22.12.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 376/69

---

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om europeisk standardisering och om ändring av rådets direktiv 89/686/EEG och 93/15/EEG samt av Europaparlamentets och rådets direktiv 94/9/EG, 94/25/EG, 95/16/EG, 97/23/EG, 98/34/EG, 2004/22/EG, 2007/23/EG, 2009/105/EG och 2009/23/EG”

KOM(2011) 315 slutlig – 2011/0150 (COD)

2011/C 376/13

Föredragande: Antonello PEZZINI

Rådet och Europaparlamentet beslutade den 24 juni 2011 respektive den 23 juni 2011 att i enlighet med artikel 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

”Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om europeisk standardisering och om ändring av rådets direktiv 89/686/EEG och 93/15/EEG samt av Europaparlamentets och rådets direktiv 94/9/EG, 94/25/EG, 95/16/EG, 97/23/EG, 98/34/EG, 2004/22/EG, 2007/23/EG, 2009/105/EG och 2009/23/EG”

KOM(2011) 315 slutlig – 2011/0150 (COD).

Facksektionen för inre marknaden, produktion och konsumtion, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 30 augusti 2011.

Vid sin 474:e plenarsession den 21–22 september 2011 (sammanträdet den 21 september) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 121 röster för, 2 röster emot och 5 nedlagda röster.

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1   Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) stöder kommissionens initiativ att se över det europeiska standardiseringssystemet i syfte att bevara dess många fördelar, förbättra bristerna och hitta rätt balans mellan den internationella, europeiska och nationella dimensionen så att man säkerställer hög kvalitet på internationell nivå.

1.2   Kommittén är övertygad om att EU bör skapa ett gemensamt regelverk som är flexibelt och dynamiskt för att kunna optimera mervärdet av en europeisk teknisk standardisering, som syftar till att främja konkurrenskraft, innovation och tillväxt.

1.3   Kommittén vill åter peka på vikten av en europeisk standardisering för att inre marknaden ska fungera väl och konsolideras, särskilt inom sektorer som hälsovård, säkerhet, miljöskydd, konsumentfrågor och interoperabilitet, områden som i dag i allt större utsträckning utnyttjar informations- och kommunikationsteknik (IKT).

1.4   Kommittén anser att det är av största vikt att tiden för och takten i utarbetandet av normerna avpassas, och att tillämpningsområdet utvidgas till att omfatta tjänstesektorer och IKT-sektorer, hela tiden med särskild uppmärksamhet på målen i fråga om kvalitet, säkerhet och produktionstakt genom att man utnyttjar plattformar för samråd på internet och utbyte av information on-line.

1.5   EESK anser att de specifikationer som antagits av olika internationella forum och industrikonsortier på IKT-området endast bör accepteras efter bestyrkande av de europeiska standardiseringsorganen, med deltagande av företrädare för små och medelstora företag, konsumenter, miljöaktörer, arbetstagare och organisationer med starka samhällsintressen.

1.6   Kommittén välkomnar förenklingen, på lämplig rättslig grund, av systemen för finansiering av de europeiska standardiseringsorganen, de nationella standardiseringsorganen och de övriga organ som har till uppgift att arbeta med standardisering i samarbete med dessa, samt de europeiska organ som företräder de berörda parterna.

1.7   EESK rekommenderar att man tar fram ett gemensamt programdokument för att säkerställa enhetlighet, samordning och överensstämmelse med marknadens framtida mål. I det sammanhanget bör alla de parter som berörs av den årliga programplaneringen delta i utarbetandet av arbetsprogram för de europeiska standardiseringsorganen, övriga strukturer som ska utveckla branschspecifika tekniska specifikationer (IKT), behöriga avdelningar inom kommissionen samt nationella standardiseringsorgan.

1.8   Kommittén vill också understryka vikten av att snarast möjligt ta fram uppdaterade tekniska standarder inom tjänstesektorn, som kommer att fortsätta att utvecklas till en viktig och innovativ faktor i ekonomin fram till 2020. Samtidigt vill vi påpeka att hänsyn bör tas till tjänsternas specifika karaktär och att den standardiseringsmodell som tillämpas för varor inte utan vidare kan kopieras. En fortsatt utveckling av standarder på tjänsteområdet måste beakta marknadens och samhällets behov.

1.9   EESK anser att det är viktigt att se till att det finns en stabil flerårig programplaneringsram för finansieringen av det europeiska standardiseringssystemet, och kommittén oroas av att kommissionens budgetanslag för denna verksamhet enligt förslaget endast omfattar år 2013.

1.10   Kommittén rekommenderar största möjliga samverkan mellan den tekniska standardiseringsprocessen och de europeiska programmen för forskning och innovation för att säkerställa att den nya tekniken tillämpas så snabbt som möjligt, vilket skulle ge den europeiska ekonomin konkurrensfördelar på den globala marknaden.

