This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 32014R0907
Commission Delegated Regulation (EU) No 907/2014 of 11 March 2014 supplementing Regulation (EU) No 1306/2013 of the European Parliament and of the Council with regard to paying agencies and other bodies, financial management, clearance of accounts, securities and use of euro
Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 907/2014 av den 11 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller utbetalande organ och andra organ, ekonomisk förvaltning, avslutande av räkenskaper, säkerheter och användning av euron
Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 907/2014 av den 11 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller utbetalande organ och andra organ, ekonomisk förvaltning, avslutande av räkenskaper, säkerheter och användning av euron
EUT L 255, 28.8.2014, p. 18–58
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
In force: This act has been changed. Current consolidated version: 01/01/2023
28.8.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 255/18 |
KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr 907/2014
av den 11 mars 2014
om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller utbetalande organ och andra organ, ekonomisk förvaltning, avslutande av räkenskaper, säkerheter och användning av euron
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008 (1), särskilt artiklarna 8.1, 40, 46.1, 46.2, 46.3, 46.4, 53.3, 57.1, 66.3, 79.2, 106.5, 106.6 och 120, och
av följande skäl:
(1) |
Förordning (EU) nr 1306/2013 innehåller grundläggande bestämmelser om bland annat godkännande av utbetalande organ och samordningsorgan, de utbetalande organens skyldigheter i fråga om offentlig intervention, den ekonomiska förvaltningen och avslutande av räkenskaper, säkerheter samt användningen av euron. För att den nya rättsliga ramen ska fungera smidigt bör vissa bestämmelser antas för att komplettera bestämmelserna i förordning (EU) nr 1306/2013 på de berörda områdena. De nya bestämmelserna bör ersätta bestämmelserna i kommissionens förordningar (EG) nr 883/2006 (2), (EG) nr 884/2006 (3), (EG) nr 885/2006 (4), (EG) nr 1913/2006 (5), (EU) nr 1106/2010 (6) och kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 282/2012 (7), som alla bygger på rådsförordningar som redan ersatts av förordning (EU) nr 1306/2013. Förordningarna (EG) nr 883/2006, (EG) nr 884/2006, (EG) nr 885/2006, (EG) nr 1913/2006, (EU) nr 1106/2010 och genomförandeförordning (EU) nr 282/2012 bör upphöra att gälla. |
(2) |
I enlighet med artikel 7 i förordning (EU) nr 1306/2013 bör utbetalande organ godkännas av medlemsstaterna endast om de uppfyller visa minimikriterier som fastställs på unionsnivå. Dessa kriterier bör omfatta fyra grundläggande områden, nämligen interna förhållanden, kontroller, information och kommunikation samt övervakning. Medlemsstaterna bör ha rätt att fastställa ytterligare krav för godkännande, så att de kan ta hänsyn till ett utbetalande organs eventuella särdrag. Vidare bör närmare bestämmelser fastställas om godkännande av sådana samordningsorgan som avses i artikel 7.4 i förordning (EU) nr 1306/2013. |
(3) |
Offentliga interventionsåtgärder får finansieras enbart när utgifterna har betalats av utbetalande organ som utsetts av medlemsstaterna och som har vissa skyldigheter i samband med offentlig intervention. Uppgifter som förvaltning och kontroll av interventionsåtgärder får, med undantag för utbetalning av stöd, delegeras enligt artikel 7.1 andra stycket i förordning (EU) nr 1306/2013. Uppgifterna bör också kunna utföras av flera utbetalande organ. Det bör också föreskrivas att vissa offentliga lagringsåtgärder, på det utbetalande organets ansvar, får överlåtas till utomstående offentliga eller privata organ. Det är därför lämpligt att fastställa vilket övergripande ansvar de utbetalande organen har på detta område, att närmare ange deras skyldigheter och att fastställa på vilka villkor och enligt vilka regler förvaltningen av vissa offentliga lagringsåtgärder får överlåtas till utomstående offentliga eller privata organ. I sistnämnda fall bör det också fastställas att de berörda organen måste verka inom ramen för kontrakt som bygger på de skyldigheter och allmänna principer som bör fastställas. |
(4) |
När det gäller Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) omfattar unionens jordbrukslagstiftning frister för medlemsstaternas utbetalningar till stödmottagarna, vilka måste följas av medlemsstaterna. Utbetalningar som görs efter fristen ska betraktas som ej berättigade till unionsfinansiering och kan därför inte ersättas av kommissionen, i enlighet med artikel 40 i förordning (EU) nr 1306/2013. En analys av medlemsstaternas försenade utbetalningar av stöd visar att ett antal betalningsförseningar beror på att medlemsstaterna utfört ytterligare kontroller på grund av tvistiga anspråk, överklaganden eller andra nationella rättsliga förfaranden I enlighet med proportionalitetsprincipen bör man fastställa ett fast utgiftstak inom vilket inga avdrag på de månatliga utbetalningarna görs i dessa fall. Om denna marginal överskrids bör det, för att de finansiella verkningarna ska stå i proportion till förseningen, fastställas att kommissionen proportionellt får sätta ner unionsfinansieringen i förhållande till förseningens varaktighet. Utbetalning av stöd före det första möjliga betalningsdatum som fastställs i unionens jordbrukslagstiftning kan inte motiveras av samma skäl som utbetalningar efter sista möjliga betalningsdatum. Därför bör inga bestämmelser om proportionella avdrag fastställas för denna typ av tidiga utbetalningar. Undantag bör dock göras när unionens jordbrukslagstiftning tillåter utbetalning av förskott upp till ett visst maxbelopp. |
(5) |
Kommissionen verkställer månadsbetalningar eller periodiska utbetalningar till medlemsstaterna på grundval av de utgiftsdeklarationer som de inkommer med. Kommissionen bör dock beakta inkomster som inkasserats av de utbetalande organen, för unionens budget. Därför bör det fastställas villkor för avräkningen av vissa typer av utgifter och inkomster som verkställs inom ramen EGFJ och Ejflu. |
(6) |
Om unionens budget inte har antagits vid budgetårets början ska, enligt artikel 16.2 tredje stycket i Europarlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (8), betalningarna göras månadsvis per kapitel för upp till en tolftedel av de anslag som beviljats för kapitlet i fråga för det föregående budgetåret. För att de tillgängliga anslagen ska fördelas rättvist mellan medlemsstaterna bör det föreskrivas att månadsbetalningarna inom ramen för EGFJ och de mellanliggande betalningarna inom ramen för Ejflu i detta fall ska beviljas upp till en procentsats av de utgiftsdeklarationer som översänts av varje medlemsstat och att belopp som under en viss månad inte betalats ut omfördelas genom kommissionens beslut om efterföljande månatliga eller mellanliggande betalningar. |
(7) |
De tillämpliga växelkurserna bör fastställas beroende av om det har fastställts en avgörande händelse i sektorslagstiftningen inom jordbruket. För att undvika att de medlemsstater som inte har antagit euron tillämpar olika växelkurser vid bokföring i en annan valuta än euro dels av inkomna inkomster eller stöd som utbetalats till stödmottagare, dels av de utgiftsdeklarationer som upprättas av de utbetalande organen, bör det fastställas att de berörda medlemsstaterna i sina utgiftsdeklarationer till EGFJ ska använda samma växelkurs som användes vid uppbörden av inkomsterna och vid utbetalningarna till stödmottagarna. För att förenkla de administrativa formaliteterna i samband med återvinning av flera utbetalningar, bör en enhetlig växelkurs fastställas för bokföringen av dessa återvunna belopp. |
(8) |
Det behövs bestämmelser om kriterier och metoder för hur korrigeringar ska göras, för att kommissionen ska kunna kontrollera hur medlemsstaterna fullgör sin skyldighet att skydda unionens ekonomiska intressen och på ett verkningsfullt sätt kunna tillämpa det förfarande för kontroll av överensstämmelsen som fastställs i artikel 52 i förordning (EU) nr 1306/2013. Det behövs närmare definitioner av de olika korrigeringar som avses i artikel 52 i förordning (EU) nr 1306/2013 och principer för hur omständigheterna i de olika fallen ska vägas in när man fastställer korrigeringarna. Det behövs även närmare bestämmelser om hur de medel som medlemsstaterna återkrävt från mottagarna ska krediteras fonderna. |
(9) |
Förordning (EU) nr 1306/2013 innehåller bestämmelser om granskningen av affärshandlingarna från de enheter som tar emot eller gör utbetalningar som direkt eller indirekt avser systemet för finansiering genom EGFJ för att fastställa att de transaktioner som direkt eller indirekt ingår i systemet för finansiering genom EGFJ faktiskt har genomförts, och genomförts på ett riktigt sätt. Den förordningen bör inte tillämpas på sådana åtgärder vars natur gör att det inte är lämpligt att göra efterhandskontroller genom granskning av affärshandlingar, samt åtgärder som rör betalningar som antingen görs per område eller inte har någon koppling till affärshandlingar som kan granskas. |
(10) |
Många bestämmelser i unionens jordbruksförordningar kräver att det ställs en säkerhet för att garantera betalningen av ett utestående belopp, om en skyldighet inte uppfylls. Erfarenheten har dock visat att detta krav i praktiken tolkas på vitt skilda sätt. För att undvika ojämlika konkurrensvillkor bör villkoren för detta krav anges. |
(11) |
Kostnaderna för att ställa en säkerhet kan, både för den som ställer säkerheten och för den behöriga myndigheten, stå i orimlig proportion till det belopp vars betalning säkerheten garanterar om beloppet ligger under en viss gräns. De behöriga myndigheterna bör därför ha rätt att avstå från att kräva säkerhet för betalningen av ett belopp som ligger under denna gräns. Den behöriga myndigheten bör vidare ha rätt att avstå från att kräva säkerhet om egenskaperna hos den som ska fullgöra skyldigheten gör att detta är onödigt. |
(12) |
Den behöriga myndigheten bör ha rätt att vägra godta en säkerhet om den anser att säkerheten är otillräcklig. |
(13) |
Förordning (EU) nr 1306/2013 skärper bestämmelserna om krav på säkerhet för att garantera betalning om en given skyldighet inte fullgörs. Denna samlade övergripande rättsliga ram bör kompletteras med enhetliga bestämmelser om force majeure samt om förverkande eller frisläppande av säkerheter. Kommissionens förordning (EG) nr 376/2008 (9) och kommissionens förordning (EG) nr 612/2009 (10) innehåller bestämmelser om frisläppande och förverkande av säkerheter när det gäller import- och exportlicenser samt exportbidrag. De nya bestämmelserna i den här förordningen bör tillämpas även på dessa områden. För tydlighetens och rättssäkerhetens skull bör motsvarande bestämmelser i förordningarna (EG) nr 376/2008 och (EG) nr 612/2009 utgå. |
(14) |
I förordning (EU) nr 282/2012 gjordes en skillnad mellan primära, sekundära och underordnade krav, medan man i ett begränsat antal kommissionsförordningar enbart hänvisar till primära krav. Om ett krav inte uppfylls förverkas hela eller delar av den säkerhet som ställts med hjälp av komplicerade beräkningar som lett till förvirring. Med full hänsyn till proportionalitetsprincipen är det möjligt att införa ett enklare sätt att beräkna förverkande i faktiska situationer då en skyldighet inte fullgjorts, inte fullgjorts i tid eller då bevis för fullgörandet inte lämnats in inom utsatt tid. |
(15) |
Många bestämmelser i unionens jordbrukslagstiftning föreskriver att den ställda säkerheten ska förverkas om en skyldighet för vilken säkerhet ställts inte fullgörs, utan att det görs någon skillnad mellan vilken typ av underlåtelse det rör sig om. Av rättviseskäl bör konsekvenserna vara olika beroende på vilken typ av skyldighet som inte fullgjorts. I synnerhet bör det fastställas att endast en del av säkerheten förverkas i specifika fall. |
(16) |
Det bör inte göras någon skillnad mellan de olika konsekvenserna av att inte fullgöra en skyldighet på grundval av om förskottsbetalning har mottagits eller inte. Det bör därför finnas särskilda bestämmelser för säkerheter som ställs för förskott. |
(17) |
Det är nödvändigt att på grundval av kriterierna i artikel 106.5 i förordning (EU) nr 1306/2013 fastställa vilka avgörande händelser för växelkursen som ska gälla för de olika situationer som förekommer inom ramen för sektorslagstiftningen inom jordbruket, dock utan att detta påverkar tillämpningen av eventuella definitioner eller undantag i lagstiftningen för de olika sektorerna. |
(18) |
För samtliga priser och belopp som ska fastställas i handeln med tredjeland utgör godtagandet av tulldeklarationen den lämpligaste avgörande händelse för att det ekonomiska syftet ska kunna uppnås. Detta gäller även för exportbidrag och för fastställandet av införselspriset för frukt och grönsaker som förs in i unionen, vilket ligger till grund för klassificeringen av produkterna i den gemensamma tulltaxan. Det är därför lämpligt att fastställa att godtagandet är den avgörande händelsen. |
(19) |
