25.4.2014

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 122/12

---

Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel

(2014/C 122/05)

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 51 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (1).

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006

om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel  (2)

”БЪЛГАРСКО РОЗОВО МАСЛО” (BULGARSKO ROZOVO MASLO)

EG-nr BG-PGI-0005-01050 – 26.10.2012

SGB ( X ) SUB ( )

1.   Namn

”Българско розово масло” (Bulgarsko rozovo maslo)

2.   Medlemsstat eller tredjeland

Bulgarien

3.   Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet

3.1   Produkttyp

Klass 3.2: Eteriska oljor

3.2   Beskrivning av den produkt för vilken beteckningen i punkt 1 är tillämplig

”Bulgarsko rozovo maslo” är en eterisk olja som utvinns genom ångdestillering av blommor från Damascenerrosen (Rosa damascena Mill.).

Yttre utseende : Oljig, genomskinlig vätska.

Färg : Gul eller gulgrön.

Doft : Karakteristisk arom av rosor.

Fysisk-kemiska indikatorer : Indikatorerna fastställs med hjälp av gaskromatografi. De representativa och typiska beståndsdelar som har identifierats förekommer i följande proportioner, vilket avgör oljans kromatografiska profil:

Beståndsdelar	Halt (%)
ETANOL	högst 3,0
LINALOOL	mellan 1,0 och 3,0
FENYLETYLALKOHOL	högst 3,0
CITRONELLOL	mellan 24,0 och 35,0
NEROL	mellan 5,0 och 12,0
GERANIOL	mellan 13,0 och 22,0
GERANYLACETAT	högst 1,5
EUGENOL	högst 2,5
METYLEUGENOL	högst 2,0
FARNESOL	minst 1,4
KOLVÄTEN
С17 (heptadekan)	mellan 1,0 och 2,5
С19 (nonadekan) (3)	mellan 8,0 och 15,0
С19 (nonadecen) (4)	mellan 2,0 och 5,0
С21 (heneicosan)	mellan 3,0 och 5,5
С23 (tricosan)	mellan 0,5 och 1,5

3.3   Råvaror (endast för bearbetade produkter)

a)	Damascenerrosen (Rosa damascena Mill.)

Färska blommor som består av kronblad och foderblad från rosor av sorten Rosa damascena Mill. Skott, blad och knoppar har avlägsnats och blommorna innehåller inga mekaniska föroreningar (t.ex. lera, stenar).

b)

Vatten

3.4   Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung)

—

3.5   Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området

Plockning, transport och lagring av rosor:

Plockningen av rosor inleds vanligtvis i maj, och man börjar på fält som är belägna 300–400 meter över havet. Plockningen pågår i omkring 20–25 dagar när rosorna har mognat tillräckligt och har 14–40 rosaröda kronblad och en behaglig och karakteristisk doft. Plockningen börjar vid 5–6-tiden på morgonen och pågår fram till 11–12-tiden på förmiddagen. Kvaliteten på ”Bulgarsko rozovo maslo” garanteras genom uppfyllande av kravet att rosorna måste beredas senast 10–15 timmar efter plockningen för att bevara råvarans friskhet och kvalitet.

Blommorna transporteras till destilleringsanläggningarna omedelbart efter plockning och destilleringen pågår dygnet runt. Rosorna sorteras, en del för omedelbar beredning och andra för lagring i högst 15 timmar (om vädret är svalt och temperaturen hos blommorna inte överstiger 20 °С) före destillering, beroende på när de plockades.

Beredning av rosorna – beredningsstadier:

Destillering: Rosorna placeras i destillationsapparaten i en mängd som motsvarar 100 kg per kubikmeter och blandas med vatten i proportionen 1:4 till 1:5. Blandningen hettas upp och förvandlas av ångan och vattnet till en kokande massa, som rörs med hjälp av en automatisk anordning. De eteriska oljor som extraheras av ångan kyls och hälls i förlag, där de samlas. Det behövs cirka 3 500 kg rosor för att utvinna 1 kg rosenolja.

