13.1.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 11/16

---

Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel

2012/C 11/05

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 7 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 (1). Invändningar måste inkomma till kommissionen senast sex månader efter dagen för detta offentliggörande.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006

”JAGNIĘCINA PODHALAŃSKA”

EG-nr: PL-PGI-0005-0837-12.11.2010

SGB ( X ) SUB ( )

1.   Beteckning:

”Jagnięcina podhalańska”

2.   Medlemsstat eller tredjeland:

Polen

3.   Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet:

3.1   Produkttyp:

Klass 1.1 –

Färskt kött (och slaktbiprodukter)

3.2   Beskrivning av den produkt för vilken beteckningen i punkt 1 är tillämplig:

Den skyddade geografiska beteckningen omfattar följande raser av lamm: polskt bergsfår (polska owca górska), färgat bergsfår (polska owca górska odmiany barwnej) och/eller zackelfår från Podhale (cakiel podhalański). Dessa raser av får korsas inte.

Ett ”jagnięcina podhalańska” är ett lamm som är yngre än 60 dagar, och slaktkropparna av dessa dilamm ska väga mellan 4 och 8 kg.

”Jagnięcina podhalańska” har följande egenskaper:

1.	organoleptiska egenskaper: — ljusrosa till färgen, — mjuk och elastisk struktur, — angenäm och saftig smak, — en karakteristisk doft som påminner om viltkött (särskilt rådjurskött), — minsta halt slaktkroppsfett – fettansättningsklass 1 i EUROP-systemet, — en liten mängd vitt njurfett (30–40 g).

2.	fysikalisk och kemiska egenskaper: — genomsnittlig total proteinhalt: 18–23 %, — genomsnittligt torrsubstansinnehåll: 20–25 %, — genomsnittligt råfettsinnehåll: 1,25–2,2 %.

3.3   Råvaror (endast för bearbetade produkter):

—

3.4   Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung):

Lammen föds uteslutande upp på modersmjölk.

På sommaren och hösten går fåren på bergsbete och utfodras främst med grönfoder. På vintern och under tidiga våren utfodras fåren med hö, höensilage och kraftfoder. Med undantag för kraftfodret ska fodret komma från det geografiska område som anges i punkt 4.

3.5   Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området:

Lammen ska vara födda och födas upp i det område som anges i punkt 4 till dess att de når lämplig ålder och kroppsvikt.

3.6   Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning etc.:

—

3.7   Särskilda regler för märkning:

—

4.   Kort beskrivning av det geografiska området:

I provinsen Schlesien: I Cieszyn-distriktet, kommunen Istebna,

Żywiec-distriktet, kommunerna Milówka, Węgierska Górka, Rajcza, Ujsoły, Jeleśnia och Koszarawa.

I provinsen Lillpolen (Malopolskie): hela Nowotarski-distriktet och hela Tatrzański-distriktet,

Sucha-distriktet, kommunerna Zawoja, Bystra och Sidzina,

i Limanowa-distriktet: Niedźwiedź och den del av Kamienica som är belägen i nationalparken Gorczańskiego eller söder om floden Kamienica, och följande sołectwa (delkommuner) i kommunen Mszana Dolna: Olszówka, Raba Niżna, Łostówka, Łętowe och Lubomierz,;

distriktet Nowy Sącz, kommunerna Piwniczna, Muszyna och Krynica.

5.   Samband med det geografiska området:

5.1   Specifika uppgifter om det geografiska området:

5.1.1   Naturliga faktorer

Området i punkt 4 utgör en del av västra Karpaterna, som omfattar Tatrabergen, Beskiderna, Pieninerna och Gorce. Det område där ”jagnięcina podhalańska” föds upp är större än Podhale-området i sin nuvarande form, och namnet avser den mikroregion som utgör centrum för hela produktionsområdet. Området är historiskt, etniskt, kulturellt och geografiskt sammanhållet. Den unika fåruppfödningsmetoden i området har utvecklats under århundraden och utgör en ingående del av regionens landskap och kultur.

Regionen har ett bistert klimat med en låg medeltemperatur på omkring 5 °C, en långvarig snöperiod och omfattande nederbörd på 900–1 200 mm. Värmeförhållandena beror på områdets orografi och är ett viktigt utmärkande drag för klimatet. Områdets höga höjd över havet gör att dess temperaturer är lägre.

Podhale-området har en rik och unik växtlighet med såväl inhemska som importerade växtarter. Podhale är det enda område i Polen där följande växter finns: Delphinium oxysepalum, Linum extraaxillare, Gentiana nivalis, Gentiana clusii, Saussurea alpina, Saxifraga hieracifolia, Viola alpina, Campanula alpina, Anthyllis alpestris, Hieracium villosum och Astragalus penduliflorus.

Pilsko-massivet (1 557 meter över havet) i landskapsparken Żywiec, där ett subalpint område har formats, liksom i Tatrabergen, är ett av Polens mest oförstörda områden. Det subalpina området sträcker sig från en höjd över havet på omkring 1 400 meter till toppen av Pilsko.

