BILAGA I

HANDLINGSLINJER

1.   HANDLINGSLINJE 1: ATT BEKÄMPA OLAGLIGT INNEHÅLL

Allmänheten kan vända sig till telejourer för att anmäla olagligt innehåll. Telejourerna vidarebefordrar anmälningarna till lämpligt organ (en leverantör av Internettjänster, polisen eller en annan telejour) för åtgärd. Civila telejourer skall, där sådana finns, komplettera polisens telejourer. De har emellertid en annan roll än de rättsvårdande myndigheternas telejourer, eftersom de inte utreder brott eller arresterar eller åtalar lagbrytare. De kan snarare utgöra centrum för sakkunskap som kan ge råd till leverantörer av Internettjänster om vilket innehåll som kan vara olagligt.

Det befintliga telejournätverket är en unik struktur som inte skulle ha skapats utan gemenskapsmedel. Som redan påpekats i utvärderingsrapporten om handlingsplanen för ett säkrare Internet från 2002 har nätverket varit mycket framgångsrikt när det gäller att värva medlemmar och har internationell räckvidd. För att telejourerna skall kunna utveckla sin fulla potential är det nödvändigt att se till att man täcker upp och har samarbete över hela Europa och att öka effektiviteten genom utbyte av information, bästa metoder och erfarenheter. Gemenskapsmedel bör även användas för att göra telejourerna mer allmänt kända, så att de får större verkan.

Finansiering kommer att ges till telejourer som valts ut genom ett anbudsförfarande så att de kan fungera som kontaktpunkter i nätverket och samarbeta med andra kontaktpunkter i det europeiska telejournätverket.

Vid behov kan stöd ges till rådgivningstelefoner, dit barn kan vända sig för att berätta om olagligt och skadligt innehåll på Internet.

Vid utvärdering av telejourernas effektivitet bör flera olika faktorer beaktas. En sammanställning bör göras av kvalitativa och kvantitativa uppgifter om inrättandet och driften av telejourer, antalet nationella kontaktpunkter, den geografiska täckningen i medlemsstaterna, antalet inkomna anmälningar, antalet anställda vid telejourerna och deras erfarenhet, antalet anmälningar som inkommit till offentliga myndigheter och Internetleverantörer för åtgärd samt, i den mån detta är möjligt, åtgärder vidtagna till följd av detta, i synnerhet antal webbsidor som Internetleverantörerna stängt till följd av information från telejourerna och dessa webbsidors art. Dessa uppgifter bör offentliggöras, om detta är möjligt, och vidarebefordras till de behöriga myndigheterna.

För att programmet skall vara effektivt måste telejourer etableras i alla medlemsstater och kandidatländer där det för närvarande inte finns några. Dessa nya telejourer måste inlemmas snabbt och effektivt i det befintliga europeiska telejournätverket. Det krävs stimulansåtgärder för att påskynda arbetet med att inrätta telejourer. Länkar mellan detta nätverk och telejourer i tredjeländer (särskilt i andra europeiska länder där olagligt innehåll lagras eller framställs) bör främjas för att utveckla gemensamma strategier och överföra know-how och bästa metoder. Vid behov, och i enlighet med nationell lagstiftning, måste mekanismerna för samarbete mellan civila telejourer och rättsvårdande myndigheter förbättras ytterligare, exempelvis genom införande av etiska regler för dessa telejourer. I vissa fall kan det finnas ett behov av juridisk och teknisk utbildning bland telejourernas personal. Telejourernas aktiva deltagande i nätverksskapande och gränsöverskridande verksamhet är obligatorisk.

Telejourerna bör ha kopplingar till de initiativ som görs i medlemsstaterna, stödjas på nationell nivå och vara ekonomiskt bärkraftiga så att de kan fortsätta fungera även efter detta program. Delfinansiering kommer att ges till civila telejourer och kommer därför inte att ges till telejourer som drivs av polisen. Telejourer skall upplysa användarna om skillnaderna mellan deras verksamhet och den som bedrivs av offentliga myndigheter, och göra dem uppmärksamma på att det finns alternativa sätt att rapportera olagligt innehåll.