Kohobering (koncentration) av den destillerade vätskan: utförs i en kohoberingskolonn som är i ständig drift, i vilken det ursprungliga destillatet redestilleras flera gånger.

Separering, torkning och filtrering av rosenoljan: den eteriska oljan separeras i florentinkärl och därefter avlägsnas eventuella mekaniska föroreningar och vatten genom att oljan hettas upp till 30 °С och filtreras.

Blandning: Försäljningspartier bereds genom att rosenolja som framställts i en anläggning kombineras (blandas) (företagens egna blandningar) eller genom att blanda olja som framställts vid flera anläggningar.

3.6   Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning etc.

Lagring: I avskilda skyddade lokaler, även i bankvalv, vid en temperatur på 15 ± 5 °С, skyddad från direkt solljus och på avstånd från värmekällor, i förseglade värmebeständiga glaskärl som rymmer upp till 5 000 g och är försedda med särskilda proppar som förhindrar direkt kontakt med luften, eller i lackbestrukna aluminiumbehållare.

Transport och förpackning: I lackbestrukna aluminiumbehållare eller i traditionella cylindriska kärl (konkumi), vars halsar försluts med korkar med en smidd metallplatta ovanpå, eller i glasburkar och glasflaskor. De traditionella kärlen är inlindade i vitt tyg med traditionella tillbehör, nämligen ett band i tre färger, en snodd samt ett garantiintyg som är knutet kring halsen. Förpackningarna skiljer sig åt och varierar i vikt från 0,5 till 5 000 g. De traditionella kärlen eller behållarna transporteras i vanliga trälådor, lådor som är certifierade för transport av farligt gods eller vanliga starka wellpapplådor, som får väga högst 10 kg netto.

3.7   Särskilda regler för märkning

—

4.   Kort beskrivning av det geografiska området

Den geografiska region där ”Bulgarsko rozovo maslo” framställs omfattar följande kommuner:

—   I Plovdiv-provinsen: Brezovo, Kaloyanovo, Karlovo, Sopot, Stamboliyski, Saedinenie och Hisarya.

—   I Stara Zagora-provinsen: Bratya Daskalovi, Gurkovo, Kazanlak, Maglizh, Nikolaevo, Pavel Banya och Stara Zagora.

—   I Pazardzhik-provinsen: Belovo, Bratsigovo, Pazardzhik, Panagyurishte, Peshtera and Strelcha.

—   I Sofia-provinsen: Ihtiman, Koprivshtitsa och Mirkovo.

5.   Samband med det geografiska området

5.1   Specifika uppgifter om det geografiska området

Natur- och klimatfaktorer

Damascenerrosen odlas traditionellt i Rosendalen (Rozovata Dolina) i centrala Bulgarien på en höjd mellan 370 och 625 meter. Regionen kännetecknas av lätta, sandiga bruna skogsjordar som inte håller kvar vatten och klimatförhållandena är gynnsamma för rosenodling. Tack vare de milda vintrarna och en genomsnittlig årstemperatur på 10,6 °C slår blommorna ut redan i februari. De höga fuktighetsnivåerna i maj och juni är optimala för en långsam och jämn blomning under skördetiden.

Historiska och mänskliga faktorer

Framställning av ”Bulgarsko rozovo maslo” är ett traditionellt yrke för befolkningen i Rozovata Dolina. Under den mer än 300-åriga historien har lokalbefolkningen samlat på sig expertkunskap om utveckling av fröer av hög kvalitet och rosenodling och har infört teknisk innovation i industrin. Skörden sker under en period på 20–30 dagar och kräver speciella färdigheter. Man arbetar flera timmar före gryningen och under de tidiga morgontimmarna. Endast blommor med minst ett öppet kronblad plockas tillsammans med foderbladen, utan att skada stjälkar eller grenar. Slutna knoppar lämnas kvar på stjälken för att skördas vid ett senare tillfälle. Endast erfarna destillatörer är kvalificerade att bedöma när blommorna är redo att placeras i destilleringsmaskinen, fastställa proportionen mellan blommor och vatten och bestämma optimal destilleringstemperatur. Dessa färdigheter överförs från generation till generation och bidrar till att förbättra de destilleringsapparater som ”Bulgarsko rozovo maslo” framställs i för att säkerställa en konsekvent hög kvalitet på den färdiga produkten.