När det gäller produktionsstöd är den avgörande händelsen för växelkursen oftast kopplad till genomförandet av vissa formaliteter. För att reglerna ska kunna harmoniseras bör det föreskrivas att den avgörande händelsen, i de fall då det krävs en destination, är den dag då det intygas att produkterna anlänt till destinationen, och i övriga fall, det faktum att det utbetalande organet godkänner ansökan om utbetalning av stödet. |
(20) |
När det gäller stöd som beviljas utifrån vilka produktkvantiteter som saluförts eller utifrån de kvantiteter som ska användas för ett särskilt ändamål får stöd endast beviljas om det finns en handling i vilken det intygas att produkterna används på ett adekvat sätt. I samband med att den berörda aktören tar över produkterna har de behöriga myndigheterna tillfälle att göra de nödvändiga kontrollerna av aktörens bokföring och se till att alla ärenden handläggs på samma sätt. Den avgörande händelsen för växelkursen bör därför fastställas i förhållande till produktövertagandet. |
(21) |
För övriga stöd som beviljas inom jordbrukssektorn gäller en mångfald olika villkor. Gemensamt är att alla stöd beviljas på grundval av en ansökan och inom de tidsfrister som fastställs i lagstiftningen. Den avgörande händelsen för växelkursen bör därför i detta fall fastställas till sista ansökningsdagen. |
(22) |
När det gäller stöden och bidragen inom vinsektorn bör den avgörande händelsen för växelkursen, beroende på situationen, vara kopplad till den dag då vinårets inleds, till slutförandet av vissa åtgärder eller till ett särskilt datum. Det bör därför fastställas en avgörande händelse för var och en av dessa situationer. |
(23) |
De situationer som bör beaktas för fastställandet av den avgörande händelsen kan skilja sig mycket från en sektor till en annan. Den avgörande händelsen bör därför fastställas med hänsyn till hur de olika situationer och åtgärder som omfattas av dessa jordbrukssektorer ser ut, särskilt vad gäller stödet inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter, skolfruktprogrammet, sockersektorn, säljfrämjande åtgärder, vissa åtgärder inom sektorn för frukt och grönsaker. |
(24) |
De belopp som avser struktur- eller miljöåtgärder enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 (11) och de belopp som godkänts i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1698/2005 (12), för vilka utbetalningen görs inom ramen för landsbygdsutvecklingsprogram som godkänts enligt förordning (EU) nr 1305/2013, bör fastställas avseende ett regleringsår eller ett kalenderår. Det ekonomiska målet är således uppnått om den avgörande händelsen för växelkursen har fastställts för det aktuella året. På grundval av detta bör den avgörande händelsen fastställas till den 1 januari det år då beslutet om beviljande av stöd fattas. |
(25) |
När det gäller förskott och säkerheter bör de belopp som ska betalas ut, eller för vilka säkerheten ska ställas, fastställas i euro i enlighet med sektorslagstiftningen inom jordbruket. Den växelkurs som ska tillämpas för sådana belopp bör fastställas så nära den dag då förskottet betalas eller den dag då säkerheten ställs som möjligt. För den händelse säkerheterna utnyttjas bör beloppen också kunna täcka alla de risker som de omfattar. Den avgörande händelsen för växelkursen bör i dessa fall fastställas utifrån den dag då förskottsbeloppet fastställs, den dag då säkerheten ställs eller den dag då förskotts- eller säkerhetsbeloppet betalas. |
(26) |
I enlighet med rådets förordning (EG) nr 1290/2005 (13) ska kommissionen automatiskt återta budgetåtaganden som gjorts för ett landsbygdsutvecklingsprogram under programperioden 2007–2013 men som inte utnyttjats vid slutet av det andra året efter det att budgetåtagandet gjordes. Förordning (EU) nr 1306/2013 har ändrat regeln genom att föreskriva automatiskt återtagande vid slutet av det tredje året efter det att budgetåtagandet gjordes. För konsekvensens skull behövs övergångsbestämmelser för landsbygdsutvecklingsprogram avseende programperioden 2007–2013 så att de fortsätter omfattas av bestämmelsen om N+2. På samma sätt bör mellanliggande betalningar till landsbygdsutvecklingsprogram för programperioden 2007–2013 fortsätta omfattas av kravet på att det totalbelopp för bidrag från Ejflu som tilldelats varje åtgärd för hela den ifrågavarande programperioden respekteras. För att säkerställa kontinuiteten i förvaltningen av dessa program bör övergångsbestämmelserna tillämpas från den 1 januari 2014. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
KAPITEL I
UTBETALANDE ORGAN OCH ANDRA ORGAN
Artikel 1
Villkor för godkännande av utbetalande organ
1. Utbetalande organ med ansvar för att förvalta och kontrollera utgifter enligt artikel 7.1 i förordning (EU) nr 1306/2013 ska i förhållande till de utbetalningar de gör och de uppgifter som de lämnar och sparar lämna tillräckliga garantier för att
a) |
ansökningarnas stödberättigande och, inom ramen för landsbygdsutveckling, förfarandet för tilldelning av stöd samt förenligheten med unionens bestämmelser kontrolleras innan betalning beviljas, |
b) |
utbetalningarna redovisas exakt och fullständigt i räkenskaperna, |
c) |
de kontroller som föreskrivs i unionslagstiftningen genomförs, |
d) |
nödvändiga handlingar lämnas in inom den tid och i den form som föreskrivs i unionens bestämmelser, |
e) |
handlingarna hålls tillgängliga och bevaras på ett sådant sätt att deras fullständighet, giltighet och läsbarhet garanteras över tiden, även när det gäller handlingar i elektronisk form enligt unionens bestämmelser. |
2. Medlemsstaterna ska som utbetalande organ godkänna myndigheter eller organ som uppfyller villkoren i punkt 1. För att godkännas ska ett utbetalande organ vidare ha en administrativ organisation och ett system för intern kontroll som uppfyller kriterierna i bilaga I (nedan kallade kriterier för godkännande) när det gäller
a) |
interna förhållanden, |
b) |
kontroller, |
c) |
information och kommunikation, och |
d) |
övervakning. |
Medlemsstaterna får fastställa ytterligare kriterier för godkännande med hänsyn till de utbetalande organens storlek, uppgifter och andra särdrag.
Artikel 2
Villkor för godkännande av samordningsorgan
1. Om mer än ett utbetalande organ godkänts ska den berörda medlemsstaten med tillämpning av artikel 7.4 i förordning (EU) nr 1306/2013 fatta ett formellt beslut på ministernivå om att godkänna samordningsorganet efter att den försäkrat sig om att organets administrativa rutiner i tillräcklig utsträckning garanterar att organet klarar att utföra de uppgifter som avses i den artikeln.
2. För att godkännas ska samordningsorganet ha rutiner som säkerställer att
a) |
deklarationer till kommissionen bygger på uppgifter från vederbörligen godkända källor, |
b) |
deklarationer till kommissionen är vederbörligen godkända innan de överlämnas, |
c) |
det finns en fungerande verifikationskedja för den information som överlämnas till kommissionen, och |
d) |
den information som tas emot eller överförs registreras och lagras på säkert sätt, i pappersformat eller elektroniskt format. |
Artikel 3
De utbetalande organens skyldigheter i fråga om offentlig intervention
1. De utbetalande organ som avses i artikel 7.1 i förordning (EU) nr 1306/2013 ska svara för förvaltning och kontroll av transaktioner kopplade till interventionsåtgärder i form av sådan offentlig lagring som de ansvarar för, i enlighet med de villkor som anges i bilaga II till den här förordningen, särskilt de procentsatser för lägsta kontrollfrekvens som fastställs i den bilagan, samt i tillämpliga fall i enlighet med sektorslagstiftningen inom jordbruket.
De utbetalande organen får delegera sina befogenheter i detta avseende till interventionsorgan som uppfyller de villkor som anges i bilaga I.1.C till den här förordningen eller agera via andra utbetalande organ.
2. De utbetalande organen eller interventionsorganen får, utan att det påverkar deras övergripande ansvar när det gäller offentlig lagring, vidta följande åtgärder:
a) |
Överlåta förvaltningen av vissa offentliga lagringsåtgärder till fysiska eller juridiska personer som svarar för interventionslagringen av jordbruksprodukter (nedan kallade lagerhållare). |
b) |
Ge fysiska eller juridiska personer i uppdrag att utföra vissa specifika uppgifter som föreskrivs i sektorslagstiftningen inom jordbruket. |
Om de utbetalande organen överlåter förvaltningen till de lagerhållare som avses i led a i första stycket, ska förvaltningen utföras enligt lagringskontrakt och i enlighet med de skyldigheter och allmänna principer som anges i bilaga III.
3. De utbetalande organens skyldigheter i fråga om offentlig lagring är bland annat följande:
a) |
Att föra lagerbokföring och affärsbokföring för varje produkt som omfattas av en interventionsåtgärd i form av offentlig lagring på grundval av de transaktioner som de gör från och med den 1 oktober ett år till och med den 30 september det påföljande året, nedan kallat räkenskapsår. |
b) |
Att föra en aktuell förteckning över de lagerhållare med vilka de har ingått kontrakt om offentlig lagring. Förteckningen ska innehålla uppgifter om exakt lagringsplats, lagrens kapacitet, antal lagerbyggnader, kylrum och silor samt ritningar och scheman över lagren. |
c) |
Att till kommissionens förfogande ställa de standardkontrakt som används för offentlig lagring och de regler som antagits för övertagande, lagring och uttag av produkter ur lagerhållarnas lager samt de regler som gäller för lagerhållarens ansvar. |
d) |
Att föra en central elektronisk lagerbokföring som omfattar alla lagringsplatser, alla produkter och alla de olika produkternas kvantiteter och kvaliteter och som för var och en anger vikt (vid behov netto- och bruttovikt) eller volym. |
e) |
Att göra alla transaktioner i samband med lagring, förvaring, transport eller överföring av interventionsprodukter enligt bestämmelser på unions- och nationell nivå, utan att det ansvar som vilar på köparna, på andra utbetalande organ som ingriper i samband med en transaktion eller på personer som har bemyndigats för detta påverkas. |
f) |
Att under hela året kontrollera interventionsprodukterna på lagringsplatserna, vid olika tillfällen och utan föravisering. En kontroll får aviseras i förväg med kortast möjliga varsel såvitt det kan ske utan att syftet med kontrollen äventyras, dock inte mer än 24 timmar i förväg, utom i väl motiverade fall. |
g) |
Att på de villkor som anges i artikel 4 göra en årlig inventering. |
Om det i en medlemsstat är flera utbetalande organ som ansvarar för bokföringen av offentlig lagring avseende en eller flera produkter, ska den lagerbokföring och den affärsbokföring som avses i leden a och d konsolideras av medlemsstaten innan uppgifterna skickas till kommissionen.
4. De utbetalande organen ska vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa följande:
a) |
Att produkter som är föremål för unionens interventionsåtgärder förvaras på rätt sätt genom att kontrollera de lagrade produkternas kvalitet minst en gång om året. |
b) |
Att interventionslagren är fullständiga. |
5. De utbetalande organen ska utan dröjsmål informera kommissionen om
a) |
fall där en förlängning av lagringsperioden av en produkt skulle kunna leda till att produktens kvalitet försämras, |
b) |
kvantitativa förluster eller kvalitetsförsämringar till följd av naturkatastrofer. |
I de situationer som avses i leden a och b i första stycket ska kommissionen anta lämpliga beslut enligt följande:
a) |
När det gäller de situationer som avses i första stycket a ska beslut fattas i enlighet med granskningsförfarandet i artikel 229.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 (14). |
b) |
När det gäller de situationer som avses i första stycket b ska beslut fattas i enlighet med granskningsförfarandet i artikel 116.3 i förordning (EU) nr 1306/2013. |
6. De utbetalande organen ska stå för de ekonomiska konsekvenserna av att en produkt som omfattas av unionens interventionsåtgärder har lagrats på ett bristfälligt sätt, särskilt då lagringsmetoderna inte har varit anpassade efter produkten. De utbetalande organens ekonomiska ansvar ska gälla utan att det påverkar eventuella krav som ställs på lagerhållarna om dessa inte fullgör sina åtaganden eller skyldigheter.
7. Det utbetalande organet ska, antingen på elektronisk väg eller i det utbetalande organets lokaler, ge kommissionens tjänstemän och personer som har fått bemyndigande av kommissionen ständig tillgång till bokföringen av offentlig lagring och till alla handlingar, kontrakt och filer som upprättats eller tagits emot i samband med interventionsåtgärder.
Artikel 4
Inventering
1. De utbetalande organen ska varje räkenskapsår göra en inventering av alla produkter som har varit föremål för unionens intervention.
De ska jämföra resultaten av denna inventering med bokföringsunderlaget. Eventuella skillnader i kvantitet eller kvalitet som konstateras vid kontroll ska redovisas i enlighet med de bestämmelser som antagits i enlighet med artikel 46.6 a i förordning (EU) nr 1306/2013.
2. Vid tillämpningen av punkt 1 ska det svinn som följer av normal lagring omfattas av de toleransnivåer som fastställs i bilaga IV och vara lika med skillnaden mellan det teoretiska lager som framgår av lagerbokföringen och det faktiska lager som fastställts på grundval av den inventering som föreskrivs i punkt 1, eller det lager som återstår enligt bokföringen när det faktiska lagret i en lagerlokal har uttömts.
