Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32019D0708

    Kommissionens delegerade beslut (EU) 2019/708 av den 15 februari 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG vad gäller fastställandet av sektorer och delsektorer som anses löpa avsevärd risk för koldioxidläckage, för perioden 2021–2030 (Text av betydelse för EES.)

    C/2019/930

    EUT L 120, 8.5.2019, p. 20–26 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

    Legal status of the document In force

    ELI: http://data.europa.eu/eli/dec_del/2019/708/oj

    8.5.2019   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    L 120/20


    KOMMISSIONENS DELEGERADE BESLUT (EU) 2019/708

    av den 15 februari 2019

    om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG vad gäller fastställandet av sektorer och delsektorer som anses löpa avsevärd risk för koldioxidläckage, för perioden 2021–2030

    (Text av betydelse för EES)

    EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

    med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

    med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (1), särskilt artikel 10b.5, och

    av följande skäl:

    (1)

    I direktiv 2003/87/EG föreskrivs att auktionering av utsläppsrätter för växthusgaser är grundprincipen inom tillämpningsområdet för systemet för handel med utsläppsrätter inom unionen (EU ETS).

    (2)

    Europeiska rådet ansåg, vid sitt möte i oktober 2014, att den gratis tilldelningen inte skulle löpa ut och att de befintliga åtgärderna skulle fortsätta efter 2020 i syfte att minska risken för koldioxidläckage på grund av klimatpolitiken, så länge som inga jämförbara ansträngningar vidtas i andra större ekonomier. För att bevara miljöfördelarna med utsläppsminskningar i unionen, då tredjeländers åtgärder inte ger industrin jämförbara incitament att minska utsläppen, bör gratis tilldelning under en övergångsperiod fortsätta till anläggningar inom sektorer och delsektorer som löper risk för koldioxidläckage.

    (3)

    Erfarenheterna av den praktiska tillämpningen av EU:s utsläppshandelssystem har bekräftat att olika sektorer och delsektorer i varierande grad löper risk för koldioxidläckage och att gratis tilldelning har förhindrat koldioxidläckage. Vissa sektorer och delsektorer kan anses ha en högre risk för koldioxidläckage, medan andra har möjlighet att överföra en betydande del av kostnaderna för utsläppsrätter för att täcka sina utsläpp till produktpriserna, utan att förlora marknadsandelar, och bär då endast den återstående delen av kostnaderna, så att de löper låg risk för koldioxidläckage. För att motverka risken för koldioxidläckage föreskrivs i artikel 10b.5 i direktiv 2003/87/EG att kommissionen ska fastställa en förteckning över de sektorer och delsektorer som anses vara utsatta för risk för koldioxidläckage. Dessa sektorer och delsektorer får sedan gratis utsläppsrätter motsvarande 100 % av den kvantitet som fastställts i enlighet med artikel 10a i direktiv 2003/87/EG.

    (4)

    Genom beslut 2014/746/EU (2) fastställde kommissionen en förteckning över koldioxidläckagesektorer för perioden 2015–2019. Genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/410 (3) förlängdes förteckningens giltighet till och med den 31 december 2020.

    (5)

    I artikel 10b i direktiv 2003/87/EG anges kriterierna för bedömningen baserat på uppgifter för de tre senaste kalenderåren. Kommissionen har i detta avseende använt uppgifter från åren 2013, 2014 och 2015, eftersom uppgifter från 2016 vid tidpunkten för bedömningen endast var tillgängliga för vissa parametrar.

    (6)

    För att kunna fastställa förteckningen över koldioxidläckagesektorer för perioden 2021–2030 har kommissionen bedömt risken för koldioxidläckage i sektorer och delsektorer på Nace-nivå 4 i unionens statistiska näringsgrensindelning i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 (4). Nace-nivå 4 är den nivå som har optimal datatillgänglighet och en exakt definition av sektorer. En sektor betecknas på en 4-siffrig nivå i Nace, och en delsektor betecknas på Prodcom-nivå (6 eller 8 siffror), dvs. den produktklassificering som används för statistik över unionens industriproduktion, vilken följer direkt av Nace-klassificeringen.

