Back to EUR-Lex homepage

EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Use quotation marks to search for an "exact phrase". Append an asterisk (*) to a search term to find variations of it (transp*, 32019R*). Use a question mark (?) instead of a single character in your search term to find variations of it (ca?e finds case, cane, care).
Search tips
Need more search options? Use the Advanced search
You are here

Document 32004R1492

Kommissionens förordning (EG) nr 1492/2004 av den 23 augusti 2004 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 beträffande utrotningsåtgärder för transmissibel spongiform encefalopati hos nötkreatur, får och getter, handel med och import av sperma och embryon från får och getter samt specificerat riskmaterial(Text av betydelse för EES)

EUT L 274, 24.8.2004, p. 3–8 (ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, NL, PL, PT, SK, SL, FI, SV)
EUT L 183M, 5.7.2006, p. 99–104 (MT)

⏵Det här dokumentet har publicerats i en specialutgåva (BG, RO, HR)

Legal status of the document In force

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2004/1492/oj

24.8.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 274/3

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1492/2004

av den 23 augusti 2004

om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 beträffande utrotningsåtgärder för transmissibel spongiform encefalopati hos nötkreatur, får och getter, handel med och import av sperma och embryon från får och getter samt specificerat riskmaterial

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 av den 22 maj 2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati (1), särskilt artikel 23 första stycket i denna, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EG) nr 999/2001 fastställs bestämmelser om utrotningsåtgärder som skall vidtas när transmissibel spongiform encefalopati (TSE) har bekräftats hos nötkreatur, får och getter.

(2)

Vetenskapliga styrkommittén konstaterade i sitt yttrande den 14 september 2000 om BSE-relaterad slakt av nötkreatur att i stort sett samma resultat kan uppnås genom slakt av födelsekohort som genom slakt av hela besättningar. Den 21 april 2004 antog panelen för biologiska faror inom Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet ett yttrande där det konstateras att det inte finns tillräckliga ytterligare argument för att ändra Vetenskapliga styrkommitténs yttrande. Bestämmelserna om slakt i förordning (EG) nr 999/2001 bör anpassas så att de överensstämmer med dessa yttranden.

(3)

För att rättsläget skall stå klart är det även nödvändigt att klargöra definitionen av en kohort vid ett BSE-fall och vilka åtgärder som skall vidtas när det gäller djur i kohorter så att olika tolkningar undviks.

(4)

Det är dessutom nödvändigt att klargöra hur åtgärderna för utrotning av TSE skall tillämpas på dräktiga tackor och anläggningar med flera besättningar. För att ta hänsyn till praktiska problem bör reglerna ändras vad beträffar anläggningar som föder upp slaktlamm, införandet av tackor av en okänd genotyp på smittade anläggningar och den tid som undantag skall gälla för destruktion av djur på anläggningar eller avelsanläggningar med låg frekvens av ARR-allelen.

(5)

Åtgärder för utrotning av skrapie har, som Vetenskapliga styrkommittén rekommenderade i sitt yttrande av den 4 april 2002, införts i förordning (EG) nr 999/2001, ändrad genom kommissionens förordning 260/2003 (2). Dessa åtgärder har av administrativa skäl införts successivt. Det finns för närvarande inga belägg för att slaktkroppar av djur som är yngre är två månader är infekterade i någon högre utsträckning, förutsatt att slaktbiprodukterna inklusive huvudet avlägsnas. Utrotningsåtgärderna bör ändras ytterligare för att lösa problem som uppstått när det gäller dessa ungdjur i vissa medlemsstater.

(6)

Det bör införas begränsningar för anläggningar där det finns ett misstänkt fall av skrapie hos får eller getter för att förhindra att andra eventuellt smittade djur förflyttas innan misstanken bekräftats.

(7)

Testkraven för att lyfta begränsningarna för smittade anläggningar har visat sig vara alltför betungande i samband med stora fårbesättningar och bör därför ändras. Dessutom bör definitionen av målgruppen för sådan testning klargöras.

(8)

Allmänna bestämmelser om handel med och import av sperma och embryon från får och getter finns i rådets direktiv 92/65/EEG (3). Särskilda TSE-bestämmelser för utsläppande på marknaden av sperma och embryon från dessa djurarter bör fastställas i denna förordning.

(9)

I överensstämmelse med de gällande bestämmelserna om specificerat riskmaterial enligt förordning (EG) nr 999/2001 för att undanta länd- och bröstkotornas tvärutskott från förteckningen över specificerat riskmaterial bör inte heller taggutskotten, halskotornas tagg- och tvärutskott och den mediala korsbenskammen betraktas som specificerat riskmaterial.