KAPITEL II
EKONOMISK FÖRVALTNING
Artikel 5
Bristande efterlevnad av sista möjliga betalningsdatum
1. När det gäller Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) ska utgifter som betalas ut efter sista möjliga betalningsdatum ge rätt till unionsfinansiering på de villkor som anges i punkterna 2–6 i den här artikeln, enligt de undantag som avses i artikel 40 första stycket i förordning (EU) nr 1306/2013 och i enlighet med proportionalitetsprincipen.
2. Om de försenade utbetalningarna motsvarar högst 5 % av de utbetalningar som gjorts på utsatt tid ska inget avdrag göras på de månatliga utbetalningarna.
Om de försenade utbetalningarna ligger över gränsen på 5 %, ska alla ytterligare utbetalningar som gjorts med en försening leda till följande avdrag:
a) |
Utbetalningar som verkställts under den första månaden efter den månad då betalningsfristen löpte ut ska minskas med 10 %. |
b) |
Utbetalningar som verkställts under den andra månaden efter den månad då betalningsfristen löpte ut ska minskas med 25 %. |
c) |
Utbetalningar som verkställts under den tredje månaden efter den månad då betalningsfristen löpte ut ska minskas med 45 %. |
d) |
Utbetalningar som verkställts under den fjärde månaden efter den månad då betalningsfristen löpte ut ska minskas med 70 %. |
e) |
Utbetalningar som verkställts senare än den fjärde månaden efter den månad då betalningsfristen löpte ut ska minskas med 100 %. |
3. Genom undantag från punkt 2 ska följande villkor gälla då direktstödet omfattas av det tak som avses i artikel 7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 (15):
a) |
Om den marginal som avses i punkt 2 första stycket inte har utnyttjats fullt ut för utbetalningar som gjorts senast den 15 oktober år N, och om den del som återstår av marginalen överstiger 2 %, ska återstoden sänkas till 2 %. |
b) |
Under budgetår N+1 ska sådant direktstöd som utbetalas efter betalningsfristen, utom stöd i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 228/2013 (16) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 229/2013 (17), för kalenderår N-1 eller tidigare, endast berättiga till EGFJ-finansiering om det sammanlagda beloppet för direktstödet inom budgetår N+1 inte överstiger taket i bilaga III i förordning (EU) nr 1307/2013 för kalenderår N, i enlighet med artikel 7 i den förordningen, vid behov korrigerat med den justering som föreskrivs i artikel 26 i förordning (EU) nr 1306/2013. |
c) |
Utgifter som överstiger de gränser som avses i leden a eller b ska minskas med 100 %. |
Beloppet för de återbetalningar som avses i artikel 26.5 i förordning (EU) nr 1306/2013 ska inte beaktas vid kontrollen av att villkoren i första stycket b är uppfyllda.
4. Om särskilda omständigheter rörande förvaltningen har uppstått för vissa åtgärder eller om medlemsstaterna kan påvisa goda skäl, ska kommissionen tillämpa andra tidsfrister än de som anges i punkterna 2 och 3 och/eller lägre procentsatser eller procentsatsen noll.
Första stycket ska emellertid inte gälla för utgifter som överstiger den gräns som avses i punkt 3 b.
5. Kontrollen av att betalningsfristerna iakttas vid månatliga utbetalningar ska utföras två gånger per budgetår
a) |
för utbetalningar som görs till och med den 31 juli, |
b) |
för utbetalningar som görs till och med den 15 oktober. |
De budgetöverskridanden som eventuellt förekommer under månaderna augusti, september och oktober ska beaktas i det beslut om avslutande av räkenskaper som avses i artikel 51 i förordning (EU) nr 1306/2013.
6. Avdrag enligt denna artikel ska göras utan att det påverkar tillämpningen av senare beslut om kontroll av överensstämmelse enligt artikel 52 i förordning (EU) nr 1306/2013.
Artikel 6
Bristande efterlevnad av första möjliga betalningsdatum
När det gäller Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och de fall då medlemsstaterna får betala ut förskott upp till en viss gräns före det första möjliga betalningsdatum som föreskrivs i sektorslagstiftningen inom jordbruket, ska utbetalda utgifter som överskrider denna gräns betraktas som utgifter som uppkommit före första möjliga betalningsdatum. Men i enlighet med de undantag som avses i artikel 40 första stycket i förordning (EU) nr 1306/2013 ska de vara berättigade till unionsfinansiering efter avdrag på 10 %.
Artikel 7
Utbetalande organs kompensation
1. Genom det beslut om månadsbetalningar som kommissionen ska anta enligt artikel 18.3 i förordning (EU) nr 1306/2013 ska kommissionen betala ut återstoden för de utgifter som varje enskild medlemsstat deklarerat, med avdrag för de inkomster som är avsatta för särskilda ändamål och som av medlemsstaten förts upp i samma utgiftsdeklaration. Denna kompensation ska betraktas som uppbörd av motsvarande inkomster.
Åtagande- och betalningsbemyndiganden som uppkommer till följd av inkomster avsatta för särskilda ändamål blir tillgängliga så snart inkomsterna har avsatts för en viss budgetpost. Inkomsterna avsätts för en budgetpost när de bokförs, inom två månader efter det att medlemsstaternas redogörelser inkommit i enlighet med de bestämmelser som avses i artikel 43.4 i förordning (EU) nr 1306/2013.
2. Om de belopp som avses i artikel 43.1 c i förordning (EU) nr 1306/2013 har hållits inne före utbetalningen av det stöd som berörs av oriktigheten eller försummelsen ska de dras av från motsvarande utgift.
3. De bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) som återkrävs från stödmottagare, inom ramen för det berörda landsbygdsutvecklingsprogrammet, under en referensperiod, ska i utgiftsdeklarationen för den perioden dras av från det belopp som ska betalas av Ejflu.
4. De över- eller underskott som eventuellt följer av avslutandet av räkenskaperna i enlighet med artikel 51 i förordning (EU) nr 1306/2013, och som får användas på nytt inom landsbygdsutvecklingsprogrammet, ska läggas till eller dras av från Ejflus bidrag i den första deklaration som upprättas efter beslutet om avslutande av räkenskaperna.
5. EGFJ:s finansiering ska vara lika med utgifterna, beräknade på grundval av den information som förmedlats av det utbetalande organet, med avdrag för eventuella inkomster från interventionsåtgärderna, godkända via det datasystem som kommissionen inrättat och införda i det utbetalande organets utgiftsdeklaration.
Artikel 8
Sent antagande av unionens budget
1. Om unionens budget inte har antagits vid budgetårets början ska de månadsbetalningar som avses i artikel 18 i förordning (EU) nr 1306/2013 avseende EGFJ verkställas med en viss procentsats av de utgiftsdeklarationer som medlemsstaterna sänt in, per utgiftskapitel, och inom de gränser som fastställs i artikel 16 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012. Kommissionen ska ta hänsyn till sådana belopp som inte betalats ut till medlemsstaterna vid senare beslut om återbetalningar.
2. Följande ska gälla i fråga om Ejflu om unionens budget ännu inte antagits när budgetåret börjar:
a) |
De mellanliggande betalningar som avses i artikel 36 i förordning (EU) nr 1306/2013 ska beviljas i proportion till de tillgängliga anslagen som en procentandel av de utgiftsdeklarationer som inkommit för varje landsbygdsutvecklingsprogram. Kommissionen ska ta hänsyn till sådana belopp som inte betalats ut till medlemsstaterna vid senare mellanliggande betalningar. |
b) |
När det gäller de budgetåtaganden som aves i artikel 33 i förordning (EU) nr 1306/2013 ska de första årliga delbetalningarna efter det att programmen för landsbygdsutveckling antagits göras i samma ordning som programmen antogs. Budgetåtagandena för de efterföljande årliga delbetalningarna ska göras i den ordning som programmen utnyttjat sina åtaganden. Kommissionen får göra årliga delåtaganden till landsbygdsutvecklingsprogrammen om de disponibla åtagandebemyndigandena är begränsade. Resterande åtaganden för programmen ska göras först när ytterligare åtagandebemyndiganden ställs till förfogande. |
Artikel 9
Uppskjutande av månadsbetalningarna
Kommissionen får, efter att ha underrättat de berörda medlemsstaterna, skjuta upp månadsbetalningarna enligt artikel 18 i förordning (EU) nr 1306/2013 till medlemsstaterna om dessa inte i tid har meddelat de uppgifter som anges i artikel 102.1 c leden i och ii, eller om dessa meddelanden innehåller avvikelser som kräver kompletterande kontroll.
Artikel 10
Inställande av utbetalningar vid sen inlämning
1. Inställande av utbetalningar enligt artikel 42 i förordning (EU) nr 1306/2013 ska tillämpas på de åtgärder som förtecknas i bilaga V till den här förordningen.
2. När det gäller utgifter inom EGFJ får utbetalningar hållas inne enligt följande:
a) |
Om kontrollresultaten inte överlämnats senast den 15 oktober, får kommissionen hålla inne 1 % av de utgifter för vilka uppgifterna inte lämnats i tid. |
b) |
Om kontrollresultaten inte överlämnats senast den 1 december, får kommissionen hålla inne 1,5 % av de utgifter för vilka uppgifterna inte lämnats i tid. |
3. När det gäller utgifter inom Ejflu får utbetalningar hållas inne enligt följande:
a) |
Om kontrollresultaten inte överlämnats senast den 15 oktober, får kommissionen hålla inne 1 % av de utgifter för vilka uppgifterna inte lämnats i tid. |
b) |
Om kontrollresultaten inte överlämnats senast den 15 januari, får kommissionen hålla inne 1,5 % av de utgifter för vilka uppgifterna inte lämnats i tid. |
Artikel 11
Växelkurser som ska användas i utarbetandet av utgiftsdeklarationer
1. Enligt artikel 106.4 i förordning (EU) nr 1306/2013 i frågan om EGFJ ska medlemsstater som inte har antagit euron tillämpa samma växelkurs i sina utgiftsdeklarationer som den de använde för att göra utbetalningar till stödmottagarna, eller för att ta emot inkomster i enlighet med bestämmelserna i kapitel V och sektorslagstiftningen inom jordbruket. Vid de beslut som avses i artiklarna 51 och 52 i förordning (EU) nr 1306/2013 ska medlemsstaterna använda den första växelkurs som fastställs av Europeiska centralbanken efter det att besluten antagits.
I andra fall än de som avses i första stycket, i synnerhet för program för säljfrämjande åtgärder som godkänts enligt rådets förordning (EG) nr 3/2008 (18) och för säljfrämjande åtgärder inom vinsektorn samt för transaktioner för vilka det inte fastställts någon avgörande händelse enligt sektorslagstiftningen inom jordbruket, ska växelkursen vara den näst sista växelkurs som fastställts av Europeiska centralbanken före den månad under vilken utgiften eller inkomsten deklarerades.
2. När det gäller landsbygdsutvecklingsprogrammen ska de medlemsstater som inte har antagit euron när de upprättar sina utgiftsdeklarationer, för varje utbetalning eller återkrav, tillämpa den näst sista växelkurs som fastställts av Europeiska centralbanken före den månad under vilken transaktionerna bokförs i det utbetalande organets räkenskaper.
KAPITEL III
AVSLUTANDE AV RÄKENSKAPER OCH ANDRA KONTROLLER
Artikel 12
Kriterier och metoder för tillämpning av korrigeringar i samband med kontroll av överensstämmelse
1. När sådana beslut som avses i artikel 52.1 i förordning (EU) nr 1306/2013 ska fattas om belopp som ska undantas från unionsfinansiering ska kommissionen skilja mellan belopp eller delbelopp som identifierats som felaktigt använda och de belopp som fastställts med hjälp av extrapolering eller schablonkorrigeringar.
För att fastställa de belopp som kan komma att undantas från unionsfinansiering om utgifterna inte uppkommit på ett sätt som är förenligt med unionslagstiftningen, ska kommissionen avseende Ejflu i enlighet med tillämplig unionslagstiftning och nationell lagstiftning utgå från sina egna uppgifter och ta hänsyn till de uppgifter som lämnats av medlemsstaterna i samband med förfarandet för kontroll av överensstämmelse enligt artikel 52 i förordning (EU) nr 1306/2013.
2. Belopp som använts felaktigt ska undantas bara om beloppen kan identifieras genom rimliga ansträngningar. Om kommissionen inte kan identifiera de felaktigt använda beloppen genom rimliga ansträngningar får medlemsstaterna inom den tid som kommissionen sätter ut i samband med förfarandet för kontroll av överensstämmelse lämna uppgifter om kontrollerna av de belopp som använts felaktigt, efter utredning av alla enskilda ärenden som kan komma att påverkas av bristen. Kontrollerna ska omfatta alla utgifter som betalats ut i strid med tillämpliga bestämmelser och som belastat unionens budget. Uppgifter ska lämnas om alla separata belopp som inte är stödberättigande på grund av den aktuella bristen.