    (7)

    Koldioxidläckagebedömningen gjordes i två steg: För den kvantitativa bedömningen i första steget, på Nace 4-nivå, anses en sektor löpa risk för koldioxidläckage om ”koldioxidläckageindikatorn” är högre än tröskelvärdet 0,2 som fastställs i artikel 10b.1 i direktiv 2003/87/EG. För ett begränsat antal fall som uppfyller klart fastställda behörighetskriterier som anges i artikel 10b.2 och 10b.3 i direktiv 2003/87/EG utfördes en andra bedömning, antingen som en kvalitativ bedömning utifrån bestämda kriterier eller som en kvantitativ bedömning på disaggregerad nivå.

    (8)

    I enlighet med artikel 10b i direktiv 2003/87/EG beräknades koldioxidläckageindikatorn genom att sektorns handelsintensitet med tredjeländer multiplicerades med sektorns utsläppsintensitet.

    (9)

    I enlighet med artikel 10b i direktiv 2003/87/EG beräknades handelsintensiteten med tredjeländer som förhållandet mellan det totala värdet av exporten till tredjeländer plus värdet av importen från tredjeländer och Europeiska ekonomiska samarbetsområdets totala marknadsstorlek (årlig omsättning plus total import från tredjeländer). Kommissionen bedömde handelsintensitet för varje sektor och delsektor på grundval av uppgifter som rapporterats av Eurostat i Comext-databasen. Kommissionen anser detta vara de mest fullständiga och tillförlitliga uppgifterna om de totala värdena av all export till tredjeländer och all import från tredjeländer samt om den totala årliga omsättningen i unionen.

    (10)

    Utsläppsintensiteten beräknades som summan av de direkta och indirekta utsläppen för den berörda sektorn, dividerat med bruttoförädlingsvärdet, mätt i kg CO2/euro. Kommissionen anser att Europeiska unionens transaktionsförteckning är den mest exakta och transparenta källan för information om koldioxidutsläpp på anläggningsnivå och den har därför använts för att beräkna sektorernas direkta utsläpp. Anläggningarna har hänförts till sektorer på 4-siffrig nivå (Nace-kod 4) på grundval av information på anläggningsnivå som lämnats av medlemsstaterna i de nationella genomförandeåtgärder som överlämnats enlighet med artikel 11 i direktiv 2003/87/EG och kommissionens beslut 2011/278/EU (5). När det gäller uppskattningen av bruttoförädlingsvärdet på sektorsnivå har uppgifter från Eurostats statistik rörande företagsstrukturer använts eftersom den anses vara den noggrannaste källan.

    (11)

    För beräkningen av indirekta utsläpp anses de uppgifter om elkonsumtion som samlas in direkt från medlemsstaterna vara den mest tillförlitliga källan, eftersom det inte finns samlade uppgifter för alla 28 EU-medlemsstater. Emissionsfaktorn för el används för att räkna om elförbrukningen till indirekta utsläpp. Kommissionen använde EU:s genomsnittliga elproduktionsmix som referensvärde. Detta är baserat på unionens samlade årliga utsläpp från energisektorn omfattande samtliga elproduktionskällor i Europa, dividerat med motsvarande mängd elproduktion. Emissionsfaktorn för el har uppdaterats för att ta hänsyn till utfasningen av fossila bränslen i elsystemet och den allt större andelen förnybara energikällor. Det nya värdet bör ha 2015 som referens, vilket är i linje med bestämmelsen om ”tillgängliga uppgifter för de tre senaste kalenderåren” (2013–2015). Det uppdaterade värdet är 376 gram koldioxid per kilowattimme.

