32000D0115

KOMMISSIONENS BESLUT

av den 24 november 1999

om definitioner av variablerna, förteckningen över jordbruksprodukter, undantagen från definitionerna samt regioner och distrikt för undersökningarna av företagsstrukturen i jordbruket

[delgivet med nr K(1999) 3875]

(2000/115/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 571/88 av den 29 februari 1988 om uppläggningen av gemenskapsundersökningar om företagsstrukturen i jordbruket(1) senast ändrad genom kommissionens beslut 98/377/EG(2), särskilt artiklarna 8.1 och 15 i denna, och

av följande skäl:

1. I enlighet med artikel 8.1 i förordning (EEG) nr 571/88 skall alla ändringar av förteckningen över undersökningsvariabler samt av definitionerna av undersökningsvariablerna och indelningen i regioner, undersökningsområden och andra geografiska enheter beslutas enligt det förfarande som anges i artikel 15 i förordningen, dvs. genom att kommissionen beslutar efter att ha hört Ständiga kommittén för jordbruksstatistik.

2. Resultaten från gemenskapsundersökningarna om företagsstrukturen i jordbruket i enlighet med förordning (EEG) nr 571/88 kan överensstämma i hela Europeiska gemenskapen endast om termerna i variabelförteckningen tolkas och tillämpas enhetligt.

3. Förteckningen över undersökningsvariabler ändrades senast genom beslut 98/377/EG inför den grundläggande undersökningen 1999/2000 om företagsstrukturen i jordbruket, och i kommissionens beslut 89/651/EEG(3), senast ändrad genom beslut 97/418/EG(4), anges de definitioner, den förteckning över jordbruksprodukter, de undantag från definitionerna som skall tillämpas i vissa medlemsstater samt de regioner och undersökningsområden som skall användas vid strukturundersökningarna 1988-1997, varför beslut 89/651/EEG måste anpassas och kompletteras.

4. Nya variabler har lagts till variabelförteckningen. Jordbrukets utveckling har gjort det nödvändigt att se över definitionerna av ett antal gamla variabler. Bilaga I till det här kommissionsbeslutet innehåller därför en ny definitionsförteckning för gemenskapens strukturundersökningar efter 1997.

5. Den förteckning över jordbruksprodukter som avses i definitionen av jordbruksföretag och förteckningen av undantag från gemenskapens definitioner på grund av särskilda förhållanden i vissa medlemsstater måste också revideras. Dessa reviderade förteckningar över jordbruksprodukter och godkända undantag från definitionsförteckningen utgör bilagorna II och III till detta kommissionsbeslut.

6. Det behövs större klarhet om sambandet mellan nomenklaturen över statistiska territoriella enheter (NUTS) och de regioner och distrikt som används vid undersökningarna av företagsstrukturen i jordbruket. Det är lämpligt att dessa regioner och distrikt anges i en särskild bilaga IV till detta kommissionsbeslut.

7. Åtgärderna i detta beslut är förenliga med yttrandet från Ständiga kommittén för jordbruksstatistik.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De gemenskapsdefinitioner som skall användas i gemenskapsundersökningarna efter 1997 om företagsstrukturen i jordbruket i enlighet med förordning (EEG) nr 571/88 anges i bilaga I, tillsammans med relevanta förklaringar och exempel.

Artikel 2

Den förteckning över jordbruksprodukter som avses i definitionen av jordbruksföretag i bilaga I anges i bilaga II.

Artikel 3

Med hänsyn till särskilda förhållanden i vissa medlemsstater skall undantag från gemenskapsdefinitionerna godkännas i enlighet med bilaga III.

Artikel 4

Den förteckning över regioner och distrikt vilka skall användas vid gemenskapens undersökning av företagsstrukturen i jordbruket, som avses i definitionen av undersökningsdistrikt i bilaga I, anges i bilaga IV.

Artikel 5

Beslut 89/651/EEG upphävs härmed.

Artikel 6

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 24 november 1999.

På kommissionens vägnar

Pedro SOLBES MIRA

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 56, 2.3.1988, s. 1.

(2) EGT L 168, 13.6.1998, s. 29.

(3) EGT L 391, 30.12.1989, s. 1.

(4) EGT L 177, 5.7.1997, s. 26.

BILAGA I

DEFINITIONER OCH FÖRKLARINGAR TILLÄMPLIGA PÅ DEN FÖRTECKNING ÖVER VARIABLER SOM SKALL ANVÄNDAS FÖR GEMENSKAPENS UNDERSÖKNINGAR AV FÖRETAGSSTRUKTUREN I JORDBRUKET

(I= Definitioner,

II= Förklaringar)

JORDBRUKSFÖRETAG

I. En teknisk och ekonomisk enhet som har en enhetlig ledning och som producerar jordbruksprodukter. Andra kompletterande (icke-jordbruksrelaterade) varor och tjänster kan också produceras av företaget.

II. 1. Ett jordbruksföretag kännetecknas således av följande:

1.1 Framställning av jordbruksprodukter

Vid denna undersökning förstås med "jordbruksprodukter" de produkter som anges i bilaga II.

1.2 Enhetlig ledning

Ledningen får anses enhetlig även när den utförs av två eller flera personer som agerar i samförstånd.

1.3 En teknisk och ekonomisk enhet

I allmänhet kännetecknas detta av en gemensam användning av arbetskraft och produktionsmedel (maskiner, byggnader, mark osv.).

2. Specialfall

2.1 a) När ett jordbruksföretag av skatteskäl eller andra skäl är uppdelat på två eller flera personer, eller

b) när två eller flera separata jordbruksföretag, som vart och ett tidigare har varit ett självständigt jordbruksföretag, har förenats under ledning av en och samma företagare skall företaget behandlas som ett enda jordbruksföretag om det har en enhetlig ledning och utgör en teknisk och ekonomisk enhet.

2.2 Fall då mark förblir i den tidigare företagarens besittning när jordbruksföretaget övergår till hans efterträdare (arvinge, arrendator osv.).

Denna mark skall

a) inräknas i efterträdarens jordbruksföretag om den brukas tillsammans med företagets övriga mark och om man i allmänhet använder samma arbetskraft och produktionsmedel som för resten av jordbruksföretaget,

b) räknas in i den tidigare företagarens jordbruksföretag om den normalt brukas med det jordbruksföretagets arbetskraft och produktionsmedel.

2.3 I denna undersökning räknas följande som jordbruksföretag såvida de uppfyller de ovannämnda kriterierna för definitionen av ett jordbruksföretag:

a) Avelsstationer för tjurar, galtar, baggar och bockar samt stuterier och äggkläckningsanläggningar.

b) Jordbruksföretag som tillhör forskningsinstitut, sanatorier och konvalescenthem, religiösa samfund, skolor och fängelser.

c) Jordbruksföretag som utgör en del av industriföretag.

d) Allmänningar bestående av betesmark, trädgårdsodling eller annan mark, under förutsättning att sådan mark brukas som ett jordbruksföretag av den berörda lokala myndigheten (t.ex. genom att djur tas emot för betesgång mot ersättning). Följande beaktas inte här:

- Utdelade allmänningar (C/03).

- Allmänningar som arrenderats ut (C/02).

2.4 Som jordbruksföretag i denna undersökning räknas inte

a) ridstall, tävlingsstall och galoppstall (dvs. mark som används för träning av tävlingshästar) utan avelsverksamhet,

b) kennlar,

c) marknader, slakterier osv. (utan djuruppfödning).

2.5 En företagsgrupp med framställning av en enda produkt räknas som jordbruksföretag som är självständiga från de anknutna företagen om de huvudsakligen använder sina egna produktionsmedel och inte huvudsakligen förlitar sig på moderföretagens produktionsmedel. En företagsgrupp med framställning av en enda produkt kännetecknas av separata jordbruksföretag som slår samman sina resurser till ett särskilt jordbruksföretag som drivs separat från moderföretagen (t.ex. gemensam trädgårdsodling eller boskapsmark) (delvis fusion).

A. JORDBRUKSFÖRETAGETS GEOGRAFISKA LÄGE

II. Jordbruksföretaget och alla uppgifter om det hänförs till det undersökningsområde och den kommun eller del av ett undersökningsområde där jordbruksföretaget har sitt brukningscentrum (A/01).

Jordbruksföretagets brukningscentrum definieras enligt medlemsstaternas egna dokumenterade bestämmelser.

A/01 Undersökningsområde

I. Varje jordbruksföretags geografiska läge skall beskrivas med en kod för land, region och undersökningsområde.

II. De regioner och områden som skall användas i undersökningarna av företagsstrukturen i jordbruket anges i bilaga IV.

A/01 a) Kommun eller nivå under undersökningsområdet

I. Vid totalundersökningen 1999/2000 skall det geografiska läget anges med en tilläggskod som visar kommun eller nivå under undersökningsområdet, så att det går att sammanställa resultaten åtminstone för varje "målområde" i den bemärkelse som avses i rådets förordning (EEG) nr 2052/88(1), senast ändrad genom förordning (EG) nr 3193/94(2), eller i förekommande fall den senaste lagstiftningen rörande liknande zoner eller områden som definieras för att genomföra strukturfondernas uppgifter.

II. Medlemsstaterna skall informera Eurostat om vilket "målområde" som varje kommun eller nivå under undersökningsområdet tillhör. Om gränsen mellan olika zoner eller områden går igenom kommunen eller nivån under undersökningsområdet, skall alla jordbruksföretag på orten eller i delen av undersökningsdistriktet anses ligga i den zon eller det område som utgör den största delen av orten eller delen av undersökningsområdet.

Koderna för kommun eller nivå under undersökningsområdet skall överensstämma med nivåerna 4 eller 5 i nomenklaturen över statistiska territoriella enheter (NUTS). Om dessa koder inte kan tillhandahållas skall medlemsstaterna i stället för varje jordbruksföretag uppge en kod som anger vilket "målområde" företaget är beläget i. Uppgifterna skall avse situationen 30 juni 1999, men skall meddelas igen om de zoner som används för strukturfonderna senare ändras.

A/02 Mindre gynnade områden

I. Områden som vid undersökningsdatumet klassificerats som mindre gynnade i den bemärkelse som avses i rådets förordning (EG) nr 950/97(3) (och i förekommande fall i den senaste lagstiftningen), och som är upptagna på gemenskapsförteckningen över mindre gynnade jordbruksområden enligt medlemsstaternas uppgifter som lämnats i enlighet med artikel 21 i förordning (EG) nr 950/97.

II. Om jordbruksföretaget endast delvis är beläget i ett mindre gynnat område, klassificeras det i enlighet med det område där den större delen av företaget är beläget.

A/02 a) Bergsområde

I. Områden som vid undersökningsdatumet klassificerats som bergsområde i den bemärkelse som avses i artikel 23 i förordning (EG) nr 950/97 och som är upptagna i gemenskapsförteckningen över mindre gynnade jordbruksområden enligt medlemsstaternas uppgifter som lämnats in i enlighet med artikel 21 i förordning (EG) nr 950/97.

