgen är fixerad vid den rörliga spiralen och den andra ändan vid pumpens stationära kåpa.

3.	Fluorpolymerer omfattar, men är inte begränsade till följande material: a) Polytetrafluoreten (PTFE). b) Fluorinerad etylenpropylen, c) Perfluoralkoxyalkan, d) Polyklortrifluoretylen och e) vinylidenfluorid- och hexafluoropropylensampolymer.

3.B.   TEST- OCH PRODUKTIONSUTRUSTNING

3.B.1.   Elektrolytiska celler för produktion av fluor med en produktionskapacitet större än 250 g fluor per timme.

3.B.2.   Utrustning för tillverkning, sammansättning och upplinjering av rotorer för gascentrifuger, bälgformande dorn och formar enligt följande:

a)	Utrustning för hopsättning av rotorrörsektioner för gascentrifuger, mellanväggar och ändstycken. Anmärkning: Avsnitt 3.B.2.a. omfattar precisionsdorn, inspänningsanordningar och maskiner för krymppassning.

b)	Utrustning för upplinjering av rotorrörsektioner längs en gemensam axel. Teknisk anmärkning: I avsnitt 3.B.2.b. består sådan utrustning vanligen av precisionsmätprobar kopplade till en dator som kontrollerar exempelvis pneumatiska kolvar som används för att rikta rörsektionerna.

c)

Bälgformande dorn och formar för produktion av bälgar med en enkel utbuktning. Teknisk anmärkning: De bälgar som avses i avsnitt 3.B.2.c. har alla följande egenskaper: 1. Innerdiameter mellan 75 mm och 400 mm. 2. Längd 12,7 mm eller mer. 3. Utbuktningsdjup större än 2 mm, och 4. tillverkade av höghållfasta aluminium-legeringar, maråldrat stål eller höghållfasta ’fibrer eller fiberliknande material’.

3.B.3.   Maskiner för centrifugalbalansering i flera plan, stationära eller portabla, horisontella eller vertikala, enligt följande:

a)	Maskiner för centrifugalbalansering av böjliga rotorer med en längd av 600 mm eller mer och som har samtliga följande egenskaper: 1. Axeltappdiameter större än 75 mm. 2. Balanserar vikter från 0,9 kg till 23 kg, och 3. kan balansera med en rotationshastighet större än 5 000 varv/min.

b)

Maskiner för centrifugalbalansering av ihåliga cylindriska rotorkomponenter, som uppfyller samtliga följande villkor: 1. Axeltappdiameter större än 75 mm. 2. Balanserar vikter från 0,9 kg till 23 kg. 3. Balanserar till en återstående obalans lika med eller mindre än 0,010 kg × mm/kg per plan, och 4. använder remdrift.

3.B.4.   Lindningsmaskiner för fibrer och tillhörande utrustning enligt följande:

a)

Lindningsmaskiner för fibrer som har samtliga följande egenskaper: 1. Samordnade och programmerade för positionering, omslagning och lindning av fibrer i två eller flera axlar. 2. Speciellt utformade för tillverkning av kompositmaterial och laminat utgående från ’fibrer och fiberliknande material’och 3. i stånd att linda cylindriska rör med en inre diameter mellan 75 mm och 650 mm och med en längd av 300 mm eller mer.

b)	Styrutrustning för samordning och programmering för de lindningsmaskiner för fibrer som omfattas av avsnitt 3.B.4.a.

c.	Precisionsdorn för de lindningsmaskiner för fibrer som omfattas av avsnitt 3.B.4.a.

3.B.5.   Elektromagnetiska isotopseparatorer utformade för, eller utrustade med, en eller flera jonkällor, som kan producera en total jonström av 50 mA eller mer.

Anmärkningar:

1.	Avsnitt 3.B.5 omfattar separatorer som kan anrika stabila isotoper samt uraniumseparatorer. ANM.: En separator som kan separera isotoper av bly som skiljer sig åt med en massenhet har inneboende kapacitet att anrika isotoper av uran till en skillnad på tre massenheter.