(10)

Förordning (EG) nr 999/2001 bör därför ändras i enlighet med detta.

(11)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagorna I, VII, VIII, IX och XI till förordning (EG) nr 999/2001 skall ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Punkterna 3 och 4 i bilagan till denna förordning skall tillämpas från och med den 1 januari 2005.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 23 augusti 2004.

På kommissionens vägnar

David BYRNE

Ledamot av kommissionen

(1)  EGT L 147, 31.5.2001, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 876/2004 (EUT L 162, 30.4.2004, s. 52).

(2)  EUT L 37, 13.2.2003, s. 7.

(3)  EGT L 268, 14.9.1992, s. 54. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2004/68/EG (EUT L 139, 30.4.2004, s. 320).

BILAGA

Bilagorna I, VII, VIII, IX och XI skall ändras på följande sätt:

1.

I bilaga I skall punkt 2 ersättas med följande:

”2.

I denna förordning avses med

a)

inhemskt fall av BSE: fall av bovin spongiform encefalopati för vilket det inte klart har fastställts att det är ett direkt resultat av en infektion före importen som levande djur,

b)

urskiljbar fettvävnad: inre eller yttre kroppsfett som avlägsnats under slakt och styckning, särskilt färskt fett från hjärta, bukhinna och njurar hos nötkreatur, samt fett som härstammar från styckningslokaler,

c)

kohort: en grupp av nötkreatur som omfattar både

i)

djur som är födda i samma besättning som det smittade nötkreaturet tolv månader före eller efter födseln av detta smittade nötkreatur, och

ii)

djur som vid någon tidpunkt under det första levnadsåret har fötts upp tillsammans med det sjuka nötkreaturet under dess första levnadsår,

d)

indexfall: det första djuret med bekräftad TSE-infektion på en anläggning eller i en epidemiologiskt definierad grupp.”

2.

Bilaga VII skall ersättas med följande:

”BILAGA VII

UTROTNING AV TRANSMISSIBEL SPONGIFORM ENCEFALOPATI

1.

Genom den undersökning som avses i artikel 13.1 b skall följande identifieras:

a)

När det gäller nötkreatur:

—

Alla övriga idisslare på den anläggning där det djur vars sjukdom har bekräftats hör hemma.

—

När sjukdom har bekräftats hos ett djur av honkön, all dess avkomma som har fötts under de två år som föregått sjukdomens kliniska utbrott och under två år efter detsamma.

—

Alla djur i den kohort som det djur vars sjukdom har bekräftats tillhör.

—

Sjukdomens möjliga ursprung.

—

Övriga djur på den anläggning där sjukdomen har bekräftats eller på andra anläggningar som kan ha smittats av TSE-smittämnet eller som har fått samma foder eller utsatts för samma smittkälla.

—

Förflyttning av foder eller av annat material som kan vara smittat, eller varje annan form av överföring som kan ha gjort att TSE-smittämnet överförts till eller från anläggningen i fråga.

b)

När det gäller får och getter:

—

Alla andra idisslare än får och getter på den anläggning där det djur vars sjukdom har bekräftats hör hemma.

—

I den mån det går att identifiera föräldrarna till, och för djur av honkön, samtliga embryon och ägg och den senaste avkomman från det djur av honkön vars sjukdom har bekräftats.

—

Alla andra får och getter på den anläggning där det djur vars sjukdom har bekräftats hör hemma, utöver sådana som avses i den andra strecksatsen.

—

Sjukdomens möjliga ursprung och övriga anläggningar där det finns djur, embryon eller ägg som kan ha smittats av TSE-smittämnet eller som har fått samma foder eller utsatts för samma smittkälla.

—

Förflyttning av foder eller annat material som kan vara smittat, eller varje annan form av överföring som kan ha gjort att BSE-smittämnet överförts till eller från anläggningen i fråga.

2.

Åtgärderna i artikel 13.1 c skall minst inbegripa följande:

a)

När BSE bekräftas hos nötkreatur skall de djur som har identifierats genom den undersökning som avses i punkt 1 a andra och tredje strecksatserna avlivas och destrueras fullständigt. Medlemsstaten får dock besluta att

—

inte avliva och destruera djur i den kohort som avses i punkt 1 a tredje strecksatsen om bevis har framlagts för att dessa djur inte haft tillgång till samma foder som det sjuka djuret,

—

skjuta upp avlivning och destruktion av djuren i den kohort som avses i punkt 1 a tredje strecksatsen till slutet av deras produktiva liv, under förutsättning att de består av tjurar som kontinuerligt hålls vid en tjurstation och det kan garanteras att de destrueras fullständigt när de dör.