5.2   Specifika uppgifter om produkten

De specifika och särskiljande egenskaperna hos ”Bulgarsko rozovo maslo” är den rika aromen, den bleka, gulgröna färgen, den mycket goda fixeringskvaliteten, den länge kvardröjande doften och den välavvägda sammansättningen av flyktiga ämnen och kolväten.

De kemiska egenskaperna hos ”Bulgarsko rozovo maslo” har ett nära samband med regionens geografiska drag och särskiljer den från rosenoljor som framställs i andra delar av världen. De kemiska egenskaperna är följande: En citronellolhalt på 24–35 % (jämfört med 39–49 % för producenter i andra delar av världen) och en proportion av citronellol till geraniol på 1,1:2,5 (jämfört med 2,3:4,8 för producenter i andra delar av världen). En annan särskiljande egenskap hos ”Bulgarsko rozovo maslo” är förekomsten av ett mycket stort antal typiska ingredienser, som farnesol och geranylacetat samt en låg halt av metyleugenol.

5.3   Orsakssamband mellan det geografiska området och produktens kvalitet eller egenskaper (för SUB) eller en viss kvalitet, ett visst anseende eller en viss annan egenskap som kan hänföras till produkten (för SGB)

Den särskilda kvaliteten på ”Bulgarsko rozovo maslo” är följden av en kombinerad verkan av faktorer som har samband med det geografiska området. Klimatförhållanden som påverkar den jämna blomningen, skörden och blommornas oljehalt är de milda temperaturerna (15–25 °C), den höga luftfuktigheten (över 60 %), de begränsade variationerna mellan dag- och nattemperaturer och tillräckligt fuktiga jordar. Dessa förhållanden garanterar att rosorna blommar jämnt och fullt och samlar stora mängder rosenolja av hög kvalitet. För att extrahera så mycket som möjligt av de värdefulla beståndsdelarna kräver den teknik som används för att framställa ”Bulgarsko rozovo maslo” att rosorna bereds dygnet runt omedelbart efter skörd. Därför är destilleringsanläggningarna belägna i omedelbar närhet till rosenfälten.

”Bulgarsko rozovo maslo” började framställas och utvecklas på 1600-talet och har beskrivits av Dr Kosyo Zarev i hans bok Bulgarskoto rozoproizvodstvo i traditsionnata kultura (Rosenproduktion och traditionell odling i Bulgarien), som publicerades 2008. Sent 1700-tal och tidigt 1800-tal erövrade ”Bulgarsko rozovo maslo” marknader runtom i världen. Bulgarien blev den största leverantören till Europas parfymindustri. ”Bulgarsko rozovo maslo” användes allmänt inom medicinen som ett värdefullt läkemedel och i matlagning som en aromatisk krydda.

Snart efter det att det nya bulgariska furstendömet inrättades 1878 antogs de första lagarna för att reglera kvaliteten och renheten hos ”Bulgarsko rozovo maslo”. Följande förklaras i boken Parva konferentsia varhu Rozovata industria (Den första konferensen om rosenindustrin), som publicerades 1906: ”Efter utfärdandet av ministerförordningen om ett förbud mot import av pelargoner 1889 steg priserna på ’Bulgarsko rozovo maslo’ omedelbart till otänkbara nivåer.”