2.	Avsnitt 3.B.5 omfattar separatorer som har både jonkälla och kollektor inom samma magnetfält och sådana konfigurationer i vilka de ligger utanför magnetfältet.

Teknisk anmärkning:

En enda jonkälla på 50mA kan inte producera mer än 3 g höganrikat uran per år från naturlig flödeshalt.

3.B.6.   Masspektrometrar som kan mäta joner med en massa av 230 amu (amu = atommassenhet) eller mer och som har en upplösning bättre än 2/230, samt jonkällor till sådana, enligt följande:

ANM.:

Masspektrometrar som är särskilt konstruerade eller iordningställda för on-line-prover av uranhexafluorid är underställda kontroll i enlighet med INFCIRC/254/Del 1 (i ändrad lydelse).

a)	Induktivt kopplad plasmajonkälla (ICP/MS).

b)	Masspektrometrar med glimurladdningsjonkälla (GDMS).

c)	Masspektrometrar med jonkälla som bygger på termisk jonisation (TIMS).

d)

Masspektrometrar med jonkälla som använder indirekt upphettning (electron bombardment) och som har båda följande egenskaper: 1. Ett molekylärt instrålningssystem som injekterar ett kollimerat strålknippe av de molekyler som analyseras till ett område i jonkällan där molekylerna joniseras av en elektronstråle, och 2. en eller flera kylfällor som kan kylas ned till en temperatur på 193 K (– 80 °C) eller lägre för att fånga in analytmolekyler som inte joniseras av en elektronstråle.

e)	Masspektrometrar utrustade med jonkälla med mikrofluorering konstruerad för att användas med aktinider eller aktinidfluorider.

Tekniska anmärkningar:

1.	I avsnitt 3.B.6.d beskrivs masspektrometrar som vanligtvis används för isotopanalys av UF6-gasprover.

2.	Masspektrometrar med jonkälla som använder indirekt upphettning (electron bombardment) under avsnitt 3.B.6.d kallas också EI-masspektrometrar (electron impact mass spectrometers eller electron ionization mass spectrometers)

3.	I avsnitt 3.B.6.d.2 avses med ’kylfälla’ en anordning som fångar in gasmolekyler genom att kondensera eller frysa dem på kalla ytor. För tillämpningen av denna avsnitt ska kryogeniska vakuumpumpar med helium i ett slutet system inte anses utgöra kylfällor.

3.C.   MATERIAL

Inget.

3.D.   PROGRAMVARA

3.D.1.    ’Programvara’ särskilt utformad för ’användning’ av utrustning som anges i avsnitten 3.A.1., 3.B.3. eller 3.B.4.

3.D.2.    ’Programvara’ eller kryptonycklar/koder som är särskilt utformade för att förbättra eller utlösa prestandaegenskaper hos utrustning som inte är underställd kontroll enligt avsnitt 3.A.1. så att den motsvarar eller överträffar de egenskaper som anges i avsnitt 3.A.1.

3.D.3    ’Programvara’ som är särskilt utformade för att förbättra eller utlösa prestandaegenskaper hos utrustning som är underställd kontroll enligt avsnitt 3.A.1.

3.E.   TEKNIK

3.E.1.    ’Teknik’ enligt teknikkontrollerna för ’utveckling’, ’produktion’ eller ’användning’ av utrustning, material eller ’programvara’ som anges i 3.A-3.D.

4.   UTRUSTNING TILLHÖRANDE ANLÄGGNING FÖR TILLVERKNING AV TUNGT VATTEN (som inte är produkter på trigger list)

4.A.   UTRUSTNING, ENHETER OCH KOMPONENTER

4.A.1.   Fyllkroppar, som kan användas för separation av tungt vatten från vanligt vatten, och som har båda följande egenskaper:

a)	Tillverkade av fosforbronsnät som är kemiskt behandlade för att förbättra vätbarheten och

b)	utformade för att användas i kolonner för vakuumdestillation.

