18.6.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 165/13

(1)

Genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 280/2004/EG av den 11 februari 2004 om en mekanism för övervakning av utsläpp av växthusgaser inom gemenskapen och för genomförande av Kyotoprotokollet (4) fastställdes en ram för övervakning av antropogena utsläpp av växthusgaser från källor och upptag av växthusgaser i sänkor, utvärdering av framstegen mot att fullgöra åtagandena avseende dessa utsläpp och genomförande av övervaknings- och rapporteringskraven enligt Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (nedan kallad UNFCCC) (5) och Kyotoprotokollet (6) i unionen. Med hänsyn till den internationella utvecklingen avseende UNFCCC och Kyotoprotokollet på senare tid och i framtiden och för att genomföra nya övervaknings- och rapporteringskrav som föreskrivs i unionsrätten, bör beslut nr 280/2004/EG ersättas.

(2)

Beslut nr 280/2004/EG bör ersättas med en förordning med anledning av att unionsrätten har fått ett bredare tillämpningsområde, att ytterligare kategorier av personer omfattas av förpliktelserna, att det införs mer komplexa och mycket tekniska bestämmelser, att det finns ett ökat behov av enhetliga regler som gäller i hela unionen, och för att underlätta genomförandet.

(3)

Slutmålet för UNFCCC är att atmosfärens koncentration av växthusgaser ska stabiliseras på en nivå som skulle förhindra farlig antropogen störning i klimatsystemet. För att det målet ska kunna uppnås bör den övergripande årliga globala ökningen av ytans medeltemperatur inte överskrida 2 °C över de förindustriella nivåerna.

(4)

Det finns ett behov av noggrann övervakning och rapportering och av regelbunden utvärdering av unionens och medlemsstaternas utsläpp av växthusgaser och deras ansträngningar för att ta itu med klimatförändringarna.

(5)

Beslut 1/CP.15 från partskonferensen för UNFCCC (nedan kallat beslut 1/CP.15) och beslut 1/CP.16 från partskonferensen för UNFCCC (nedan kallat beslut 1/CP.16) bidrog väsentligt till framsteg när det gäller att möta utmaningarna från klimatförändringarna på ett balanserat sätt. Dessa beslut innebar nya övervaknings- och rapporteringskrav, som ska uppfyllas vid genomförandet av ambitiösa utsläppsminskningar som unionen och dess medlemsstater har åtagit sig, och tillhandahöll stöd till utvecklingsländerna. I besluten konstaterades också att det är viktigt att anpassningsåtgärder ges samma prioritet som begränsningsåtgärder. Beslut 1/CP.16 kräver också att industriländerna utarbetar strategier eller planer för växthusgassnål utveckling. Sådana strategier eller planer förväntas bidra till utvecklingen av ett växthusgassnålt samhälle och säkerställa en fortsatt stark tillväxt och hållbar utveckling, och en kostnadseffektiv utveckling i riktning mot det långsiktiga klimatmålet, där vederbörlig uppmärksamhet ägnas delmålen. Denna förordning bör underlätta genomförandet av dessa övervaknings- och rapporteringskrav.

(6)

Den uppsättning unionsrättsakter som antogs 2009 och som tillsammans kallas klimat- och energipaketet, i synnerhet Europaparlamentets och rådets beslut nr 406/2009/EG av den 23 april 2009 om medlemsstaternas insatser för att minska sina växthusgasutsläpp i enlighet med gemenskapens åtaganden om minskning av växthusgasutsläppen till 2020 (7) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/29/EG av den 23 april 2009 om ändring av direktiv 2003/87/EG i avsikt att förbättra och utvidga gemenskapssystemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser (8), utgör ytterligare ett tydligt åtagande av unionen och medlemsstaterna att väsentligt minska sina utsläpp av växthusgaser. Unionens system för att övervaka och rapportera utsläpp bör också uppdateras mot bakgrund av nya krav enligt dessa två rättsakter.

(7)

Enligt UNFCCC ska unionen och dess medlemsstater utveckla, regelbundet uppdatera, offentliggöra och till partskonferensen rapportera nationella inventeringar av antropogena utsläpp från källor och upptag i sänkor av alla växthusgaser som inte regleras av 1987 års Montrealprotokoll om ämnen som bryter ned ozonskiktet till Wienkonventionen om skydd av ozonskiktet (9) (nedan kallat Montrealprotokollet), med användande av jämförbar metodik som partskonferensen enats om.

(8)

Enligt artikel 5.1 i Kyotoprotokollet ska unionen och medlemsstaterna införa och upprätthålla ett nationellt system för uppskattning av antropogena utsläpp från källor och upptag i sänkor av alla växthusgaser som inte omfattas av Montrealprotokollet, i syfte att säkerställa genomförandet av andra bestämmelser i Kyotoprotokollet. I detta sammanhang bör unionen och medlemsstaterna tillämpa riktlinjerna för nationella system i bilagan till beslut 19/CMP.1 från partskonferensen för UNFCCC i sin funktion som Kyotoprotokollets partsmöte (nedan kallat beslut 19/CMP.1). Beslut 1/CP.16 föreskriver även ett införande av nationella arrangemang för uppskattning av antropogena utsläpp från källor och upptag i sänkor av alla växthusgaser som inte omfattas av Montrealprotokollet. Denna förordning bör göra det möjligt att genomföra båda dessa krav.