Officiella rapporter till det bulgariska utrikesministeriet från landets konsulat och beskickningar i New York (Förenta staterna), Vichy (Frankrike) och North Perth (Australien) och vittnesmål från åren 1939–1945 visar på ett starkt intresse för ”Bulgarsko rozovo maslo”, som höll i sig även efter andra världskriget. I en skrivelse daterad den 19 december 1939 från det kungliga bulgariska konsulatet till ministeriet, fortfarande skriven med gammaldags bulgarisk stavning, rapporteras att ”William A. Hoffman, en kemitekniker som för närvarande är stationerad i New York, har informerat oss om att han önskar och har möjlighet att upprätta regelbunden handel med ’Bulgarsko rozovo maslo’ till mycket fördelaktiga villkor för båda parter”. I en skrivelse daterad den 20 januari 1941 informerade K. Dobrev, en av ministeriets ekonomiska rådgivare, den kungliga beskickningen i Vichy om ”de villkor enligt vilka ’Bulgarsko rozovo maslo’ kunde säljas i det ockuperade Frankrike”. Genom en skrivelse daterad den 24 februari 1944 informerades ministeriet om att ”priset på ’Bulgarsko rozovo maslo’ nu uppgår till 5 000 schweiziska franc per kilogram”. Handelföretaget East-West Trading Company of Australia skrev den 5 oktober 1945 att ”dessutom skulle vi vara mycket intresserade av ’Bulgarsko rozovo maslo’ eller att representera tillverkarna av ’Bulgarsko rozovo maslo’ i Australien”.

”Bulgarsko rozovo maslo” har byggt upp och upprätthållit sin internationella popularitet och sitt världsrykte genom att vinna ett stort antal priser vid internationella utställningar och branschmässor från 1880-talet fram till dags dato. I kapitlet ”Priser som vunnits av bulgarisk rosenolja” i sin bok Bulgarskoto rozoproizvodstvo i traditsionnata kultura (Rosenproduktion och traditionell odling i Bulgarien) skriver Dr Kosyo Zarev följande: ”Tack vare sin höga kvalitet har bulgarisk rosenolja vunnit dussintals medaljer och priser vid många utställningar, tillställningar och branschmässor.” Zarev fortsätter med att nämna att tillverknings- och handelsbolag som saluförde ”Bulgarsko rozovo maslo” vann guld-, silver- och bronsmedaljer under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal vid branschmässor i Wien (1873), Philadelphia (1876), Chicago (1895), Grasse (1902), Paris, Antwerpen (1894), Amsterdam, Liège, Milano och London. I boken nämns även de priser som ”Bulgarsko rozovo maslo” har vunnit i Bulgarien, nämligen Plovdiv-mässan och den tredje internationella konferensen om eteriska oljor 1968.

Festligheter för att markera 300-årsjubileet för Bulgariens rosenoljeindustri hölls 1964 och den bulgariska handelskammaren och det bulgariska direktoratet för rosor delade ut guldmedaljer och priser till flera organisationer som hade bidragit till industrins utveckling. Den traditionella rosenfestivalen har hållits varje år sedan 1903, där några av de regelbundna inslagen är attraktioner som rosenplockning och destillering.

Före andra världskriget tillgodosåg ”Bulgarsko rozovo maslo” 70–90 % av världsefterfrågan på rosenolja. För närvarande producerar Bulgarien 1,5–2 ton årligen, som främst exporteras. Enligt en rapport från Institutet för rosor och grödor för eteriska oljor i Kazanlak, som utfärdades inför den vetenskapliga jubileumssessionen den 2 juli 2007, tillgodoser landet nu 40–50 % av den globala efterfrågan.

År 1994 infördes ”Bulgarsko rozovo maslo” i den bulgariska statens patentregister som en skyddad ursprungsbeteckning under numret 052–01.

Hänvisning till offentliggörandet av specifikationen

(Artikel 5.7 i förordning (EG) nr 510/2006) (5)

http://www.mzh.government.bg/MZH/bg/ShortLinks/ZashiteniNaimenovania/Zaiavlenie.aspx

---

(1)  EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.

(2)  EUT L 93, 31.3.2006, s. 12. Ersatt av förordning (EU) nr 1151/2012.

(3)  Mättat kolväte med den kemiska formeln CH3(CH2)17CH3.

(4)  Omättat kolväte (med en eller flera dubbla kolbindningar) med den kemiska formeln CH3(CH2)16CH = CH2.

(5)  Se fotnot 2.

---