4.A.2.   Pumpar som kan cirkulera koncentrerad eller utspädd kaliumamidkatalysator i flytande ammoniak (KNH2/NH3) och som har alla följande egenskaper:

a)	Lufttäta (dvs. hermetiskt tillslutna).

b)	En pumpkapacitet större än 8,5 m3/h, och

c)	någon av följande egenskaper: 1. avsedda för koncentrerade kaliumamidlösningar (1 % eller mer) med ett arbetstryck mellan 1,5 och 60 MPa, eller 2. avsedda för utspädda lösningar av kaliumamid (mindre än 1 %) med ett arbetstryck mellan 20 och 60 MPa.

4.A.3.   Expansionsturbiner eller expansionsturbindrivna kompressorer med båda följande egenskaper:

a)	Konstruerade för drift med en utgående temperatur lika med eller lägre än 35 K (– 238 °C) och

b)	utformade för en vätgasgenomströmning lika med 1 000 kg/h eller mer.

4.B.   TEST- OCH PRODUKTIONSUTRUSTNING

4.B.1.   Utbyteskolonner för vatten-vätesulfid och inre kontaktanordningar enligt följande:

ANM.:

För kolonner som är speciellt utformade eller förberedda för produktion av tungt vatten, se INFCIRC/254/Del1 (i dess ändrade lydelse).

a)	Utbyteskolonner för vatten-vätesulfid som har samtliga följande egenskaper: 1. Ett arbetstryck på 2 MPa eller högre. 2. Tillverkade av kolstål med en austenitisk ASTM- kornstorlek nummer 5 eller mer (eller motsvarande standard), och 3. en diameter av 1,8 m eller mer.

b)

Sådana ’inre kontaktanordningar’ för utbyteskolonnerna för vatten-vätesulfid som anges i avsnitt 4.B.1.a. Teknisk anmärkning: De ’inre kontaktanordningarna’ i kolonnerna består av segmenterade bottnar med en effektiv diameter av 1,8 m eller mer efter montering, är utformade för att underlätta motströmskontakt och är tillverkade av rostfritt stål med en kolhalt av mindre än eller lika med 0,03 %. De kan utgöras av silbottnar, ventilbottnar, klockbottnar eller turbogrid-bottnar.

4.B.2.   Kolonner för kryogen destillering av väte, som har samtliga följande egenskaper:

a)	Utformade för drift vid en inre temperatur av 35 K (– 238 °C) eller lägre.

b)	Utformade för drift vid ett inre tryck mellan 0,5 och 5 MPa.

c)	Tillverkade av antingen 1. rostfritt stål ur 300-serien med låg svavelhalt och med en austenitisk ASTM-kornstorlek nummer 5 eller mer (eller motsvarande standard), eller 2. likvärdiga material som är både kryogena och H2-kompatibla, och

d)	har en inre diameter av 30 cm eller mer och en ’effektiv längd’ av 4 m eller mer. Teknisk anmärkning: Termen ’effektiv längd’ innebär packningsmaterialets aktiva höjd i en packad kolonn, eller den aktiva höjden av de interna kontaktplattorna i en kolonn med plattor.

4.B.3.    [Inte längre i bruk – sedan den 14 juni 2013]

4.C.   MATERIAL

Inget.

4.D.   PROGRAMVARA

Ingen.

4.E.   TEKNIK

4.E.1.    ’Teknik’ enligt teknikkontrollerna för ’utveckling’, ’produktion’ eller ’användning’ av utrustning, material eller ’programvara’ som anges i 4.A–4.D.

5.   PROVNINGS- OCH MÄTNINGSUTRUSTNING FÖR UTVECKLING AV KÄRNLADDNINGAR

5.A.   UTRUSTNING, ENHETER OCH KOMPONENTER

5.A.1.   Fotomultiplikatorrör med båda följande egenskaper:

a)	Fotokatodyta som är större än 20 cm2 och

b)	en anodpulsstigtid på mindre än 1 ns.