(9)

Cypern och Malta har införts i bilaga I till UNFCCC enligt beslut 10/CP.17 från partskonferensen för UNFCCC, med verkan från och med den 9 januari 2013, respektive beslut 3/CP15 från partskonferensen för UNFCCC, med verkan från och med den 26 oktober 2010.

(10)

Erfarenheterna från genomförandet av beslut nr 280/2004/EG har visat att det finns ett behov av att öka synergin och samstämmigheten med rapporteringen enligt andra rättsliga instrument, i synnerhet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen (10), med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006 av den 18 januari 2006 om upprättande av ett europeiskt register över utsläpp och överföringar av föroreningar (11), med Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/81/EG av den 23 oktober 2001 om nationella utsläppstak för vissa luftföroreningar (12), med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006 av den 17 maj 2006 om vissa fluorerade växthusgaser (13), och med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1099/2008 av den 22 oktober 2008 om energistatistik (14). Samtidigt som en effektivisering av rapporteringskraven kommer att kräva att enskilda rättsliga instrument ändras, är användningen av enhetliga uppgifter vid rapportering av utsläpp av växthusgaser nödvändig för att säkerställa kvaliteten på utsläppsrapporteringen.

(11)

I den fjärde utvärderingsrapporten från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) identifierades en faktor för global uppvärmningspotential (GWP-faktorn) för kvävetrifluorid (NF3) som är ungefär 17 000 gånger så stor som den för koldioxid (CO2). NF3 används i ökande omfattning inom elektronikindustrin för att ersätta perfluorkolväten (PFC) och svavelhexafluorid (SF6). I enlighet med artikel 191.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) ska unionens miljöpolitik bygga på försiktighetsprincipen. Denna princip kräver övervakning av NF3 så att utsläppsnivåerna inom unionen kan bedömas och, om så krävs, begränsningsåtgärder fastställas.

(12)

De uppgifter som nu rapporteras i de nationella växthusgasinventeringarna, de nationella registren och unionsregistren är inte tillräckliga för att det på medlemsstatsnivå ska gå att fastställa de CO2-utsläpp från civil luftfart på nationell nivå som inte omfattas av direktiv 2003/87/EG. Vid införandet av rapporteringsskyldigheter bör unionen inte ålägga medlemsstater och små och medelstora företag bördor som är oproportionerliga i förhållande till de eftersträvade målen. CO2-utsläpp från flygningar som inte omfattas av direktiv 2003/87/EG utgör endast en mycket liten del av de totala utsläppen av växthusgaser, och inrättandet av ett rapporteringssystem för dessa utsläpp skulle vara orimligt betungande mot bakgrund av befintliga krav på sektorn som helhet enligt direktiv 2003/87/EG. Därför bör utsläpp av CO2 från IPCC:s källkategori ”1.A.3.A civil luftfart” behandlas som om de är lika med noll med avseende på tillämpningen av artiklarna 3 och 7.1 i beslut nr 406/2009/EG.

(13)

För att effektiviteten hos åtgärder för övervakning och rapportering om utsläpp av växthusgaser ska kunna säkerställas bör man undvika att ytterligare öka medlemsstaternas befintliga ekonomiska och administrativa bördor.

(14)

Även om utsläpp och upptag av växthusgaser i samband med markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) ingår i unionens mål för utsläppsminskningar enligt Kyotoprotokollet, ingår de inte i 20-procentsmålet för 2020 enligt klimat- och energipaketet. Enligt artikel 9 i beslut nr 406/2009/EG ska kommissionen bedöma formerna för att införa utsläpp och upptag från verksamhet i samband med LULUCF i unionens åtagande om utsläppsminskningar, säkerställa varaktighet och miljöintegritet för bidraget från LULUCF, sörja för en korrekt övervakning och bokföring av de berörda utsläppen och upptagen. Enligt den artikeln ska kommissionen även, när så är lämpligt, lägga fram ett lagstiftningsförslag så att det kan träda i kraft från och med 2013. Den 12 mars 2012 lämnade kommissionen till Europaparlamentet och rådet ett förslag som ett första steg mot att ta med LULUCF-sektorn i unionens åtagande att minska utsläppen, vilket resulterade i antagandet av beslut nr 529/2013/EU av den 21 maj 2013 om bokföringsregler för utsläpp och upptag av växthusgaser till följd av verksamheter i samband med markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk och om information beträffande åtgärder som rör dessa verksamheter (15).

(15)

Unionen och medlemsstaterna bör sträva mot att tillhandahålla den senaste informationen om sina utsläpp av växthusgaser, i synnerhet inom ramen för Europa 2020-strategin och dess angivna tidsgränser. Denna förordning bör göra det möjligt att ta fram sådana uppskattningar på kortast möjliga tid med hjälp av statistisk och annan information, såsom, vid behov, rymdbaserade uppgifter från programmet för Global övervakning för miljö och säkerhet och andra satellitsystem.

(16)

Eftersom kommissionen har meddelat att den avser att föreslå nya krav för övervakning och rapportering av utsläpp från sjötransporter, inklusive ändringar av denna förordning i förekommande fall, bör denna förordning inte föregripa något sådant förslag, och därför bör bestämmelser om övervakning och rapportering av utsläpp från sjötransporter för närvarande inte införas i denna förordning.