För att få största möjliga genomslagskraft och effektivitet med tillgänglig finansiering måste telejournätverket fungera så effektivt som möjligt. Detta kan lättast åstadkommas genom att nätverket ges en samordnande kontaktpunkt som skall bidra till att telejourerna fungerar samstämmigt och på så sätt möjliggöra utvecklingen av riktlinjer, arbetsmetoder och praxis på europeisk nivå som respekterar de begränsningar som följer av de nationella lagar som gäller för de enskilda telejourerna.

Den samordnande kontaktpunkten skall

—	främja nätverket i sin helhet, och därigenom synliggöra det inom hela EU och öka allmänhetens medvetenhet om det, t.ex. genom att ha en enda identifierbar ingångssida med direkt tillgång till lämplig nationell kontakt,

—	ta kontakt med berörda organ i syfte att fullborda nätverkets täckning i medlemsstaterna och kandidatländerna,

—	förbättra nätverkets operativa effektivitet,

—	utarbeta riktlinjer för bästa metoder för telejourerna och anpassa dem till ny teknik,

—	arrangera regelbundet utbyte av information och erfarenheter mellan telejourer,

—	tillhandahålla en grupp sakkunniga som kan ge råd och vägledning vid nyetablering av telejourer, särskilt i kandidatländerna,

—	upprätthålla förbindelserna med telejourer i tredjeländer,

—	ha nära arbetsförbindelser med den samordnande kontaktpunkten (se punkt 4 nedan) för att öka medvetenheten så att programmets alla insatser överensstämmer med varandra och är effektiva och allmänhetens medvetenhet om telejourerna förstärks,

—	delta i Forumet för ett säkrare Internet eller andra relevanta evenemang, samordna input/feedback från telejourerna.

Den samordnande kontaktpunkten skall övervaka telejourernas effektivitet och samla in tillförlitlig och meningsfull statistik om deras verksamhet (antal och typ av inkomna anmälningar, vidtagna åtgärder, resultat osv.). Denna statistik bör vara jämförbar medlemsstaterna emellan.

Nätverket av telejourer bör täcka och utbyta anmälningar om de vanligaste typerna av olagligt innehåll - dvs. inte bara barnpornografi. Olika mekanismer och sakkunskaper kan komma att behövas för att hantera andra områden som rasistiskt innehåll, vilket kan innebära andra typer av kontaktpunkter för olika typer av frågor. Eftersom de ekonomiska och administrativa resurserna för programmet är begränsade, kommer inte nödvändigtvis alla sådana kontaktpunkter att ges finansiering, utan det kan bli nödvändigt att satsa på förstärkta roller för den samordnande kontaktpunkten på de här områdena.

2.   HANDLINGSLINJE 2: ATT HANTERA OÖNSKAT OCH SKADLIGT INNEHÅLL

Utöver åtgärder för att bekämpa olagligt innehåll vid källan, kan användarna – ansvariga vuxna när användarna är minderåriga – behöva tekniska verktyg. Tillgång till sådana verktyg kan främjas för att ge användarna möjlighet att fatta sina egna beslut om hur de skall hantera oönskat och skadligt innehåll (användarinflytande).

Ytterligare finansiering bör ges för att öka informationen om hur filterprogram och filtertjänster fungerar och hur effektiva de är så att användarna kan göra ett välgrundat val. Här kan användarorganisationer och forskningsinstitut vara värdefulla som samarbetspartner.

Klassificeringssystem och kvalitetsmärkning kan tillsammans med filterteknik ge användarna bättre möjligheter att välja det innehåll de önskar få, och ge föräldrar och lärare i Europa den information de behöver för att kunna fatta beslut som överensstämmer med deras kulturella och språkliga värderingar. På grundval av resultaten från tidigare projekt, kan finansiering ges till projekt som syftar till att anpassa klassificeringssystem och kvalitetsmärkning för att ta hänsyn till samhörigheten mellan telekommunikation, audiovisuella medier och informationsteknik och till initiativ för självreglering för att stötta tillförlitligheten av självmärkning och tjänster för att bedöma den självklassificerade märkningens riktighet. Det kan komma att krävas ytterligare insatser för att uppmuntra innehållsleverantörerna att använda klassificeringssystem och kvalitetsmärkning.