5.B.   TEST- OCH PRODUKTIONSUTRUSTNING

5.B.1.   Röntgenblixtaggregat eller pulsade elektronacceleratorer som har någon av följande uppsättning egenskaper:

a)	1. En toppenergi för de accelererade elektronerna om 500 keV eller mer men mindre än 25 MeV, och 2. ett ’godhetstal’ (K) lika med 0,25 eller mer, eller

b)	1. en toppenergi för de accelererade elektronerna om 25 MeV eller mer, och 2. en ’toppeffekt’ större än 50 MW.

Anmärkning:

Avsnitt 5.B.1 reglerar inte acceleratorer som ingår som delar i apparatur utformad för annat än användning av elektronstråle eller röntgenstrålning (t. ex. elektronmikroskop) och heller inte sådana som utformats för medicinska ändamål.

Tekniska anmärkningar:

1.

Godhetstalet(K) definieras som K=1.7 × 103 V2.65Q. V är elektronernas toppenergi i millioner elektronvolt. Om pulslängden i acceleratorstrålen är kortare än eller lika med 1 μs, då är Q den totala accelererade laddningen i coulomb. Om strålens pulslängd är längre än 1 μs då är Q den maximala accelererade laddningen på 1 μs. Q är lika med integralen av i med avseende på t, över den tidslängd som är kortast av 1 μs eller tidslängden av pulsen (Q = ∫ idt) där i är strålströmmen i ampere och t tiden i sekunder.

2.	Toppeffekt = (toppspänning i volt) × (toppström i ampere).

3.	I maskiner baserade på accelerations-kaviteter för mikrovågor är pulsens tidsutsträckning det mindre av 1 μs och längden av det sammanpressade (bunchade) vågpaketets varaktighet genererad av en modulatorpuls.

4.	I maskiner baserade på accelerationskaviteter för mikrovågor är strålens toppström lika med medelströmmen under det sammanpressade (bunchade) vågpaketets varaktighet.

5.B.2.   Höghastighetskanonsystem (drivmedel, gas, coil-gun, elektromagnetiska och elektrotermiska typer och andra avancerade system) som kan accelerera projektiler till 1,5 km/s eller mer.

Anmärkning:

Detta avsnitt reglerar inte kanoner som är särskilt konstruerade för höghastighetskanonsystem.

5.B.3.   Höghastighetskameror och bildanordningar samt tillhörande komponenter enligt följande:

ANM.:

’Programvara’ som är särskilt utformad för att höja eller utlösa prestandan hos kameror eller bildanordningar för att uppfylla nedanstående egenskaper omfattas av 5.D.1 och 5.D.2.

a)

Svepkameror och speciellt konstruerade komponenter till dem enligt följande: 1. Svepkameror med en skrivhastighet större än 0,5 mm/μs. 2. Elektroniska svepkameror med vilka en tidsupplösning av 50 ns eller kortare kan uppnås. 3. Bildrör (streak tubes) till kameror definierade i 5.B.3.a.2. 4. Anslutningar som är speciellt konstruerade för att användas med svepkameror som har modulstruktur och som möjliggör prestandaspecifikationerna i 5.B.3.a.1 eller 5.B.3.a.2. 5. Synkroniseringselektronikenheter, rotorenheter bestående av turbiner, speglar och lager som är speciellt konstruerade för kameror som anges i 5.B.3.a.1.

b)

Seriebildkameror (framing cameras) och speciellt konstruerade komponenter till dem enligt följande: 1. Seriebildkameror (framing cameras) med en bildhastighet, som är större än 225 000 bilder/s. 2. Seriebildkameror (framing cameras) med vilka kan uppnås exponeringstider om 50 ns eller kortare. 3. Bildrör och solid-state imaging-anordningar som har en snabb-bilds gating-tid (slutartid) på 50 ns eller mindre och som är särskilt konstruerade för de kameror som anges i 5.B.3.b.1 eller 5.B.3.b.2. 4. Anslutningar som är speciellt konstruerade för att användas med seriebildkameror som har modulstruktur och som möjliggör prestandaspecifikationerna i 5.B.3.b.1 eller 5.B.3.b.2. 5. Synkroniseringselektronikenheter, rotorenheter bestående av turbiner, speglar och lager som är speciellt konstruerade för kameror som anges i 5.B.3.b.1 eller 5.B.3.b.2.