3. Om de felaktigt använda beloppen inte kan identifieras enligt punkt 2 får kommissionen fastställa vilka belopp som ska undantas från unionsfinansiering med hjälp av extrapolerade korrigeringar. För att hjälpa kommissionen att fastställa motsvarande belopp får medlemsstaterna inom den tid som kommissionen sätter ut i samband med förfarandet för kontroll av överensstämmelse lämna in beräkningar av vilket belopp som bör undantas från unionsfinansiering, med utgångspunkt i en statistisk extrapolering av resultaten från kontroller som utförts på ett representativt urval av ärendena. Urvalet ska göras på ett underlag som rimligen kan förväntas påverkas av samma brist.
4. För att bedöma de uppgifter som lämnas av medlemsstaterna enligt punkterna 2 och 3 ska kommissionen göra följande:
a) |
Bedöma den metod som använts för att identifieringen eller extrapoleringen, och som tydligt ska beskrivas av medlemsstaterna. |
b) |
Kontrollera representativiteten i det urval som avses i punkt 3. |
c) |
Kontrollera innehållet i och resultatet av den inlämnade identifieringen eller extrapoleringen. |
d) |
Erhålla tillräckligt uttömmande och relevanta kontrolluppgifter om de bakomliggande uppgifterna. |
5. Vid tillämpningen av punkt 3 får medlemsstaterna använda de utbetalande organens kontrollstatistik om den bekräftats av det attesterande organet eller detta organs bedömning av felnivån i samband med de kontroller som utförs enligt artikel 9 i förordning (EU) nr 1306/2013, på följande villkor:
a) |
Kommissionen är nöjd med de attesterande organens arbete, såväl i fråga om kontrollstrategi som i fråga om de faktiska revisionernas innehåll, omfattning och kvalitet. |
b) |
De attesterande organens arbete har samma omfattning som den aktuella kontrollen av överensstämmelse, i synnerhet när det gäller åtgärder eller stödordningar. |
c) |
Vid bedömningen har hänsyn tagits till eventuella påföljder som borde ha tillämpats. |
6. Om de förutsättningar för att fastställa belopp som ska undantas från unionsfinansiering enligt punkterna 2 och 3 inte är uppfyllda eller det ligger i sakens natur att de belopp som ska undantas inte kan fastställas enligt de punkterna, ska kommissionen tillämpa schablonkorrigering, med vederbörlig hänsyn till överträdelsens art samt sin egen bedömning av den risk för ekonomisk förlust som unionen utsatts för.
Schablonkorrigeringen ska fastställas med hänsyn i synnerhet till vilken typ av brist det rör sig om. Brister i kontrollerna ska kategoriseras i grundläggande respektive kompletterande kontroller på följande sätt:
a) |
Grundläggande kontroller är sådana administrativa kontroller och kontroller på platsen som krävs för att utreda stödberättigande och tillämpningen av eventuella avdrag eller påföljder: |
b) |
Kompletterande kontroller är sådana andra administrativa åtgärder som krävs för att behandla betalningsansökningar korrekt. |
Om olika brister som var och en för sig skulle leda till olika schablonkorrigeringar upptäcks vid en och samma kontroll av överensstämmelsen ska endast den högsta schablonkorrigeringen tillämpas.
7. När beloppet för schablonkorrigeringen fastställs ska kommissionen ta särskild hänsyn till vissa omständigheter i fråga om bristernas allvar eller risken för ekonomisk förlust för unionen, nämligen
a) |
om en eller flera grundläggande kontroller inte utförts eller utförts så dåligt eller sällan att de är ineffektiva för att fastställa om betalningsansökan är stödberättigande eller att förebygga oriktigheter, eller |
b) |
om tre eller flera brister upptäcks i fråga om samma kontrollsystem, eller |
c) |
om tillämpningen av medlemsstaternas kontrollsystem är obefintlig eller hyser allvarliga brister och det finns tecken på omfattande fel och försummelser i det förebyggande arbetet mot oriktigheter och bedrägerier, eller |
d) |
om en korrigering redan tillämpats på medlemsstaten för liknande brister på samma område, med hänsyn till de korrigeringar eller kompensationer medlemsstaten redan vidtagit. |
8. Om en medlemsstat lämnar in objektiva upplysningar som inte uppfyller kraven i punkterna 2 och 3 i denna artikel, men som visar att den maximala ekonomiska förlusten för fonderna är lägre än vad som skulle bli fallet vid tillämpning av den föreslagna schablonkorrigeringen ska kommissionen använda den lägre schablonkorrigeringen för att fastställa de belopp som ska undantas från unionsfinansiering i enlighet med artikel 52 i förordning (EU) nr 1306/2013.
9. Belopp som faktiskt återkrävts från mottagarna och krediterats fonderna innan ett givet datum, som kommissionen ska fastställa inom ramen för kontrollerna av överensstämmelse, ska dras av från det belopp som kommissionen beslutar att undanta från unionsfinansiering i enlighet med artikel 52 i förordning (EU) nr 1306/2013.
Artikel 13
Skyldigheter i samband med återkrav
När man avslutat den indrivning som avses i artikel 54.2 första stycket i förordning (EU) nr 1306/2013 ska medlemsstaterna
a) |
kreditera EGFJ femtio procent av det återkrävda beloppet, efter avdrag för uppbördskostnader i enlighet med artikel 55 i den förordningen, |
b) |
kreditera Ejflu med femtio procent av de belopp som antingen återkrävts efter det att landsbygdsutvecklingsprogrammet avslutats eller som återkrävts innan programmet avslutats och som inte kunnat återanvändas på det sätt som anges i artikel 56 i förordning (EU) nr 1306/2013. |
Artikel 14
Transaktionsgranskning
Det system för transaktionsgranskning som införs genom avdelning V, kapitel III i förordning (EU) nr 1306/2013 ska inte tillämpas på de åtgärder som förtecknas i bilaga VI till den här förordningen.
KAPITEL IV
SÄKERHETER
AVSNITT 1
Tillämpningsområde och terminologi
Artikel 15
Tillämpningsområde
Detta kapitel ska tillämpas i alla de fall där sektorslagstiftningen inom jordbruket föreskriver en säkerhet, vare sig termen ”säkerhet” används eller inte.
Detta kapitel ska inte gälla säkerheter som har ställts för att garantera betalning av de import- och exporttullar som avses i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 (19).
Artikel 16
Definitioner i kapitlet
I detta kapitel gäller följande definitioner:
a) |
behörig myndighet: antingen en part som har befogenhet att ta emot en säkerhet eller en part som har befogenhet att besluta i enlighet med den aktuella förordningen om en säkerhet ska frisläppas eller förverkas. |
b) |
blocksäkerhet: säkerhet som ställs till den behöriga myndighetens förfogande för att garantera att mer än en skyldighet uppfylls. |
c) |
den aktuella delen av det säkrade beloppet: den del av det säkrade beloppet som motsvarar den kvantitet för vilken ett krav inte har uppfyllts. |
AVSNITT 2
Krav på säkerhet
Artikel 17
Ansvarig part
En säkerhet ska ställas av den part, eller för den parts räkning, som är skyldig att betala ett belopp om en skyldighet inte fullgörs.
Artikel 18
Avstående från krav på säkerhet
1. Den behöriga myndigheten får avstå från kravet på säkerhet om den part som ska fullgöra skyldigheten är antingen
a) |
ett offentligt organ som ansvarar för att utföra en offentlig myndighets uppgifter, eller |
b) |
ett privat organ som utför sådana uppgifter som avses i led a under statlig tillsyn. |
2. Den behöriga myndigheten får avstå från kravet på säkerhet om värdet av det belopp som ska garanteras är mindre än 500 euro. I sådana fall ska den berörda parten skriftligen åta sig att betala ett belopp som är lika stort den avstådda säkerheten om skyldigheten inte fullgörs.
Det första stycket bör tillämpas på så sätt att säkerhetens värde beräknas på grundval av alla de skyldigheter som hör samman.
Artikel 19
Villkor för säkerheter
1. Den behöriga myndigheten ska vägra att godta säkerheten eller kräva att den byts ut om myndigheten anser att den är otillräcklig eller otillfredsställande eller att den inte utgör säkerhet för en tillräckligt lång period.
2. Om en kontant inbetalning sker via girering ska den inte anses utgöra en säkerhet förrän den behöriga myndigheten kan disponera över beloppet.
3. En check ska betraktas som en kontant inbetalning om dess inlösen är garanterad av en finansiell institution som är godkänd av den medlemsstat där den behöriga myndigheten finns. Den behöriga myndigheten behöver inte lösa in en sådan check förrän dess garanterade giltighetstid håller på att löpa ut.
Andra checkar än de som avses i första stycket ska inte utgöra en säkerhet förrän den behöriga myndigheten kan disponera över beloppet.
4. Alla avgifter som den finansiella institutionen tar ut ska betalas av den som ställer säkerheten.
5. Ingen ränta ska utgå till den part som ställer säkerhet i form av en kontant inbetalning.
Artikel 20
Användning av euro
1. Säkerheter ska ställas i euro.
2. I de fall då en säkerhet tas emot i en medlemsstat som inte har antagit euron ska säkerhetsbeloppet i euro räknas om till den tillämpliga nationella valutan i enlighet med bestämmelserna i kapitel V. Det åtagande som säkerheten avser och eventuella belopp som hålls inne vid en eventuell underlåtelse eller oriktighet ska kvarstå i euro.
Artikel 21
Borgensman
1. Borgensmannen ska ha sin hemvist eller ha en verksamhet inom unionen och vara godkänd enligt fördragets bestämmelser om frihet att tillhandahålla tjänster av den behöriga myndigheten i den medlemsstat där säkerheten ställs. Borgensmannens åtagande ska bekräftas genom en skriftlig borgensförbindelse.
2. Den skriftliga borgensförbindelsen ska minst ange
a) |
skyldigheten eller, om det gäller en blocksäkerhet, den typ eller de typer av skyldigheter mot vars fullgörande den garanterar betalningen av en summa pengar, |
b) |
det högsta belopp som borgensmannen är villig att betala, |
c) |
att borgensmannen har solidariskt ansvar tillsammans med den som är skyldig att fullgöra skyldigheten för att på uppmaning av den behöriga myndigheten inom 30 dagar betala varje belopp inom borgensförbindelsens gränser som förfaller till betalning när säkerheten förverkas. |
3. Om en skriftlig blocksäkerhet redan har ställts ska den behöriga myndigheten bestämma vilket förfarande som ska tillämpas för att sätta av hela eller en del av den blocksäkerheten till en viss skyldighet.
Artikel 22
Force majeure
Alla som bär ansvar för en skyldighet för vilken en säkerhet ställts och som hävdar att skyldigheten inte uppfyllts på grund av force majeure ska på ett sätt som tillfredsställer den behöriga myndigheten påvisa att force majeure föreligger. Om den behöriga myndigheten medger att force majeure förelegat annulleras skyldigheten så att säkerheten kan frisläppas.
AVSNITT 3
Frisläppande och förverkande av andra säkerheter än de som avses i avsnitt 4
Artikel 23
Förverkande av säkerheter
1. Den skyldighet som nämns i artikel 66.1 i förordning (EU) nr 1306/2013 avser krav på att utföra eller avstå från att utföra en viss handling som ligger till grund för den förordning genom vilken den införs.
2. Om en skyldighet inte fullgörs och ingen tidsfrist för fullgörande satts ut ska säkerheten förverkas när den behöriga myndigheten fastställer att skyldigheten inte fullgjorts.
3. Om en tidsfrist satts ut för fullgörande av skyldigheten och skyldigheten fullgjorts först efter utsatt tid ska säkerheten förverkas.
I så fall ska 10 % av säkerheten förverkas omedelbart och av återstoden ska ytterligare andelar förverkas med
a) |
2 % för varje kalenderdag efter utsatt tid om skyldigheten avser import av produkter till tredjeland, |
b) |
5 % för varje kalenderdag efter utsatt tid om skyldigheten avser produkter som lämnar unionens tullområde, |
4. Om skyldigheten fullgörs i tid och bevis därför ska företes inom viss tid ska säkerheten för den skyldigheten förverkas för varje kalenderdag som följer efter fristens utgång enligt formeln 0,2 / dagar efter utsatt tid, varvid hänsyn ska tas till artikel 25.
Om den styrkande handling som avses i första stycket består av inlämning av en import- eller exportlicens som utnyttjats eller löpt ut, eller en styrkande handling som visar att varorna lämnat unionens tullområde, ska 15 % av säkerheten förverkas om den styrkande handlingen lämnas in efter den tidsfrist som fastställs i första stycket men senast den 730e kalenderdagen efter det att licensen löpt ut. Efter den 730e kalenderdagen ska den återstående delen av säkerheten förverkas i sin helhet.
Om det bevis som avses i första stycket består av inlämning av en import- eller exportlicens med förutfastställelse av exportbidrag som utnyttjats eller löpt ut ska säkerheten förverkas med
a) |
10 % om licensen lämnas in mellan den 61a och den 90e kalenderdagen efter det att licensen löpt ut, |
b) |
50 % om licensen lämnas in mellan den 91a och den 120e kalenderdagen efter det att licensen löpt ut, |
c) |
70 % om licensen lämnas in mellan den 121a och den 150e kalenderdagen efter det att licensen löpt ut, |
d) |
80 % om licensen lämnas in mellan den 151a och den 180e kalenderdagen efter det att licensen löpt ut, |
e) |
100 % om licensen lämnas in efter den 180e kalenderdagen efter det att licensen löpt ut. |
5. Beloppet för den säkerhet som ska förverkas ska avrundas neråt till närmaste heltal i euro eller tillämplig nationell valuta.
