(1)

Den 22 november 2017 antog kommissionen den årliga tillväxtöversikten, som inledde 2018 års europeiska planeringstermin för samordning av den ekonomiska politiken. Kommissionen tog vederbörlig hänsyn till den europeiska pelaren för sociala rättigheter som proklamerades av Europaparlamentet, rådet och kommissionen den 17 november 2017. Prioriteringarna i den årliga tillväxtöversikten godkändes av Europeiska rådet den 22 mars 2018. Den 22 november 2017 antog kommissionen, på grundval av förordning (EU) nr 1176/2011, även rapporten om förvarningsmekanismen, där det angavs att Cypern var en av de medlemsstater som skulle bli föremål för en fördjupad granskning. Samma dag antog kommissionen också en rekommendation till rådets rekommendation om den ekonomiska politiken för euroområdet, som Europeiska rådet godkände den 22 mars 2018. Den 14 maj 2018 antog rådet rekommendationen om den ekonomiska politiken i euroområdet (3) (nedan kallad rekommendationen för euroområdet).

(2)

Med tanke på att ekonomierna i Ekonomiska och monetära unionen är tätt sammanvävda bör Cypern, i egenskap av en medlemsstat som har euron som valuta, säkerställa att rekommendationen för euroområdet, som återspeglas i rekommendationerna 1, 3 och 5, genomförs fullständigt och i tid.

(3)

Landsrapporten 2018 för Cypern offentliggjordes den 7 mars 2018. Den innehöll en bedömning av hur väl Cypern hade lyckats med de landsspecifika rekommendationer som rådet antog den 11 juli 2017 (4), med uppföljningen av tidigare års landsspecifika rekommendationer och med sina nationella Europa 2020-mål. Den innehöll också en fördjupad granskning enligt artikel 5 i förordning (EU) nr 1176/2011, vars resultat också offentliggjordes den 7 mars 2018. Av analysen drog kommissionen slutsatsen att Cypern har alltför stora makroekonomiska obalanser. Framför allt är det viktigt att landet tar itu med de många obalanserna i form av alltför hög privat skuldsättning, alltför stor statsskuld och utlandsskuld samt ett stort antal nödlidande lån.

(4)

Cypern lade fram sitt nationella reformprogram för 2018 den 19 april 2018 och sitt stabilitetsprogram för 2018 den 30 april 2018. För att man ska kunna beakta deras inbördes samband har de båda programmen bedömts samtidigt.

(5)

Vid programplaneringen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna (nedan kallade ESI-fonder) för perioden 2014–2020 har relevanta landsspecifika rekommendationer beaktats. I enlighet med artikel 23 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 (5) får kommissionen begära att en medlemsstat ska se över och föreslå ändringar av sin partnerskapsöverenskommelse och av relevanta program när så krävs för att stödja genomförandet av relevanta rekommendationer från rådet. Kommissionen har, i riktlinjerna för tillämpning av åtgärder som sammanlänkar effektiva ESI-fonder med sund ekonomisk styrning, beskrivit närmare hur den kommer att tillämpa denna bestämmelse.

(6)

Cypern omfattas för närvarande av stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del och av skuldkriteriet. I stabilitetsprogrammet för 2018 anger regeringen att det nominella budgetöverskottet väntas uppgå till 1,7 % av BNP under 2018 och till något under 2,0 % av BNP under programperioden. Man räknar med att det medelfristiga budgetmålet, dvs. en balanserad budget i strukturella termer, kommer att nås under perioden 2018–2021. Den offentliga skuldkvoten sjönk till cirka 97,5 % av BNP under 2017 men förväntas enligt stabilitetsprogrammet 2018 öka till 105,6 % under 2018 för att sedan stadigt minska till 88 % fram till 2021. Det makroekonomiska scenario som ligger till grund för dessa budgetprognoser är realistiskt. De risker som är kopplade till de makroekonomiska antaganden som anges i stabilitetsprogrammet är nedåtrisker och främst kopplade till det stora antalet nödlidande lån inom finanssektorn.