    (12)

    Artikel 10b.2 och 10b.3 i direktiv 2003/87/EG innehåller detaljerade bestämmelser om när specifika sektorer och delsektorer kan vara behöriga för en andra bedömning, om de inte uppfyller huvudkriteriet för att tas upp i förteckningen över koldioxidläckagesektorer. I de fall där koldioxidläckageindikatorn var mellan 0,15 och 0,2 har det begärts att en kvalitativ bedömning görs i enlighet med de kriterier som anges i artikel 10b.2 i det direktivet. I enlighet med artikel 10b.3 var sektorer och delsektorer med en utsläppsintensitet som överskrider 1,5 behöriga att ansöka om antingen en kvalitativ bedömning eller en kvantitativ bedömning på disaggregerad nivå (6-siffrig eller 8-siffrig Prodcom-nivå). Sektorer och delsektorer för vilka gratis tilldelning beräknas på grundval av riktmärken för raffinaderier var också behöriga att ansöka om båda typer av bedömningar. De sektorer och delsektorer som förtecknas i punkt 1.2 i bilagan till beslut 2014/746/EU var behöriga att lämna in ansökningar om en kvantitativ bedömning på disaggregerad nivå.

    (13)

    Ett online-samråd genomfördes från november 2017 till februari 2018 och där uppmanades berörda parter att lämna synpunkter på valet av metod för att fastställa förteckningen över koldioxidläckagesektorer. Respondenterna var i allmänhet positiva till bedömningarna i andra steget som ansågs vara lika rättvisa och transparenta som de kvantitativa bedömningarna i första steget, och uttryckte stöd för en enhetlig bedömningsram som involverar berörda parter. Fyra möten hölls för att utarbeta förteckningen över koldioxidläckagesektorer och ytterligare arbete avseende de bedömningar som skulle göras tillsammans med medlemsstaterna och berörda parter utfördes mellan februari och maj 2018.

    (14)

    En konsekvensbedömning gjordes (6) för att säkerställa att bedömningarna i första och i andra steget för förteckningen över koldioxidläckagesektorer för perioden 2021–2030 utförs på ett jämförbart vis, dvs. att bägge typer av bedömningar säkerställer att endast sektorer som löper risk för koldioxidläckage identifieras. Konsekvensbedömningen intriktades på de operativa alternativ som var kopplade till bedömningen i andra steget.

    (15)

    En preliminär förteckning över koldioxidläckagesektorer för 2021–2030 (7) offentliggjordes den 8 maj 2018 tillsammans med kommissionens vägledande ramdokument för kvalitativa och disaggregerade kvantitativa bedömningar (8).

    (16)

    Bedömningar på grundval av kriterierna i artikel 10b.2 och 10b.3 i direktiv 2003/87/EG har gjorts för ett antal sektorer som inte ansågs löpa risk för koldioxidläckage baserat på de kvantitativa kriterierna i artikel 10b.1.

    (17)

    Kommissionen bedömde totalt 245 industrisektorer som klassificeras under ”Utvinning av mineral” och ”Tillverkning” i Nace. De sektorer och delsektorer som förtecknas i punkt 1 i bilagan till detta beslut uppfyller kriterierna i artikel 10b.1 i direktiv 2003/87/EG och bör anses löpa risk för koldioxidläckage.

    (18)

    Kvalitativa bedömningar på grundval av kriterierna i artikel 10b.2 och 10b.3 i direktiv 2003/87/EG har gjorts för ett antal sektorer. För sektorerna ”Saltutvinning” (Nace-kod 0893), ”Blekning, färgning och annan textilberedning” (Nace-kod 1330), ”Tillverkning av farmaceutiska basprodukter” (Nace-kod 2110), ”Tillverkning av keramiska hushålls- och prydnadsartiklar” (Nace-kod 2341), ”Tillverkning av keramiska sanitetsartiklar” (Nace-kod 2342) och ”Tillverkning av murtegel, takpannor och andra byggvaror av tegel” (Nace-kod 2332) drogs slutsatsen att det är berättigat att lägga till dem i förteckningen över koldioxidläckagesektorer. Dessa sektorer bör därmed anses löpa risk för koldioxidläckage för perioden 2021–2030.