Artikel 24
Frisläppande av säkerheter
1. Säkerheten eller i förekommande fall återstoden av säkerheten ska utan dröjsmål frisläppas så snart det bevis som krävs enligt särskilda unionsbestämmelser företetts för att en skyldighet fullgjorts eller säkerheten delvis har förverkats i enlighet med artikel 66.2 i förordning (EU) nr 1306/2013 och artikel 23 i denna förordning.
2. En säkerhet ska på begäran frisläppas till en del mot framläggande av bevis med avseende på en delkvantitet av produkten förutsatt att delkvantiteten inte är mindre än någon av de minimikvantiteter som bestäms i den förordning där säkerheten föreskrivs eller i annat fall på det sätt som anges av medlemsstaten.
3. Om det inte har fastställts någon tidsfrist för framläggande av de styrkande handlingar som krävs för att det säkrade beloppet ska frisläppas ska denna period vara 365 kalenderdagar, räknat från den tidsfrist som gäller för den skyldighet för vilken säkerhet ställts. Om ingen sådan tidsfrist fastställts ska fristen vara 365 kalenderdagar från den dag då alla skyldigheter fullgjorts.
Den period som fastställs i första stycket får inte överstiga 1 095 kalenderdagar från den dag säkerhet ställdes för en given skyldighet.
Artikel 25
Trösklar
1. Den totala förverkade summan får inte överstiga 100 % av den aktuella delen av det säkrade beloppet.
2. Den behöriga myndigheten får avstå från förverkandet av ett belopp på mindre än 100 euro, förutsatt att det i den nationella lagstiftningen eller i förvaltningsföreskrifter fastställs motsvarande bestämmelser för liknande fall.
AVSNITT 4
Säkerheter vid förskottsbetalning
Artikel 26
Tillämpningsområde
Bestämmelserna i detta avsnitt ska gälla i alla de fall då det i särskilda unionsbestämmelser föreskrivs att ett belopp får betalas i förskott innan en skyldighet som krävs för att erhålla stöd eller andra fördelar är fullgjord.
Artikel 27
Frisläppande av säkerheter
1. Säkerheten ska frisläppas
a) |
antingen när den slutliga rätten till det belopp som utbetalats i förskott är fastställd, eller |
b) |
när det utbetalade beloppet plus eventuella tillägg enligt de särskilda unionsbestämmelserna är återbetalt. |
2. När tidsgränsen för styrkande av den slutliga rätten till beloppet har löpt ut utan att bevis har lagts fram, ska den behöriga myndigheten omedelbart följa förfarandet för att förverka säkerheten.
Om särskilda unionsbestämmelser föreskriver det får bevis läggas fram även efter detta datum mot återbetalning av en del av säkerheten.
KAPITEL V
ANVÄNDNING AV EURO
Artikel 28
Exportbidrag och handel med tredjeland
1. Vad beträffar belopp rörande import och exportavgifter, som fastställts i euro i unionsrätten angående den gemensamma jordbrukspolitiken och som ska tillämpas av medlemsstaterna i nationell valuta, ska omräkningskursen uttryckligen motsvara den kurs som tillämpas i enlighet med artikel 18.1 i förordning (EEG) nr 2913/92.
2. För de exportbidrag i euro och för de priser och belopp som uttrycks i euro i unionens jordbrukslagstiftning om handel med tredjeland ska den avgörande händelsen för växelkursen vara godtagandet av tulldeklarationen.
3. För beräkningen av det schablonimportvärde för frukt och grönsaker i enlighet med artikel 136.1 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 (20) som används för att fastställa införselpriset enligt artikel 137.1 i den förordningen ska den avgörande händelsen för växelkursen för de representativa priser som används för beräkningen av schablonimportvärdet och den nedsättning som avses i artikel 134.3 samma förordning vara den dag som de representativa priserna avser.
Artikel 29
Produktionsbidrag och särskilda stöd
1. För produktionsbidrag som fastställs i euro i unionslagstiftningen ska den avgörande händelsen för växelkursen vara den dag då det intygas att produkterna anlänt till destinationen, i enlighet med unionslagstiftningen. Om inga krav på destination ställs ska den avgörande händelsen vara att det utbetalande organet godkänner ansökan om utbetalning av bidraget.
2. För stöd som beviljas utifrån vilka produktkvantiteter som sålts eller utifrån de kvantiteter som ska användas för ett särskilt ändamål, ska den avgörande händelsen för växelkursen, utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artiklarna 30–33, vara den första handling som efter det att den berörda aktören tagit över produkterna intygar att produkterna används på ett adekvat sätt och som är ett villkor för att stödet ska kunna beviljas.
3. För stöd till privat lagring ska den avgörande händelsen för växelkursen vara den första dagen i den period för vilken stöd beviljas inom ramen för ett och samma kontrakt.
4. För andra stöd än de som avses i punkterna 2 och 3 i denna artikel och i artiklarna 30 och 31 ska den avgörande händelsen för växelkursen vara sista ansökningsdagen.
Artikel 30
Vinsektorn
1. Den avgörande händelsen för växelkursen ska vara den första dagen på vinåret då stöd beviljas för följande:
a) |
Omstrukturering och omställning av vinodlingar som avses i artikel 46 i förordning (EU) nr 1308/2013. |
b) |
Inrättande av gemensamma fonder som avses i artikel 48 i förordning (EU) nr 1308/2013. |
c) |
Skördeförsäkring som avses i artikel 49 i förordning (EU) nr 1308/2013. |
2. För stöd som betalas för frivillig eller obligatorisk destillation av biprodukter vid framställning av vin, som avses i artikel 52 i förordning (EU) nr 1308/2013, ska den avgörande händelsen för växelkursen vara den första dagen på vinåret då biprodukten levereras.
3. För investeringar som avses i artikel 50 i förordning (EU) nr 1308/2013 och innovation inom vinsektorn enligt artikel 51 i förordning (EU) nr 1308/2013 ska den avgörande händelsen för växelkursen vara den 1 januari det år under vilket beslutet att bevilja stödet fattas.
4. Sådana åtgärder för grön skörd som avses i artikel 47 i förordning (EU) nr 1308/2013 ska den avgörande händelsen för växelkursen vara den dag då åtgärden för grön skörd äger rum.
Artikel 31
Belopp och utbetalningar inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter
1. För stöd för utdelning av vissa mjölkprodukter till skolelever enligt artikel 1 i kommissionens förordning (EG) nr 657/2008 (21) ska den avgörande händelsen för växelkursen vara den första dagen i perioden för ansökan om utbetalning enligt artikel 11 i den förordning som ansökan avser.
2. För betalningen av den avgift som avses i artikel 1 i kommissionens förordning (EG) nr 595/2004 (22) under en sådan tolvmånadersperiod som avses i del II avdelning I kapitel III i rådets förordning (EG) nr 1234/2007 (23) ska den avgörande händelsen för växelkursen infalla den 1 april efter den aktuella perioden.
3. För de transportkostnader som avses i artikel 30.3 i kommissionens förordning (EU) nr 1272/2009 (24) ska den avgörande händelsen för växelkursen vara den dag då ett giltigt anbud inkommer till den behöriga myndigheten.
Artikel 32
Belopp och utbetalning av stöd i samband med genomförandet av programmet för frukt i skolan
För stöd som ges för utdelning av frukt och grönsaker, bearbetade produkter av frukt och grönsaker och bananprodukter till barn i enlighet med artikel 1 i kommissionens förordning (EG) nr 288/2009 (25) ska den avgörande händelsen för växelkursen vara den 1 januari som föregår den period som avses i artikel 4.1 i den förordningen.
Artikel 33
Minimipris för sockerbetor, engångsavgift, överskottsavgift och produktionsavgift inom sockersektorn
För produktionsavgiften på socker, minimipriset för sockerbetor och den överskottsavgift som avses i artiklarna 128, 135 respektive 142 i förordning (EU) nr 1308/2013 ska den avgörande händelsen för växelkursen vara den 1 oktober det regleringsår då priserna tillämpas och beloppen betalas.
Artikel 34
Belopp för struktur- och miljöåtgärder och allmänna kostnader för verksamhetsprogram
1. För de belopp som avses i bilaga II till förordning (EU) nr 1305/2013 och för de belopp som avser åtgärder som godkänts enligt förordning (EG) nr 1698/2005, för vilka utbetalningarna till stödmottagarna numera görs inom ramen för de program för landsbygdens utveckling som godkänts enligt förordning (EU) nr 1305/2013, ska den avgörande händelsen för växelkursen vara den 1 januari det år då beslutet om beviljande av stöd fattas.
När utbetalningarna av de belopp som avses i första stycket enligt unionslagstiftningen sprids ut över flera år ska den avgörande händelsen för växelkursen för var och en av de årliga utbetalningarna vara den 1 januari det år för vilket beloppet i fråga utbetalas.
2. För de belopp som avses i punkt 2 a i bilaga IX till genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 och som är avsedda att täcka omkostnader som har direkt samband med de driftsfonder eller program som avses i artiklarna 32 och 33 i förordning (EU) nr 1308/2013, ska den avgörande händelsen för växelkursen vara den 1 januari det år som omkostnaderna avser.
Artikel 35
Belopp som är kopplade till tillstånd att bevilja nationellt ekonomiskt stöd till producentorganisationer inom frukt- och grönsakssektorn och till partiell återbetalning av detta nationella ekonomiska stöd
1. För den ansökan om tillstånd att bevilja nationellt ekonomiskt stöd som avses i artikel 35 i förordning (EU) nr 1308/2013 ska den avgörande händelsen vara den sista dagen för inlämnande av ansökan till kommissionen, vilken fastställs i artikel 92.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011.
2. För ersättning från unionen för det nationella ekonomiska stödet enligt artikel 95 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011, ska den avgörande händelsen för växelkursen vara den sista dagen för inlämnande av stödansökningar från producentorganisationerna till de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna enligt artikel 69.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011.
Artikel 36
Andra belopp och priser
För andra priser och belopp än de som anges i artiklarna 28–35 eller för belopp som är kopplade till dessa och som i unionslagstiftningen eller i ett anbudsförfarande uttrycks i euro, ska den avgörande händelsen för växelkursen vara den dag då en av följande rättshandlingar äger rum:
a) |
För köp, det faktum att ett giltigt anbud har tagits emot. |
b) |
För försäljning, det faktum att ett giltigt anbud har tagits emot. |
c) |
För återtag av produkter inom frukt- och grönsakssektorn, dagen för det faktiska återtaget. |
d) |
För situationer där skörden inte bärgas och för grön skörd inom frukt- och grönsakssektorn, den dag då situationen där skörden inte bärgas inträffar eller då grön skörd äger rum. |
e) |
För kostnader för transport, bearbetning eller offentlig lagring och för belopp till undersökningar inom ramen för ett anbudsförfarande, sista dagen för inlämnande av anbud. |
f) |
För notering av priser, belopp eller anbud på marknaden, den dag för vilken priset, beloppet eller anbudet noteras. |
g) |
För påföljder som utmäts på grund av bristande efterlevnad av jordbrukslagstiftningen, den dag då den behöriga myndigheten utfärdar en handling om att detta har konstateras. |
h) |
För uppgifter om omsättning eller om produktionsvolymer, början på den referensperiod som anges i jordbrukslagstiftningen. |
Artikel 37
Betalning av förskott
För förskott ska den avgörande händelsen för växelkursen vara samma avgörande händelse som gäller för det pris eller belopp som förskottet avser, i de fall då händelsen har ägt rum när förskottet betalas ut, och i andra fall ska den avgörande händelsen för växelkursen vara den dag då förskottet fastställs i euro, eller om detta inte görs, den dag då förskottet betalas ut. Den avgörande händelsen för växelkursen ska tillämpas på förskottet, oavsett om den avgörande händelse som fastställts för priset eller beloppet i fråga tillämpas för hela detta pris eller belopp eller inte.
Artikel 38
Säkerheter
För säkerheter ska den avgörande händelsen för växelkursen vara den dag som säkerheten ställs.
Följande undantag ska dock tillämpas:
a) |
För säkerheter i samband med förskott ska den avgörande händelsen för växelkursen vara samma avgörande händelse som gäller för förskottsbeloppet i de fall då händelsen har ägt rum när säkerheten betalas. |
b) |
För säkerheter som ställs i samband med att anbud lämnas in ska den avgörande händelsen för växelkursen vara den dag då anbudet lämnas in. |
c) |
För säkerheter som avser genomförandet av ett anbud ska den avgörande händelsen för växelkursen vara den sista dagen för inlämnande av anbud. |
Artikel 39
Transaktionsgranskning
De belopp i euro som förekommer i avdelning V kapitel III i förordning (EU) nr 1306/2013 ska när det behövs räknas om till nationella valutor med hjälp av de växelkurser som gäller den första arbetsdagen det år då granskningsperioden inleds och som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, serie C.