II. Om jordbruksföretaget endast delvis är beläget i ett mindre gynnat område, klassificeras det i enlighet med det område där den större delen av företaget är beläget.

B. JORDBRUKSFÖRETAGETS RÄTTSLIGA FORM OCH LEDNING (på undersökningsdagen)

B/01 och B/02 Den person som juridiskt och ekonomiskt ansvarar för jordbruksföretaget: företagaren

I. Jordbruksföretagets företagare är den fysiska person, grupp av fysiska personer eller juridiska person i vars namn företaget drivs och som är juridiskt och ekonomiskt ansvarig för företaget, dvs. den som bär de ekonomiska riskerna för företaget. Företagaren kan antingen äga jordbruksföretaget, arrendera det, inneha ett ärftligt arrende på lång tid, inneha nyttjanderätt eller förvalta det. Alla delägare i ett jordbruksgruppföretag som deltar i jordbruksarbetet på företaget betraktas som företagare.

II. Det juridiska och ekonomiska ansvaret definieras i enlighet med medlemsstaternas egna dokumenterade bestämmelser.

Företagaren kan ha delegerat en del av eller hela beslutsbefogenheten rörande de normala dagliga ekonomiska och produktionsrelaterade driftsrutinerna i företaget till en driftsledare.

Om det gäller andelsbrukad jordbruksmark (se punkt C/03 a) anges andelsarrendatorn, inte ägaren, som företagare.

B/01 a) och b) Fysisk person

I. Under denna rubrik kan en fysisk person avse antingen en individ (ensamföretagare) eller en grupp av individer (delägare i ett jordbruksgruppföretag).

II. Frågan huruvida en företagare är en fysisk eller juridisk person är viktig för att klassificera jordbruksföretagen i någon av följande grupper:

Jordbruksföretag där företagaren är

a) en fysisk person och ensam företagare vid ett oberoende jordbruksföretag

b) en grupp av fysiska personer som är delägare i ett jordbruksgruppföretag

c) en juridisk person.

Lagen i vissa medlemsstater behandlar i skatte- och/eller rättshänseende en juridisk person (bolag) som om den vore en fysisk person eller en grupp av fysiska personer. Detta gäller vanligtvis alla bolagsformer där en eller alla av bolagsmännen har obegränsat personligt ansvar för bolagets skulder. I sådana fall får medlemsstaterna klassificera en sådan juridisk person som ensamföretagare eller gruppföretagare.

B/01 a) En fysisk person som är ensam företagare vid ett oberoende jordbruksföretag

I. En enskild fysisk person som är företagare vid ett jordbruksföretag som inte är knutet till andra företagares jordbruksföretag, vare sig genom gemensam ledning eller liknande åtgärder.

II. Denna företagare kan själv fatta alla beslut som rör jordbruksföretaget.

Äkta makar eller nära familjemedlemmar som äger eller arrenderar ett jordbruksföretag tillsammans skall normalt anses ha ett oberoende jordbruksföretag som leds av en ensam företagare.

Två personer som sammanbor under äktenskapsliknande förhållanden utan att vara gifta skall också behandlas som makar, om de erkänns rättsligt som sådana i den berörda medlemsstaten.

Bland andra följande skall betraktas som ensamma företagare: syskon, testamentstagare till samma testamente eller delägare i ett dödsbo osv., om de inte har slutit ett avtal och/eller i rättsligt hänseende betraktas som en grupp av ägare eller som en juridisk person enligt medlemsstatens lag.

Om ett företag (en juridisk person) ägs av endast en fysisk person och betraktas som en fysisk person av medlemsstaten (se definitionen av "fysisk person"), anses det vara ett jordbruksföretag med en enda företagare.

Om endast en person har det fulla juridiska och ekonomiska ansvaret för jordbruksföretaget anses han/hon vara ensam företagare, även om jordbruksföretaget i övrigt uppfyller kriterierna på ett jordbruksgruppföretag.

B/01 b) En eller flera fysiska personer som är delföretagare i ett jordbruksgruppföretag

I. En eller flera fysiska personer som är med i en grupp av fysiska personer som äger, arrenderar eller på annat sätt gemensamt förvaltar ett jordbruksföretag eller gemensamt förvaltar sina enskilda jordbruksföretag som om dessa vore ett företag. Samarbetet måste genomföras i enlighet med antingen lag eller ett skriftligt avtal.

II. Om ett bolag (en juridisk person) ägs av mer än en fysisk person och betraktas som en fysisk person av medlemsstaten, anses det vara ett jordbruksgruppföretag.

De medlemsstater för vilka det är frivilligt att registrera variabel B/01 b skall samla in alla uppgifter om alla jordbruksföretag där företagarna är fysiska personer under rubriken B/01 a, oavsett om dessa är jordbruksgruppföretag enligt definitionen ovan. I dessa medlemsstater skall, om det på ett jordbruksföretag är två eller flera fysiska personer som utför företagarens uppgifter, endast en av dem registreras som sådan. (T.ex. den som bär den största ekonomiska risken eller den som sköter större delen av ledningen av jordbruksföretaget. Om dessa kriterier inte räcker för att bestämma en individ bör valet baseras på något annat kriterium, exempelvis ålder.)

B/01 c) Juridisk person

I. En juridisk enhet som inte är en fysisk person men som har en enskilds normala rättigheter och skyldigheter, såsom möjlighet att föra talan eller bli stämd inför rätta (en generell egen rättskapacitet).

II. Juridiska personer kan vara offentliga eller privata, bl.a.:

- Stat, regioner, kommuner osv.

- Kyrkor och tillhörande institutioner.

- Andra liknande institutioner av offentlig eller halvoffentlig karaktär.

- Alla kommersiella företag utom de som anges under B/01 a eller b, i synnerhet bolag med begränsat ansvar, inbegripet dylika kooperativa bolag.

- Alla aktiebolag.

- Stiftelser (organ som förvaltar donerade medel för vissa ändamål som ofta är sociala eller filantropiska).

- Andra bolag än aktiebolag med begränsat ansvar.

- Alla andra företag av liknande karaktär.

B/01 d) Antal delägare

I. Antal personer i ett jordbruksgruppföretag som delar på det juridiska och ekonomiska ansvaret för jordbruksföretaget och som deltar i jordbruksarbetet på jordbruksföretaget.

B/01 e) Familjemedlemmar

I. I allmänhet är företagarens familjemedlemmar maka/make, släktingar i uppstigande eller nedstigande led (inbegripet ingifta och adopterade) samt företagarens eller hans/hennes makas/makes syskon.

II. Företagarna själva räknas inte in bland familjemedlemmarna.

B/01 f) Hur många av delägarnas familjemedlemmar utför jordbruksarbete på jordbruksföretaget?

I. Det antal familjemedlemmar till delägarna i ett jordbruksgruppföretag som utför jordbruksarbete (enligt definitionen i avsnitt L) på jordbruksföretaget på heltid eller deltid. Det är ovidkommande huruvida de får lön eller inte.

II. Arbetskraftsuppgifterna för dessa familjemedlemmar redovisas under rubriken L/04 "Annan arbetskraft, stadigvarande sysselsatt" eller L/05 + L/06 "Annan arbetskraft, tillfälligt sysselsatt".

B/02 Jordbruksföretagets driftsledare

I. Den fysiska person eller de fysiska personer som ansvarar för det berörda jordbruksföretagets normala dagliga ekonomiska och produktionsrelaterade drift.

II. Driftsledaren är vanligtvis men inte alltid samma person som företagaren om denne är en fysisk person. Driftsledare för ett jordbruksgruppföretag anses de delägare vara som deltar i jordbruksarbetet på jordbruksföretaget.

I fall där företagaren inte också är driftsledare har han/hon gett någon i uppdrag att driva jordbruksföretaget. Detta kan till exempel vara en familjemedlem (B/02 a) eller maka/make (B/02 b), men kan också vara någon utan släktskapsband till företagaren.

I fall där företagaren är ensamföretagare eller en juridisk person kan det bara finnas en driftsledare på jordbruksföretaget.

De medlemsstater för vilka det är frivilligt att redovisa variabel B/01 b samlar in alla uppgifter som krävs för driftsledare som om endast en person är driftsledare. Om det i dessa medlemsstater finns mer än en person som ansvarar för den normala dagliga driften av jordbruksföretaget, anses den person som tar det största ansvaret vara driftsledare. Om ansvaret är lika fördelat kan den nödvändiga åtskillnaden göras med hjälp av ålder eller liknande kriterier.

B/03 Driftsledarens lantbruksutbildning

Endast en nivå redovisas för varje person.

Endast praktisk lantbrukserfarenhet

I. Erfarenhet som erhållits genom praktiskt arbete på ett jordbruksföretag.

Grundläggande lantbruksutbildning

I. Alla kurser som fullgörs på en lantbruksskola eller en institution som är specialiserad på vissa ämnen (inbegripet trädgårdsodling, vinodling, skogsbruk, fiskodling, veterinärmedicin, lantbruksteknik och närliggande ämnen).

II. Fullgjord lantbrukspraktik anses som grundläggande utbildning.

Högre lantbruksutbildning

I. Varje kurs motsvarande minst två års utbildning på heltid efter avslutad obligatorisk skolgång (se L/01 till L/06 om skolavslutningsålder), vilken fullgörs vid en lantbruksskola, ett universitet eller en annan institution för högre utbildning inom lantbruk, trädgårdsodling, vinodling, skogsbruk, fiskodling, veterinärmedicin, lantbruksteknik eller närliggande ämnen.

B/04 Förs räkenskaper för driften av jordbruksföretaget?

I. Räkenskaperna måste omfatta åtminstone systematisk och regelbunden registrering av alla löpande intäkter och utgifter med syfte att i slutet av räkenskapsåret fastställa jordbruksföretagets vinst.

II. Redovisningssystem anses också finnas även om det inte påbörjats förrän under de tolv månader som föregick undersökningen.

Redovisningen kan tjäna som grund för driftsledarens förvaltning av jordbruksföretaget; den kan också användas för att upprätta balans- och resultaträkningar.

Följande anses inte vara redovisningssystem:

- Tillfälliga anteckningar om viss verksamhet i pärm eller anteckningsbok.

- Noteringar om inkomster och utgifter (för att beräkna lönsamheten) avseende endast en del av jordbruksföretagets verksamhet.

- Uppgifter endast avsedda för skatteändamål.

C. TYP AV BESITTNING OCH JORDBRUKSFÖRETAGETS UPPDELNING

C/01 till C/03 Utnyttjad jordbruksareal

I. Den totala areal som utgör åkermark eller vall- och ängsmark eller används för fleråriga grödor och köksträdgårdar (odlad av ägaren, av arrendator eller vederlagsfritt odlad).

II. Typ av besittningsrätt - specialfall

1. Om en grupp av företag med framställning av en enda produkt behandlas som ett självständigt jordbruksföretag (se "jordbruksföretag", punkt 2.5) hänförs hela jordbruksarealen till den person som benämns företagare (B/01) men med uppgift om vilken typ av besittningsrätt moderföretaget har.