(17)

Erfarenheter från genomförandet av beslut nr 280/2004/EG har visat att det finns ett behov av att den information som rapporteras om politiska strategier och åtgärder och prognoser i högre grad ska vara transparent, korrekt, konsistent, fullständig och jämförbar. Enligt beslut nr 406/2009/EG ska medlemsstaterna rapportera sina prognostiserade framsteg när det gäller att fullgöra skyldigheterna enligt det beslutet, inklusive information om nationella styrmedel och åtgärder samt nationella utsläppsprognoser. I Europa 2020-strategin anges en integrerad dagordning för den ekonomiska politiken som kräver att unionen och medlemsstaterna gör ytterligare ansträngningar för att i tid rapportera politiska strategier och åtgärder mot klimatförändringar och deras beräknade inverkan på utsläppen. Inrättandet av nationella system på unions- och medlemsstatsnivå förenat med bättre riktlinjer för rapporteringen bör väsentligen bidra till att dessa mål uppnås. För att säkerställa att unionen uppfyller internationella och interna rapporteringskrav på växthusgasprognoser och för att utvärdera dess framsteg mot att uppfylla internationella och interna åtaganden och skyldigheter bör kommissionen även kunna ta fram och använda uppskattningar av växthusgasprognoser.

(18)

Bättre information från medlemsstaterna behövs för att övervaka deras framsteg mot och åtgärder för en anpassning till klimatförändringar. Denna information behövs för utformningen av en vittomfattande unionstäckande anpassningsstrategi i enlighet med kommissionens vitbok av den 1 april 2009Anpassning till klimatförändring: en europeisk handlingsram. Rapporteringen av information om anpassningar kommer att göra det möjligt för medlemsstater att utbyta bästa praxis och utvärdera sina behov och sin beredskap när det gäller klimatförändringar.

(19)

Enligt beslut 1/CP.15 har unionen och medlemsstaterna åtagit sig att bidra med betydande klimatfinansiering för att stödja åtgärder för anpassning och begränsning i utvecklingsländer. I enlighet med punkt 40 i beslut 1/CP.16 måste varje i-land som är en part i UNFCCC förbättra rapporteringen om tillhandahållandet av ekonomiskt, tekniskt och kapacitetsbyggande stöd till parter som är utvecklingsländer. En förbättrad rapportering är nödvändig för att identifiera unionens och medlemsstaternas ansträngningar för att uppfylla sina åtaganden. Genom beslut 1/CP.16 upprättades även en ny teknikmekanism som ska förbättra den internationella tekniköverföringen. Denna förordning bör säkerställa rapportering av aktuell information om tekniköverföring till utvecklingsländer, baserad på bästa tillgängliga uppgifter.

(20)

Genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/101/EG (16) ändrades direktiv 2003/87/EG så att luftfartsverksamhet införs i systemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen. Direktiv 2003/87/EG innehåller bestämmelser om användningen av auktionsintäkter, om rapportering av medlemsstaternas användning av auktionsintäkter och om de åtgärder som vidtas enligt artikel 3d i det direktivet. Direktiv 2003/87/EG, ändrat genom direktiv 2009/29/EG, innehåller nu även bestämmelser om användningen av auktionsintäkter, och det anges att minst 50 % av sådana intäkter bör användas för en eller flera av de åtgärder som avses i artikel 10.3 i direktiv 2003/87/EG. Transparens kring användningen av intäkter från auktionering av utsläppsrätter enligt direktiv 2003/87/EG är avgörande för att underbygga unionens åtaganden.

(21)

Enligt UNFCCC ska unionen och dess medlemsstater utveckla, regelbundet uppdatera, offentliggöra och till partskonferensen överlämna nationella rapporter och tvåårsrapporter i enlighet med de riktlinjer, metoder och format som partskonferensen enats om. Enligt beslut 1/CP.16 krävs förbättrad rapportering av mål vad gäller begränsning och tillhandahållande av ekonomiskt, tekniskt och kapacitetsbyggande stöd till parter som är utvecklingsländer.

(22)

I och med beslut nr 406/2009/EG omvandlades den rådande årliga rapporteringscykeln till en årlig åtagandecykel som kräver en omfattande granskning av medlemsstaternas växthusgasinventeringar inom en kortare tidsram än den nuvarande inventeringsgranskningen enligt UNFCCC, så att det vid behov går att använda flexibla lösningar och tillämpa korrigerande åtgärder vid slutet av varje aktuellt år. För att säkerställa att efterlevnaden av beslut nr 406/2009/EG i god tid utvärderas på ett trovärdigt, konsistent och transparent sätt måste det på unionsnivå upprättas en process för granskning av växthusgasinventeringar som lämnas in av medlemsstaterna.

(23)

Ett antal tekniska aspekter i samband med rapporteringen av utsläpp av växthusgaser från källor och upptag i sänkor, såsom GWP-faktorer, omfattningen av de rapporterade växthusgaserna och de metodologiska riktlinjerna från IPCC som ska användas för att upprätta de nationella växthusgasinventeringarna, diskuteras för närvarande inom UNFCCC-processen. Ändringar av de metodologiska aspekterna i samband med UNFCCC-processen och efterföljande omräkningar av tidsserien för utsläpp av växthusgaser kan ändra nivån på och trenderna för utsläppen av växthusgaser. Kommissionen bör övervaka sådan utveckling på internationell nivå och, där så är nödvändigt, föreslå en ändring av denna förordning för att säkerställa överensstämmelse med de metoder som används i samband med UNFCCC-processen.