    (19)

    När det gäller sektorn ”Brunkolsutvinning” (Nace-kod 0520) identifierades i den kvalitativa bedömning som gjordes ett antal brister, bland annat att sektorn inte kan anses påverkas av direkta utsläppskostnader samt tvivel rörande den koppling som görs mellan konkurrens inom unionen från andra energikällor och koldioxidläckage. En viss konkurrens från kolkraftverk utanför unionen påvisades, men den unionstäckande bedömningen bekräftar att exponeringen för extern konkurrens är synnerligen begränsad. Slutsatsen drogs därför att det inte är berättigat att lägga till denna sektor i förteckningen över sektorer och delsektorer som anses löpa risk för koldioxidläckage.

    (20)

    Tre ansökningar mottogs från sektorer som inte ingår i den preliminära förteckningen över koldioxidläckagesektorer: ”Utvinning av naturgas (Nace-kod 0620), ”Tillverkning av gipsvaror för byggändamål” (Nace-kod 2362) och ”Gjutning av lättmetall” (Nace-kod 2453). Bedömningen av dessa ansökningar fokuserade på deras behörighet att tas upp i förteckningen över koldioxidläckagesektorer baserat på en kvantitativ bedömning i första steget, på Nace 4-nivå. De officiella uppgifter som användes för att utföra bedömningarna i första steget meddelades berörda parter och ansågs vara tillräckligt robusta för offentliggörandet av den preliminära förteckningen över koldioxidläckagesektorer. Kommissionen har granskat den kompletterande information som lämnats av tre sektorer, i deras ansökningar, och anser inte att detta motiverar en ändring av den ursprungliga ståndpunkten. Dessa sektorer fortsätter att inte anses löpa risk för koldioxidläckage, eftersom de relevanta koldioxidläckageindikatorerna inte överskrider tröskelvärdet 0,2 som fastställs i artikel 10b.1 i direktiv 2003/87/EG. Vidare fortsätter dessa sektorer att inte uppfylla behörighetskriterierna för ytterligare bedömningar enligt vad som anges i artikel 10b.2 och 10b.3 i direktiv 2003/87/EG.

    (21)

    Kvantitativa bedömningar på disaggregerad nivå på grundval av kriterierna i artikel 10b.1 och 10b.3 i direktiv 2003/87/EG har gjorts inom ett antal sektorer. För delsektorerna ”Kaolin och andra kaolinartade leror” (Prodcom-kod 08.12.21), ”Potatis, beredd eller konserverad på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, fryst (inkl. potatis som kokats eller delvis kokats i olja och sedan frysts)” (Prodcom-kod 10.31.11.30), ”Potatis, torkad, i form av mjöl, flingor, granulat och pelletar” (Prodcom-kod 10.31.13.00), ”Tomatpuré, koncentrerad” (Prodcom-kod 10.39.17.25), ”Skummjölkspulver” (Prodcom-kod 10.51.21), ”Helmjölkspulver” (Prodcom-kod 10.51.22), ”Kasein” (Prodcom-kod 10.51.53), ”Mjölksocker och lösningar av mjölksocker” (Prodcom-kod 10.51.54), ”Vassle och modifierad vassle, i form av pulver eller granulat eller i annan fast form, även koncentrerad eller försatt med socker eller annat sötningsmedel” (Prodcom-kod 10.51.55.30), Bagerijäst (Prodcom-kod 10.89.13.34), ”Ej frittad emalj- och glasyrmassa, engober och liknande preparat av sådana slag som används för keramik, emaljering eller glas” (Prodcom-kod 20.30.21.50), ”Flytande lysterfärger och liknande preparat; fritta och annat glas i form av pulver, korn eller flingor” (Prodcom-kod 20.30.21.70) och ”Friformsmidda järnhaltiga delar till transmissionsaxlar (inkl. kamaxlar och vevaxlar)” (Prodcom-kod 25.50.11.34) drogs slutsatsen att det är berättigat att lägga till dem i förteckningen över koldioxidläckagesektorer. Dessa delsektorer bör därmed anses löpa risk för koldioxidläckage för perioden 2021–2030.