2. Samägd mark eller mark som arrenderas och brukas av flera jordbruksföretag som inte utgör en grupp av företag med framställning av en enda produkt behandlas som tillhörig den företagare som tar störst del av skötseln men med uppgift om den typ av besittningsrätt som moderföretaget har.

C/01 Jordbruksareal som brukas med äganderätt

I. Den del av jordbruksarealen på ett undersökt jordbruksföretag som tillhör företagaren eller brukas av denne under långfristigt ärftligt arrende eller någon motsvarande form av nyttjanderätt.

II. Skiften som står till en jordbruksarbetares förfogande (för egen odling) som en del av hans lön hänförs till det jordbruksföretag som tilldelar honom marken, såvida inte jordbruksarbetaren använder egna produktionsmedel.

Mark som förblir i den tidigare företagarens besittning (se "Jordbruksföretag", punkt 2.2) hänförs till det jordbruksföretag tillsammans med vilket marken i fråga normalt brukas och där normalt samma arbetskraft och produktionsmedel används som för resten av jordbruksföretaget.

Betesgång på allmän betesmark räknas emellertid inte in, exempelvis på en allmänning tillhörande en församling eller ett kooperativ (då sådana områden inte ingår i ett jordbruksföretag omfattas de inte av denna undersökning).

C/02 Jordbruksareal som brukas som arrende

I. Mark som arrenderas av jordbruksföretaget mot fast, i förväg överenskommet arrende (kontant, in natura eller annat), och för vilken det finns ett (muntligt eller skriftligt) arrendeavtal. Ett markområde hänförs till endast ett jordbruksföretag. Om ett markområde arrenderas ut till flera jordbruksföretag under referensåret hänförs det normalt till det jordbruksföretag som det varit knutet till längst tid under referensåret.

II. Den arrenderade marken kan bestå av,

- ett helt jordbruksföretag,

- enstaka skiften.

Arrenderad mark kan inte betraktas som en del av ägarens jordbruksföretag, utan betraktas alltid som en del av arrendatorns jordbruksföretag. Alla djur på markområdet anses tillhöra det jordbruksföretag som äger djuren.

Skiften eller jordbruksföretag som arrenderas av företagaren från familjemedlemmar omfattas, om denna mark brukas som en del av det undersökta jordbruksföretaget. Även sådan mark inräknas som tillhör ett annat jordbruksföretag men som brukas av det undersökta jordbruksföretaget i utbyte mot ett visst antal timmars arbete, dock inte mark som ställs till jordbruksarbetarens förfogande som en form av lön. (Till skillnad från mark som ställs till en jordbruksarbetares förfogande som en form av lön, varvid marken i allmänhet ingår i jordbruksföretagets växelbruk, anges i den typ av arrendeavtal som här avses inte endast markens storlek utan även var den är belägen och de exakta gränserna för den.)

Arrenderad mark som har blivit utarrenderad i andra hand till en tredje part skall hänföras till denne tredje parts jordbruksföretag, eftersom den inte utgör en del av det undersökta jordbruksföretaget.

C/03 Jordbruksareal som andelsbrukas eller brukas under andra former

a) Andelsbrukad jordbruksmark

I. Mark (som kan utgöra ett helt jordbruksföretag) som brukas gemensamt av ägaren och andelsarrendatorn enligt ett skriftligt eller muntligt andelsbrukskontrakt. Avkastningen (ekonomisk eller fysisk) från den andelsbrukade marken delas mellan de två parterna enligt överenskommelse.

II. Dessa former omfattar bland andra:

"Colonia parziaria" - av fullständiga jordbruksföretag

I fråga om "colonia parziaria" avseende fullständiga jordbruksföretag överlåter donatorn en gård till en familjs överhuvud, som åtar sig att med hjälp av familjemedlemmarna (den brukande familjen) utföra allt nödvändigt arbete på jordbruksföretaget, att själv dela utgifterna och att dela gårdens avkastning med donatorn i fastställda proportioner.

b) Jordbruksareal som brukas under andra former

I. Andra brukningsformer som inte omfattas av C/01-03 a.

II. Dessa former omfattar bland andra:

1. Mark som företagaren förfogar över på grund av

- sitt innehav av en särskilt tjänst (skogvaktare, präst, lärare osv.),

- tilldelning av församlingen eller någon annan organisation, t.ex. allmän betesmark som fördelas efter areal (till skillnad från mark där alla har rätt till fri betesgång).

2. Mark som jordbruksföretaget brukar vederlagsfritt (t.ex. markområden tillhöriga övergivna jordbruksföretag som brukas av det undersökta jordbruksföretaget).

3. "Colonia parziaria" - av enstaka skiften.

I fråga om "colonia parziaria" avseende enstaka skiften överlåter donatorn endast ett eller flera skiften, vilka brukas enligt samma villkor som i a.

C/04 Antal skiften som utgör den utnyttjade jordbruksarealen

I. Ett skifte är ett stycke mark som tillhör jordbruksföretaget men som är fullständigt omgivet av mark, vatten, vägar, skog e.d. som inte tillhör jordbruksföretaget.

II. Ett skifte kan bestå av ett eller flera fält som gränsar till varandra. Ett fält är ett markstycke som är beläget inom men avskilt från resten av markstycket genom tydliga markeringar (t.ex. spår, diken, bäckar, häckar). Ett fält kan omfatta en eller flera åkrar. En åker är den del av ett fält (eller hela fältet) som används för en viss gröda eller kombination av grödor.

C/05 Jordbrukssystem och praxis

C/05 a) Ekologisk produktion

I. Uppgifter skall samlas in om huruvida jordbruksföretaget bedriver jordbruk i enlighet med vissa fastställda standarder och bestämmelser i rådets förordning (EEG) nr 2092/91(4), senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1488/97(5), eller i förekommande fall den senaste lagstiftningen om "ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel", och/eller motsvarande bestämmelser i gemenskapen eller medlemsstaterna om ekologisk boskapsuppfödning.

II. I och med förordningen inrättas en harmoniserad ram för märkning, produktion och kontroll av jordbruksprodukter som förses eller skall förses med uppgifter avseende ekologiska produktionsmetoder. I enlighet med förordningen måste produktionen ske på ett sådant sätt att markområden, produktions- och lagringsanläggningar tydligt kan särskiljas från dem vid andra enheter där produktionen inte sker i enlighet med bestämmelserna om ekologiskt jordbruk. Detta innebär vanligen att åkerbruket på hela jordbruksföretaget måste ställas om till ekologisk odling.

C/05 b) Jordbrukssystem eller odlingsformer där låg insats används

I. Jordbrukssystem eller jordbruksmetoder enligt godkända riktlinjer som inte omfattas av C/05 a, där syftet är att använda hållbara odlingsmetoder, dvs. använda ett minimum av produktionsmedel, i synnerhet gödsel- och växtskyddsmedel.

II. Denna rubrik omfattar lågintensiva system för jordbruk (utom ekologiskt jordbruk), till exempel s.k. integrerat jordbruk eller integrerad produktion. Den omfattar också metoder för jordbruk, vilka utan att hela jordbrukssystemet påverkas innefattar biologisk kontroll eller särskilda system för minskad hantering av gödselmedel. De godkända riktlinjerna eller principerna bör vara väldefinierade och syfta till att avsevärt reducera användningen av produktionsmedel i jordbruket. De kan vara fastställda av nationella eller regionala myndigheter, IOBC (den internationella organisationen för biologisk bekämpning), producentföreningar, distributörer eller konsumenter osv.

C/05 c) Miljöstöd till jordbruket

I. Allt stöd till jordbruksföretaget från ett program i en medlemsstat i enlighet med förordning (EEG) nr 2078/92(6), senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 2772/95(7), eller i förekommande fall den senaste lagstiftningen.

II. Förordning (EEG) nr 2078/92 rör produktionsmetoder inom jordbruket som är förenliga med miljöskydds- och naturvårdskraven. Medlemsstaterna utformar program för att ge stöd till jordbrukare som vidtar vissa åtgärder.

C/05 c/i) Åtgärder som rör inslag i landskapet

I. Åtgärder som ingår i de program som avses i punkt II under rubrik C/05 c ovan, vilkas syfte är att bevara eller återställa vissa inslag i landskapet (t.ex. gamla stengärdsgårdar, häckar, fristående träd, åkerrenar osv.) eller att återställa marken för att ge allmänheten tillträde och för fritidsändamål.

II. Genom programmet kan jordbrukarnas kostnader för att tillhandahålla eller underhålla inslag i landskapet kompenseras. Detta kan omfatta särskilt markutnyttjande eller artefakter såsom häckar, traditionella stengärdsgårdar, traditionell stenterrassering, buffertområden kring sjöar eller vattendrag, obrukade åkerrenar, hamlade träd, fristående träd, kulturminnesmärken på jordbruksmark, jordbanker eller andra drag i kulturlandskapet. Denna kategori omfattar inte byggnader eller inslag som inte har anknytning till jordbruket.

D. - I. MARKANVÄNDNING

I. Jordbruksföretagets totala areal (D-H) utgörs av den jordbruksareal som utnyttjas av jordbruksföretaget (D-G) samt övrig mark (H).

De utnyttjade jordbruksarealerna för odling omfattar den areal som nyttjas för de huvudgrödor som skördas under året för undersökningen.

II. Vid fördelningen av marken efter utnyttjande skall varje areal anges endast en gång.

Fleråriga grödor och odlingar (t.ex. sparris, jordgubbar eller buskar) skall räknas med från och med det år de planteras, även om de ännu inte ger någon avkastning.

Odlad svamp (I/02) ingår inte.

I fall med samodlade grödor skall den utnyttjade jordbruksarealen fördelas proportionellt mellan grödorna men hänsyn till arealanvändningen.

Jordbruksareal kombinerad med skogsmark delas upp på motsvarande sätt.

Denna princip gäller inte blandade grödor (grödor som odlas och skördas tillsammans på samma mark, t.ex. blandsäd) eller på varandra följande grödor (t.ex. klöver insådd i korn för senare skörd).

I fall med samodlade grödor där den ena grödan inte har någon betydelse för jordbruksföretaget skall denna gröda inte redovisas i markfördelningen.

Undantag från principen om en proportionell fördelning får göras när resultatet annars inte skulle bli tillfredsställande, under förutsättning att de bestämmelser som fastställts av medlemsstaterna i samråd med kommissionen följs.

På varandra följande grödor redovisas endast under rubrik I/01. Under rubrikerna D-G skall arealen för de olika på varandra följande grödorna inte beräknas, utan arealen hänförs till endast en gröda som bedöms vara huvudgrödan. Om det under ett skördeår odlas flera på varandra följande grödor på en areal är huvudgrödan den gröda som har det högsta produktionsvärdet. Om det inte går att avgöra vilken som är huvudgrödan med ledning av produktionsvärdet, anses huvudgrödan vara den gröda som upptar marken under längst tid.

D. ÅKERMARK

I. Mark som brukas (plöjs eller bereds) regelbundet, i allmänhet genom växelbruk.

II. Åkermark omfattar grödor enligt kategorierna D/01-D/20, mark i träda för vilka inga bidrag ges (D/21) samt mark för vilken bidrag utgår och där marken inte utnyttjas ekonomiskt (D/22).