(7)

Den 11 juli 2017 rekommenderade rådet Cypern att stå fast vid det medelfristiga budgetmålet under 2018. Detta är förenligt med att de primära offentliga nettoutgifternas nominella tillväxt (6) 2018 får uppgå till högst 1,9 %, vilket motsvarar en tillåten försämring av det strukturella saldot med 0,4 % av BNP. Enligt kommissionens vårprognos 2018 beräknas det strukturella saldot uppgå till ett överskott på 0,8 % av BNP 2018 och på 0,5 % av BNP 2019, vilket är över det medelfristiga budgetmålet. Enligt prognoserna kommer Cypern att följa övergångsreglerna för skuldkriteriet 2018 och uppfylla skuldkriteriet 2019. Sammantaget anser rådet att Cypern kan förväntas följa stabilitets- och tillväxtpaktens regler 2018 och 2019. Utgifternas utveckling bör dock övervakas noga på kort och medellång sikt, särskilt med tanke på eventuella framtida risker i fråga om intäkternas stabilitet.

(8)

Trots de åtgärder som vidtagits nyligen i fråga om offentliga e-tjänster, lagstiftningens kvalitet och rörlighet för anställda, är den ineffektiva offentliga förvaltningen fortfarande ett problem som påverkar företagsklimatet. Viktiga lagstiftningsförslag som syftar till en lösning på problemet har ännu inte antagits. Hit hör bland annat utkast till lagar om reformen av den offentliga förvaltningen och de lokala förvaltningarna. Brister i reglerna för styrning av statsägda enheter kan leda till ökade offentliga ansvarsförbindelser och hindra kapaciteten att investera i viktiga allmännyttiga tjänster som telekommunikation och energi. De återhållsamma lönekostnaderna inom den offentliga sektorn har varit avgörande för budgetkonsolideringen i Cypern. Det gällande kollektivavtalet, som begränsar ökningen av lönerna i den offentliga sektorn, löper dock ut 2018 och det saknas fortfarande en mer beständig lösning.

(9)

En nationell strategi och handlingsplan mot korruption antogs i december 2017. Det befintliga organet för korruptionsbekämpning har fortfarande inte tilldelats tillräckliga resurser, men regeringen överväger att inrätta ett nytt oberoende organ. Flera lagstiftningsinitiativ, t.ex. utkast till lagar om skydd för visselblåsare, lobbning och redovisning av tillgångar, behandlas för närvarande av parlamentet och kommer, om de antas, att bidra till ett stärkt nationellt regelverk för korruptionsbekämpning.

(10)

I rekommendationen för euroområdet 2018 anges det att åtgärder mot aggressiv skatteplanering är av största vikt för att förhindra snedvridning av konkurrensen mellan företag, garantera rättvis behandling av skattebetalare och trygga de offentliga finanserna. Skattebetalares aggressiva skatteplanering får spridningseffekter mellan medlemsstaterna och kräver därför samordnade nationella åtgärder som kompletterar unionslagstiftningen. Den stora andelen utdelningar och räntor (i förhållande till BNP) tyder på att Cyperns skattebestämmelser utnyttjas av företag som ägnar sig åt aggressiv skatteplanering. Det faktum att ingen källskatt uppbärs för utdelningar, räntor och i många fall royalties som betalas av företag baserade i Cypern till utlandet (dvs. från personer bosatta i unionen till personer bosatta i tredjeländer) kan leda till att ingen skatt överhuvudtaget uppbärs för de här utbetalningarna, om de inte heller omfattas av skatt i det mottagande landet. Avsaknaden av sådana skatter kan tillsammans med reglerna för skatterättslig hemvist för företag möjliggöra aggressiv skatteplanering. System med avdrag för fiktiv ränta kan bidra till att minska snedvridningen mellan låne- och egenfinansiering, men de kan även utnyttjas för skatteflykt om det inte finns några effektiva regler för att motverka missbruk. Kommissionen har noterat de positiva åtgärder som antingen har planerats eller som har antagits (dvs. den översyn som kommer att göras av reglerna för skatterättslig hemvist för företag och de planerade ändringarna av bestämmelserna om internprissättning). På grundval av de diskussioner som nyligen hållits kommer kommissionen att fortsätta föra en konstruktiv dialog i syfte att bekämpa aggressiv skatteplanering.