c)

Halvledarkameror eller elektronrörskameror och speciellt konstruerade komponenter till dem enligt följande: 1. Halvledarkameror eller elektronrörskameror med en snabb-bilds gating-tid (slutartid) på 50 ns eller mindre. 2. Solid-state imaging-anordningar och bildförstärkarrör som har en snabb-bilds gating-tid (slutartid) på 50 ns eller mindre och som är särskilt konstruerade för de kameror som specificeras i 5.B.3.c.1. 3. Elektro-optiska slutare (Kerr eller Pockel) med en snabb-bilds gating-tid (slutartid) på 50 ns eller mindre. 4. Anslutningar som är speciellt konstruerade för att användas med kameror som har modulstruktur och som möjliggör prestandaspecifikationerna i 5.B.3.c.1. Teknisk anmärkning: Höghastighetsseriebildkameror kan användas ensamma för att skapa en enda bild av ett dynamiskt förlopp, eller så kan flera sådana kameror användas i ett sekvensutlösningssystem för att skapa flera bilder av ett förlopp.

5.B.4.    [Inte längre i bruk – sedan den 14 juni 2013]

5.B.5.   Specialinstrument för hydrodynamiska experiment, enligt följande:

a)	Hastighetsinterferometrar för mätning av hastigheter över 1 km/s under tidsintervall kortare än 10 μs.

b)	Stöttryckmätare som kan mäta tryck på över 10 GPa, inbegriper mätare tillverkade med manganin, ytterbium och polyvinylidenfluorid (PVBF, PVF2).

c)	Trycktransduktorer av kvartstyp för tryck överstigande 10 GPa.

Anmärkning:

Avsnitt 5.B.5a. omfattar hastighetsinterferometrar som VISAR (Velocity Interferometer Systems for Any Reflector), DLI (Doppler Laser Interferometers) och PDV (Photonic Doppler Velocimeters) som också är kända som Het-V (Heterodyne Velocimeters).

5.B.6.   Snabba pulsgeneratorer, och ’pulshuvuden’ till dessa, som har båda följande egenskaper:

a)	Utgående spänning högre än 6 V vid en resistiv belastning av mindre än 55 ohms, och

b)	en ’stigtid för pulsen’ som är kortare än 500 ps.

Tekniska anmärkningar:

1.	I avsnitt 5.B.6.b. definieras ’stigtid för pulsen’ som tidsintervallet mellan 10 % och 90 % av spänningsamplituden.

2.

Pulshuvuden är impulsformande kretsar som är konstruerade för att acceptera ett spänningssteg och omvandla det till olika pulsformer som kan vara av typen rektangulär, triangulär, steg-, impuls-, exponentiell eller monocyklisk. Pulshuvudet kan vara en integrerad del av pulsgeneratorn, vara en plug-in-modul som ansluts till pulsgeneratorn, eller en extern enhet som kopplas till pulsgeneratorn.

5.B.7.   Behållare, kammare, containrar eller liknande enheter för inneslutande av högexplosiva ämnen som är utformade för provning av högexplosiva ämnen eller explosiva enheter och som har båda följande egenskaper:

a)	Utformade för att fullständigt innesluta en explosion som motsvarar 2 kg TNT eller mer, och

b)	försedda med konstruktionselement eller system som medger överföring av diagnostik eller mätinformation i realtid eller med fördröjning.

5.C.   MATERIAL

Inget.

5.D.   PROGRAMVARA

5.D.1.    ’Programvara’ eller kryptonycklar/koder som är särskilt utformade för att förbättra eller utlösa prestandaegenskaper hos utrustning som inte är underställd kontroll enligt avsnitt 5.B.3. så att den motsvarar eller överträffar de egenskaper som anges i avsnitt5.B.3.