Polska bergsfår, färgade bergsfår och zackelfår från Podhale betar i det område som anges i punkt 4. Endast lamm av dessa raser uppfödda med tackor som fötts upp med traditionella metoder används för produktionen av ”jagnięcina podhalańska”. Lammen går på bergsbete under hela säsongen, från slutet av april till början av oktober. Lamningen äger rum under hela året. Lamm som föds under vintermånaderna hålls i fårfållan under uppfödningen. När tackorna tas ut på bete hålls lammen för sig. Lamm som föds under våren kan följa med tackorna på bete om vädret tillåter.

Betet ska äga rum i det avgränsade område som anges i punkt 4.

Zackelfår från Podhale är en ras som kom till det område som anges i punkt 4 i och med de vlachiska herdefolkens vandring över Karpaterna, som inleddes i början av 1300-talet och avslutades vid Mähriska porten på 1500-talet. Zackelfår från Podhale är anpassningsbara och väl lämpade för regionens bistra klimat och motståndskraftiga mot sjukdomar. De har en stark flockinstinkt och ger ett utmärkt kött.

De polska bergsfåren har utvecklats från zackelfår från Podhale, karpatiska zackelfår från Transsylvanien och östfrisiska får. De fullvuxna tackornas kroppsvikt, ullavkastning och ullkvalitet samt mjölkavkastning har förbättrats genom avel. Förbättringen av rasens produktionsparametrar har kombinerats med de särdrag som gör rasen idealisk för det hårda klimatet: dess goda hälsa, dess livslängd, dess motståndskraft mot sjukdomar och dess goda mjölkproduktion och fertilitet med avseende på uppfödningsförhållandena. Lammköttets kvalitet och egenskaper har också kunnat bevaras. Polska bergsfår har vit päls, medan färgade bergsfår har mörkbrun päls som blir grå eller rödbrun med tiden.

5.1.2   Historiska faktorer och mänsklig kompetens

De vlachiska herdefolkens ankomst markerade en djupgående förändring av hela regionens jordbruksekonomi och blev starten för uppfödning av får, getter och nötkreatur i området. Vlacherna förde med sig kunskaper om mjölk-, ost-, ull- och läderproduktion. Den äldsta skriftliga hänvisningen till vlacherna finns i 1400-talsverket ”Saint Kinga av Polens liv” (Żywocie św. Kingi) av Jan Długosz. I en skildring från 1564 nämns att vlachernas får betade i Lanckorona-distriktet i Żywiec-regionen och i hertigdömena Oświęcim och Zator. I dokument från Podhale från slutet av 1500-talet nämns tillstånd att låta fåren beta fritt på bergsbetesmarker, vilket visar att det fanns fårhjordar i området redan vid den tiden.

De lokala uppfödarna av ”jagnięcina podhalańska” föder uteslutande upp de raser som anges i punkt 5.1.1., eftersom dessa djur är genetiskt välanpassade till det hårda bergsklimatet och är ett resultat av många generationers naturligt urval. Kunnandet om dessa raser är nära förknippat med de lokala uppfödarnas erfarenhet. Dessa raser har sitt ursprung i Podhale-området, och detta framgår av en publikation från 1960 i åtta volymer med titeln ”Pasterstwo Tatr Polskich i Podhala”. En annan karakteristisk betesmetod är ”redykó”, som går ut på att fåren drivs upp till bergsbetesmarkerna och sedan ned igen, vilket främjar deras muskelutveckling och stärker deras immunsystem. ”Redykó” innebär också att fåren utfodras med de olika växter som finns i de olika subalpina områden där de betar, vilket garanterar en varierad kost med många näringsämnen. De lokala bergsbornas kunskaper och de sedan länge använda reglerna för fåruppfödning återspeglas i kvaliteten hos ”jagnięcina podhalańska”. Framställningen av ”jagnięcina podhalańska” är en viktig del av den lokala kulturen, och de traditionella fåruppfödningsmetoderna bidrar till att sammanlänka flera generationer och till att bevara denna folkgrupps unika identitet, dialekt, kultur, konst och traditioner.

5.2   Specifika uppgifter om produkten:

Rasen ”Jagnięcina podhalańska” är känd för att ha litet slaktkroppsfett och för sin exceptionella saftighet, som beror på den intramuskulära fetthalten och fettmarmoreringen. Köttet utmärks också av sin ljusrosa färg och sin mjuka men elastiska struktur. Det mest utmärkande och särskiljande draget hos ”jagnięcina podhalańska” är dess specifika smak och arom, som påminner om viltkött (och särskilt rådjurskött).

5.3   Orsakssamband mellan det geografiska området och produktens kvalitet eller egenskaper (för SUB) eller en viss kvalitet, ett visst anseende eller en viss annan egenskap som kan hänföras till produkten (för SGB):

Sambandet mellan ”jagnięcina podhalańska” och regionen bygger på produktens egenskaper, som är förknippade med dess geografiska ursprung och anseende.