(11)

Brister inom rättsväsendet påverkar fortfarande efterlevnaden av avtal och möjligheterna att snabbt lösa civilrättsliga och handelsrättsliga tvister. Krångliga civilrättsliga förfaranden och svag verkställighet av domstolsbeslut påverkar bankernas incitament att utnyttja regelverken om insolvens och obestånd till att minska antalet nödlidande lån. En serie reformer har införts för att komma till rätta med de mest akuta problemen inom rättsväsendet, särskilt den låga graden av digitalisering vid domstolarna och avsaknaden av fortbildning för domare.

(12)

Få utnyttjar de nya regelverken för insolvens och obestånd, vilket undergräver ansträngningarna för att minska antalet nödlidande lån. En arbetsgrupp bestående av berörda parter har tillsatts för att se över hur regelverken genomförs och fungerar i praktiken. Vissa administrativa åtgärder har vidtagits för att minska eftersläpningen när det gäller utfärdande av lagfarter. Denna eftersläpning är dock stor och det saknas fortfarande en strukturell lösning på bristerna i systemet för fastighetstransaktioner (dvs. utfärdande och överföring av lagfarter).

(13)

Det stora antalet nödlidande lån är fortsättningsvis banksektorns största svaghet och påverkar utlåningen. Bankerna har svårigheter med indrivning av fordringar vid fallissemang och återbetalningsdisciplinen är låg. Antalet nödlidande lån minskade 2017 till följd av en omstrukturering av skulderna i form av avskrivningar och utbyte av skulder mot tillgångar, men bankernas framsteg på detta område har varit ojämna. Det är osäkert hur hållbara bankernas planer på att minska lånen är, eftersom antalet upprepade fallissemang och omstruktureringar fortfarande är högt och bankernas direktexponering gentemot fastighetsmarknaden ökar. Dessa faktorer visar att en mer omfattande strategi snabbt måste genomföras för att påskynda saneringen av bankernas balansräkningar, med beaktande av de sociala konsekvenserna för utsatta grupper och noggrant utformade incitament som stärker återbetalningsdisciplinen. Som ett led i denna strategi kommer det förmodligen att krävas att lagstiftningen ändras, bland annat när det gäller skydd för låntagare och införande av elektroniska auktioner, för att möjliggöra snabb indrivning av fordringar och underlätta försäljningen av lån. När det gäller tillsyn av försäkrings- och pensionsfonder är styrningen och förvaltningskapaciteten dessutom fortfarande svag. Regeringen har för avsikt att lägga fram lagstiftningsförslag på detta område under 2018.

(14)

Genomförandet av handlingsplanen för tillväxt har lett till vissa framsteg när det gäller strategiska investeringar, företagsamhet och bättre lagstiftning. Vissa viktiga reformer har dock avstannat, särskilt vad gäller beviljandet av tillstånd för investeringsprojekt. Tillgången till finansiering har förbättrats tack vare vissa framsteg i fråga om krav på säkerhet, men är fortfarande ett problem framförallt för små och medelstora företag. De finansiella stödåtgärderna utgörs huvudsakligen av bidrag. Cypriotiska företag utnyttjar inte i nämnvärd grad alternativa finansieringskällor som riskkapital, eget kapital och gräsrotsfinansiering. Privatiseringssatsningar i syfte att locka till sig produktivitetsfrämjande utländska investeringar har i många fall bromsats och bara ett fåtal privatiseringsprojekt framskrider gradvis (t.ex. Larnacas hamn).