5.D.2.    ’Programvara’ eller kryptonycklar/koder som är särskilt utformade för att förbättra eller utlösa prestandaegenskaper hos utrustning som är underställd kontroll enligt avsnitt 5.B.3.

5.E.   TEKNIK

5.E.1.    ’Teknik’ enligt teknikkontrollerna för ’utveckling’, ’produktion’ eller ’användning’ av utrustning, material eller ’programvara’ som anges i 5.A–5.D.

6.   KOMPONENTER FÖR KÄRNLADDNINGAR

6.A.   UTRUSTNING, ENHETER OCH KOMPONENTER

6.A.1.   Sprängkapslar (tändare) och tändsystem för flerpunktständning, enligt följande:

a.	Elektriskt initierade sprängkapslar, enligt följande: 1. Exploderande brygga (EB). 2. Exploderande tråd (EBW). 3. Slapper. 4. Exploderande folie (EFI).

b.	Anordningar som, utlösta av en enda puls, använder en eller flera sprängkapslar i syfte att nästan samtidigt initiera detonation i en sprängämnesyta över en area större än 5 000 mm2 med en spridning i tändtid över hela ytan som är mindre än 2,5 μs.

Anmärkning:

Avsnitt 6.A.1. omfattar inte detonatorer som endast använder primära explosiver såsom blyazid.

Teknisk anmärkning:

De sprängkapslar som avses i avsnitt 6.A.1. utnyttjar alla en liten elektriskt ledare (brygga, tråd eller folie) som förångas explosivt när en kortvarig elektrisk puls med hög strömstyrka passerar genom denna. I sprängkapslar som inte är av typ slapper startar den exploderande ledaren en kemisk detonation i ett anslutande högexplosivt sprängämne, exempelvis pentyl (pentaerytritoltetranitrat). I en slapper-tändare driver den explosiva förångningen av den elektriska ledaren en tunn skiva eller en slapper över ett luftgap mot ett sprängämne som vid anslaget initierar en kemisk detonation. I vissa konstruktioner drivs slapper-tändaren av magnetisk kraft. Termen exploderande foliedetonator hänvisar antingen till en exploderande brygga eller till en sprängkapsel av typ slapper. Ordet tändare används ibland i stället för sprängkapsel.

6.A.2.   Tändaggregat och motsvarande pulsgeneratorer för starka strömmar, enligt följande:

a)	Tändaggregat (tändsystem, detonatorer), inbegripet med elektronisk laddning, explosiv laddning och optisk laddning, avsedda att initiera flerpunktständning av sprängkapslar som specificeras i avsnitt 6.A.1. ovan.

b)

Moduluppbyggda elektriska pulsgeneratorer som har alla följande egenskaper: 1. Portabla, mobila eller avsedda för svåra förhållanden. 2. Som kan leverera sin energi inom loppet av 15 μs vid lägre belastning än 40 ohm. 3. Som kan leverera en strömstyrka överstigande 100 A. 4. Ingen dimension är större än 30 cm. 5. Väger mindre än 30 kg och 6. Specificerad för användning i ett brett temperaturområde 223 K (– 50 °C) till 373 K (100 °C) eller specificerad som lämplig för rymdanvändning.

c)

Mikroavfyrningsenheter som har alla följande egenskaper: 1. Ingen dimension är större än 35 mm. 2. Märkspänning lika med eller högre än 1 kV. 3. Kapacitans lika med eller större än 100 nF. Anmärkning: Detonatorer med optisk laddning innefattar både sådana som använder lasertändning och laserladdning. Detonatorer med explosiv laddning innefattar både ferroelektriska och ferromagnetiska typer av detonatorer. Avsnitt 6.A.2.b. omfattar drivaggregat till xenonblixtar.