Artikel 40
Fastställande av växelkursen
När en avgörande händelse fastställs i unionslagstiftningen ska den växelkurs som ska användas vara Europeiska centralbankens senaste växelkurs före den första dagen i den månad då den avgörande händelsen inträffar.
I följande fall ska emellertid växelkursen vara den som anges här:
a) |
I de fall som avses i artikel 28.2 i den här förordningen, för vilka den avgörande händelsen för växelkursen är godtagandet av tulldeklarationen, ska den växelkurs som avses i artikel 18.1 i förordning (EEG) nr 2913/92 användas. |
b) |
För kostnader för interventionsåtgärder i form av offentlig lagring ska den växelkurs användas som följer av tillämpningen av artikel 3.2 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 906/2014 (26). |
c) |
För minimipriset för sockerbetor enligt artikel 33 i den här förordningen ska den genomsnittliga växelkurs som Europeiska centralbanken fastställde under månaden före den avgörande händelsen tillämpas. |
KAPITEL VI
SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 41
Övergångsbestämmelser
1. Om ett utbetalande organ som godkänts enligt förordning (EG) nr 1290/2005 tar ansvar för sådana utgifter som det tidigare inte ansvarat för ska organet godkännas för sina nya ansvarsområden den 1 januari 2015.
2. De åtgärder som förtecknas i bilagan till förordning (EU) nr 1106/2010 ska inte underställas det kontrollsystem som inrättas genom avdelning V kapitel III i förordning (EU) nr 1306/2013 när det gäller kontroller av utgifter som uppkommit före budgetår 2014.
3. Om särskild lagstiftning hänvisar till sådana primära, sekundära eller underordnade krav som avses i genomförandeförordning (EU) nr 282/2012 ska artikel 23.2, 23.3 och 23.4 i den här förordningen tillämpas.
4. För de landsbygdsutvecklingsprogram som avses i artikel 15 i förordning (EG) nr 1698/2005 gäller följande:
a) |
Bestämmelserna i artikel 38.1 i förordning (EU) nr 1306/2013 ska tillämpas på budgetåtaganden som inte utnyttjats per den 31 december det andra året efter det att budgetåtagandet gjordes. Hänvisningar till år N+3 i artikel 38 i den förordningen ska betraktas som hänvisningar till år N+2. |
b) |
Kommissionens mellanliggande betalningar ska på det sätt som anges i artikel 36.3 b i förordning (EU) nr 1306/2013 se till att det totalbelopp för bidrag från Ejflu som tilldelats varje åtgärd för hela den ifrågavarande programperioden respekteras. |
c) |
Vid tillämpningen av artiklarna 37 och 38 i förordning (EU) nr 1306/2013 ska utgifterna, för att kunna godkännas, ha uppkommit före den dag som fastställs i artikel 71.1 i förordning (EG) nr 1698/2005. |
5. Vid tillämpningen av artikel 54.1 och 54.2 i förordning (EU) nr 1306/2013 i de fall som redan kommit eller kommer att komma till kommissionens kännedom avseende budgetår 2013 och 2014 på det sätt som avses i artikel 6 h i förordning (EG) nr 885/2006 ska man även fortsättningsvis beakta det budgetår då ett sådant första konstaterande av en överträdelse gjorts enligt artikel 35 i förordning (EG) nr 1290/2005. Om inga administrativa eller rättsliga fastställanden av oriktigheter gjorts före den 16 oktober 2014 ska artikel 54.1 och 54.2 i förordning (EU) nr 1306/2013 tillämpas.
När räkenskaperna för Ejflu avslutas i enlighet med artikel 51 i förordning (EU) nr 1306/2013 ska artikel 54.2 i den förordningen tillämpas från den dag räkenskaperna för budgetår 2014 avslutades.
Artikel 42
Ändring av förordning (EG) nr 376/2008
Artiklarna 34.6 och 34.7 i förordning (EG) nr 376/2008 ska utgå.
De bestämmelserna ska dock fortsätta tillämpas på säkerheter som i vederbörlig ordning hade ställts enligt den förordningen innan den här förordningen trädde i kraft.
Artikel 43
Ändring av förordning (EG) nr 612/2009
Artikel 47.3 i kommissionens förordning (EG) nr 612/2009 ska utgå.
De bestämmelserna ska dock fortsätta tillämpas på säkerheter som i vederbörlig ordning hade ställts enligt den förordningen innan den här förordningen trädde i kraft.
Artikel 44
Upphävande
Förordningarna (EG) nr 883/2006, (EG) nr 884/2006, (EG) nr 885/2006, (EG) nr 1913/2006, (EU) nr 1106/2010 och genomförandeförordning (EU) nr 282/2012 ska upphöra att gälla.
Följande ska dock tillämpas:
a) |
Genomförandeförordning (EU) nr 282/2012 ska fortsätta tillämpas på säkerheter som i vederbörlig ordning hade ställts enligt den förordningen innan den här förordningen trädde i kraft. |
b) |
Artikel 4 i förordning (EG) nr 883/2006 ska fortsätta tillämpas på utgifter som uppkommit fram till den 15 oktober 2014. |
c) |
Artikel 11 och kapitel III i förordning (EG) nr 885/2006 ska fortsätta tillämpas till och med den 31 december 2014. |
Artikel 45
Ikraftträdande och tillämpning
Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 41.4 ska tillämpas från och med den 1 januari 2014.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 11 mars 2014.
På kommissionens vägnar
José Manuel BARROSO
Ordförande
(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 549.
(2) Kommissionens förordning (EG) nr 883/2006 av den 21 juni 2006 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1290/2005 när det gäller utbetalningsställenas räkenskaper, utgiftsdeklarationer och inkomstdeklarationer samt villkoren för ersättning för utgifter inom ramen för EGFJ och Ejflu (EUT L 171, 23.6.2006, s. 1).
(3) Kommissionens förordning (EG) nr 884/2006 av den 21 juni 2006 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1290/2005 när det gäller finansiering genom Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) av interventionsåtgärder i form av offentlig lagring och bokföring av transaktioner för offentlig lagring som görs av medlemsstaternas utbetalande organ (EUT L 171, 23.6.2006, s. 35).
(4) Kommissionens förordning (EG) nr 885/2006 av den 21 juni 2006 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1290/2005 när det gäller godkännande av utbetalningsställen och andra organ och avslutande av räkenskaperna för EGFJ och Ejflu (EUT L 171, 23.6.2006, s. 90).
(5) Kommissionens förordning (EG) nr 1913/2006 av den 20 december 2006 om tillämpningsföreskrifter för det agromonetära systemet för euron inom jordbrukssektorn och om ändring av vissa förordningar (EUT L 365, 21.12.2006, s. 52).
(6) Kommissionens förordning (EU) nr 1106/2010 av den 30 november 2010 om upprättande av en förteckning på åtgärder som ska undantas från tillämpningsområdet för rådets förordning (EG) nr 485/2008 om medlemsstaternas granskning av de transaktioner som utgör en del av systemet för finansiering genom Europeiska garantifonden för jordbruket (EUT L 315, 1.12.2010, s. 16).
(7) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 282/2012 av den 28 mars 2012 om gemensamma tillämpningsföreskrifter för systemet med säkerheter för jordbruksprodukter (EUT L 92, 30.3.2012, s. 4).
(8) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1).
(9) Kommissionens förordning (EG) nr 376/2008 av den 23 april 2008 om gemensamma tillämpningsföreskrifter för systemet med import- och exportlicenser samt förutfastställelselicenser för jordbruksprodukter (EUT L 114, 26.4.2008, s. 3).
(10) Kommissionens förordning (EG) nr 612/2009 av den 7 juli 2009 om gemensamma tillämpningsföreskrifter för systemet med exportbidrag för jordbruksprodukter (EUT L 186, 17.7.2009, s. 1).
(11) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 487).
(12) Rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) (EUT L 277, 21.10.2005, s. 1).
(13) Rådets förordning (EG) nr 1290/2005 av den 21 juni 2005 om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken (EUT L 209, 11.8.2005, s. 1).
(14) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 671).
(15) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17 december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/2009 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 608).
(16) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 228/2013 av den 13 mars 2013 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för unionens yttersta randområden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 247/2006 (EUT L 78, 20.3.2013, s. 23).
(17) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 229/2013 av den 13 mars 2013 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för de mindre Egeiska öarna och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1405/2006 (EUT L 78, 20.3.2013, s. 41).
(18) Rådets förordning (EG) nr 3/2008 av den 17 december 2007 om informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter på den inre marknaden och i tredjeland (EUT L 3, 5.1.2008, s. 1).
(19) Rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 302, 19.10.1992, s. 1).
(20) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 av den 7 juni 2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker (EUT L 157, 15.6.2011, s. 1).
(21) Kommissionens förordning (EG) nr 657/2008 av den 10 juli 2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 i fråga om gemenskapsstöd till utdelning av mjölk och vissa mjölkprodukter till skolelever (EUT L 183, 11.7.2008, s. 17).
(22) Kommissionens förordning (EG) nr 595/2004 av den 30 mars 2004 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1788/2003 om införande av en avgift inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter (EUT L 94, 31.3.2004, s. 22).
(23) Rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”förordningen om en samlad marknadsordning”) (EUT L 299, 16.11.2007, s. 1).
(24) Kommissionens förordning (EU) nr 1272/2009 av den 11 december 2009 om gemensamma tillämpningsföreskrifter för genomförandet av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller uppköp och försäljning av jordbruksprodukter inom ramen för offentlig intervention (EUT L 349, 29.12.2009, s. 1).
(25) Kommissionens förordning (EG) nr 288/2009 av den 7 april 2009 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 12134/2007 vad avser gemenskapsstöd till utdelning av frukt och grönsaker, bearbetade produkter av frukt och grönsaker och bananprodukter till skolbarn inom ramen för ett program för frukt i skolan (EUT L 94, 8.4.2009, s. 38).
(26) Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 906/2014 av den 11 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller utgifter för offentlig intervention (se sidan 1 i detta nummer av EUT).
BILAGA I
ACKREDITERINGSKRITERIER
(Artikel 1)
1. INTERNA FÖRHÅLLANDEN
A) Organisation
Det utbetalande organet ska ha en organisatorisk struktur som gör att det kan utföra följande huvudsakliga uppgifter när det gäller utgifterna för EGFJ och Ejflu.
i) |
Godkännande och kontroll av utbetalningar för att fastställa att det belopp som utbetalas till en mottagare är förenligt med unionens bestämmelser; detta ska särskilt omfatta administrativa kontroller och kontroller på plats. |
ii) |
Verkställande av utbetalningar av det godkända beloppet till mottagaren (eller dennes befullmäktigade) eller, när det gäller landsbygdsutveckling, unionens medfinansieringsdel. |
iii) |
Redovisning av utbetalningar i det utbetalande organets särskilda räkenskaper för EGFJ- och Ejfluutgifter i ett datasystem samt periodiska sammanställningar av utgifter, däribland de månatliga (för EGFJ), kvartalsvisa (för Ejflu) och årliga redogörelserna till kommissionen. Det utbetalande organets räkenskaper ska också ta upp tillgångar som finansieras av fonderna, i synnerhet rörande interventionslager, icke avräknade förskott, säkerheter och gäldenärer. |
Det utbetalande organets organisatoriska struktur ska säkra tydlig fördelning av befogenheter och ansvarsområden på alla operativa nivåer och separering av de tre funktioner som avses i första stycket; dessas ansvarsområden ska fastställas i en organisationsplan. Den ska innefatta de tekniska tjänsterna och den interna revisionen enligt punkt 4.