(24)

I enlighet med UNFCCC:s nuvarande riktlinjer för rapportering av växthusgaser baseras beräkningen och rapporteringen av metanutsläpp på GWP-faktorer kopplade till ett tidsperspektiv på 100 år. Mot bakgrund av att metan har en hög GWP-faktor och en relativt kort livslängd i atmosfären bör kommissionen undersöka vilka konsekvenser det skulle få för de politiska strategierna och åtgärderna om man antog ett 20-årigt tidsperspektiv för metan.

(25)

Med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 14 september 2011 om ett helhetsbetonat grepp på frågan om antropogena utsläpp av annat slag än koldioxid och av relevans för klimatet, och när det finns ett avtal inom ramen för UNFCCC om att använda godkända och offentliggjorda IPCC-riktlinjer för övervakning och rapportering av utsläpp av sotpartiklar, bör kommissionen undersöka vilka konsekvenser det skulle få för de politiska strategierna och åtgärderna och vid behov ändra bilaga I till denna förordning.

(26)

Utsläppen av växthusgaser bör uppskattas med användning av samma metoder över den rapporterade tidsserien. De underliggande aktivitetsdata och emissionsfaktorerna bör erhållas och användas på ett konsistent sätt, vilket säkerställer att förändringar i utsläppstrenderna inte införs som ett resultat av ändringar av uppskattningsmetoder eller antaganden. Omräkningarna av utsläppen av växthusgaser bör utföras i enlighet med överenskomna riktlinjer och med tanke på att förbättra den rapporterade tidsseriens konsistens, korrekthet och fullständighet, och genomförandet av mer detaljerade metoder. Om metoderna eller sättet på vilket underliggande aktivitetsdata och emissionsfaktorer samlas in har ändrats, bör medlemsstaterna på nytt beräkna inventeringarna för den rapporterade tidsserien och utvärdera behovet av omräkningar baserat på de skäl som anges i de överenskomna riktlinjerna, i synnerhet för nyckelkategorier. Denna förordning bör fastställa om och under vilka förhållanden man bör ta hänsyn till effekterna av sådana omräkningar i syfte att fastställa årliga utsläppstilldelningar.

(27)

Luftfarten inverkar på det globala klimatet till följd av sina utsläpp av CO2, liksom genom andra utsläpp, inklusive utsläpp av kväveoxider, och mekanismer som ökad bildning av cirrusmoln. Mot bakgrund av att den vetenskapliga förståelsen för denna inverkan snabbt ökar bör en uppdaterad utvärdering av luftfartens icke CO2-relaterade effekter på det globala klimatet regelbundet genomföras inom ramen för denna förordning. De modeller som används i detta hänseende bör anpassas till den vetenskapliga utvecklingen. Kommissionen kan utifrån sin bedömning av sådana effekter överväga relevanta åtgärdsalternativ för att hantera dem.

(28)

Europeiska miljöbyrån har till uppgift att stödja en hållbar utveckling och bidra till en betydande och mätbar förbättring av Europas miljö genom att i god tid ge beslutsfattare, offentliga institutioner och allmänheten målinriktad, relevant och tillförlitlig information. Europeiska miljöbyrån bör, när så är lämpligt, bistå kommissionen i övervaknings- och rapporteringsarbetet, särskilt inom ramen för unionens inventeringssystem och dess system för politiska strategier och åtgärder och prognoser, genom att utföra en årlig expertgranskning av medlemsstaternas inventeringar, utvärdera de framsteg som medlemsstaterna gör i riktning mot att uppfylla unionens åtaganden om utsläppsminskning, upprätthålla den europeiska klimatanpassningsplattformen med avseende på inverkan av, sårbarhet för och anpassning till klimatförändring samt sprida sund klimatinformation till allmänheten.

(29)

Alla krav på tillhandhållande av information och uppgifter enligt denna förordning bör omfattas av unionens regler för dataskydd och affärshemligheter.

(30)

Information och uppgifter som samlats in enligt denna förordning kan även bidra till utformningen och bedömningen av unionens framtida klimatförändringspolitik.

(31)

Kommissionen bör följa genomförandet av övervaknings- och rapporteringskraven enligt denna förordning och den framtida utvecklingen inom UNFCCC och Kyotoprotokollet för att säkerställa konsistensen. I detta sammanhang bör kommissionen lägga fram ett förslag till lagstiftning för Europaparlamentet och rådet.

(32)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av artiklarna 5.4, 7.7, 7.8, 8.2, 12.3, 17.4, 19.5 och 19.6 i denna förordning bör kommissionen ges genomförandebefogenheter. Med undantag för artikel 19.6 bör dessa befogenheter utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (17).