1.11   Vidare rekommenderar kommittén att man ska stärka förbindelserna mellan de europeiska standardiseringsorganen och patentverken som skyddar de immateriella rättigheterna.

1.12   Kommittén anser att de nya bestämmelserna uttryckligen bör stärka Europas ställning inom ramen för den internationella standardiseringen för att underlätta handel och öka den europeiska konkurrenskraften.

2.   Inledning

2.1   Kommittén har alltid pekat på den tekniska standardiseringens viktiga roll när det gäller att stärka

—	kvaliteten i europeiska produkter och tjänster,

—	deras konkurrenskraft på inre marknaden och på den globala marknaden,

—	konsumentskyddet,

—	förbättrade sociala standarder och miljönormer.

2.2   Kommittén har alltid förespråkat ”en mer omfattande användning av europeisk standardisering inom EU:s politik och lagstiftning, för att öka den tekniska standardiseringen när det gäller tjänster, informations- och kommunikationsteknik, transporter, konsumentskydd och miljöskydd, och på så vis tillgodose både samhällets och företagens behov” (1).

2.3   Kommittén har också understrukit att ”den europeiska standardiseringen är viktig för att den inre marknaden skall fungera och stärkas, särskilt genom direktiven enligt den s.k. nya metoden” (2).

2.4   I sitt nyligen offentliggjorda yttrande ”På väg mot en inre marknadsakt” upprepade kommittén att ”standarder är en viktig byggsten för den inre marknaden”. Samtidigt har kommittén framhållit att ”det är viktigt att konsumenterna och de små och medelstora företagen medverkar i högre grad och att man på ett konstant och hållbart sätt säkerställer att de kostnadsfaktorer som begränsar deras deltagande i processen kan övervinnas. Standarder bör inte dikteras av vissa aktörer. EU:s standarder måste spela en mycket viktigare roll i den globala handeln och bör främjas i kommande handelsförhandlingar på bilateral och multilateral nivå (3).

2.5   Den tekniska standardiseringen spelar en grundläggande roll för inre marknadens funktion och för produkternas och tjänsternas internationella konkurrenskraft. Den är ett strategiskt instrument för att säkerställa kvaliteten i produkter och tjänster, interoperabilitet mellan olika nät och system, en hög skyddsnivå för konsumenter och miljö samt ökad innovation och bättre social integration.

2.6   För att detta ska kunna ske på ett så effektivt sätt som möjligt krävs bland annat följande:

—

Den tekniska standardiseringen i Europa måste kunna reagera snabbt på lagstiftarens behov – på kommissionens initiativ – och kraven från en produktionssektor som snabbt förändras, där produkternas livslängd och utvecklingscykel blir allt kortare och där det gäller att vara allt snabbare och mer flexibel om man ska kunna möta framtidens utmaningar.

—

De tekniska standarderna måste kunna följa den snabba tekniska utvecklingen för att inte bli meningslösa, kunna omfatta allt bredare områden, särskilt i fråga om informationsteknik och tjänster, och vid utarbetandet säkerställa standardernas kvantitet, snabbhet och kvalitet, bland annat tack vare plattformar för samråd på internet.

—

Processen för utarbetande och tillämpning av standarder måste motsvara de små och medelstora företagens behov och inte tvärtom, och man måste se till att dessa i hög grad företräds och får delta i standardiseringsverksamheten, särskilt på EU-nivå, samt med respekt för balansen mellan de nationella delegationerna, mot bakgrund av att förhållandet mellan de små och medelstora företagen och de tekniska standarderna i allmänhet är problematiskt och komplext.

—

Bättre och bredare legitimitet och samförstånd måste säkerställas genom ett förfarande som innebär samarbete på frivillig basis och präglas av öppenhet och tydlighet, där näringslivet, de små och medelstora företagen, de offentliga myndigheterna och övriga berörda parter i det civila samhället agerar tillsammans med lika möjligheter till deltagande: standarderna rör ofta allmänhetens säkerhet och välstånd, effektiviteten i nätverk, miljön och andra sektorer av offentlig betydelse. Därför bör dessa sektorer ha lämplig representation och lämpligt inflytande.

—	Det europeiska standardiseringssystemet måste uppfylla kraven och säkerställa fullständig interoperabilitet och kompatibilitet med tillämpningar och tjänster inom IKT genom erkända europeiska referensstandarder.

—

Det europeiska standardiseringssystemet bör kunna få förenklad tillgång till lämpligt ekonomiskt stöd så att alla berörda aktörer kan delta fullt ut i utarbetandet av standarderna, och standardiseringsaspekten bör beaktas automatiskt i offentliga forsknings- och innovationsprogram i syfte att stödja genomförandet av Europa 2020-strategin.