Areal med industrigrödor som odlas på uttagen mark införs under respektive rubrik, men redovisas också under rubrik I/08 b.

D/01 - D/08 Spannmål för produktion av säd (inklusive utsäde)

II. Utom spannmål som skördas i grönt tillstånd eller används som grönfoder. Dessa redovisas under D/18.

D/01 Vanligt vete och spelt

D/02 Durumvete

D/03 Råg

I. Inbegripet höstblandsäd.

D/04 Korn

D/05 Havre

I. Inbegripet vårblandsäd.

D/06 Spannmålsmajs

I. Majs som skördas till spannmål.

II. Majs som skördas för hand, majsplockningsmaskin, majsskalningsmaskin eller skördetröska, oavsett användning, inbegripet spannmål för ensilering. Även spannmål som skördas tillsammans med delar av kolven, men med en fukthalt högre än 20 % och som används för ensilering (s.k. Corn-Cob-Mix, CCM) ingår här.

Söta majskolvar som används som människoföda redovisas under D/14.

D/07 Ris

D/08 Övrig spannmål

D/09 Baljväxter till mognad (inklusive utsäde och blandningar av spannmål och baljväxter)

II. Baljväxter som skördas omogna redovisas under D/14 eller D/18, beroende på vad de används till.

varav:

D/09 c) ärter, renbestånd för att tröskas torra

D/09 d) åkerbönor, renbestånd för att tröskas torra

D/10 Potatis (inbegripet tidig potatis och utsädespotatis)

D/11 Sockerbetor (exklusive betor för fröproduktion)

D/12 Foderrotfrukter (exklusive utsäde)

D/13 Industrigrödor (inklusive utsäde till oljefröväxter, men exklusive utsäde till fiberväxter, humle, tobak och andra industriväxter) varav:

D/13 a) Tobak

D/13 b) Humle

D/13 c) Bomull

D/13 d) Andra oljefröväxter eller fiberväxter och andra industriväxter

D/13 d) i) Oljefröväxter eller fiberväxter (totalt)

D/13 d) ii) Aromatiska växter och medicinalväxter

II. De huvudsakliga aromatiska växterna och medicinalväxterna är:

Angelica (Angelica spp.), belladonna (Atropa spp.), kamomill (Matricaria spp.), kummin (Carum spp.), digitalis (Digitalis spp.), gentiana (stålört) (Gentiana spp.), isop (Hyssopus spp.), jasmin (Jasminum spp.), lavendel (Lavandula spp.), mejram (Origanum spp.), citronmeliss (Melissa spp.), mynta (Mentha spp.), vallmo (Papaver spp.), vintergröna (Vinca spp.), psyllium (Psyllium spp.), saffran (Curcuma spp.), salvia (Salvia spp.), ringblomma (Calendula spp.), vänderot (Valeriana spp.) osv.

D/13 d) iii) Övriga industriväxter

D/14 och D/15 Färska grönsaker, meloner, jordgubbar

II. Odlad svamp (I/02) ingår inte.

D/14 Färska grönsaker, meloner, jordgubbar - på friland eller under lågt (som inte ger tillträde) skydd

D/14 a) I kombination med jordbruksgrödor

I. Grönsaker, meloner, jordgubbar odlade i växelbruk med andra jordbruksgrödor.

D/14 b) Handelsträdgårdsodling

I. Grönsaker, meloner och jordgubbar odlade i växelbruk med andra trädgårdsgrödor.

D/15, D/17 och G/07 Odling under glas eller högt (åtkomligt) skydd

I. Grödor vilka under hela odlingsperioden eller under större delen av den odlas i växthus eller annat fast eller rörligt högt skydd (glas eller styv eller böjlig plast).

II. Detta omfattar inte plastfilm som läggs direkt på marken, eller mark under glaskupor eller tunnlar som man inte kan stå rak i, samt flyttbara glastäckta bänkar.

För flyttbara växthus eller annat högt skydd är den areal som anges den totala areal som faktiskt är täckt under de föregående 12 månaderna (de läggs ihop för att beräkna den totala täckta arealen), inte bara den areal som täcks av anläggningen vid någon tidpunkt.

Arealer med grödor som odlas dels under glas och dels på friland anses vara odlade under glas, såvida inte perioden under glas är mycket begränsad.

Om samma areal under glas används mer än en gång anges den endast en gång.

För växthus med odling i våningar räknas endast basytan.

D/16 och D/17 Blommor och prydnadsväxter (utom plantskolor)

D/18 Foderväxter

I. Alla gröna foderväxter som odlas i växtföljd och upptar samma mark kortare tid än fem år (ettåriga eller fleråriga foderväxter).

II. Spannmål och industrigrödor som skördas och/eller konsumeras omogna som foder ingår. Foderrotfrukter (D/12) ingår inte.

D/18 a) Slåtter- och betesvall på åker

I. Gräsväxter för bete, hö eller ensilage som ett led i normal växtföljd, som varar under minst ett och högst fem skördeår och som besåtts med gräs eller gräsblandningar. Arealen bryts upp genom plöjning eller annan markberedning, eller också förstörs växterna på annat sätt, t.ex. med herbicider, innan arealen sås på nytt.

D/18 b) Andra grönfoderväxter

I. Andra huvudsakligen ettåriga foderväxter (t.ex. vicker, fodermajs, spannmål som används mogen eller omogen som foder, baljväxter).

D/18 b) i) Grönfodermajs (majs för ensilage)

I. Majs som odlas för ensilage.

II. Alla former av fodermajs som inte skördas till spannmål (helkolv, delar av eller hela växten). Detta omfattar omogen majs som konsumeras direkt av djur (utan ensilage) och hela kolvar (frö + stam + täckblad) som skördas till foder eller ensilage.

D/18 b) ii) Baljväxter

I. Baljväxter där hela den omogna växten skördas till foder.

D/19 Utsäde och sättplantor på åkermark (utom spannmål, baljväxter, potatis och oljefröväxter)

I. Arealer som producerar utsäde och sättplantor för avsalu, med undantag av spannmål, ris, baljväxter, potatis och oljefröväxter. Utsäde och sättplantor för jordbruksföretagets egna behov (t.ex. kål- eller salladsplantor) redovisas under tillämplig rubrik.

II. Utsäde till grönfoderväxter ingår.

D/20 Övriga grödor på åkermark

I. Grödor på åkermark som inte tagits med under D/01-19 eller under D/21-D/22.

D/21 och D/22 Träda

II. Träda får inte förväxlas med efter varandra följande grödor (I/01) eller outnyttjad jordbruksareal (H/01). Det som särskilt kännetecknar träda är att marken får återhämta sig, normalt i ett helt skördeår.

Träda kan vara

1. mark helt utan grödor,

2. mark med naturlig växtlighet som kan användas till foder eller plöjas ned,

3. mark som besås uteslutande för produktion av gröngödsel (grönträda).

D/21 Träda för vilken inga bidrag ges

I. All mark som ingår i växtföljden, oavsett om den brukas eller inte, men som inte producerar någon skörd under ett helt skördeår och för vilken inga ekonomiska bidrag eller stöd utbetalas.

D/22 Träda för vilken bidrag utgår och där marken inte utnyttjas ekonomiskt

I. Areal för vilken jordbruksföretaget är berättigat till ekonomiskt stöd för uppmuntring av uttag av åkermark enligt rådets förordning (EEG) nr 2328/91(8), rådets förordning (EEG) nr 1765/92(9) och kommissionens förordning (EEG) nr 334/93(10) eller i förekommande fall den senaste lagstiftningen.

Om det finns liknande nationella program skall områden som omfattas av dessa också räknas in under denna variabel. Areal som omfattas av program där arealen tas ur produktion under mer än fem år skall redovisas under H/01 + H/03.

II. Åkermark som omfattas av program där annan produktion än livsmedelsproduktion är tillåten och faktiskt odlas enligt avtal redovisas på annat håll under D/01-D/20.

E. KÖKSTRÄDGÅRDAR

I. Mark som är avskild från resten av jordbruksföretaget och igenkännlig som köksträdgård, avsedd för odling av produkter som huvudsakligen förbrukas av dem som bor på jordbruksföretaget och inte till avsalu.

II. Här ingår inte:

- Prydnadsträdgårdar (parker och gräsmattor) (H/03).

- Arealer som odlas av kollektiv, t.ex. forskningsinstitutioner, religiösa samfund, internatskolor, fängelser osv. Dessa arealer anses tillhöra ett jordbruksföretag om de samtidigt som de är knutna till ett kollektiv sköts på ett sådant sätt att de uppfyller de övriga kriterierna för ett jordbruksföretag. Dessa arealer klassificeras enligt användningen på samma sätt som arealerna i ett jordbruksföretag.

F. VALL- OCH ÄNGSMARK

F/01 Vall- och ängsmark exklusive mycket lågavkastande betesmark

I. Mark, utom lågavkastande betesmark, som inte ingår i växtföljden och som används för permanent produktion (fem år eller mer) av grovfoder, vare sig marken är insådd eller självsådd och vare sig marken används för bete eller till skörd som hö eller ensilage.

II. Följande ingår inte:

- mycket lågavkastande betesmark, vare sig den används tillfälligt eller permanent (F/02),

- outnyttjad ängsmark och betesmark i bergsterräng (H/01).

F/02 Mycket lågavkastande betesmark

I. Betesmark, vanligen i kuperad terräng, som inte förbättrats genom gödsling, markberedning, omläggning eller dikning.

II. Dessa kan omfatta stenig mark, hed, träsk och s.k. deer forests i Skottland.

Mycket lågavkastande betesmark som inte används ingår inte (H/01).

G. FLERÅRIGA GRÖDOR

I. Grödor som inte odlas i växtföljd, med undantag av vall- och ängsmark, som upptar marken under lång tid och ger skördar under flera år.

II. Denna kategori omfattar plantskolor (utom icke-kommersiella plantskolor för skogsbruk i skog, som redovisas under skogsmark), och växter som används för flätningsarbeten (vide, vass, säv osv: G/06).

Fleråriga grödor som betraktas som grönsaker, prydnadsväxter eller industrigrödor (t.ex. sparris, rosor, prydnadsbuskar som odlas för sina blommor eller blad, jordgubbar, humle) ingår inte i denna kategori.

G/01 Frukt- och bärodlingar

I. Arealer med träd och buskar för fruktproduktion. Fruktodlingarna får ha både litet och stort utrymme mellan träden och får inte innehålla andra grödor.

II. Kastanjeträd ingår.

Citrus- och olivodlingar liksom vinodlingar ingår inte (G/02, 03, 04).

G/01 a) Färska frukt- och bärarter från den tempererade klimatzonen

G/01 b) Frukt- och bärarter från den subtropiska klimatzonen

II. Följande grödor betraktas som subtropiska frukt- och bärarter: cherimoya (Anona spp.), ananas (Ananas spp.), avocado (Persea spp.), banan (Musa spp.), fikonkaktus (Opuntia spp.), litchifrukt (Litchi spp.), kiwi (Actinidea spp.), papaya (Carica spp.), mango (Mangifera spp.), guava (Psidium spp.), passionsfrukt (Passiflora spp.).