(33)

I syfte att fastställa harmoniserade rapporteringskrav för övervakning av utsläppen av växthusgaser och annan information som är relevant för klimatförändringspolitiken, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen i syfte att ändra bilagorna I och III till denna förordning, i enlighet med beslut som fattats inom ramen för UNFCCC och Kyotoprotokollet, beakta ändringar av GWP-faktorerna och de inventeringsriktlinjer som man enats om internationellt, fastställa krav på omfattningen av unionens inventeringssystem och upprätta unionsregistret. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

(34)

Eftersom målen för denna förordning, nämligen att inrätta en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information på nationell nivå och unionsnivå som är relevant för klimatförändringen, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför på grund av den föreslagna åtgärdens omfattning och verkningar bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

a)

säkerställa att de uppgifter som unionen och dess medlemsstater rapporterar till UNFCCC-sekretariatet inkommer i tid, är transparenta, korrekta, konsistenta, jämförbara och fullständiga,

b)

rapportera och verifiera information avseende de åtaganden som unionen och dess medlemsstater ingått enligt UNFCCC, Kyotoprotokollet och beslut som fattats i enlighet med detta och utvärdera framsteg när det gäller att uppfylla de åtagandena,

c)

övervaka och rapportera alla antropogena utsläpp från källor och upptag i sänkor i medlemsstaterna av växthusgaser som inte regleras av Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet,

d)

övervaka, rapportera, se över och verifiera utsläpp av växthusgaser och annan information enligt artikel 6 i beslut nr 406/2009/EG,

e)

rapportera om användningen av intäkterna från auktionering av utsläppsrätter enligt artikel 3d.1 eller 3d.2 eller artikel 10.1 i direktiv 2003/87/EG, i överensstämmelse med artiklarna 3d.4 och 10.3 i det direktivet,

f)

övervaka och rapportera om åtgärder som medlemsstater vidtar för att på ett kostnadseffektivt sätt anpassa sig till klimatförändringens oundvikliga konsekvenser,

g)

utvärdera medlemsstaternas framsteg när det gäller att uppfylla skyldigheterna enligt beslut nr 406/2009/EG.

a)

rapportering om unionens och dess medlemsstaters strategier för växthusgassnål utveckling och alla uppdateringar därav i enlighet med beslut 1/CP.16,

b)

utsläpp av de växthusgaser som anges i bilaga I till denna förordning från sektorer och källor och upptag i sänkor som omfattas av nationella växthusgasinventeringar enligt artikel 4.1 a i UNFCCC och som släpps ut på medlemsstaternas territorier,

c)

utsläpp av växthusgaser som omfattas av artikel 2.1 i beslut nr 406/2009/EG,

d)

klimatpåverkan som inte är CO2-relaterad och som är förknippad med utsläpp från civil luftfart,

e)

unionens och dess medlemsstaters prognoser för antropogena utsläpp från källor och upptag i sänkor av växthusgaser som inte regleras av Montrealprotokollet, och medlemsstaternas politiska strategier och åtgärder med anledning av detta,

f)

det samlade ekonomiska och tekniska stödet till utvecklingsländer i enlighet med kraven i UNFCCC,

g)

användningen av intäkterna från auktionering av utsläppsrätter enligt artiklarna 3d.1, 3d.2 och 10.1 i direktiv 2003/87/EG,

h)

medlemsstaternas åtgärder för anpassning till klimatförändringarna.

a)

en transparent och korrekt övervakning av medlemsstaterna faktiska och prognostiserade framsteg, inklusive bidraget från unionens åtgärder, för att uppfylla unionens och medlemsstaternas åtaganden enligt UNFCCC att begränsa eller minska de antropogena utsläppen av växthusgaser,

b)

ett uppfyllande av de åtaganden att minska utsläppen av växthusgaser som medlemsstaterna gjort enligt beslut nr 406/2009/EG och ett uppnående av långsiktiga utsläppsminskningar och förbättringar av upptag i sänkor inom alla sektorer i linje med unionens mål att i samband med nödvändiga minskningar, enligt IPCC, på ett kostnadseffektivt sätt minska utsläppen för industriländerna som grupp med 80 till 95 % fram till 2050, jämfört med nivåerna 1990.

a)

uppgifter om och metoder som rapporteras för verksamhet och anläggningar enligt direktiv 2003/87/EG i syfte att utarbeta nationella växthusgasinventeringar och i syfte att säkerställa överensstämmelse mellan de rapporterade utsläppen av växthusgaser enligt unionens system för handel med utsläppsrätter och de nationella växthusgasinventeringarna,

b)

när så är relevant, data som samlas in via de rapporteringssystem för fluorerade gaser för de olika sektorerna som inrättats enligt artikel 6.4 i förordning (EG) nr 842/2006 för utarbetande av nationella växthusgasinventeringar,

c)

när så är relevant, data om utsläpp, underliggande data och metoder som anläggningar enligt förordning (EG) nr 166/2006 har rapporterat för utarbetande av nationella växthusgasinventeringar,

d)

data som rapporterats enligt förordning (EG) nr 1099/2008.

a)

använder sig av rapporteringssystem som inrättats enligt artikel 6.4 i förordning (EG) nr 842/2006 för att förbättra uppskattningen av fluorerade gaser i de nationella växthusgasinventeringarna,

b)

kan genomföra de årliga konsistenskontroller som avses i artikel 7.1 l och m,

a)

ett program för kvalitetssäkring och kvalitetskontroll, bland annat fastställande av kvalitetsmål och utarbetande av en kvalitetssäkrings- och kvalitetskontrollplan för inventeringen; kommissionen ska bistå medlemsstaterna vid genomförandet av deras program för kvalitetssäkring och kvalitetskontroll,

b)

ett förfarande, genom samråd med berörd medlemsstat, för uppskattning av data som saknas i dess nationella inventering,

c)

de granskningar av medlemsstaternas växthusgasinventeringar som avses i artikel 19.

