11.2.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 40/26

(1)

Lantbrukarnas traditionella kunskaper i kombination med nya forskningsresultat tyder på att vissa arter av Leguminosae och Plantago lanceolata som inte förtecknas i rådets direktiv 66/401/EEG, 66/402/EEG (2), 2002/55/EG (3) eller 2002/57/EG (4) (nedan kallade gällande lagstiftning), särskild när de används i blandningar med arter som omfattas av gällande lagstiftning, är intressanta för produktion av foderväxter eftersom de ger ett balanserat djurfoder under hela året och samtidigt bidrar till att återställa jorden på icke odlingsbar eller marginell åkerbruksmark. Detta gäller för Biserrula pelecinus, Lotus glaber, Lotus uliginosus, Medicago italica, Medicago littoralis, Medicago murex, Medicago polymorpha, Medicago rugosa, Medicago scutelatta, Medicago truncatula, Ornithopus compressus, Ornithopus sativus, Plantago lanceolata, Trifolium fragiferum, Trifolium glanduliferum, Trifolium hirtum, Trifolium michelianum, Trifolium squarrosum, Trifolium subterraneum, Trifolium vesiculosum och Vicia benghalensis (nedan kallade arter som avses i skäl 1).

(2)

Enligt artikel 13.1 andra strecksatsen i direktiv 66/401/EEG får endast sådant utsäde av växtarter som förtecknas i gällande lagstiftning, med undantag av sådana sorter som avses i artikel 4.2 i direktiv 2002/53/EG (5), saluföras i hela gemenskapen i utsädesblandningar som är avsedda att användas som foderväxter. Eftersom det inte är möjligt att saluföra blandningar som innehåller utsäde av sådana arter som avses i skäl 1 måste lantbrukare som vill använda dessa arter transportera och så dem som enskilda arter eller i vissa fall själva bereda blandningarna på gården, vilket medför extra kostnader och arbete. Dessutom ökar risken att de olika arterna i blandningen kommer att fördelas ojämnt på fältet, eftersom blandningarna inte har framställts av yrkeskunniga.

(3)

För att de arter som avses i skäl 1 ska kunna saluföras i sådana blandningar måste artikel 2.1 A i direktiv 66/401/EEG ändras på så sätt att dessa arter anges i den bestämmelsen.

(4)

För att besluta om en sådan ändring av artikel 2.1 A i direktiv 66/401/EEG måste information samlas in om saluföring av blandningar som innehåller de arter som avses i skäl 1. När dessa arter används i blandningar måste man bl.a. kontrollera om det genom officiell efterkontroll är möjligt att bekräfta att procentandelen frön i varje beståndsdel som anges på förpackningens märkning motsvarar blandningens sammansättning och om blandningar av samma parti är homogena i alla förpackningar som saluförs. Utan sådan information är det inte möjligt att garantera användarna att utsädet i blandningar som innehåller de arter som avses i skäl 1 kommer att ge resultat av hög kvalitet.

(5)

Det är därför lämpligt att anordna ett tidsbegränsat försök för att kontrollera om de arter som avses i skäl 1 uppfyller kraven för att kunna tas upp i artikel 2.1 A i direktiv 66/401/EEG.

(6)

De medlemsstater som deltar i försöket bör undantas från de skyldigheter som anges i artikel 13.1 andra strecksatsen i direktiv 66/401/EEG när det gäller de arter som avses i skäl 1. De bör enligt särskilda villkor tillåta utsläppande på marknaden av blandningar som innehåller sådana arter.

(7)

Särskilda krav bör fastställas för certifiering av de arter som avses i skäl 1 för att se till att utsädet av dessa arter uppfyller samma krav i alla deltagarmedlemsstater. Dessa krav bör grundas på villkoren i OECD:s system för sortcertifiering eller kontroll av utsäde avsett för internationell handel Varietal Certification or the Control of Seed Moving in International Trade (nedan kallat OECD-systemet) eller på nationella standarder i de medlemsstater där utsädet produceras.

(8)

Utöver de allmänna villkor som föreskrivs i kommissionens beslut 2004/371/EG av den 20 april 2004 om villkor för utsläppande på marknaden av utsädesblandningar avsedda för produktion av foderväxter (6) bör också särskilda villkor för saluföring av blandningarna fastställas för den tid försöket pågår. Dessa villkor bör säkerställa insamling av tillräcklig information för bedömningen av försöket. Det är därför nödvändigt att fastställa regler för märkning, övervakning och rapportering.

(9)

Med hänsyn till den experimentella karaktären på den åtgärd som fastställs i detta beslut bör en maximikvantitet för saluföring av utsädesblandningar fastställas, med beaktande av behovet av att med hjälp av befintliga möjligheter prova olika blandningar.

(10)

För att medlemsstaterna ska kunna kontrollera att maximikvantiteterna inte överskrids bör företag som avser att framställa sådana utsädesblandningar meddela de berörda medlemsstaterna vilka kvantiteter de avser att producera. Medlemsstaterna bör ha möjlighet att förbjuda saluföring av utsädesblandningar om de anser att det är nödvändigt med hänsyn till behovet av att prova olika blandningar utan att överskrida maximikvantiteten.

(11)

För att leverantörerna ska kunna framställa och saluföra en tillräcklig kvantitet utsäde och för att de behöriga myndigheterna ska kunna besiktiga detta material och samla in tillräcklig och jämförbar information för utarbetandet av en rapport bör försöket genomföras under minst fem handelssäsonger.

(12)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för utsäde och uppförökningsmaterial för jordbruk, trädgårdsnäring och skogsbruk.

a)

vara av en sort som finns upptagen i en medlemsstats nationella sortlista eller i OECD:s lista över sorter som kan komma i fråga för utsädescertifiering,

b)

ha certifierats i enlighet med bilaga I, och

c)

uppfylla villkoren i punkt 1 i bilaga II.