G/01 c) Nötter

G/02 Citrusodlingar

G/03 Olivodlingar

G/03 a) som normalt producerar bordsoliver

G/03 b) som normalt producerar oliver för produktion av olivolja

G/04 Vinodlingar

G/04 a) Vinodlingar vars produkter normalt används för kvalitetsviner

I. Odling av druvsorter som normalt används för produktion av kvalitetsviner i vissa regioner (kvalitetsviner fsor) som uppfyller kraven i rådets förordning (EEG) nr 817/70(11) och (EEG) nr 823/87(12) eller i förekommande fall den senaste lagstiftningen och de krav som föreskrivs för tillämpningen av dessa lagar och som föreskrivs i nationell lagstiftning.

G/04 b) Vinodlingar vars produkter normalt används för annat vin

I. Odling av druvsorter som normalt används för produktion av andra viner än kvalitetsviner fso.

G/04 c) Vinodlingar vars produkter normalt används för druvor för konsumtion

G/04 d) Vinodlingar vars produkter normalt används för russin

G/05 Plantskolor

I. Arealer med unga vedartade växter som odlas utomhus för senare utplantering:

a) Plantskolor för vinstockar och grundstammar.

b) Plantskolor för fruktträd.

c) Plantskolor för prydnadsväxter.

d) Plantskolor för skogsträd (utom sådana som odlas för jordbruksföretagets eget behov på skogsmark).

e) Träd och buskar för utplantering i trädgårdar, parker, utmed gator och vattendrag, t.ex. häckplantor, rosbuskar och andra prydnadsbuskar, prydnadsbarrträd, i samtliga fall inbegripet grundstammar och unga plantor.

II. Kommersiella plantskolor för skogsträd, oavsett om odlingen sker på skogsmark eller inte, redovisas under G/05, liksom icke-kommersiella plantskolor för skogsträd för jordbruksföretagets eget behov som odlas utanför skogsmark. De (vanligtvis små) plantskolor för jordbruksföretagets eget behov som odlas på skogsmark redovisas med övrig skogsmark (punkt H/02).

I tabellform:

Plantskolor för skogsträd

>Plats för tabell>

G/06 Övriga fleråriga odlingar

I. Andra fleråriga odlingar som odlas på friland utom dem som hänförs till G/01-05, i synnerhet dem som är avsedda för flätning eller vävning (se 02.01.42 i förteckningen över jordbruksprodukter).

G/07 Fleråriga odlingar under glas (se D/15, D/17)

H. ANNAN MARK

"Annan mark" omfattar outnyttjad jordbruksareal (jordbruksareal som inte längre brukas av ekonomiska, sociala eller andra skäl och som inte ingår i växtföljden) och mark som upptas av byggnader, gårdsplaner, vägar, dammar, stenbrott, ofruktbar jord osv.

H/01 och H/03 Outnyttjad jordbruksareal (jordbruksareal som inte längre brukas av ekonomiska, sociala eller andra skäl och som inte ingår i växtföljden) och övrig mark (mark som upptas av byggnader, gårdsplaner, vägar, dammar, stenbrott, ofruktbar jord osv.).

II. Från och med 1988 skall kategorierna H/01 och H/03, som behandlades var för sig till och med undersökningen 1987, behandlas som en variabel: "H/01 och H/03".

Dessa två variabler förtecknas fortfarande var för sig för att säkerställa kontinuiteten mellan undersökningarna efter och före 1988.

H/01 Outnyttjad jordbruksareal (jordbruksareal som inte längre brukas av ekonomiska, sociala eller andra skäl och som inte ingår i växtföljden).

I. Areal som tidigare utnyttjades som jordbruksareal och som under undersökningens referensår inte längre utnyttjas av ekonomiska, sociala eller andra skäl och som inte längre ingår i växtföljden.

II. Denna mark kan åter börja brukas genom användning av de resurser som normalt är tillgängliga på ett jordbruksföretag.

Följande ingår inte:

- Prydnadsträdgårdar (parker och gräsmattor) (H/03).

- Träda (D/21 och D/22).

H/03 Övrig mark (mark som upptas av byggnader, prydnadsträdgårdar, gårdsplaner, vägar, dammar, stenbrott, ofruktbar jord, berg osv.).

I. Alla sådana delar av jordbruksföretagets totala areal som varken utgör utnyttjad jordbruksareal, outnyttjad jordbruksareal eller skogsmark.

II. Denna rubrik omfattar särskilt:

1. Arealer som inte utnyttjas direkt för produktion av grödor men som är nödvändiga för arbetet på gården, t.ex. som mark för byggnader och vägar.

2. Arealer som är olämpliga för jordbruksproduktion, dvs. som kan odlas endast med medel som normalt inte finns tillgängliga på ett jordbruksföretag, exempelvis träsk, hedar osv.

3. Prydnadsträdgårdar (parker och gräsmattor).

H/02 Skogsmark

I. Arealer täckta av träd eller skogsbuskar, inbegripet poppelplanteringar i eller utanför skogar, inbegripet plantskolor för skogsträd med odling på skogsmark för jordbruksföretagets eget behov, samt skogsanläggningar (skogsvägar, timmerupplag osv.).

II. Där jordbruksgrödor kombineras med skogsmark skall arealen delas upp i förhållande till användningen.

Vindskydd, skyddande trädplanteringar, häckar osv. medräknas i den utsträckning som det är lämpligt att betrakta dem som skogsmark.

Julgranar samt träd och buskar som odlas främst för energiproduktion medräknas här, oavsett var de odlas.

Följande ingår inte:

- Valnöts- och kastanjeträd som odlas främst för frukten (G/01), övriga planteringar av träd som inte är skogsträd (G) samt växter till korg- och flätmaterial (G/06).

- Arealer med enstaka träd, små grupper eller rader av träd (H/03).

- Parker (H/03), trädgårdar (parker och gräsmattor) (H/03), vall- och ängsmark (F/01 och F/02) samt outnyttjad sämre naturlig gräsmark (H/01).

- Hed- och träskmark (F/01 eller H/01).

- Kommersiella plantskolor för skogsträd och andra plantskolor på annan mark än skogsmark (G/05).

H/02 f) Skogsmark som främst används för att sälja virke kommersiellt

I. Den del av jordbruksföretagets skogsmark som är föremål för åtgärder i syfte att påverka eller påskynda skogens tillväxt, såsom gallring, gödsling, annan förbättring av beståndet eller föryngring.

H/02 g) Skogsmark med kort omloppstid

I. Skogsmark som används för att odla vedartade växter där omloppstiden är 15 år eller mindre. Omloppstiden är tiden mellan det att träden först sås/planteras och det att slutprodukten avverkas, med förbehållet att avverkning inte innefattar normal skogsvård såsom gallring.

II. Slutprodukterna från dessa arealer kan vara exempelvis julgranar, energiskog (t.ex. Salix), massaved (t.ex. poppel eller eukalyptus).

I. SEKUNDÄR ODLING AV SAMORDNADE OCH PÅ VARANDRA FÖLJANDE GRÖDOR, SVAMP, BEVATTNING, VÄXTHUS, LAGRINGSMÖJLIGHETER FÖR STALLGÖDSEL, UTTAGEN JORDBRUKSMARK SAMT NÄRINGSÄMNESHUSHÅLLNING

I/01 Sekundär odling av på varandra följande grödor (utom trädgårdsgrödor och odling under glas)

I. Grödor som följer efter (eller möjligen kommer före) huvudgrödan och som skördas under de 12 referensmånaderna. Arealen anges för var och en av grödorna om fler än en efterföljande (eller föregående) gröda skördas.

II. Arealen för den efterföljande grödan räknas inte dubbelt, dvs. arealen införs under avsnitten D-G endast för huvudgrödan, medan arealen för den efterföljande grödan inte införs under någon annan rubrik än I/01.

Följande grödor ingår inte:

- Handelsträdgårdsgrödor, odling under glas och köksträdgårdar.

- Mellangrödor avsedda som gröngödsel (I/09 b).

I/01 a) Spannmål (D/01 till D/08), ej avsedd till foder

I/01 b) Baljväxter (D/09), ej avsedda till foder

I/01 c) Oljefröväxter (D/13 i), ej avsedda till foder

I/01 d) Andra sekundära, på varandra följande grödor

I/02 Svamp

I. Svamp som odlas i byggnader som särskilt uppförts eller inretts för odling av svamp, liksom utrymmen under jord, grottor och källare.

II. I undersökningen måste noteras arealen på de ytor som finns tillgängliga för odling av grödor som är fyllda med eller fylls med kompost minst en gång under referensperiodens 12 månader.

Om detta görs mer än en gång räknas arealen ändå endast en gång.

I/03 Bevattnad areal

I/03 a) Total areal med bevattningsmöjlighet

I. Den maximala areal som skulle kunna bevattnas under referensåret med utnyttjande av den utrustning och den vattenkvantitet som normalt finns tillgänglig på jordbruksföretaget.

II. Den totala arealen med bevattningsmöjlighet kan skilja sig från summan av de arealer som är försedda med bevattningsutrustning eftersom utrustningen kan vara flyttbar och därför går att utnyttja på flera fält under ett och samma skördeår; kapaciteten kan också begränsas av den tillgängliga vattenkvantiteten eller av den period under vilken det är möjligt att flytta bevattningsutrustningen.

I/03 b) Areal för grödor som bevattnas minst en gång per år

I. Areal för grödor som har bevattnats minst en gång under de 12 månader som föregår dagen för undersökningen.

II. Odling under glas och i köksträdgårdar som nästan alltid bevattnas skall inte medräknas.

Om mer än en gröda odlas på ett fält under skördeåret bör arealen endast anges en gång; om bevattningen avsåg huvudgrödan anges arealen för denna, annars för den viktigaste sekundära eller efterföljande grödan som bevattnats.

I/04 Markyta täckt av växthus i bruk

I. Växthus är fasta eller flyttbara inrättningar av glas, plast eller något annat material som är genomskinligt men vattentätt i vilka grödor odlas under ett täckande skydd.

Följande ingår inte:

- Fasta, flyttbara eller inställbara ramar.

- Låga plasttunnlar som inte ger tillträde.

- Miniväxthus.

II. Endast växthus som används under de 12 månader som föregår undersökningen bör medräknas.

Växthusens basareal bör anges. I fråga om flyttbara växthus anges den täckta arealen endast en gång. Även om arealer under glas används flera gånger per år räknas de endast en gång.

I/05 Samodlade grödor

I. Samtidig odling av tillfälliga grödor (grödor på åkerareal eller betes- och ängsmark) och fleråriga odlingar eller skogsplantor på ett och samma fält, och i vidare bemärkelse även samtidig odling av olika typer av fleråriga odlingar på ett och samma fält.

II. Detta täcker den totala areal som utnyttjas för på varandra följande grödor. Fördelningen av den totala arealen på olika grödor behandlas under D-I "Markutnyttjande".