b)

När TSE bekräftas hos får eller getter skall från och med den 1 oktober 2003, enligt den behöriga myndighetens beslut,

i)

antingen alla djur, embryon och ägg som identifierats genom den undersökning som avses i punkt 1 b andra och tredje strecksatserna avlivas och destrueras fullständigt, eller

ii)

alla djur, embryon och ägg som identifierats genom den undersökning som avses i punkt 1 b andra och tredje strecksatserna avlivas och destrueras fullständigt, med undantag för

—

avelsbaggar av genotyp ARR/ARR,

—

avelstackor som har minst en ARR-allel och ingen VRQ-allel, och, om dessa avelstackor är dräktiga vid undersökningen, de lamm som sedan föds, om deras genotyp uppfyller kraven i denna punkt,

—

får som har minst en ARR-allel och som uteslutande är avsedda för slakt,

—

får och getter som är yngre än två månader och som endast är avsedda för slakt, om den behöriga myndigheten fattar beslut om detta.

iii)

Om det smittade djuret har kommit från en annan anläggning, får medlemsstaten, på grundval av bakgrunden till fallet, besluta att vidta utrotningsåtgärder på ursprungsanläggningen utöver eller i stället för på den anläggning där smittan bekräftats. Om fler än en besättning betar på samma mark får medlemsstaterna besluta att begränsa tillämpningen av dessa åtgärder till en enda besättning, grundat på ett motiverat hänsynstagande till samtliga epidemiologiska faktorer. Om fler än en besättning hålls på en anläggning får medlemsstaterna besluta att åtgärderna bara skall tillämpas på den besättning där skrapie har bekräftats, under förutsättning att det har kontrollerats att besättningarna har hållits isolerade från varandra och att det är osannolikt att smitta har spridits mellan besättningarna genom direkt eller indirekt kontakt.

c)

När BSE bekräftas hos får eller getter skall alla djur, embryon och ägg som har identifierats genom den undersökning som avses i punkt 1 b andra till femte strecksatserna avlivas och destrueras fullständigt.

3.

Vid ett misstänkt fall av skrapie hos får eller getter på en anläggning i en medlemsstat, skall alla övriga får och getter på denna anläggning vara föremål för officiella restriktioner vad avser förflyttning i avvaktan på att resultaten av undersökningen blir tillgängliga. Om det kan styrkas att den anläggning där djuret befann sig när skrapie misstänktes förmodligen inte är den anläggning där djuret kan ha exponerats för skrapie, får den behöriga myndigheten besluta att övriga anläggningar eller endast den anläggning där exponeringen förekom skall ställas under officiell övervakning, beroende på den tillgängliga epidemiologiska informationen.

4.

Endast följande djur får föras in till den eller de anläggningar där destruktion har utförts enligt punkt 2 b i eller 2 b ii:

a)

Handjur av genotyp ARR/ARR.

b)

Hondjur som har minst en ARR-allel och ingen VRQ-allel.

c)

Getter, under förutsättning att

i)

inga avelsfår av andra genotyper än de som avses i punkterna a och b finns på anläggningen,

ii)

en grundlig rengöring och desinfektion av alla djurstall på anläggningen har utförts efter det att besättningen har avvecklats,

iii)

anläggningen är föremål för en intensifierad TSE-kontroll, som omfattar testning av alla getter som är äldre än 18 månader och

—

antingen slaktats för att användas som livsmedel i slutet av sitt produktiva liv, eller

—

som har dött eller avlivats på anläggningen, och som uppfyller kriterierna i kapitel A del II punkt 3 i bilaga III.

5.

Endast följande sperma och embryon från får får användas på den eller de anläggningar där destruktion har utförts enligt punkt 2 b i eller 2 b ii:

a)

Sperma från baggar av genotyp ARR/ARR.

b)

Embryon som har minst en ARR-allel och ingen VRQ-allel.

6.

Under en övergångsperiod fram till senast den 1 januari 2006 kan medlemsstaterna, genom undantag från den begränsning som fastställs i punkt 4 b, om det är svårt att få ersättningsfår av en känd genotyp, besluta att icke-dräktiga tackor av en okänd genotyp får föras in på de anläggningar som avses i punkt 2 b i och 2 b ii.

7.

Efter det att de åtgärder som avses i punkt 2 b i och 2 b ii vidtagits på en anläggning skall följande gälla:

a)

Förflyttning av ARR/ARR-får från anläggningen begränsas inte på något sätt.

b)

Får som är bärare av endast en ARR-allel får endast förflyttas från anläggningen för att sändas direkt till slakt för att användas som livsmedel eller för att destrueras. Dock gäller följande:

—

Tackor som har en ARR-allel och ingen VRQ-allel får förflyttas till andra anläggningar som ålagts restriktioner, efter det att de åtgärder som avses i punkt 2 b ii har vidtagits.