a)

Sina antropogena utsläpp av de växthusgaser som anges i bilaga I till denna förordning och de antropogena utsläppen av växthusgaser som avses i artikel 2.1 i beslut nr 406/2009/EG för år X-2, i enlighet med UNFCCC:s rapporteringskrav. Utan att det påverkar rapporteringen av de växthusgaser som anges i bilaga I till denna förordning ska utsläppen av CO2 från IPCC:s källkategori ”1.A.3.A civil luftfart” anses vara lika med noll enligt artiklarna 3 och 7.1 i beslut nr 406/2009/EG.

b)

Data i enlighet med UNFCCC:s rapporteringskrav om sina antropogena utsläpp av kolmonoxid (CO), svaveldioxid (SO2), kväveoxider (NOx) och flyktiga organiska föreningar, i överensstämmelse med uppgifter som redan rapporterats enligt artikel 7 i direktiv 2001/81/EG och Uneces konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar, för år X-2.

c)

Sina antropogena utsläpp av växthusgaser från källor och upptag av CO2 i sänkor som följer av LULUCF, för år X-2, i enlighet med UNFCCC:s rapporteringskrav.

d)

Sina antropogena utsläpp av växthusgaser från källor och upptag av CO2 i sänkor som följer av LULUCF-aktiviteter enligt beslut nr 529/2013/EU och Kyotoprotokollet och information om bokföringen av dessa utsläpp av växthusgaser och upptag från LULUCF-aktiviteter i enlighet med beslut nr 529/2013/EU och med artikel 3.3 och 3.4 i Kyotoprotokollet, och tillämpliga beslut för åren mellan 2008 eller andra tillämpliga år och X-2. När medlemsstater bokför bruk av åkermark och bruk av betesmark, förnyelse av vegetation eller dränering och restaurering av våtmarker, ska de dessutom rapportera utsläpp av växthusgaser från källor och upptag i sänkor för varje sådan aktivitet för det relevanta basåret eller den relevanta basperiod som anges i bilaga VI till beslut nr 529/2013/EU och i bilagan till beslut 13/CMP.1. Vid uppfyllande av sin rapporteringsskyldighet enligt denna punkt, och särskilt vid lämnande av information om utsläpp och upptag som är kopplat till deras bokföringsskyldighet enligt beslut nr 529/2013/EU, ska medlemsstaterna lämna information med fullt beaktande av tillämplig vägledning från IPCC om god praxis för LULUCF.

e)

Varje ändring av de uppgifter som avses i leden a–d för åren mellan det relevanta basåret eller den relevanta basperioden och år X-3, med angivande av skälen till dessa ändringar.

f)

Information om indikatorer, såsom anges i bilaga III, för år X-2.

g)

Information från sina nationella register om utfärdande, förvärv, innehav, överföring, annullering, återlösen och överflyttning av AAU, RMU, ERU, CER, tCER och lCER för året X-1.

h)

Sammanfattande information om genomförda överföringar enligt artikel 3.4 och 3.5 i beslut nr 406/2009/EG, för år X-1.

i)

Information om användningen av mekanismen för gemensamt genomförande, mekanismen för ren utveckling och mekanismen för internationell handel med utsläppsrätter enligt artiklarna 6, 12 och 17 i Kyotoprotokollet, eller någon annan flexibel mekanism som följer av bestämmelser i instrument som partskonferensen för UNFCCC eller denna partskonferens i sin funktion som Kyotoprotokollets partsmöte har antagit för att uppfylla sina kvantifierade åtaganden om begränsningar eller minskning av utsläpp enligt artikel 2 i beslut 2002/358/EG och Kyotoprotokollet eller framtida åtaganden inom UNFCCC eller Kyotoprotokollet, för år X-2.

j)

Information om åtgärder som vidtagits för att förbättra inventeringens uppskattningar, i synnerhet inom områden av inventeringen som har varit föremål för justeringar eller rekommendationer efter expertgranskningar.

k)

Faktisk eller uppskattad fördelning av de verifierade utsläpp som rapporteras av anläggningar och verksamhetsutövare enligt direktiv 2003/87/EG till källkategorierna i den nationella växthusgasinventeringen, när så är möjligt, och förhållandet mellan de verifierade utsläppen och de totala rapporterade utsläppen av växthusgaser i dessa källkategorier, för år X-2.

l)

När så är relevant, resultaten av utförda konsistenskontroller mellan utsläpp som rapporterats i växthusgasinventeringarna för år X-2 och de verifierade utsläpp som rapporterats enligt rådets direktiv 2003/87/EG.

m)

När så är relevant, resultaten av utförda konsistenskontroller mellan data som används för att uppskatta utsläppen vid förberedandet av växthusgasinventeringarna för år X-2 och

n)

En beskrivning av ändringar som gjorts i deras nationella inventeringssystem.

o)

En beskrivning av ändringar som gjorts i det nationella registret.

p)

Information om deras kvalitetssäkrings- och kvalitetskontrollplan, en allmän osäkerhetsutvärdering, en allmän bedömning av hur fullständiga uppgifterna är och, i förekommande fall, andra aspekter i den nationella inventeringsrapporten om växthusgaser som behövs för att utarbeta unionens inventeringsrapport om växthusgaser.