I/05 a) Jordbruksgrödor (inklusive bete) - skogsarter

I/05 b) Fleråriga odlingar - ettåriga grödor

I/05 c) Fleråriga odlingar - fleråriga grödor

I/05 d) Övriga

I/07 Stallgödsel (fastgödsel, urin och flytgödsel)

I. Fastgödsel: Avföring från husdjur, med eller utan strö, eventuellt med liten andel urin.

Urin: Urin från husdjur, eventuellt med liten andel avföring och vatten.

Flytgödsel: Flytande gödsel, dvs. blandning av husdjurens avföring och urin, även blandat med vatten, eventuellt med liten andel strö.

I/07 a) Lagringsutrymmen

I. I fråga om fastgödsel avses med lagringsutrymmen lagring på en ogenomtränglig yta med avrinningshinder, med eller utan tak.

I fråga om urin eller flytgödsel avses med lagringsutrymmen en vattentät behållare, öppen eller sluten eller en fodrad bassäng.

I/07 b) Lagringskapacitet

I. 1. För fastgödsel, lagringsutrymmenas area i m2.

För urin och flytgödsel, lagringsutrymmenas volym i m3.

2. För Danmark, Finland och Sverige: Antal månader lagringsutrymmena kan innehålla den gödsel som produceras vid jordbruksföretaget utan risk för avrinning och utan tillfällig tömning.

II. Med area och volym avses den area eller volym som kan utnyttjas utan risk för avrinning.

I/07 c) Övertäcka lagringsutrymmen

I. Lagringsutrymmen för stallgödsel som är övertäckta på så sätt att gödseln skyddas från regn eller annan nederbörd.

I/07 d) Anordningar för att tillvarata metan

I. Ett system för att tillvarata den metan som utsöndras av gödseln, så att den inte läcker ut i atmosfären.

I/08 Mark under det särskilda stödprogrammet för arealuttag uppdelade i

a) Träda, som inte ger någon ekonomisk avkastning (som redan registrerats under D/22)

b) Mark utnyttjad för produktion av jordbruksråvaror för andra ändamål än livsmedel (t.ex. sockerbetor, raps, träd, buskar osv. inklusive linser, kikärter och vicker som redan registrerats under D och G)

c) Betesmark (som redan registrerats under F/01 och F/02)

d) Tidigare jordbruksarealer som omvandlats till skogbevuxen areal eller som bereds för skogsplantering (som redan registrerats under H/02)

e) Annan mark (som redan registrerats under H/01 och H/03)

I. Areal för vilken jordbruksföretaget är berättigat till ekonomiskt stöd för främjande av uttag av åkermark i enlighet med förordning (EEG) nr 2328/91, (EEG) nr 1765/92 och (EEG) nr 334/93, eller i förekommande fall den senaste lagstiftningen.

II. Endast den areal skall medräknas för vilken jordbruksföretaget är berättigat till ekonomiskt stöd under undersökningens referensår.

I/09 Näringsämneshushållning

I/09 a) Täckgrödor avsedda att minska utsläppet av näringsämnen på vintern

I. Grödor som sås på hösten i avsikt att minska näringsläckaget under vintern.

II. Dessa grödor bör inte förväxlas med normala vintergröna grödor, såsom höstvete eller vall, utan är grödor som sås på hösten uteslutande med avsikten att minska näringsläckaget. Normalt plöjs de ned under våren innan en ny gröda sås, och de skördas inte och används inte till bete.

I/09 b) Kvävebindande grödor som används för gödsling

I. Vissa grödor, främst kvävefixerande baljväxter, som sås för markförbättring eller s.k. gröngödsling.

II. Det finns i princip två sätt att använda dem: att så dem i blandning med andra grödor eller som en ren gröda, ibland som en följdgröda efter det att en gröda skördats. Växterna brukas ned och skördas inte, och deras kväveinnehåll tjänar som gödning för följande grödor. Baljväxter som sås i blandning med andra grödor tjänar som kvävekälla till huvudgrödan men är vanligtvis av större värde om den tillåts växa efter det att huvudgrödan skördats, och sedan plöjs ned. De uppgifter som skall samlas in rör de rena bestånden.

J. HUSDJUR (på dagen för undersökningen)

J/01 till J/19 Husdjur

I. Antal produktionsdjur som på undersökningsdagen direkt ägs eller sköts av jordbruksföretaget. Djuren är inte nödvändigtvis jordbruksföretagets egendom. Djuren kan finnas på jordbruksföretaget (på utnyttjade arealer eller i byggnader som används av företaget) eller utanför jordbruksföretaget (på gemensamt bete eller under vandring osv.).

II. Husdjur och andra djur, utom hästar, som inte används i produktionen eller för inkomstbringande verksamhet. dvs. som endast används av företagarens familj för fritidsändamål, ingår inte.

Djur som är inhysta för bete på jordbruksföretaget men som tillhör ett företag utanför jordbruket (t.ex. en foderfabrik eller ett slakteri) ingår.

Vandrande boskapshjordar som inte tillhör jordbruksföretag som utnyttjar jordbruksarealer betraktas som självständiga jordbruksföretag.

Följande ingår inte:

- Djur under förflyttning (t.ex. hondjur som tas ut för betäckning).

- Djur som är inhysta på bete på ett annat jordbruksföretag.

J/01 Hästdjur

II. Ridhästar, tävlingshästar och hästar som används endast av företagarens familj för fritidsändamål ingår.

J/02 till J/08 Nötkreatur

II. Bufflar ingår.

J/02 Nötkreatur yngre än ett år

J/03 Nötkreatur, tjurar och stutar äldre än ett år men yngre än två år

J/04 Nötkreatur, kvigor äldre än ett år men yngre än två år

II. Nötkreatur, hondjur som redan har kalvat ingår inte (J/07 och J/08).

J/05 Nötkreatur äldre än två år, tjurar och stutar

J/06 Kvigor

I. Nötkreatur, hondjur äldre än två år som ännu inte har kalvat.

II. Kvigor äldre än två år och som ännu inte har kalvat medräknas här även om de väntar kalv på undersökningsdagen.

J/07 och J/08 Mjölkkor, övriga kor

I. Kor: nötkreatur, hondjur, som redan har kalvat (inklusive de som är yngre än två år).

J/07 Mjölkkor

I. Kor som på grund av sin härkomst eller särskilda egenskaper hålls uteslutande eller huvudsakligen för att producera mjölk för konsumtion eller för bearbetning till mjölkprodukter. Här ingår mjölkkor som utgallrats för slakt (oavsett om de götts eller inte mellan sista laktationsperioden och slakten).

J/08 Övriga kor

I. 1. Kor som på grund av sin härkomst eller särskilda egenskaper hålls uteslutande eller huvudsakligen för avel och vars mjölk inte är avsedd för konsumtion eller för förädling till mjölkprodukter.

2. Arbetskor.

II. Övriga kor avsedda för slakt (oavsett om de götts före slakt eller inte).

J/09 Får (alla åldrar)

J/09 a) Får: avelshonor

I. Hondjur som har lammat.

II. Inbegripet:

- Tackor och tacklamm som används till avel.

- Tackor utgallrade till slakt.

J/09 b) Övriga får

I. Alla får utom avelshonor.

J/10 Getter (alla åldrar)

J/10 a) Getter: avelshonor

I. Hondjur som har lammat.

II. Inbegripet:

- Hongetter och killingar som skall användas till avel.

- Hongetter utgallrade till slakt.

J/10 b) Övriga getter

I. Alla getter utom avelshonor

J/11 till J/13 Svin

J/11 Smågrisar som väger mindre än 20 kg

J/12 Avelssuggor som väger 50 kg eller mer

II. Utslagssuggor ingår inte.

J/13 Övriga svin

I. Svin med en levande vikt på mellan 20 och 50 kg, gödsvin inklusive galtar och suggor med en levande vikt på minst 50 kg (oavsett om de götts före slakt eller inte) och avelsgaltar med en levande vikt på minst 50 kg.

J/14 till J/16 Fjäderfä

J/14 Slaktkycklingar

II. Hönskycklingar, värphöns och utslagsvärphöns ingår inte.

J/15 Värphöns

II. Hönskycklingar som ännu inte värper samt utslagsvärphöns medräknas. Alla höns som har börjat värpa omfattas, oavsett om äggen är avsedda för konsumtion eller kläckning. Tuppar för avel av värphöns medräknas.

J/16 Övrigt fjäderfä (ankor, kalkoner, gäss, pärlhöns)

J/17 Kaniner: avelshonor

I. Hondjur vilka är avsedda för uppfödning av kaniner till slakt och vilka har fått ungar.

J/18 Bin

I. Antal bikupor för framställning av honung.

II. Varje bisvärm anges som en kupa, oavsett kupans slag och typ.

J/19 Övrig djurbesättning

I. All djurbesättning som används för produktion av de jordbruksprodukter som anges i bilaga II, avsnitt A, med undantag för de produkter som anges i bilaga II, avsnitt B.

J/19 a) Hjortdjur (utom renar)

I. Hjortdjur som uppföds i fångenskap i syfte att producera kött, inte för jaktändamål.

K. TRAKTORER, MASKINER OCH UTRUSTNING

Utnyttjad maskinpark

I. Maskiner som använts av jordbruksföretaget under de 12 månader som föregår undersökningsdagen.

Utrustning vid undersökningstidpunkten: Maskiner som tillhör jordbruksföretaget

I. Motorfordon, maskiner och anläggningar som uteslutande tillhör jordbruksföretaget på undersökningsdagen.

II. Motorfordon, maskiner och anläggningar som tillfälligt lånats ut till andra jordbruksföretag ingår.

Maskiner som används av flera jordbruksföretag

1. Tillhör annat jordbruksföretag

I. Motorfordon, maskiner och anläggningar som tillhör ett annat jordbruksföretag och används av det undersökta jordbruksföretaget (t.ex. enligt ett avtal om ömsesidig hjälp eller inom ramarna för en maskinring).

2. Tillhör ett kooperativ

I. Motorfordon, maskiner och anläggningar som tillhör kooperativ och används av det undersökta jordbruksföretaget.

3. Samägt

I. Motorfordon, maskiner och anläggningar som ägs gemensamt av två eller flera jordbruksföretag eller som tillhör en maskingrupp.

Tillhör en maskinstation

I. Motorfordon, maskiner och anläggningar som tillhör ett företag för lantbruksmaskiner.

II. En maskinstation är företag som enligt avtal utför arbete, hyr ut motorfordon osv. till jordbruksföretag. Det kan vara företagets huvudsakliga eller sekundära verksamhet (t.ex. ett företag vars huvudsakliga verksamhet är att sälja eller reparera lantbruksmaskiner, saluföra eller bearbeta jordbruksprodukter, driva jordbruk eller är ett lokalt naturvårdande organ).

K/01 Traktorer med fyra hjul, bandtraktorer och redskapsbärare

I. Alla traktorer med minst två axlar som används av jordbruksföretaget och alla andra motorfordon som används som lantbrukstraktorer. Denna rubrik innefattar specialfordon som jeepar, "unimogs" osv. som används som lantbrukstraktorer.