Det skulle vara önskvärt att man redan vid utvecklingen av ny teknik försökte beakta barnsäkerhetsaspekten, i stället för att försöka hantera konsekvenserna av den nya tekniken när den väl har tagits fram. Slutanvändarens säkerhet är ett kriterium som skall beaktas tillsammans med tekniska och kommersiella aspekter. Ett sätt att göra detta är att uppmuntra informationsutbyte mellan barnomsorgsspecialister och tekniska experter. Hänsyn måste dock tas till det faktum att inte alla produkter som utvecklas för användning online är avsedda att användas av barn.

Programmet kommer därför att finansiera tekniska åtgärder som fyller användarnas behov och ger dem möjlighet att begränsa den mängd oönskat och skadligt material samt hantera den oönskade skräppost som de tar emot, bland annat för

—	bedömning av hur effektiv tillgänglig filterteknik är och information om detta till allmänheten på ett tydligt och enkelt sätt som underlättar jämförelse,

—	främjande och samordning av informationsutbyte och bästa praxis om hur man hanterar oönskat och skadligt innehåll,

—	att öka innehållsleverantörernas utnyttjande av system för innehållsklassificering och kvalitetsmärkning och anpassa innehållsklassificering och märkning efter tillgången på samma innehåll från olika leverantörsmekanismer (konvergens),

—	bidrag, vid behov, till att förbättra tillgången till filterteknik, framför allt inom språkområden som inte täcks av marknaden på ett adekvat sätt. I förekommande fall bör den teknik som används skydda privatlivet i enlighet med direktiv 95/46/EG (1) och 2002/58/EG.

Användningen av teknik som främjar skyddet av privatlivet kommer att uppmuntras. Vid genomförandet av denna verksamhet kommer de bestämmelser som ingår i rådets rambeslut 2005/222/RIF av den 24 februari 2005 om angrepp mot informationssystem (2) till fullo att beaktas.

Genomförandet av denna handlingslinje kommer att samordnas med handlingslinjerna för att främja en säkrare miljö (åtgärder för självreglering) och för att öka medvetenheten (information till allmänheten om hur man hanterar oönskat och skadligt innehåll).

3.   HANDLINGSLINJE 3: ATT FRÄMJA EN SÄKRARE MILJÖ

Ett fullt fungerande system för självreglering är en viktig beståndsdel när det gäller att begränsa flödet av oönskat, skadligt och olagligt innehåll. Självreglering omfattar flera olika aspekter: samråd med de berörda parterna som skall företrädas på lämpligt sätt, etiska regler, nationella organ som underlättar samarbetet på gemenskapsnivå, nationell utvärdering av ramarna för självreglering (3). Det finns ett fortsatt behov av gemenskapsinsatser på detta område för att uppmuntra den europeiska Internet-branschen och aktörer på området ny online-teknik att införa etiska regler.

Det forum för ett säkrare Internet som utvecklades under 2004 inom ramen för handlingsplanen för ett säkrare Internet skall bli ett debattforum med företrädare för branschen, rättsvårdande myndigheter, beslutsfattare och användarorganisationer (t.ex. föräldra- och lärarorganisationer, barnskyddsgrupper, konsumentskyddsorgan och organisationer för medborgerliga och digitala rättigheter). Det skall utgöra en plattform där nationella samreglerande eller självreglerande organ kan utbyta erfarenheter och få möjlighet att diskutera hur branschen kan delta i kampen mot olagligt innehåll.

Forumet för ett säkrare Internet kommer att bli centrum för en diskussion på expertnivå och en plattform för att skapa samförstånd och förmedla slutsatser, rekommendationer, riktlinjer osv. till berörda nationella och europeiska kanaler.

Forumet för ett säkrare Internet kommer att spänna över alla handlingslinjerna, underlätta diskussionen och stimulera åtgärder när det gäller olagligt, oönskat och skadligt innehåll. Forumet kommer att bestå av plenarsammanträden och, när så behövs i specifika sakfrågor, av arbetsgrupper, som skall arbeta med tydliga mål och tidsfrister, och vara en mötespunkt för aktörer på alla områden - även myndigheter och statliga program, standardiseringsorgan, branschen, avdelningar inom kommissionen och användarorganisationer (t.ex. föräldra- och lärarorganisationer, barnskyddsgrupper, konsumentskyddsorgan och organisationer för medborgerliga och digitala rättigheter). Forumet kommer att ge människor verksamma på såväl nationell som på europeisk nivå, särskilt de som deltar i medlemsstaternas program och initiativ, möjlighet att utbyta åsikter, information och erfarenheter. Om lämpligt, bör forumet för ett säkrare Internet utbyta information och samarbeta med berörda organisationer verksamma inom närliggande områden som nät- och informationssäkerhet.