—

Om den behöriga myndigheten fattar beslut om detta får lamm som har en ARR-allel och ingen VRQ-allel endast förflyttas till en annan anläggning för gödning före slakt. På destinationsanläggningen får det inte finnas andra får eller getter än sådana som göds före slakt, och inga levande får eller getter får sändas därifrån till andra anläggningar, utom för direkt slakt.

c)

Om medlemsstaten fattar beslut om detta får får och getter som är yngre än två månader förflyttas från anläggningen för att sändas direkt till slakt för att användas som livsmedel. Huvudet och bukhålans organ på dessa djur skall dock bortskaffas i enlighet med artikel 4.2 a, b eller c i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1774/2002 (1).

d)

Utan att det påverkar tillämpningen av punkt c får får av andra genotyper än de som avses i punkterna a och b endast förflyttas från anläggningen för att destrueras.

8.

Begränsningarna enligt punkterna 4, 5 och 7 skall fortsätta att gälla för anläggningen under en period av tre år efter

a)

det datum då alla får på anläggningen uppnått ARR/ARR-status, eller

b)

det senaste datum då får eller getter hölls på anläggningen, eller

c)

i fråga om punkt 4 c, det datum då den intensifierade TSE-kontrollen påbörjades, eller

d)

det datum då alla avelsbaggar på anläggningen är av genotyp ARR/ARR och alla avelstackor är bärare av minst en ARR-allel och ingen VRQ-allel, under förutsättning att följande djur över 18 månader TSE-testas med negativt resultat under denna treårsperiod:

—

ett årligt urval får som slaktats för att användas som livsmedel i slutet av sitt produktiva liv enligt den urvalsstorlek som anges i tabellen i kapitel A del II punkt 4 i bilaga III, och

—

alla får som avses i kapitel A del II punkt 3 i bilaga III som har dött eller avlivats på anläggningen.

9.

När frekvensen av ARR-allelen inom rasen eller på anläggningen är låg, eller när det bedöms som nödvändigt för att undvika inavel, får en medlemsstat besluta att

a)

skjuta upp den destruktion av djur som avses i punkt 2 b i och 2 b ii med upp till fem avelsår,

b)

tillåta även andra får än de som avses i punkt 4 att föras in till de anläggningar som avses i punkt 2 b i och 2 b ii, under förutsättning att djuren inte är bärare av en VRQ-allel.

10.

Medlemsstater som tillämpar de undantag som fastställs i punkterna 6 och 9 skall meddela kommissionen villkoren och kriterierna för beviljandet av dem.”

3.

I bilaga VIII skall kapitel A ändras på följande sätt:

a)

Kapitlets titel skall ersättas med följande:

b)

I del I skall en ny punkt med följande lydelse läggas till som punkt d:

”d)

Från och med den 1 januari 2005 skall sperma och embryon från får och getter

i)

samlas in från djur som sedan födseln eller under de tre sista åren av sitt liv har hållits oavbrutet på en anläggning eller anläggningar som har uppfyllt kraven i punkt a i eller om så är lämpligt punkt a ii under tre år, eller

ii)

när det gäller sperma från får, samlas in från handjur av prionproteingenotyp ARR/ARR enligt definitionen i bilaga I till kommissionens beslut 2002/1003/EG (2), eller

iii)

när det gäller embryon från får, vara av prionproteingenotyp ARR/ARR enligt definitionen i bilaga I till beslut 2002/1003/EG.

4.

Bilaga IX skall ändras på följande sätt:

Följande kapitel H skall läggas till:

”KAPITEL H

Import av sperma och embryon från får och getter

Sperma och embryon från får och getter som importeras till gemenskapen från och med den 1 januari 2005 skall uppfylla villkoren i kapitel A del I punkt d i bilaga VIII.”

5.

I del A i bilaga XI skall punkt 1 a i ersättas med följande:

”i)

Skalle utom underkäke och med hjärna och ögon, ryggrad utom svanskotor, hals-, bröst- och ländkotornas tagg- och tvärutskott och den mediala korsbenskammen och korsbenets ’vingar’, men inklusive dorsalrotsganglier och ryggmärg från nötkreatur som är äldre än 12 månader, samt tonsiller, tarmar från tolvfingertarmen till rektum och tarmkäx från nötkreatur i alla åldrar.”

(1)  EGT L 273, 10.10.2002, s. 1.

(2)  EGT L 349, 24.12.2002, s. 105.”

Top