Motorfordon som har använts uteslutande för skogsbruk, fiske, grävning av diken och vägar samt andra markarbeten under de 12 månaderna före undersökningen ingår dock inte.

K/02 Kultivatorer, hackor, rotorkultivatorer och slåttermaskiner

I. Motorfordon som används inom jordbruk, trädgårdsodling och vinodling och är försedda med en hjulaxel eller liknande fordon utan axel.

II. Maskiner som används uteslutande för parker och gräsmattor medräknas inte.

K/03 Skördetröskor

I. Maskiner som antingen är självgående, dragna av eller monterade på traktor, för skörd och tröskning av spannmål (inklusive ris och majs), baljväxter och oljefröväxter, grönsaksfrö, höfrö osv.

II. Maskiner som är specialiserade för skörd av ärter medräknas inte.

K/09 Övriga helautomatiserade skördemaskiner

I. Maskiner, utom skördetröskor (K/03), som är självgående, dragna av eller monterade på traktor, för kontinuerlig skörd av sockerbetor, potatis eller fodergrödor.

II. Skörd av en gröda kan genomföras i ett eller flera steg (t.ex. när olika maskiner med olika funktion används i en kontinuerlig följd, i vilket fall de olika maskinerna räknas som en enda maskin).

K/10 Bevattningsutrustning

I. All slags utrustning som används för bevattningsändamål, oavsett om vattnet sprutas på grödorna eller tillförs via diken eller rör på marken.

II. Utrustning som uteslutande används i handelsträdgårdar eller växthus ingår inte, men utrustning som används för att odla grönsaker på friland ingår.

K/10 a) Flyttbar bevattningsutrustning

I. All utrustning som används för bevattningsändamål och som kan flyttas från en åker till en annan under samma växtperiod.

K/10 b) Fast bevattningsutrustning

I. All utrustning som används för bevattningsändamål och som är stationär eller inte kan flyttas under växtperioden.

L. ARBETSKRAFT I JORDBRUKET

De statistiska uppgifterna om arbetskraften på jordbruksföretaget samlas in på ett sätt som gör det möjligt att sammanställa tabeller där uppgifterna (om t.ex. ålder och arbetstid) från de olika kategorierna och klasserna av arbetskraft kan korstabuleras med varandra och/eller andra variabler i undersökningen. Detta innebär att varje person som utför jordbruksarbete på jordbruksföretagen skall klassificeras i enlighet med alla de klasser som krävs för kategorin.

Uppgifter samlas in endast en gång för varje person, vilket innebär att om en person har flera uppgifter på jordbruksföretaget, t.ex. om företagarens make/maka samtidigt är driftsledare, skall uppgifterna om denna person inte räknas dubbelt. Uppgifterna skall samlas in i samma ordning som kategorierna, dvs. först rollen som företagare, sedan driftsledare, sedan make/maka och sedan som övrig familjemedlem.

Jordbruksgruppföretag (svaret på fråga B/01 b är "ja") anses inte ha familjearbetskraft. Följaktligen redovisas för jordbruksgruppföretag uppgifterna för "make/maka" (normalt L/02) och "övriga medlemmar av företagarens familj" (normalt L/03 a och L/03 b) under rubriken L/04.

I fall där företagaren är en juridisk person skall rubrikerna "företagare" (L/01), "make/maka" (L/02) och "övriga familjemedlemmar" (L/03 a och L/03 b) inte fyllas i. Driftsledaren redovisas under L/01 a och anses vara arbetskraft som inte är familjemedlem. Om driftsledarens make/maka eller hans/hennes familjemedlemmar arbetar regelbundet vid jordbruksföretaget redovisas de under L/04, och om de arbetar oregelbundet under L/05 + 06.

De medlemsstater för vilka fråga B/01 b är frivillig samlar inte in uppgifter om jordbruksgruppföretag. I dessa medlemsstater insamlas uppgifter om företagaren för endast en person (se B/01 a). Uppgifter om "make/maka" (L/02) och "övriga familjemedlemmar" (L/03 a och L/03 b) ifylls endast för denna persons maka/make och familjemedlemmar. Uppgifterna om alla andra personer som arbetar regelbundet vid jordbruksföretaget skall redovisas under L/04 och, om dem som arbetar oregelbundet, under L/05 + 06.

L/01 till L/06 Arbetskraft på jordbruksföretaget

I. Alla personer som fullgjort sin obligatoriska utbildning (som har gått ut skolan) och som utfört jordbruksarbete på det undersökta jordbruksföretaget under de 12 månader som närmast föregår undersökningsdagen.

Detta inbegriper:

- Ensamma företagare (inbegripet företagare som inte utför något arbete på jordbruksföretaget) och delägare i jordbruksgruppföretag (utom delägare som inte utför något arbete på jordbruksföretaget) och driftsledare (L/01 och L/01 a).

- Ensamföretagarens familjemedlemmar (L/02 och L/03).

- Arbetskraft som inte är familjemedlemmar (L/04 till L/06).

II. Observationsperioden får vara kortare än 12 månader om uppgifterna som lämnas baserar sig på en 12-månadersperiod.

Alla personer i pensionsålder som fortsätter att arbeta på jordbruksföretaget räknas in i arbetskraften.

>Plats för tabell>

Belgien, Tyskland och Nederländerna har ett system med obligatorisk undervisning på heltid upp till en viss ålder och därefter obligatorisk undervisning på deltid (vanligtvis som lärlingsutbildning) i ytterligare två eller tre år. Tyskland har olika regler i olika delstater.

Observera att dessa åldrar inte får tolkas för strikt, eftersom flera medlemsstater inte föreskriver en direkt utgångsålder utan ett antal års skolgång som man måste ha fullgjort. Därför kan någon som började skolan vid en okonventionell ålder också avsluta den vid en okonventionell ålder.

I Portugal avslutas visserligen den obligatoriska skolgången vid 15 års ålder, men i strukturundersökningarna redovisas ungdomar som arbetar inom jordbruket från och med 12 års ålder.

L/01 till L/06 Jordbruksarbete

I. Varje typ av arbete på det undersökta jordbruksföretaget som bidrar till produktionen av de produkter som förtecknas i bilaga II och till upprätthållandet av kapaciteten att producera dessa produkter eller till verksamhet som direkt följer av denna produktionsverksamhet.

II. "Arbete som bidrar till produktionen" inbegriper bland annat följande uppgifter:

- Organisation och ledning (inköp och försäljning, redovisning osv.).

- Arbete på fältet (plöjning, höslåtter, skörd osv.).

- Djuruppfödning (framställning av foder och utfodring, mjölkning, djurskötsel osv.).

- Allt arbete som utförs på jordbruksföretaget i fråga om lagring, bearbetning eller förberedelse för saluföring av primära jordbruksprodukter (ensilering, paketering osv.).

- Underhållsarbete (på byggnader, maskiner, anläggningar osv.).

- Eget transportarbete, i den omfattning det utförs av jordbruksföretagets egen arbetskraft.

- All icke särskiljbar sekundär verksamhet som inte är jordbruksarbete. Detta är verksamhet som är nära knuten till jordbruksproduktionen och som inte kan särskiljas från den huvudsakliga jordbruksverksamheten (t.ex. smörframställning).

Följande ingår inte: arbetskraft som arbetar vid jordbruksföretaget men är anställd av en tredje part eller enligt avtal om ömsesidig hjälp (t.ex. arbetskraft från jordbruksentreprenadföretag eller kooperativ).

I "jordbruksarbete vid jordbruksföretaget" ingår inte heller:

- Arbete i företagarens/företagarnas eller driftsledarens hushåll eller arbete för deras familjer.

- Skogsbruk, jakt, fiske eller fiskodling (oavsett om den utförs på jordbruksföretaget eller inte); arbete av den typen som utförs av en jordbruksarbetare får dock i begränsad omfattning medräknas om det inte är möjligt att mäta denna arbetsvolym separat.

- Särskiljbar sekundär verksamhet som inte är jordbruksrelaterad (t.ex. förädling av jordbruksprodukter vid jordbruksföretaget).

- Arbete avseende varje annan verksamhet som företagen bedriver utanför jordbruket.

- All annan inkomstbringande verksamhet (se L/07 till L/09 "annan inkomstbringande verksamhet" och avsnitt M/01) som utförs av företagaren och/eller arbetskraften.

L/01 till L/06 Arbetad tid på jordbruksföretaget

I. Den arbetstid som faktiskt ägnats åt jordbruksarbete för jordbruksföretaget, utom arbete i företagarens eller driftsledarens hushåll.

II. "Heltid" avser det minsta antal timmar som krävs enligt de nationella bestämmelserna om anställningsavtal. Om dessa inte anger antalet årstimmar bör 1800 timmar tas som lägsta tal (225 arbetsdagar och 8 timmar per dag).

L/01 a) till L/03 Betalas lön ut eller inte

I. Erhåller driftledarna, maka/make eller övriga familjemedlemmar som utför jordbruksarbete för jordbruksföretagets räkning lön eller inte.

II. Om ersättning betalas i någon annan form än i pengar ingår den inte.

Driftsledare som inte samtidigt är ensamägare eller delägare anses alla erhålla lön av något slag, medan övriga driftsledare inte anses erhålla lön eftersom de är företagare eller delägare.

L/01 och L/01 a) Företagare och driftsledare definieras under B/01 och B/02

II. Alla erforderliga uppgifter samlas in för varje fysisk person som verkar som företagare eller driftsledare, oavsett hur många de är. Endast uppgifter om fysiska personer skall samlas in. Detta innebär att om företagaren är en juridisk person skall uppgifter endast samlas in om driftsledaren/na.

För de medlemsstater för vilka B/01 b är frivillig, se avsnitt "L. Arbetskraft".

L/02 Företagarens make/maka

II. Endast makar som utför "jordbruksarbete" för det undersökta jordbruksföretaget (se ovan) medräknas. Om maken/makan är delägare i ett jordbruksföretag skall han/hon redovisas under L/01 och om maken/makan är driftsledare skall han eller hon redovisas under L/01 a.

L/03 Övriga medlemmar av företagarens familj

I. Andra av en ensamföretagares familjemedlemmar än företagarens make/maka som arbetar på jordbruksföretaget men inte nödvändigtvis bor på jordbruksföretaget.

II. "Företagarens familjemedlemmar" omfattar i allmänhet maken/makan, släktingar i upp- eller nedstigande släktled (inklusive släktingar genom äktenskap och adoption) och företagarens och hans/hennes makas/makes syskon (se B/01 e). Huruvida dessa personer erhåller lön eller arbetar regelbundet är oväsentligt för undersökningen.

När en medlem av företagarens familj är delägare i jordbruksföretaget eller driftsledare bör han eller hon redovisas under L/01 eller L/01 a.

L/04 till L/06 Arbetskraft som inte är familjemedlemmar

I. Alla personer som utför jordbruksarbete åt och betalas av jordbruksföretaget utom företagaren och medlemmar av hans/hennes familj.