Målen för Forumet för ett säkrare Internet är följande:

1)	Att stimulera nätverksskapande mellan lämpliga strukturer inom medlemsstaterna och upprätta förbindelser med organ för självreglering utanför Europa.

2)	Att stimulera samförstånd och självreglering i frågor som kvalitetsklassificering av webbsidor, medieövergripande innehållsklassificering, klassificering och filtreringsmetoder, så att nya former av innehåll, t.ex. online-spel, och nya åtkomstformer, t.ex. mobiltelefoner, också omfattas.

3)

Att uppmuntra tjänsteleverantörer att utarbeta etiska regler för att se till att exempelvis förfaranden för anmälan och protokollföring tillämpas på ett regelrätt sätt som erbjuder full insyn, att användare erbjuds information om säkrare användning av Internet och om att telejourer finns för att anmäla olagligt innehåll.

4)	Att främja forskning om effektiviteten hos olika klassificeringsprojekt och filterteknik. Här kan användarorganisationer och forskningsinstitut vara värdefulla som samarbetspartner.

Resultaten från pågående och avslutade projekt som samfinansierats via program skall matas in i processen. Genom att skapa en öppen plattform hjälper Forumet till att öka medvetenheten och uppmuntra kandidatländerna och andra tredjeländer att delta, vilket skapar en internationell arena för att lösa ett globalt problem. Forumet skall därför se till att viktiga sammanslutningar som användarorganisationer (t.ex. föräldra- och lärarorganisationer, barnskyddsgrupper, konsumentskyddsorgan och organisationer för medborgerliga och digitala rättigheter), branschen och offentliga organ är medvetna om, rådfrågas om och bidrar till initiativ som syftar till säkrare användning, både inom gemenskapen och internationellt.

Deltagande i Forumet för ett säkrare Internet kommer att vara öppet för intresserade parter utanför gemenskapen och kandidatländerna. Det internationella samarbetet kommer att förstärkas genom en rundabordskonferens i samband med Forumet för att garantera regelbundna diskussioner om bästa metoder, etiska regler, självreglering och kvalitetsklassificering. Kommissionen kommer att se till att samverkan med snarlika forum och liknande initiativ utnyttjas till fullo.

En anbudsinfordran kan komma att inledas för att upprätta ett sekretariat till stöd för Forumet för ett säkrare Internet, vilket bland annat kan bestå av sakkunniga på olika områden som kan föreslå studieämnen, utarbeta arbetsdokument, leda diskussioner och protokollföra slutsatser.

En annan typ av verksamhet som kan få ekonomiskt stöd på gemenskapsnivå skulle till exempel kunna vara projekt för självreglering för att utforma gränsöverskridande etiska regler. Råd och stöd kan ges för att garantera samarbete på gemenskapsnivå genom nätverk mellan lämpliga organ inom medlemsstaterna och kandidatländerna och genom systematisk genomgång och rapportering av relevanta rättsliga frågor och regleringsfrågor, för att bidra till att utveckla metoder för bedömning och certifiering av självreglering, för att ge praktiskt stöd till länder som vill inrätta organ för självreglering och för att utvidga samarbetet med organ för självreglering utanför Europa.

4.   HANDLINGSLINJE 4: ATT ÖKA MEDVETENHETEN

Åtgärder för att öka medvetenheten bör vidtas på en rad områden när det gäller olagligt, oönskat och skadligt innehåll (även till exempel innehåll som anses olämpligt för barn och rasistiskt och främlingsfientligt innehåll) och bör om lämpligt beakta närliggande frågor som rör konsumentskydd, dataskydd och informations- och nätverkssäkerhet (virus/spam). Åtgärderna bör ta itu med material som distribueras både via World Wide Web och via nya former av interaktiv information och kommunikation som uppkommit genom den snabba spridningen av Internet och mobiltelefoni (t.ex. icke-hierarkiska tjänster, bredbandsvideo, direktmeddelanden (”instant messaging”), chatt-rum, osv.).