(15)

Sysselsättningen har börjat öka och arbetslösheten minskar snabbt, men är fortfarande hög bland unga och långtidsarbetslösa. Arbetet med att förbättra de offentliga arbetsförmedlingarnas administrativa kapacitet fortgår. När det gäller tjänster som erbjuds arbetsgivare, kategorisering av klienter samt individuell vägledning och skräddarsydda aktiveringsåtgärder, inbegripet för personer med garanterad minimiinkomst, kvarstår dock utmaningar. Andelen unga (15–24 år) som varken arbetar eller studerar är fortfarande en av de högsta i unionen. Utbudet av uppsökande åtgärder och tidigt, skräddarsytt stöd för unga är begränsat, vilket bekräftas av det låga antalet unga som deltar i relevanta aktiveringsåtgärder.

(16)

Moderniseringen av utbildningssektorn har gått framåt, men betydande problem kvarstår. Läroplanen har nyligen setts över i grunden och ett nytt system för anställning av lärare har införts, vilket är positivt. Utgifterna för utbildning i Cypern är över genomsnittet i unionen, vilket visar på en kraftig satsning på allmän och yrkesinriktad utbildning samt på livslångt lärande. Utbildningsresultaten är dock fortfarande svaga och andelen unga med högst grundskoleutbildning har ökat avsevärt, även om den är betydligt lägre än genomsnittet i unionen. Deltagandet i yrkesutbildning är lågt, reformen av systemet för utvärdering av lärare har ännu inte införts och en stor andel högskoleutbildade arbetar fortfarande i yrken som inte nödvändigtvis kräver en akademisk examen.

(17)

När det gäller vården har Cypern gjort avsevärda framsteg och antagit lagstiftning om införande av ett nytt nationellt hälso- och sjukvårdssystem. Målet med det nya systemet är att förbättra tillgången till vård, införa allmän hälso- och sjukvård, minska de höga patientavgifterna och åstadkomma mer effektiva vårdtjänster inom den offentliga sektorn. Systemet kommer att vara i full drift 2020, men stora utmaningar kvarstår ifråga om genomförande och det kommer att krävas omfattande investeringar. Det fortsatta arbetet bör inriktas på att hindra att kostnaderna överskrider den planerade budgeten och på att modernisera och effektivisera vårdgivarna, även inom primärvården, samt på att införa e-hälsa och inrätta en nationell läkemedelsorganisation. Utbudet av långvarig vård och omsorg är fortfarande lågt, vilket är en utmaning med tanke på den åldrande befolkningen.

(18)

Kommissionen har inom ramen för den europeiska planeringsterminen 2018 gjort en omfattande analys av Cyperns ekonomiska politik och redogjort för den i 2018 års landsrapport. Den har även bedömt stabilitetsprogrammet för 2018, det nationella reformprogrammet för 2018 samt uppföljningen av de rekommendationer Cypern har fått tidigare år. Den har beaktat inte bara programmens relevans för hållbarheten i finanspolitiken och den socioekonomiska politiken i Cypern utan också i vilken utsträckning som de följer unionens regler och riktlinjer, mot bakgrund av behovet att stärka den övergripande ekonomiska styrningen i unionen genom att framtida nationella beslut fattas med beaktande av synpunkter på unionsnivå.

(19)

Mot bakgrund av denna bedömning har rådet granskat stabilitetsprogrammet för 2018 och anser (7) att Cypern kan förväntas följa stabilitets- och tillväxtpakten.

(20)

Mot bakgrund av kommissionens fördjupade granskning och denna bedömning har rådet granskat det nationella reformprogrammet för 2018 och stabilitetsprogrammet för 2018. Dess rekommendationer enligt artikel 6 i förordning (EU) nr 1176/2011 återspeglas i rekommendationerna 1–5 nedan.

1.

2.

3.

4.

5.