II. Make/maka och andra familjemedlemmar till delägare i jordbruksgruppföretag som utför jordbruksarbete på jordbruksföretaget ingår här. De betraktas som arbetskraft som inte är familjemedlemmar, men det är oväsentligt huruvida de erhåller lön.

L/04 Annan arbetskraft, stadigvarande sysselsatt

I. Stadigvarande sysselsatta: Personer som arbetade på jordbruksföretaget varje vecka under de 12 månaderna som föregick undersökningen, oavsett veckoarbetstiden.

Här ingår även personer som arbetade regelbundet under en del av den perioden men som inte kunde arbeta hela perioden av något av följande skäl:

1. Speciella produktionsvillkor på jordbruksföretaget.

2. Frånvaro p.g.a. semester, militärtjänst, sjukdom, olyckshändelse eller dödsfall.

3. Anställning på jordbruksföretaget påbörjades eller avslutades.

4. Fullständigt upphörande av arbetet på jordbruksföretaget p.g.a. oförutsedda händelser (översvämning, brand osv.).

II. Jordbruksföretag med speciella produktionsvillkor (se punkt 1) omfattar exempelvis jordbruksföretag som specialiserat sig på olivodling, vinodling eller odling av frukt och grönsaker på friland eller på uppfödning av djurbesättning på bete och som endast behöver arbetskraft under ett begränsat antal månader.

Punkt 3 omfattar också arbetare som slutar arbeta på en gård och börjar arbeta på en annan gård under de 12 månaderna före undersökningsdagen.

Korttidsanställda, t.ex. arbetskraft som engageras endast för att plocka frukt eller grönsaker, medräknas inte här utan under L/05 och 06, där antalet arbetade dagar anges.

L/05 och L/06 Annan arbetskraft, tillfälligt sysselsatt

I. "Tillfälligt anställda", dvs. arbetare som inte arbetade varje vecka på jordbruksföretaget under de 12 månaderna före undersökningsdagen av något annat skäl än dem som anges under L/04.

L/05 och L/06 Antal arbetsdagar utförda av tillfälligt sysselsatta som inte är familjemedlemmar

I. En arbetsdag är en dag av sådan längd att arbetstagaren får lön utbetald för en hel dags arbete, under vilken arbete av det slag som normalt utförs av en heltidsarbetande jordbruksarbetare utförs. Lediga eller sjuklediga dagar räknas inte som arbetsdagar.

II. En hel arbetsdag är den normala arbetsdagen för fast anställda heltidsarbetande arbetstagare. Arbetstiden för de tillfälligt anställda skall räknas om till hela arbetsdagar, även om det i anställningskontraktet anges att arbetsdagarna är längre eller kortare än för fast anställda.

L/07 till L/09 Annan inkomstbringande verksamhet

I. Varje annan verksamhet än verksamhet som hänför sig till jordbruksarbete enligt definitionen under L som utförs mot ersättning (lön eller annan betalning, inklusive lön in natura, beroende på tjänsten som utförs).

II. Detta omfattar annan inkomstbringande verksamhet än jordbruk som utförs på själva jordbruksföretaget (camping, inhysning av turister osv.) eller på ett annat jordbruksföretag, liksom verksamhet i företag utanför jordbruket. Jordbruksarbete som utförs på ett annat jordbruksföretag ingår.

Icke särskiljbar sekundär inkomstbringande verksamhet som inte är jordbruksverksamhet ingår inte.

För L/07 samlas uppgifter in endast för sådana delägare i ett jordbruksgruppföretag som arbetar på företaget.

För L/08 och L/09 samlas uppgifter in endast för jordbruksföretag där företagaren är ensam företagare.

Huvudsyssla

I. Verksamhet som av den tillfrågade anses vara hans huvudsakliga sysselsättning.

II. Normalt en verksamhet som upptar mer tid än den som rör det jordbruksarbete som utförs för det undersökta jordbruksföretaget.

Bisyssla

I. Varje annan verksamhet när den tillfrågade anser att jordbruksarbetet för jordbruksföretaget utgör hans huvudsyssla.

II. Normalt en verksamhet som ägnas kortare tid än den som rör det jordbruksarbete som utförs för det undersökta jordbruksföretaget.

L/10 Den totala arbetsvolymen, omräknad till hela arbetsdagar, som utförts på jordbruksföretaget av andra personer än de som avses i L/01-L/06, (t.ex. av personer anställda av entreprenadföretag)

I. Alla typer av jordbruksarbete (se noter under L/01-L/06 "Jordbruksarbete") som utförs på jordbruksföretaget för jordbruksföretagets räkning av personer som inte är anställda av jordbruksföretaget utan som är egna företagare eller anställda av ett annat företag, t.ex. en maskinstation eller ett kooperativ. Antalet arbetade timmar måste omräknas till motsvarande antal dagar eller veckor på heltid.

II. Personer som arbetar på det undersökta jordbruksföretaget på uppdrag av en annan person medräknas inte. Arbete som utförs av redovisningsbyråer inom jordbruket och obetalda ömsesidiga tjänster medräknas inte.

M. LANDSBYGDSUTVECKLING

Uppgifter samlas in om huruvida företagaren och/eller dennes maka/make eller annan familjemedlem eller en eller flera delägare i ett jordbruksföretag bedriver inkomstbringande verksamhet som inte omfattar något jordbruksarbete enligt definitionen i punkterna L/01 till L/06 men som har ett direkt samband med jordbruksföretaget och har ekonomiska konsekvenser för detta.

Olika slag av verksamhet kan bedrivas på samma jordbruksföretag. Alla dessa skall redovisas.

Icke särskiljbar inkomstbringande verksamhet på jordbruksföretaget ingår inte.

Verksamhet i skogen ingår inte heller.

M/01 Direkt relaterad till jordbruksföretaget

I. Verksamhet där antingen jordbruksföretagets resurser (mark, byggnader, maskiner osv.) eller dess produkter används.

II. Om endast arbetskraft som inte är familjemedlemmar används, och inga andra av jordbruksföretagets resurser, anses den anställde arbeta för två olika arbetsgivare, varför verksamheten inte ses som direkt relaterad till jordbruksföretaget.

Verksamhet där ingen direkt relation finns, till exempel en butik där inga egna produkter säljs, skall inte redovisas här.

M/01 a) Turism, uthyrning och andra fritidsaktiviteter

I. All verksamhet inom turism, logitjänster, visning av gården för turister eller andra grupper, sport och rekreationsverksamhet osv. där jordbruksföretagets mark, byggnader eller andra resurser används.

M/01 b) Hantverk

I. Hantverk som tillverkas på jordbruksföretaget av antingen företagaren eller dennes familjemedlemmar, eller av arbetskraft som inte är familjemedlemmar, under förutsättning att de också utför jordbruksarbete, oavsett hur produkterna säljs.

M/01 c) Förädling av gårdsprodukter

I. All bearbetning av en primär jordbruksprodukt till en förädlad sekundär produkt på jordbruksföretaget oavsett om råvarorna produceras på jordbruksföretaget eller köps in utifrån.

II. Detta omfattar bland annat bearbetning av kött, osttillverkning, vinframställning osv.

All bearbetning av jordbruksprodukter redovisas under denna rubrik, oavsett om den anses som en del av jordbruket (exempelvis anses vinframställningen i vissa regioner vara en del av vinodlingsprocessen, medan den på andra håll anses vara en särskild process).

M/01 d) Förädling av trä (t.ex. sågning)

I. Förädling av obehandlat trä från jordbruksföretaget för marknaden (sågning av timmer osv.).

II. Ytterligare bearbetning, såsom tillverkning av möbler av timret, redovisas normalt under M/01 b.

M/01 e) Vattenbruk

I. Produktion av fisk, kräftor osv. på jordbruksföretaget.

M/01 f) Produktion av förnybar energi (vindenergi, förbränning av halm osv.)

I. Produktion av förnybar energi för marknaden, bland annat vindkraftverk eller elproduktion ur biogas, försäljning av jordbruksprodukter, halm eller ved till kraftverk osv.

II. Förnybar energi som produceras endast för jordbruksföretagets egenförbrukning redovisas inte här.

M/01 g) Entreprenadarbete (med jordbruksföretagets utrustning)

I. Entreprenadarbete, vanligtvis med hjälp av jordbruksföretagets utrustning, inom eller utom jordbruksbranschen, t.ex. snöröjning, transporter, landskapsvård, jordbruks- och miljötjänster osv.

M/01 h) Övrigt

I. Övrig inkomstbringande verksamhet som inte redovisas på annat håll, bland annat uppfödning av pälsdjur.

(1) EGT L 185, 15.7.1988, s. 9.

(2) EGT L 337, 24.12.1994, s. 11.

(3) EGT L 142, 2.6.1997, s. 1.

(4) EGT L 198, 22.7.1991, s. 1.

(5) EGT L 202, 30.7.1997, s. 12.

(6) EGT L 215, 30.7.1992, s. 85.

(7) EGT L 288, 1.12.1995, s. 35.

(8) EGT L 218, 6.8.1991, s. 1.

(9) EGT L 181, 1.7.1992, s. 12.

(10) EGT L 38, 16.2.1993, s. 12.

(11) EGT L 99, 5.5.1970, s. 20.

(12) EGT L 84, 27.3.1987, s. 59.

BILAGA II

A. FÖRTECKNING ÖVER JORDBRUKSPRODUKTER(1)

>Plats för tabell>

B. FÖRTECKNING ÖVER UTESLUTNA PRODUKTER

>Plats för tabell>

(1) Denna förteckning är baserad på bilaga 1-A Lista över aktiviteter som är karakteristiska för jordbruk i den engelska versionen av Manual till räkenskaper för jordbruket och skogsbruket, rev.1 (1997).

BILAGA III

FÖRTECKNING ÖVER GODKÄNDA UNDANTAG FRÅN DEFINITIONSFÖRTECKNINGEN

a) Danmark

>Plats för tabell>

b) Tyskland

>Plats för tabell>

c) Spanien

>Plats för tabell>

d) Frankrike

>Plats för tabell>

e) Irland

>Plats för tabell>

f) Nederländerna

>Plats för tabell>

g) Österrike

>Plats för tabell>

h) Finland

>Plats för tabell>

i) Sverige

>Plats för tabell>

BILAGA IV

Förteckning över de regioner och undersökningsområden som skall användas vid undersökningen av jordbruksstrukturer

NUTS-koden grundas på NUTS-klassifikationen från 1998.

BELGIQUE/BELGIË

>Plats för tabell>

DANMARK

>Plats för tabell>

DEUTSCHLAND

>Plats för tabell>

ELLADA

>Plats för tabell>

ESPAÑA

>Plats för tabell>

FRANCE

>Plats för tabell>

IRELAND

>Plats för tabell>

ITALIA

>Plats för tabell>

LUXEMBOURG

>Plats för tabell>

NEDERLAND

>Plats för tabell>

ÖSTERREICH

>Plats för tabell>

PORTUGAL

>Plats för tabell>

SUOMI/FINLAND

>Plats för tabell>

SVERIGE

>Plats för tabell>

UNITED KINGDOM

>Plats för tabell>