Kommissionen kommer att fortsätta att vidta åtgärder för att uppmuntra kostnadseffektiva sätt att sprida information till ett stort antal användare, särskilt genom att använda spridningsorganisationer och elektroniska spridningskanaler för att nå de avsedda målgrupperna. Kommissionen kan särskilt överväga att använda sig av massmedia och distribution av informationsmaterial till skolor och Internetkaféer.

Programmet kommer att ge stöd till lämpliga organ som väljs ut i en öppen ansökningsomgång, och som skall vara kontaktpunkter för att öka medvetenheten i varje enskild medlemsstat och i varje enskilt kandidatland. De skall också genomföra insatser och program för att öka medvetenheten i nära samarbete med alla berörda parter på nationell, regional och lokal nivå. Europeiskt mervärde tillhandahålls genom en samordnande kontaktpunkt som skall upprätthålla ett nära samarbete med andra kontaktpunkter för att garantera ett utbyte av bästa praxis.

De organ som vill fungera som kontaktpunkter för ökad medvetenhet måste visa att de har ett starkt stöd från de nationella myndigheterna. De bör ha ett tydligt uppdrag att utbilda allmänheten i säkrare användning av Internet och ny online-teknik eller i medie- och informationskunskap och måste ha de ekonomiska resurser som krävs för att genomföra uppdraget.

Kontaktpunkterna för ökad medvetenhet förväntas

—	utforma en sammanhängande, intensiv och målinriktad kampanj för att öka medvetenheten via de lämpligaste kanalerna och med hänsyn till bästa metoder och erfarenhet från andra länder,

—

bilda och upprätthålla ett (formellt eller informellt) partnerskap med huvudaktörerna (myndigheter, press- och mediegrupper, sammanslutningar av Internetleverantörer, användarorganisationer, berörda aktörer på utbildningsområdet) och vidta åtgärder i sitt land när det gäller säkrare användning av Internet och ny online-teknik,

—	främja dialog och informationsutbyte, särskilt mellan berörda aktörer på utbildningsområdet och det tekniska området,

—	i förekommande fall samarbeta på områden som rör det här programmet, t.ex. inom de bredare områdena medie- och informationskunskap eller konsumentskydd,

—	informera användarna om europeiska filterprogram och -tjänster och om telejourer och självregleringssystem,

—	aktivt samarbeta med andra nationella kontaktpunkter i det europeiska nätverket genom att utbyta information om bästa metoder, delta i möten och utforma och genomföra en europeisk strategi, som vid behov anpassas till nationella språkliga och kulturella preferenser,

—	tillhandahålla en grupp sakkunniga och tekniskt stöd för nyetablering av kontaktpunkter för ökad medvetenhet (nya kontaktpunkter kan ”adopteras” av mer erfarna kontaktpunkter).

För att skapa bästa möjliga samarbete och effektivitet kommer finansiering att ges till den samordnande kontaktpunkten som skall svara för den övergripande samordningen och ge logistiskt stöd till kontaktpunkter i varje medlemsstat, så att arbetet blir synligt på Europanivå, kommunikationen och erfarenhetsutbytet fungerar och den lärdom man dragit kan tillämpas löpande (t.ex. genom att anpassa material som används för att öka allmänhetens medvetenhet).

Den samordnande kontaktpunkten bör

—	tillhandahålla effektiv kommunikation och se till att utbyte av information och bästa metoder genomförs inom nätverket,

—	tillhandahålla utbildning om säkrare användning av Internet och ny online-teknik för personal vid kontaktpunkter för ökad medvetenhet (utbildning av handledare),

—	tillhandahålla tekniskt stöd till de kandidatländer som vill påbörja åtgärder för att öka medvetenheten,

—	samordna den sakkunskap och det tekniska stöd som kontaktpunkterna för ökad medvetenhet erbjuder för nyetablering av kontaktpunkter för ökad medvetenhet,

—	föreslå indikatorer och styra insamling, analys och utbyte av statistisk information om åtgärder för att öka medvetenheten och bedöma åtgärdernas inverkan,

—

tillhandahålla infrastruktur för en enda samlad gränsöverskridande webbportal med relevant information om de resurser som finns för ökad medvetenhet och forskning med anpassat innehåll (eller lokala webbsidor om så är lämpligt), som kan bestå av nyhetsnotiser, artiklar och månatliga nyhetsbrev på flera språk, samt synliggöra den verksamhet som bedrivs av Forumet för ett säkrare Internet,

—	utvidga förbindelserna med verksamhet för ökad medvetenhet utanför Europa,

—	delta i Forumet för ett säkrare Internet och andra lämpliga evenemang, samordna input/feedback från nätverket för ökad medvetenhet.