B) Krav avseende personalresurser
Det utbetalande organet ska svara för följande:
i) |
Det ska avsätta de personalresurser som krävs för att utföra verksamheten och säkerställa den tekniska kompetens som krävs på olika nivåer av verksamheten. |
ii) |
Fördelningen av arbetsuppgifter ska vara sådan att ingen anställd har ansvar för fler än en av uppgifterna när det gäller godkännande, utbetalning eller bokföring av belopp som ska belasta EGFJ eller Ejflu, och att ingen anställd utför någon av dessa uppgifter utan överinsyn av en annan anställd. |
iii) |
Arbetsuppgifterna för varje anställd ska fastställas i en skriftlig arbetsbeskrivning, vilket även innefattar fastställandet av ekonomiska begränsningar för dennes befogenheter. |
iv) |
Lämplig personalutbildning ska anordnas på alla verksamhetsnivåer, däribland medvetandegörande om risker för bedrägerier, och det ska finnas en personalpolitik som innebär att personal på känsliga poster ska rotera eller, som ett alternativ, vara föremål för intensivare övervakning. |
v) |
Lämpliga åtgärder ska vidtas för att undanröja risken för intressekonflikter i samband med kontroll, godkännande, utbetalning och redovisning av anspråk eller begäranden om utbetalning när personer i ansvarig ställning eller på känsliga poster har andra funktioner utanför det utbetalande organet. |
C) Delegering
C.1) |
Om det utbetalande organet delegerar någon av sina uppgifter till ett annat organ i enlighet med artikel 7 i förordning (EU) nr 1306/2013, ska följande krav uppfyllas:
|
C.2) |
Kraven i C.1 i, ii, iii och v ovan ska gälla i tillämpliga delar även när det utbetalande organets uppgifter sköts av ett annat organ inom ramen för dess stående uppgifter enligt nationell lagstiftning. |
2. KONTROLLER
A) Förfarande för att godkänna betalningsanspråk
Det utbetalande organet ska införa följande förfaranden:
i) |
Det utbetalande organet ska i detalj fastställa rutinerna för mottagande, registrering och handläggning av anspråk, inklusive en beskrivning av alla handlingar som ska användas. |
ii) |
Varje tjänsteman som ansvarar för godkännande ska förfoga över en fullständig checklista för de kontroller som denne måste genomföra, och ska i de stödjande handlingarna intyga att dessa kontroller har utförts. Detta intyg kan göras i elektronisk form. Arbetet ska kontrolleras av en högre tjänsteman på ett systematiskt sätt exempelvis med stickprover, system eller planer. |
iii) |
Godkännande av utbetalning av ett anspråk ska ske endast efter det att tillräckliga kontroller gjorts av att den är förenlig med tillämpliga unionsbestämmelser. Kontrollerna ska omfatta dem som föreskrivs i den förordning som gäller för den specifika åtgärd för vilken stöd begärs, och dem som är ett krav enligt artikel 58 i förordning (EU) nr 1306/2013, för att förebygga och avslöja bedrägeri och oegentligheter med särskilt beaktande av de risker som föreligger. För Ejflu krävs dessutom rutiner för att kontrollera att kriterierna för beviljande av stöd, även i upphandlingshänseende, har uppfyllts och att alla tillämpliga unionsbestämmelser och nationella bestämmelser har följts, även de som fastställs i landsbygdsutvecklingsprogrammen. |
iv) |
Det utbetalande organets ledning ska på lämplig nivå regelbundet och punktligt informeras om resultaten av administrativa kontroller och kontroller på plats, så att det tas i beaktande om kontrollerna varit tillfredsställande innan ett anspråk godkänns. |
v) |
Det utförda arbetet ska detaljeras i en rapport som följer med varje anspråk, samling av anspråk eller, om lämpligt, i en rapport som omfattar ett regleringsår. Rapporten ska åtföljas av ett intyg om de godkända betalningsanspråkens berättigande och om det utförda arbetets karaktär, omfattning och avgränsningar. För Ejflu krävs dessutom en försäkran om att kriterierna för beviljande av stöd, även i upphandlingshänseende, har uppfyllts och att alla tillämpliga unionsbestämmelser och nationella bestämmelser har följts, även de som fastställs i landsbygdsutvecklingsprogrammen. Om någon fysisk eller administrativ kontroll inte är fullständig, utan genomförd på ett urval av anspråk, ska valda anspråk identifieras, urvalsmetoden beskrivas och resultatet av alla kontroller och de åtgärder som vidtagits mot bakgrund av rapporterade avvikelser och oegentligheter rapporteras. De stödjande handlingarna ska vara tillräckliga för att ge garantier för att alla nödvändiga kontroller beträffande de godkända betalningsanspråkens stödberättigande har genomförts. |
vi) |
Om handlingar (på papper eller i elektronisk form) som hänför sig till godkända betalningsanspråk eller till genomförda kontroller förvaras av andra organ, ska både dessa organ och det utbetalande organet införa rutiner för att registrera var alla handlingar som hänför sig till specifika utbetalningar förvaras. |
B) Utbetalningsförfaranden
Det utbetalande organet ska införa de rutiner som är nödvändiga för säkerställande av att utbetalningar endast görs till mottagarens eller dennes befullmäktigades bankkonto. Betalningen ska utföras av det utbetalande organets bank eller, när så är lämpligt, av ett statligt utbetalningskontor, inom fem arbetsdagar efter belastning av EGFJ eller Ejflu. Rutiner ska antas för att se till att alla betalningar där överföringen inte verkställs inte deklareras för ersättning till fonden. Om sådana betalningar redan deklarerats till fonderna ska beloppen återkrediteras till fonderna i påföljande kvartals- eller månadsdeklaration eller senast vid avslutandet av de årliga räkenskaperna. Utbetalningar får inte göras kontant. Godkännande som ges av den attesterande tjänstemannen och/eller dennes överordnade får ske på elektronisk väg, förutsatt att denna metod har en skälig säkerhetsnivå och att den godkännande tjänstemannens identitet bevaras i de elektroniska registren.
C) Redovisningsförfaranden
Det utbetalande organet ska införa följande förfaranden:
i) |
Redovisningsrutinerna ska säkerställa att månatliga (för EGFJ), kvartalsvisa (för Ejflu) och årliga redogörelser är fullständiga, korrekta och sker i tid, och att eventuella fel och utelämnanden upptäcks och korrigeras, främst genom att kontroller och avstämningar genomförs regelbundet. |
ii) |
Redovisningen av interventionslager ska säkerställa att kvantiteterna, och kostnader förenade med dem, behandlas och registreras korrekt och utan dröjsmål per identifierbar post och på rätt konto för varje steg, från accepterandet av ett anbud till det fysiska erhållandet av produkten, i enlighet med tillämpliga bestämmelser, samt att kvantitet och beskaffenhet hos lagren på varje plats kan avgöras när som helst. |
D) Rutiner för förskott och säkerheter
Rutiner ska införas för att säkerställa följande:
i) |
Utbetalningar av förskott identifieras separat i räkenskaperna eller i underliggande uppgifter. |
ii) |
Säkerheter erhålls endast från sådana finansiella institutioner som uppfyller villkoren i kapitel IV i den här förordningen och som har godkänts av behöriga myndigheter och är giltiga tills de frisläpps eller förverkas efter enkel begäran från det utbetalande organet. |
iii) |
Förskott avräknas inom fastställda tidsgränser, och att de som förfallit till avräkning identifieras och säkerheterna snarast förverkas. |
E) Rutiner när det gäller skulder
Alla kriterier som anges i punkterna A–D ska i tillämpliga delar tillämpas på avgifter, förverkade säkerheter, återförda utbetalningar, avsatta intäkter etc. som det utbetalande organet måste uppbära för EGFJ:s och Ejflus räkning.
Det utbetalande organet ska upprätta ett system för identifiering av alla fordringar och för registrering av alla sådana fordringar i en enda liggare före mottagandet. Liggaren ska inspekteras med regelbundna intervall och åtgärder ska vidtas för att inkassera förfallna skulder.
F) Verifikationskedja
Information om styrkande handlingar avseende godkännande, bokföring och utbetalning av stödanspråk samt handläggningen av förskott, säkerheter och skulder ska finnas tillgänglig på det utbetalande organet för att hela tiden garantera en tillräckligt detaljerad verifikationskedja.
3. INFORMATION OCH KOMMUNIKATION
A) Kommunikation
Det utbetalande organet ska införa de rutiner som krävs för att säkerställa att alla ändringar i unionens förordningar, särskilt de tillämpliga stödnivåerna, registreras och att instruktioner, databaser och checklistor uppdateras i god tid.
B) Säkerheten i informationssystem
i) |
Utan att det hindrar tillämpningen av led ii) nedan ska säkerheten i informationssystem baseras på de kriterier som fastställts i någon av följande standarder, i den version som är tillämplig under det berörda budgetåret:
|
ii) |
Från och med den 16 oktober 2016 ska säkerheten i informationssystemen certifieras enligt ISO 27001: Ledningssystem för informationssäkerhet – Krav.
Kommissionen får ge medlemsstaterna tillåtelse att certifiera säkerheten i sina informationssystem enligt andra godkända normer som ger en säkerhetsnivå som är likvärdig eller bättre än den i ISO 27001. Utbetalande organ som ansvarar för förvaltning och kontroll av utgifter på högst 400 miljoner euro per år får av medlemsstaterna beviljas undantag från bestämmelserna i första stycket. Medlemsstaterna ska i sådana fall fortsätta tillämpa bestämmelserna i led i. De ska underrätta kommissionen om sitt beslut. |
4. ÖVERVAKNING
A) Kontinuerlig övervakning genom internkontroll
Internkontrollen ska omfatta åtminstone följande områden:
i) |
Övervakning av de tekniska tjänster och de organ som delegerats ansvaret för att utföra kontroller och andra uppgifter, för att säkerställa en korrekt tillämpning av bestämmelser, riktlinjer och förfaranden. |
ii) |
Initiativ till systemförändringar för allmänna förbättringar av kontrollsystemen. |
iii) |
Granskning av betalningsanspråk och ansökningar som lämnas till det utbetalande organet samt annan information om oegentligheter misstänks. |
iv) |
Övervakning för att förebygga och spåra bedrägerier och oegentligheter, särskilt på de områden för utgifter inom den gemensamma jordbrukspolitiken som ingår i det utbetalande organets behörighet och som löper stor risk att utsättas för bedrägerier eller andra allvarliga oegentligheter. |
Den kontinuerliga övervakningen ingår i det utbetalande organets normala, återkommande verksamhet. Alla nivåer av det utbetalande organets dagliga verksamhet och kontroller ska kontinuerligt övervakas för att säkerställa en tillräckligt detaljerad verifikationskedja.
B) Separat bedömning via en internrevisionsfunktion
Det utbetalande organet ska i detta hänseende införa följande förfaranden:
i) |
Internrevisionsfunktionen ska vara oberoende i förhållande till det utbetalande organets övriga avdelningar och ska rapportera direkt till det utbetalande organets direktör. |
ii) |
Internrevisionen ska kontrollera att de rutiner som införts av det utbetalande organet kan garantera att överensstämmelsen med unionsbestämmelserna kontrolleras samt att räkenskaperna är korrekta, fullständiga och görs i tid. Kontrollerna kan begränsas till utvalda åtgärder och till ett urval av transaktioner, förutsatt att en revisionsplan säkerställer att alla viktiga områden, inklusive de avdelningar som ansvarar för godkännande, täcks under en period på högst fem år. |
iii) |
Internrevisionens arbete ska genomföras enligt internationellt erkända normer, registreras i arbetsdokument och resultera i rapporter och rekommendationer riktade till det utbetalande organets högsta ledning. |
BILAGA II
DE UTBETALANDE ORGANENS SKYLDIGHETER OCH FÖRFARANDEN VID FYSISK KONTROLL
(Artikel 3)
A. DE UTBETALANDE ORGANENS SKYLDIGHETER
I. Kontroller
1. Periodicitet och urval
Minst en gång per år ska varje lagringsplats kontrolleras i enlighet med bestämmelserna i punkt B, särskilt med avseende på
— |
förfarandet för insamling av information om offentlig lagring, |
— |
överensstämmelsen mellan de bokföringsuppgifter som lagerhållaren har på platsen och de som lämnats in till det utbetalande organet, |
— |
den fysiska närvaron av de kvantiteter som anges i lagerhållarens lagerredovisning och som legat till grund för den senaste månadsredovisningen från lagerhållaren, vilket antingen bedöms visuellt eller, vid tvivel eller tvist, kontrolleras genom vägning eller mätning, och |
— |
de lagrade produkternas sunda och goda marknadsmässiga kvalitet. |
Den fysiska närvaron ska fastställas genom en tillräckligt representativ fysisk kontroll som minst omfattar de procentsatser som anges i punkt B och som gör det möjligt att avgöra om hela den kvantitet som införts i lagerbokföringen verkligen existerar.
Kvalitetskontrollerna ska avse produkternas utseende, doft och/eller organoleptiska egenskaper, och vid behov ska det göras med detaljerade analyser.
2. Ytterligare kontroller
Om avvikelser konstateras vid den fysiska kontrollen ska ytterligare en procentandel av kvantiteterna i interventionslagret kontrolleras enligt samma metod. Vid behov ska kontrollen utsträcka sig till att omfatta vägning av alla lagrade produkter i det varuparti eller lager som kontrolleras.
II. Kontrollrapporter
1. |
Det utbetalande organets interna kontrollorgan eller det organ som det bemyndigat ska skriva en rapport om varje genomförd kontroll. |
2. |
Kontrollrapporterna ska innehålla minst följande uppgifter:
|
3. |
Rapporterna ska omedelbart skickas till chefen för den enhet som ansvarar för det utbetalande organets bokföring.