Produktens egenskaper beror på uppfödningsmetoden. Lammen föds uteslutande upp genom att man på bästa möjliga sätt utnyttjar betesmark som uteslutande ligger i det avgränsade område som anges i punkt 4. Uppfödningsmetoden omfattar kontinuerlig fäbodsdrift, förutom vintertid. Betesmetoden ger produkten dess specifika karaktär, eftersom tackornas foder utgörs av den olikartade och unika växtligheten i de områden som inte används för intensivt bete, detta i sin tur påverkar den mjölk som lammen diar och därigenom egenskaperna hos ”jagnięcina podhalańska”. Under vintern då fåren hålls i fårfållan utfodras de med hö och höensilage från det geografiska område som anges i punkt 4. Mot bakgrund av ovanstående utfodras tackorna med grovfoder med likartad botanisk sammansättning året runt.

Den genetiska sammansättningen för de raser som traditionellt används för produktion av ”jagnięcina podhalańska”, i kombination med de specifika naturliga förhållandena i regionen, har stor betydelse för lammköttets mycket låga fetthalt. Lammens utfodring med uteslutande modersmjölk bidrar också till köttets låga fetthalt. De naturliga förhållandena i området och i synnerhet den exceptionella växtlighet som fåren utfodras med, påverkar modersmjölkens kvalitet och näringsvärde. Detta återspeglas direkt i köttets specifika smak och viltarom, vilka är de mest särskiljande egenskaperna hos ”jagnięcina podhalańska”. De unika egenskaperna hos regionens inhemska växtlighet överförs till lammen via modersmjölken. Den ursprungliga genotyp som utmärker de raser som används för framställning av ”jagnięcina podhalańska” bidrar också till produktens specifika smak.

Produktens utomordentliga saftighet beror på marmoreringen, dvs. på det intramuskulära fettet. Under tillredningen smälter fettet men bevaras i köttet, vilket gör det saftigt. Köttsaften innehåller smak- och aromgivande substanser, och de flyktiga ämnena i fettet är de främsta smak- och aromkomponenterna. Bortsett från då djuren är unga är det sammansättningen hos lammens foder som i grunden ger produkten dess egenskaper.

Produktens anseende

”Jagnięcina podhalańska” är en mycket väl ansedd produkt hos såväl polska som utländska konsumenter. Produktens starka image hos konsumenterna bygger på den långa fåruppfödningstraditionen i regionen. Denna betestradition med bergsfår, som är flera hundra år gammal, har skapat ett tydligt ”varumärke” som gör att de inhemska konsumenterna förknippar ”jagnięcina podhalańska” med ursprungsregionen. Konsumenternas kännedom om den djupt rotade traditionen med betesdjurhållning och populariteten hos höglandskulturen har ytterligare höjt produktens anseende.

Ett av Polens populäraste områden med höga berg ligger i regionen, och detta har gett dess produkter en ännu tydligare profil. Konsumenterna har i många år känt till att hela området har en ren, naturlig miljö med en unik växtlighet, vilket återspeglas i kvaliteten hos ”jagnięcina podhalańska”. På den allra första kartan över Cieszyn-Schlesien (Śląsk Cieszyński) som publicerades 1724, finns 50 fäbodar utmärkta och på den andra utgåvan av kartan uppmanas användaren att besöka bergsområdet i hertigdömet Cieszyn för att njuta av de hälsogivande egenskaperna hos tackornas mjölk, särskilt i maj då växtligheten frodas som mest. Eftersom konsumenterna känner till den positiva inverkan på produkten av den oförstörda naturliga miljön i området och produktens goda anseende, är de beredda att betala mer för ”jagnięcina podhalańska”.

Konsumenterna värdesätter i synnerhet ”jagnięcina podhalańska” för dess exceptionella och specifika arom och för köttets utmärkta smak. Tack vare produktens kvalitet, smak och dietetiska egenskaper har den blivit en höglandsspecialitet.

Produktens anseende har stärkts genom att den 2008 tilldelades första pris (”Perła”) i den nationella tävlingen ”Nasze Kulinarne Dziedzictwo” (”Vårt matarv”).

Produktens anseende återspeglas i dess högre pris jämfört med lamm från andra regioner. Producenterna kan ta ut ett pris för ”jagnięcina podhalańska” som är omkring 10–20 procent högre än det som erhålls för lamm från andra delar av Polen.

Hänvisning till offentliggörandet av specifikationen:

(Artikel 5.7 i rådets förordning (EG) nr 510/2006)

http://www.minrol.gov.pl/index.php?/pol/Jakosc-zywnosci/Produkty-regionalne-i-tradycyjne/Zlozone-wnioski-o-rejestracje-Produkty-regionalne-i-tradycyjne

---

(1)  EUT L 93, 31.3.2006, s. 12.

---