Jämförbar forskning kommer också att genomföras om hur människor, särskilt barn, använder ny online-teknik. Ytterligare åtgärder på gemenskapsnivå kan till exempel omfatta stöd för särskilda barnvänliga Internettjänster eller ett pris för årets bästa insats för att öka medvetenheten.

---

(1)  Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EGT L 281, 23.11.1995, s. 31). Direktivet ändrat genom förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

(2)  EUT L 69, 16.3.2005, s. 67.

(3)  Se de vägledande riktlinjerna för det nationella genomförandet av ramarna för självreglering för att skydda minderåriga och för den mänskliga värdigheten i online-, audiovisuella och informationstjänster i rekommendation 98/560/EG.

BILAGA II

PRELIMINÄR FÖRDELNING AV UTGIFTERNA

1.	Bekämpning av olagligt innehåll	25-30 %
2.	Hantering av oönskat och skadligt innehåll	10-17 %
3.	Främjande av en säkrare miljö	8-12 %
4.	Ökande av medvetenheten	47-51 %

BILAGA III

GENOMFÖRANDE AV PROGRAMMET

1.	Kommissionen kommer att genomföra programmet i enlighet med de tekniska specifikationer som anges i bilaga I.

2.

Programmet kommer att genomföras i form av indirekta åtgärder bestående av följande: a) Åtgärder med kostnadsdelning i) Pilotprojekt och åtgärder för bästa metoder. Tillfälliga projekt på områden som är relevanta för programmet, även projekt som visar bästa metoder eller inbegriper innovativ användning av tillgänglig teknik. ii) Nätverk: nätverk som sammanför olika berörda parter så att verksamheten bedrivs inom hela Europeiska unionen och kunskapsöverföring och samordning av verksamheten underlättas. De kan vara knutna till åtgärder för bästa metoder. iii) Tillämpad jämförbar forskning på Europanivå om hur människor, särskilt barn, använder ny online-teknik. Gemenskapsfinansieringen skall i normalfallet inte överstiga 50 % av projektkostnaderna. Offentliga organ kan ersättas med upp till 100 % av extrakostnaderna. b) Kompletterande åtgärder Följande kompletterande åtgärder skall bidra till genomförandet av programmet eller till förberedandet av programmets framtida verksamhet: i) Benchmarking och opinionsundersökningar för att få fram tillförlitliga uppgifter om säkrare användning av Internet och ny online-teknik för alla medlemsstater insamlade med användning av en jämförbar metod. ii) Teknisk bedömning av teknik, exempelvis filtrering som är avsedd att främja säkrare användning av Internet och ny online-teknik. Vid bedömningen skall det även beaktas huruvida denna teknik bidrar till skyddet av privatlivet. iii) Studier till stöd för programmet och dess handlingslinjer, inbegripet självreglering och arbetet inom Forumet för ett säkrare Internet, eller förberedande av framtida verksamhet. iv) Pristävlingar om bästa metoder. v) Informationsutbyte, konferenser, seminarier, workshops eller andra möten och ledning av klusterverksamhet. vi) Verksamhet för spridning, information och kommunikation. Åtgärder som syftar till saluföring av produkter, processer eller tjänster, marknadsföringsåtgärder och försäljningsreklam är undantagna.

3.	Valet av åtgärder med kostnadsdelning kommer att baseras på de ansökningsomgångar som offentliggörs på kommissionens Internetsida, enligt gällande finansiella bestämmelser.

4.	En ekonomisk plan bör bifogas ansökan om gemenskapsstöd, där så är tillämpligt. Den skall innehålla en förteckning över alla detaljer som rör finansieringen av projekten, inklusive det ekonomiska stöd som söks från gemenskapen, och eventuellt annat stöd som söks eller beviljats från annat håll.

5.	Kompletterande åtgärder skall genomföras genom anbudsförfarande, enligt gällande finansiella bestämmelser.