    (22)

    I den kvalitativa bedömning på disaggregerad nivå som utfördes avseende delsektorerna ”Kakaomassa, även avfettad” (Prodcom-kod 10.82.11), ”Kakaosmör, -fett och -olja” (Prodcom-kod 10.82.12) och ”Kakaopulver utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel” (Prodcom-kod 10.82.13) identifierades ett antal avvikelser från den harmoniserade metoden, vilket innebär risker för en betydande överskattning av koldioxidläckageindikatorn. Slutsatsen drogs därför att det inte är berättigat att lägga till dessa delsektorer i förteckningen över koldioxidläckagesektorer.

    (23)

    Eftersom förteckningen över koldioxidläckagesektorer kommer att gälla för perioden 2021–2030 bör detta beslut tillämpas från och med den 1 januari 2021.

    HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

    Artikel 1

    De sektorer och delsektorer som förtecknas i bilagan ska anses löpa risk för koldioxidläckage för perioden 2021–2030.

    Artikel 2

    Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

    Det ska tillämpas från och med den 1 januari 2021.

    Utfärdat i Bryssel den 15 februari 2019.

    På kommissionens vägnar

    Jean-Claude JUNCKER

    Ordförande


    (1)  EUT L 275, 25.10.2003, s. 32.

    (2)  Kommissionens beslut 2014/746/EU av den 27 oktober 2014 om fastställande, enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG, av en förteckning över sektorer och delsektorer som anses löpa avsevärd risk för koldioxidläckage, för perioden 2015–2019 (EUT L 308, 29.10.2014, s. 114).

    (3)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/410 av den 14 mars 2018 om ändring av direktiv 2003/87/EG för att främja kostnadseffektiva utsläppsminskningar och koldioxidsnåla investeringar, och beslut (EU) 2015/1814 (EUT L 76, 19.3.2018, s. 3.)

    (4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90 och vissa EG-förordningar om särskilda statistikområden (EUT L 393, 30.12.2006, s. 1).

    (5)  Kommissionens beslut 2011/278/EU av den 27 april 2011 om fastställande av unionstäckande övergångsbestämmelser för harmoniserad gratis tilldelning av utsläppsrätter enligt artikel 10a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (EUT L 130, 17.5.2011, s. 1).

    (6)  Arbetsdokument från kommissionens avdelningar SWD (2019) 22.

    (7)  Kommissionens tillkännagivande: Preliminär förteckning över koldioxidläckagesektorer 2021–2030, (EUT C 162, 8.5.2018, s. 1).

    (8)  https://ec.europa.eu/clima/sites/clima/files/ets/allowances/leakage/docs/framework_for_qualitative_assessments.pdf https://ec.europa.eu/clima/sites/clima/files/ets/allowances/leakage/docs/framework_for_disaggregated_assessments.pdf


    BILAGA

    Sektorer och delsektorer som, i enlighet med artikel 10b i direktiv 2003/87/EG, anses löpa risk för koldioxidläckage