—

När man säkerställt en adekvat öppenhet och ett väl avvägt deltagande från alla berörda parter bör man integrera standarder som utarbetats av forum och IKT-konsortier som erkänns internationellt och som erkänts av de europeiska standardiseringsorganen – CEN, Cenelec, ETSI  (4) – så att man kan hänvisa till dem i den europeiska lagstiftningen i samband med upphandlingar.

—	Systemet för informationsutbyte mellan standardiseringsorgan och standardiseringsstrukturer i Europa bör stärkas och alla berörda parter bör garanteras lika tillgång till standarderna.

2.7   I fråga om ekonomiskt stöd finns det skäl att påminna om att reglerna för unionens bidrag till finansieringen av europeisk standardisering fastställts i beslut nr 1673/2006/EG (som kommittén uttalat sig om), vars syfte är att se till att europeiska standarder och andra europeiska standardiseringsprodukter utvecklas och ses över som stöd för unionens mål, lagstiftning och politik. Samma bestämmelser bör även gälla de organisationer som inte erkänns som europeiska standardiseringsorgan enligt denna förordning men som har fått i uppdrag att utföra förberedande arbete inför den europeiska standardiseringen.

2.8   Eftersom den europeiska standardiseringen till stöd för unionens politik och lagstiftning och de olika typerna av standardiseringsverksamhet täcker ett mycket brett område, behövs det olika finansieringsbestämmelser.

3.   Kommissionens förslag

3.1   De behov förslaget ska tillgodose kan sammanfattas enligt följande:

—

För att få betydande inverkan på grunden för en inre marknad för varor och tjänster och för att förhindra att handelshinder skapas inom EU bör de europeiska standarder som antas av de europeiska standardiseringsorganen gälla både varor och tjänster, och även fortsättningsvis medfinansieras av EU. Det är viktigt att det går att fastställa europeiska standarder snabbare, och att standarderna håller jämna steg med de allt snabbare produkt- och tjänsteutvecklingscyklerna.

—	En standard är resultatet av ett samförstånd mellan dem som deltar i utarbetandet av standarden. Därför bör standardiseringsprocessen legitimeras genom ett brett deltagande av berörda samhällsgrupper, t.ex. arbetsmarknadsparterna, små och medelstora företag, konsumenter och miljöaktörer.

—	För att få standarder som gör tjänster och tillämpningar inom IKT-området kompatibla bör IKT-standarderna kunna erkännas formellt även om de utarbetas av andra än europeiska standardiseringsorganisationer, t.ex. av specialiserade forum och konsortier.

3.2   Direktiven 89/686/EEG, 93/15/EEG, 94/9/EG, 94/25/EG, 95/16/EG, 97/23/EG, 2004/22/EG, 2007/23/EG, 2009/105/EG och 2009/23/EG bör enligt direktivförslaget därför ses över, och direktiv och beslut bör slås samman.

3.3   Det nya lagstiftningsförslaget syftar, i form av en förordning för att säkerställa enhetlighet, till följande:

—	Ökad öppenhet och ökat samarbete mellan nationella standardiseringsorgan, europeiska standardiseringsorgan och kommissionen.

—	Erkännande av IKT-standarder (hårdvara, programvara och IT-tjänster), även om dessa utvecklas av andra organ, förutsatt att de är förenliga med Världshandelsorganisationens (WTO:s) principer om tekniska handelshinder och behovet av interoperabilitet i Europa.

—	Årlig planering av EU:s prioriteringar i fråga om standardisering och av kommissionens mandat.

—	Bättre representation för små och medelstora företag med ekonomiskt stöd från EU, och för konsumenter, miljöorganisationer och andra samhällsintressen, även i underordnad och förberedande verksamhet.

—	Åtgärder för att påskynda utarbetandet av europeiska standarder på begäran av kommissionen med finansiellt stöd till de europeiska standardiseringsorganen i arbetet med att uppnå samförstånd.

—	Stimulansåtgärder för att främja de europeiska standarderna på internationell nivå och program för tekniskt stöd och samarbete med tredjeländer.

—	Främjande av europeisk och internationell standardisering omfattar även åtgärder för att underlätta översättning till EU:s officiella språk för företagen, för ökad sammanhållning och tillgänglighet.

—	Förstärkt standardiseringsverksamheten inom tjänster som ökar konkurrenskraften på inre marknaden för att undvika flera olika nationella standarder, på initiativ från kommissionen.

—	En minskning av de administrativa bördorna med schablonbelopp utan verifiering av de faktiska kostnaderna.

—	Införande av ett resultatbaserat system som bygger på indikatorer och mål avseende resultat och genomslag för att effektivare och snabbare uppnå resultat.