a)

lägga till eller ta bort ämnen i förteckningen över växthusgaser i bilaga I till denna förordning eller lägga till, ta bort eller ändra indikatorer i bilaga III till denna förordning i enlighet med relevanta beslut som antagits av UNFCCC:s eller Kyotoprotokollets organ eller organ som inrättats enligt avtal som bygger på eller ersätter de avtalen,

b)

beakta ändringar av GWP-faktorerna och internationellt godkända inventeringsriktlinjer i enlighet med relevanta beslut som antagits av UNFCCC:s eller Kyotoprotokollets organ eller organ som inrättats enligt avtal som bygger på eller ersätter de avtalen.

a)

en beskrivning av sina nationella system för rapportering om politiska strategier och åtgärder, eller grupper av åtgärder, och för rapportering om prognoser för antropogena utsläpp av växthusgaser från källor och upptag i sänkor enligt artikel 12.1, om någon sådan beskrivning inte redan har lämnats, eller information om alla ändringar som gjorts i det systemet när en sådan beskrivning redan har lämnats,

b)

uppdateringar av de strategier för växthusgassnål utveckling som avses i artikel 4 och de framsteg som gjorts med genomförandet av dessa strategier,

c)

information om nationella politiska strategier och åtgärder, eller grupper av åtgärder, och om genomförandet av unionens politiska strategier och åtgärder, eller grupper av åtgärder, som begränsar eller minskar utsläppen av växthusgaser från källor eller ökar upptaget i sänkor, uppdelade på sektorer och efter gas eller grupp av gaser (HFC och PFC) som förtecknas i bilaga I; denna information ska hänvisa till tillämpliga och relevanta nationella strategier eller unionsstrategier och ska inbegripa

d)

den information som avses i artikel 6.1 d i beslut nr 406/2009/EG,

e)

information om i vilken utsträckning medlemsstatens åtgärd utgör en betydande del av de insatser som vidtas på nationell nivå samt i vilken utsträckning den beräknade användningen av mekanismen för gemensamt genomförande, mekanismen för ren utveckling och mekanismen för internationell handel med utsläppsrätter är supplementär till nationella åtgärder i enlighet med tillämpliga bestämmelser i Kyotoprotokollet och beslut som har fattats i enlighet med detta.

a)

prognoser utan åtgärder, om sådana finns tillgängliga, prognoser med åtgärder, och, i förekommande fall, prognoser med ytterligare åtgärder,

b)

totala växthusgasprognoser och separata uppskattningar för de beräknade utsläppen av växthusgaser för utsläppskällorna som omfattas av direktiv 2003/87/EG och av beslut nr 406/2009/EG,

c)

effekten av politiska strategier och åtgärder som fastställts enligt artikel 13; där sådana politiska strategier och åtgärder inte inbegrips ska detta tydligt anges och förklaras,

d)

resultaten från känslighetsanalysen av prognoserna,

e)

alla relevanta hänvisningar till bedömningen och de tekniska rapporter som ligger till grund för de prognoser som avses i punkt 4.

a)

en detaljerad motivering som avses i artikel 6.2 i beslut nr 406/2009/EG,

b)

information om användning av de intäkter som under år X-1 har genererats av medlemsstaten genom auktionering av utsläppsrätter i enlighet med artikel 10.1 i direktiv 2003/87/EG, bland annat information om sådana intäkter som har använts för ett eller flera av de syften som anges i artikel 10.3 i det direktivet, eller det ekonomiska värde som motsvarar dessa intäkter, och de åtgärder som vidtagits enligt den artikeln,

c)

information om den av medlemsstaten angivna användningen av alla intäkter som har genererats av medlemsstaten genom auktionering av utsläppsrätter för luftfart i enlighet med artikel 3d.1 eller 3d.2 i direktiv 2003/87/EG; denna information ska lämnas i enlighet med artikel 3d.4 i det direktivet,

d)

den information som anges i artikel 6.1 b i beslut nr 406/2009/EG och information om hur deras riktlinjer för förvärv bidrar till att få till stånd ett internationellt avtal om klimatförändringar,

e)

information om tillämpningen av artikel 11b.6 i direktiv 2003/87/EG när det gäller vattenkraftprojekt med en produktionskapacitet som överstiger 20 MW.

a)

kontroller för att verifiera att inlämnade uppgifter är transparenta, korrekta, konsistenta, jämförbara och fullständiga,

b)

kontroller för att upptäcka fall där inventeringsdata tas fram på ett sätt som inte är konsistent med UNFCCC:s vägledande dokumentation eller unionsreglerna, och

c)

i förekommande fall, en beräkning av de nödvändiga tekniska korrigeringarna i samråd med medlemsstaterna.

a)

rekommendationer från tidigare unions- eller UNFCCC-granskningar som inte har genomförts, eller frågor som inte har besvarats av en medlemsstat, eller

b)

överskattningar eller underskattningar som rör en nyckelkategori i en medlemsstats inventering,

a)

Åtaganden enligt artikel 4 i UNFCCC och artikel 3 i Kyotoprotokollet, som närmare har fastställts i beslut som har antagits av partskonferensen för UNFCCC eller av partskonferensen för UNFCCC i sin funktion som Kyotoprotokollets partsmöte. Denna bedömning ska baseras på den information som rapporterats i enlighet med artiklarna 7, 8 och 10 samt 13–17.