    1.   På grundval av kriterierna i artikel 10b.1 i direktiv 2003/87/EG

    Nace-kod

    Beskrivning

    0510

    Stenkolsutvinning

    0610

    Utvinning av råpetroleum

    0710

    Järnmalmsutvinning

    0729

    Utvinning av annan malm

    0891

    Brytning av kemiska mineral

    0899

    Diverse övrig utvinning av mineral

    1041

    Utvinning av vegetabiliska och animaliska oljor och fetter

    1062

    Stärkelsetillverkning

    1081

    Sockertillverkning

    1106

    Framställning av malt

    1310

    Garntillverkning

    1395

    Tillverkning av bondad duk

    1411

    Tillverkning av läder- och skinnkläder

    1621

    Tillverkning av fanér och träbaserade skivor

    1711

    Massatillverkning

    1712

    Pappers- och papptillverkning

    1910

    Tillverkning av stenkolsprodukter

    1920

    Petroleumraffinering

    2011

    Industrigasframställning

    2012

    Tillverkning av färgämnen

    2013

    Tillverkning av andra oorganiska baskemikalier

    2014

    Tillverkning av andra organiska baskemikalier

    2015

    Tillverkning av gödselmedel och kväveprodukter

    2016

    Basplastframställning

    2017

    Tillverkning av syntetiskt basgummi

    2060

    Konstfibertillverkning

    2311

    Framställning av planglas

    2313

    Tillverkning av buteljer, glasförpackningar och husgeråd av glas

    2314

    Tillverkning av glasfiber

    2319

    Tillverkning av andra glasvaror inklusive tekniska glasvaror

    2320

    Tillverkning av eldfasta produkter

    2331

    Tillverkning av keramiska golv- och väggplattor

    2351

    Tillverkning av cement

    2352

    Tillverkning av kalk och gips

    2399

    Tillverkning av övriga icke-metalliska mineraliska produkter

    2410

    Framställning av järn och stål samt ferrolegeringar

    2420

    Tillverkning av rör, ledningar, ihåliga profiler och tillbehör av stål

    2431

    Tillverkning av kalldragen stålstång

    2442

    Framställning av aluminium

    2443

    Framställning av bly, zink och tenn

    2444

    Framställning av koppar

    2445

    Framställning av andra metaller

    2446

    Tillverkning av kärnbränsle

    2451

    Gjutning av järn

    2.   På grundval av kriterierna i artikel 10b.2 i direktiv 2003/87/EG

    Nace-kod

    Beskrivning

    0893

    Saltutvinning

    1330

    Blekning, färgning och annan textilberedning

    2110

    Tillverkning av farmaceutiska basprodukter

    2341

    Tillverkning av keramiska hushålls- och prydnadsartiklar

    2342

    Tillverkning av keramiska sanitetsartiklar

    3.   På grundval av kriterierna i artikel 10b.3 första stycket i direktiv 2003/87/EG

    Nace-kod

    Beskrivning

    2332

    Tillverkning av murtegel, takpannor och andra byggvaror av tegel

    4.   På grundval av kriterierna i artikel 10b.3 femte stycket i direktiv 2003/87/EG

    Prodcom-kod

    Beskrivning

    081221

    Kaolin och andra kaolinartade leror

    10311130

    Potatis, beredd eller konserverad på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, fryst (inkl. potatis som kokats eller delvis kokats i olja och sedan frysts)

    10311300

    Potatis, torkad, i form av mjöl, flingor, granulat och pelletar

    10391725

    Tomatpuré, koncentrerad

    105121

    Skummjölkspulver

    105122

    Helmjölkspulver

    105153

    Kasein

    105154

    Mjölksocker och lösningar av mjölksocker

    10515530

    Vassle och modifierad vassle, i form av pulver eller granulat eller i annan fast form, även koncentrerad eller försatt med socker eller annat sötningsmedel

    10891334

    Bagerijäst

    20302150

    Ej frittad emalj- och glasyrmassa, engober och liknande preparat av sådana slag som används för keramik, emaljering eller glas

    20302170

    Flytande lysterfärger och liknande preparat; fritta och annat glas i form av pulver, korn eller flingor

    25501134

    Friformsmidda järnhaltiga delar till transmissionsaxlar (inkl. kamaxlar och vevaxlar) och vevar etc.


    Top