Omedelbart efter mottagandet av rapporten ska det utbetalande organets bokföring korrigeras med avseende på de avvikelser och den bristande överensstämmelse som fastställts. |
4. |
Rapporterna ska förvaras på det utbetalande organets huvudkontor och vara tillgängliga för kommissionens tjänstemän och för personer som kommissionen bemyndigat. |
5. |
Det utbetalande organet ska utarbeta en sammanfattning över
De kontrollerade kvantiteterna och de konstaterade avvikelserna ska för varje berörd produkt anges i vikt eller volym och i procent av de totala kvantiteterna i lager. I sammanfattningen ska de kontroller som gjorts för att verifiera de lagrade produkternas kvalitet anges separat. Den ska lämnas in till kommissionen samtidigt med årsräkenskaperna enligt artikel 7.3 a i förordning (EU) nr 1306/2013. |
B. FÖRFARANDE VID FYSISK KONTROLL I ENSKILDA SEKTORER SOM OMFATTAS AV DEN GEMENSAMMA JORDBRUKSPOLITIKEN VID KONTROLLER ENLIGT PUNKT A
I. Smör
1. |
Urvalet av varupartier att kontrollera ska motsvara minst 5 % av den totala kvantiteten i offentligt interventionslager. Urvalet ska förberedas före kontrollen av lagret på grundval av det utbetalande organets bokföring, men lagerhållaren ska inte underrättas. |
2. |
De utvalda varupartiernas närvaro och deras sammansättning ska kontrolleras på plats enligt följande:
|
3. |
Fysiskt kontrollerade varupartier och konstaterade brister ska beskrivas i kontrollrapporten. |
II. Skummjölkspulver
1. |
Urvalet av varupartier att kontrollera ska motsvara minst 5 % av den totala kvantiteten i offentligt interventionslager. Urvalet ska förberedas före kontrollen av lagret på grundval av det utbetalande organets bokföring, men lagerhållaren ska inte underrättas. |
2. |
De utvalda varupartiernas närvaro och deras sammansättning ska kontrolleras på plats enligt följande:
|
3. |
Fysiskt kontrollerade varupartier och konstaterade brister ska beskrivas i kontrollrapporten. |
III. Spannmål och ris
1. Förfarande vid fysisk kontroll
a) |
Urvalet av lagringsutrymmen eller lagerrum att kontrollera ska motsvara minst 5 % av den totala kvantiteten spannmål eller ris i offentligt interventionslager.
Urvalet ska ske på grundval av de uppgifter som finns i det utbetalande organets lagerbokföring, men lagerhållaren ska inte underrättas. |
b) |
Fysisk kontroll enligt följande:
|
c) |
En ritning över lagret och volymmätningsprotokoll för varje silo eller lagerrum ska finnas tillgängliga vid varje lagringsplats.
I varje lagerlokal ska spannmålen eller riset lagras på ett sådant sätt att volymen kan kontrolleras. |
2. Förfarande vid avvikelser
En viss avvikelse ska tolereras vid kontroll av produktvolymen.
Bestämmelserna i bilaga III ska sålunda tillämpas om den vikt som fastställdes för den lagrade produkten vid den fysiska kontrollen avviker från den i redovisningen bokförda vikten med 5 % eller mer när det gäller spannmål och ris vid lagring i silo och vid lagring i planlager.
I de fall spannmål eller ris lagras i lager bör de kvantiteter beaktas som fastställdes vid vägningen vid inlagringen i stället för de kvantiteter som erhålls från en volymuppskattning, om man med denna inte lyckas uppnå en tillräcklig precisionsgrad och om den noterade skillnaden mellan de två inte är alltför stor.
Det utbetalande organet ska använda denna möjlighet i välgrundade fall, bedömt från fall till fall, och under eget ansvar. Det utbetalande organet ska ange att detta har skett i rapporten enligt följande vägledande förlaga:
(Vägledande förlaga)
SPANNMÅL – LAGERKONTROLL
Produkt: |
Lagerhållare Lager, silo: Lagringsutrymme nr |
Datum: |
Parti |
Kvantitet enligt lagerbokföring |
A. Lagring i silo
Lagerrum nr |
Volym enligt beskrivning m3 (A) |
Konstaterad outnyttjad volym m3 (B) |
Volym på lagrat spannmål m3 (A-B) |
Specifik vikt kg/hl = 100 |
Vikt på spannmål eller ris |
|
|
|
|
|
|
Totalt (A): …
B. Lagring i planlager
|
Lagerrum nr |
Lagerrum nr |
Lagerrum nr |
|||
Areal som omfattas … Höjd … |
… m2 … … … m |
… … m3 … |
… m2 … … … m |
… … m3 … |
… m2 … … … m |
… … m3 … |
Korrigeringar … |
… m3 |
… m3 |
… m3 |
|||
Volym … |
… m3 |
… m3 |
… m3 |
|||
Specifik vikt … |
… kg/hl |
… kg/hl |
… kg/hl |
|||
Total vikt |
… ton |
… ton |
… ton |
Totalt (B): …
Total vikt i lager: …
Skillnader i förhållande till bokförd vikt: …
I procent: …
…, [datum]
… (Stämpel och underskrift)
Kontrollant för det utbetalande organet
IV. Nöt- och kalvkött
1. |
Urvalet av varupartier att kontrollera ska motsvara minst 5 % av den totala kvantiteten i offentligt interventionslager. Urvalet ska förberedas före kontrollen av lagret på grundval av det utbetalande organets bokföring, men lagerhållaren ska inte underrättas. |
2. |
De utvalda varupartiernas närvaro och deras sammansättning ska kontrolleras på platsen enligt följande för urbenat kött:
Urvalet av lastpallar ska ske utifrån de olika typer av styckningsdelar som finns i lager. |
3. |
Fysiskt kontrollerade varupartier och konstaterade brister ska beskrivas i kontrollrapporten. |
(1) Kommissionens förordning (EU) nr 1272/2009 av den 11 december 2009 om gemensamma tillämpningsföreskrifter för genomförandet av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller uppköp och försäljning av jordbruksprodukter inom ramen för offentlig intervention (EUT L 349, 29.12.2009, s. 1).
BILAGA III
SKYLDIGHETER OCH ALLMÄNNA PRINCIPER NÄR DET GÄLLER LAGERHÅLLARENS ANSVAR SOM SKA INGÅ I DET LAGRINGSKONTRAKT SOM UPPRÄTTAS MELLAN ETT UTBETALANDE ORGAN OCH EN LAGERHÅLLARE
(Artikel 3)
Lagerhållaren ska ansvara för att produkter som är föremål för unionens interventionsåtgärder förvaras på rätt sätt. Lagerhållaren ska stå för de ekonomiska konsekvenserna av att produkterna förvaras på ett bristfälligt sätt.
I. PRODUKTKVALITET
Om interventionslagrade produkter kvalitetsförsämras till följd av dåliga eller olämpliga lagringsförhållanden ska lagerhållaren stå för förlusterna och de ska i den offentliga lagerbokföringen bokföras som en förlust orsakad av produktens kvalitetsförsämring till följd av lagringsförhållandena.
II. SVINN
1. |
Lagerhållaren ska ansvara för alla konstaterade avvikelser mellan kvantiteterna i lagret och uppgifterna i de lagerlistor som överlämnats till det utbetalande organet. |
2. |
Då svinnet överskrider gällande toleransnivåer enligt artikel 4, bilaga II.B.III.2 och bilaga IV eller enligt sektorslagstiftningen inom jordbruket ska det i sin helhet tillskrivas lagerhållaren som icke identifierat svinn. Om lagerhållaren bestrider svinnet kan han begära att produkten vägs eller mäts, varvid lagerhållaren ska stå för kostnaderna, såvida det inte framkommer att de uppgivna kvantiteterna faktiskt existerar eller om avvikelsen inte överstiger de gällande toleransnivåerna, varvid det utbetalande organet ska stå för vägnings- eller mätningskostnaderna.
Toleransnivåerna i punkt B.III.2 i bilaga II ska gälla utan att de andra toleransnivåer som avses i första stycket påverkas. |
III. STYRKANDE HANDLINGAR OCH MÅNATLIGA OCH ÅRLIGA DEKLARATIONER
1. Styrkande handlingar och månatlig deklaration
a) |
Lagerhållaren ska förfoga över de handlingar om inlagring, lagring och utlagring av produkterna som ligger till grund för årsräkenskaperna och de ska innehålla åtminstone följande uppgifter:
Med handlingarna ska det vara möjligt att på ett säkert sätt identifiera de kvantiteter som finns i lager vid varje tidpunkt, varvid hänsyn måste tas till de kvantiteter som köpts upp eller sålts, men som ännu inte har lagrats in eller ut. |
b) |
Lagerhållaren ska minst en gång i månaden skicka handlingarna avseende inlagring, lagring och utlagring av produkter till det utbetalande organet som underlag till en sammanfattande månatlig lagerredovisning. Handlingarna ska vara det utbetalande organet tillhanda före den 10:e i månaden efter den månad som de avser. |
c) |
En förlaga till den sammanfattande månatliga lagerredovisningen (vägledande mall) finns nedan. De utbetalande organen ska hålla den tillgänglig för lagerhållarna på elektronisk väg.
Månatlig lagerredovisning
(Stämpel och underskrift) Ort och datum: Benämning: |
2. Årlig deklaration
a) |
Lagerhållaren ska på grundval av den månatliga redovisning som beskrivs i punkt 1 upprätta en årlig lagerredovisning. Den ska översändas till det utbetalande organet senast den 15 oktober efter räkenskapsårets slut. |
b) |
Den årliga lagerredovisningen ska innehålla en sammanställning av kvantiteterna i lager, uppdelad per produkt och lagringsplats, med för varje produkt uppgift om kvantiteterna i lager, varupartiernas nummer (gäller ej spannmål), vilket år de lades på lager samt en förklaring till eventuella konstaterade avvikelser. |
c) |
En förlaga till den sammanfattande månatliga lagerredovisningen (vägledande mall) finns nedan.
De utbetalande organen ska hålla den tillgänglig för lagerhållarna på elektronisk väg. Årlig lagerredovisning
(Stämpel och underskrift) Ort och datum: Benämning: |
IV. DATORISERAD LAGERBOKFÖRING OCH TILLHANDAHÅLLANDE AV INFORMATION
Det kontrakt om offentlig lagring som ingås mellan det utbetalande organet och lagerhållaren ska innehålla bestämmelser som säkerställer att unionslagstiftningen efterlevs.
Kontraktet ska innehålla följande krav:
— |
Det ska föras datoriserad lagerbokföring av interventionslagren. |
— |
Det ska finnas direkt och omedelbar tillgång till en löpande inventering. |
— |
Det ska finnas ständig tillgång till alla handlingar avseende inlagring, lagring och utlagring av produkter i lager och till lagerhållarens bokföringshandlingar och rapporter som skrivits med tillämpning av denna förordning. |
— |
Dessa handlingar ska alltid finnas tillgängliga för de utbetalande organens och kommissionens tjänstemän och för alla personer som kommissionen vederbörligen bemyndigat. |
V. FORM OCH INNEHÅLL I HANDLINGAR SOM ÖVERSÄNDS TILL DET UTBETALANDE ORGANET
Form och innehåll i de dokument som avses i punkt III.1 och III.2 ska fastställas på de villkor och enligt de bestämmelser som anges i artikel 104 i förordning (EU) nr 1306/2013.
VI. BEVARANDE AV HANDLINGAR
Lagerhållaren ska bevara de styrkande handlingarna för alla transaktioner för offentlig lagring under hela den tid som krävs enligt de bestämmelser som antagits i enlighet med artikel 104 i förordning (EU) nr 1306/2013, utan att det påverkar tillämpningen av gällande nationella bestämmelser.
BILAGA IV
TOLERANSNIVÅER
(Artikel 4)
1. |
För varje produkt som är föremål för offentlig lagring fastställs följande toleransnivåer för svinn i samband med normal lagring i enlighet med godkända bestämmelser:
|
2. |
Procentsatsen för tillåtet svinn vid urbening av nötkött ska vara 32. Denna procentsats ska gälla alla kvantiteter som bearbetas under räkenskapsåret. |
3. |
Toleransnivåerna i punkt 1 ska fastställas som procentsatser av den faktiska vikten utan emballage av de kvantiteter som placeras i lager och övertas under det aktuella räkenskapsåret, plus de kvantiteter som fanns i lager vid det aktuella räkenskapsårets början.
Toleransnivåerna ska gälla vid fysiska kontroller av lagren. De ska för varje produkt beräknas i förhållande till de totala kvantiteter som det utbetalande organet lagrar. Den faktiska vikten vid inlagring och utlagring ska beräknas genom att från den registrerade vikten dra av den standardvikt för förpackningen som fastställts i uppköpsvillkoren eller, i avsaknad av sådan, den genomsnittliga förpackningsvikt som används av det utbetalande organet. |
4. |
Svinn i antal förpackningar eller antal registrerade stycken ska inte omfattas av toleransen. |
5. |
Kvantiteter som saknas på grund av stöld eller identifierbara orsaker ska inte ingå i den beräkning av toleransnivåerna som avses i punkterna 1 och 2. |
BILAGA V
Åtgärder som avses i artikel 10
1. |
Stödordningar som förtecknas i bilaga I till förordning (EG) nr 73/2009 och, från och med år 2016, stödordningar som förtecknas i bilaga I till förordning (EU) nr 1307/2013. |
2. |
Åtgärder för landsbygdsutveckling enligt avdelningarna I och II i del II av kommissionens förordning (EU) nr 65/2011 (1) och de åtgärder för landsbygdsutveckling som avses i avdelning III kapitel I i förordning (EU) 1305/2013. |
(1) Kommissionens förordning (EU) nr 65/2011 av den 27 januari 2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1698/2005 vad gäller kontroller och tvärvillkor i samband med stöd för landsbygdsutveckling (EUT L 25, 28.1.2011, s. 8).
BILAGA VI
Åtgärder som avses i artikel 14
1. |
Omstrukturering och omställning av vinodlingar, i enlighet med artikel 46 i förordning (EU) nr 1308/2013. |
2. |
Grön skörd i enlighet med artikel 47 i förordning (EU) nr 1308/2013. |