b)

Skyldigheter enligt artikel 3 i beslut nr 406/2009/EG. Denna bedömning ska baseras på den information som rapporterats i enlighet med artiklarna 7, 8, 13 och 14.

a)

sammanställandet av en inventering av växthusgaser i unionen och utarbetandet av unionens rapport om denna, i enlighet med artikel 7.5,

b)

utarbetandet av unionens nationella rapporter enligt artikel 12 i UNFCCC och unionens tvåårsrapport i enlighet med beslut 2/CP.17 eller efterföljande beslut som antas av UNFCCC:s organ,

c)

gransknings- och efterlevnadsförfaranden enligt UNFCC och Kyotoprotokollet i överensstämmelse med varje tillämpligt beslut enligt UNFCCC eller Kyotoprotokollet, liksom unionens förfarande för granskning av medlemsstaternas växthusgasinventeringar enligt artikel 19 i denna förordning,

d)

alla justeringar i enlighet med artikel 5.2 i Kyotoprotokollet, eller till följd av unionens granskningsförfarande enligt artikel 19 i denna förordning, eller andra ändringar av inventeringar och inventeringsrapporter som har lämnats in eller ska lämnas in till UNFCCC-sekretariatet,

e)

sammanställandet av unionens approximativa inventering av växthusgaser i enlighet med artikel 8,

f)

rapporteringen om återlösen av AAU, RMU, ERU, CER, tCER och lCER efter den tilläggsperiod som avses i punkt 14 i beslut 13/CMP.1 för uppfyllande av åtaganden i enlighet med artikel 3.1 i Kyotoprotokollet.

a)

sammanställa unionens inventering av växthusgaser och att utarbeta unionens rapport om inventeringen av växthusgaser,

b)

genomföra kvalitetssäkrings- och kvalitetskontrollförfaranden inför utarbetandet av unionens inventering av växthusgaser,

c)

ta fram uppskattningar av uppgifter som inte har rapporterats i de nationella inventeringarna av växthusgaser,

d)

genomföra granskningarna,

e)

sammanställa unionens approximativa inventering av växthusgaser,

f)

sammanställa den information som har rapporterats av medlemsstater om politiska strategier och åtgärder och prognoser,

g)

genomföra kvalitetssäkrings- och kvalitetskontrollförfaranden för den information som har rapporterats av medlemsstater om prognoser, politiska strategier och åtgärder,

h)

utarbeta uppskattningar för uppgifter om prognoser som inte har rapporterats av medlemsstaterna,

i)

sammanställa uppgifter som har utarbetats av kommissionen inför den årliga rapporten till Europaparlamentet och rådet,

j)

sprida information som har insamlats inom ramen för denna förordning, inbegripet att upprätthålla och uppdatera en databas avseende medlemsstaternas begränsningspolitik och begränsningsåtgärder, och den europeiska klimatanpassningsplattformen med avseende på inverkan, sårbarhet och anpassning till klimatförändring.

—

HFC-23 CHF3

—

HFC-32 CH2F2

—

HFC-41 CH3F

—

HFC-125 CHF2CF3

—

HFC-134 CHF2CHF2

—

HFC-134a CH2FCF3

—

HFC-143 CH2FCHF2

—

HFC-143a CH3CF3

—

HFC-152 CH2FCH2F

—

HFC-152a CH3CHF2

—

HFC-161 CH3CH2F

—

HFC-227ea CF3CHFCF3

—

HFC-236cb CF3CF2CH2F

—

HFC-236ea CF3CHFCHF2

—

HFC-236fa CF3CH2CF3

—

HFC-245fa CHF2CH2CF3

—

HFC-245ca CH2FCF2CHF2

—

HFC-365mfc CH3CF2CH2CF3

—

HFC-43-10mee CF3CHFCHFCF2CF3 eller (C5H2F10)

—

PFC-14, Perfluorometan, CF4

—

PFC-116, Perfluoroetan, C2F6

—

PFC-218, Perfluoropropan, C3F8

—

PFC-318, Perfluorocyklobutan, c-C4F8

—

Perfluorocyklopropan c-C3F6

—

PFC-3-1-10, Perfluorobutan, C4F10

—

PFC-4-1-12, Perfluoropentan, C5F12

—

PFC-5-1-14, Perfluorohexan, C6F14

—

PFC-9-1-18, C10F18

—

ti, är medlemsstatens årliga utsläppstilldelning för år i enligt artikel 3.2 fjärde stycket och artikel 10 i beslut nr 406/2009/EG, antingen enligt vad som fastställs 2012 eller, om det är tillämpligt, enligt vad som fastställs 2016 på grundval av den granskning som genomförts i enlighet med artikel 27.2 i denna förordning och enligt artikel 3.2 i beslut nr 406/2009/EG,

—

ti,2022 är medlemsstatens årliga utsläppstilldelning för år i enligt artikel 3.2 fjärde stycket och artikel 10 i beslut nr 406/2009/EG som det skulle ha beräknats om granskade inventeringsuppgifter som inlämnades 2022 hade använts som indata,

—

ei,j är medlemsstatens växthusgasutsläpp för år i som fastställts i enlighet med akter som antagits av kommissionen till följd av artikel 19.6 efter expertgranskningen av inventeringen år j.