6.A.3.   Brytarenheter, enligt följande:

a)

Kallkatodrör, oavsett om de är gasfyllda eller ej, vilka fungerar på liknande sätt som gnistgap, och uppfyller samtliga följande krav: 1. Har tre eller flera elektroder. 2. Anodens märkta toppspänning är minst 2,5kV. 3. Anodens märkta toppström är minst 100 A. 4. Anodens fördröjning är högst 10 μs. Anmärkning: Avsnitt 6.A.3.a.omfattar krytroner och sprytroner.

b)	Triggade gnistgap som uppfyller följande båda villkor: 1. Anodens fördröjning är högst 15 μs. 2. En märkt toppström om minst 500 A.

c)	Moduler eller delsystem med en snabb slutarfunktion, som uppfyller samtliga följande krav: 1. Anodens märkta toppspänning är större än 2 kV. 2. Anodens märkta toppström är minst 500 A, och 3. Tillslagstiden är 1 μs eller mindre.

6.A.4.   Pulsurladdningkondensatorer som har någon av följande uppsättningar egenskaper:

a)	1. Märkspänning större än 1,4 kV, 2. energiinnehåll större än 10 J, 3. kapacitans större än 0,5 μF, och 4. serieinduktans mindre än 50 nH, eller

b)	1. märkspänning större än 750 V, 2. kapacitans större än 0,25 μF, och 3. serieinduktans mindre än 10 nH.

6.A.5.   Neutrongeneratorsystem, även rör, som har följande två egenskaper:

a)	Utformade för drift utan yttre vakuumsystem, och

b)	1. använder elektrostatisk acceleration för att inducera en kärnreaktion mellan tritium och deuterium, eller 2. använder elektrostatisk acceleration för att inducera en kärnreaktion mellan deuterium och deuterium och som kan uppnå en uteffekt på 3 × 109 neutroner/s eller mer.

6.A.6.   Striplines för att skapa banor med låg induktans för detonatorer med följande egenskaper:

a)	Märkspänning större än 2 kV och

b)	Induktans mindre än 20 nH.

6.B.   TEST- OCH PRODUKTIONSUTRUSTNING

Ingen.

6.C.   MATERIAL

6.C.1.   Högexplosiva ämnen eller blandningar som innehåller mer än 2 viktprocent av något av följande:

a)	Cyklotetrametylentetranitramin (HMX) (CAS-nr 2691-41-0).

b)	Cyklonit (RDX) (CAS-nr 121-82-4).

c)	Triaminotrinitrobensen (TATB) (CAS-nr 3058-38-6).

d)	Aminodinitrobenzofuroxan eller 7-amino-4,6 nitrobenzofurazan-1-oxid (ADNBF) (CAS-nr 97096-78-1).

e)	1,1-diamino-2,2 dinitroetylen (DADE eller FOX7) (CAS-nr 145250-81-3).

f)	2,4-dinitroimidazol (DNI) (CAS-nr 5213-49-0).

g)	Diaminoazoxyfurazan (DAAOF eller DAAF)(CAS-nr 78644-89-0).

h)	Diaminotrinitrobensen (DATB )(CAS-nr 1630-08-6)

i)	Dinitroglykoluril (DNGU eller DINGU)(CAS-nr 55510-04-8).

j)	2,6-bis(pikrylamino) -3,5-dinitropyridin (CAS-nr 38082-89-2)

k)	3,3′-diamino-2,2′,4,4′, 6,6′-hexanitrobifenyl eller dipikramid (DIPAM) (CAS-nr 17215-44-0).

l.	Diaminoazofurazan (DAAzF) (CAS-nr 78644-90-3).

m)	1,4,5,8-tetranitro-pyridazin [4,5-d]pyridazin) (CAS-nr 229176-04-9)

n)	Hexanitroestilben (HNS)(CAS-nr 20062-22-0), eller

o)	Sprängämnen med en kristalldensitet större än 1,8 g/cm3 och som har en detonationshastighet högre än 8 000 m/s.

6.D.   PROGRAMVARA

Ingen.

6.E.   TEKNIK

6.E.1.    ’Teknik’ enligt teknikkontrollerna för ’utveckling’, ’produktion’ eller ’användning’ av utrustning, material eller ’programvara’ som anges i 6.A–6.D.