—	De europeiska standardiseringsorganen ska överlämna en årlig rapport till kommissionen, där man särskilt tar upp aspekter rörande finansiering, öppenhet, snabbhet, förenkling, deltagandenivåer och kvaliteten i processen.

4.   Allmänna kommentarer

4.1   Kommittén ställer sig bakom syftet med kommissionens förslag, eftersom en snabb och effektiv europeisk standardiseringsprocess som präglas av deltagande inte enbart utgör en bärande faktor i inre marknadens struktur. Inre marknaden är hörnstenen i den europeiska integrationen och i Europa 2020-strategin, som syftar till dess genomförande, men den är också och framför allt en grundläggande faktor när det gäller den europeiska ekonomins konkurrenskraft och ett instrument som stimulerar innovation.

4.2   EESK anser att man bör uppmuntra standardiseringsorganen att med utgångspunkt i arbetsprogrammen utvärdera politiken för immateriella rättigheter och lägga större vikt vid att främja innovation och tätare kontakter med patentverken, i synnerhet EU:s organ i München, för att kunna behandla frågor om immaterialrätt så snart de uppkommer och på så sätt förbättra kvaliteten både när det gäller patenten och bestämmelserna.

4.3   EESK välkomnar därför kommissionens avsikt att se över det europeiska standardiseringssystemet i syfte att bevara dess många fördelar, förbättra bristerna och hitta rätt balans mellan den europeiska och nationella dimensionen och för att kunna uppfylla de nya kraven och förväntningarna från företag, konsumenter, arbetsmarknadens parter och det europeiska samhället i stort.

4.4   Kommittén anser att det är av största vikt att tiden för och takten i utarbetandet av standarderna avpassas och att tillämpningsområdet utvidgas till att omfatta tjänstesektorer och IKT-sektorer, förutsatt att man respekterar målen i fråga om normernas kvalitet och att utvidgningen till strukturer som utarbetar standarder utanför de europeiska standardiseringsorganen innebär att man ser till att även arbetet i dessa organ präglas av öppenhet och deltagande.

4.4.1   Kommittén anser därför att det är nödvändigt att de europeiska standardiseringsorganen och kommissionen genomför en förhandskontroll och att man ser till att även de specifikationer som antagits i internationella forum och industriella konsortier och som ska användas som referenser vid offentlig upphandling har utarbetats på ett neutralt, rättvist och öppet sätt, med lämpligt deltagande av företrädare för små och medelstora företag, konsumenter, miljöorganisationer, arbetstagare och andra organ som företräder viktiga samhällsintressen.

4.4.2   Kommittén rekommenderar att det ökade deltagande som då krävs inte får innebära att förfarandena drar ut på tiden och att utarbetandet av standarder grundade på samförstånd försvåras. Detta arbete bör tvärtom förenklas genom att man använder sig av plattformarna för samråd på internet samt utarbetar och utbyter information ”online” (5).

4.5   På samma sätt anser kommittén att förordningen bör föreskriva att det utarbetas fleråriga prognoser för standardiseringen i Europa för att på ett effektivare och mer samordnat sätt kunna reagera på den globala politiken, vilket är nödvändigt för att kunna ta itu med frågor som klimatförändringarna, utvecklingen av intelligenta nät, förnybar energi och sammankoppling samt andra brådskande miljömässiga och sociala frågor.

4.6   EESK anser att man genom att främja och underlätta ett faktiskt deltagande i standardiseringsprocessen från alla berörda parters sida på såväl europeisk som nationell nivå bör kunna underlätta utbildningsprogram och se till att nödvändiga åtgärder vidtas för att de svagare nationella standardiseringsorganen (som för närvarande inte förfogar över sekretariat för de tekniska kommittéerna) ska kunna spela en mer aktiv roll i standardiseringsprocessen.

4.7   Utarbetandet av årliga arbetsprogram som ska gälla för de europeiska standardiseringsorganen, övriga strukturer som ska utveckla branschspecifika tekniska specifikationer (IKT), övriga behöriga avdelningar inom kommissionen samt nationella standardiseringsorgan kan vara en effektiv åtgärd för att se till att produktionen av högkvalitativa standarder sker i rätt takt, i rätt tid och i rätt omfattning, på villkor att det finns en enhetlig ram och en samordning, och att man låter samtliga berörda parter delta i den årliga programplaneringen.

4.8   Kommittén välkomnar förenklingen, på lämplig rättslig grund, av systemen för finansiering av de europeiska standardiseringsorganen, de nationella standardiseringsorganen och de övriga organ som har till uppgift att arbeta med standardisering i samarbete med dessa, samt de europeiska organ som företräder de berörda parter som nämns i bilaga III.

4.8.1   EESK oroas av att kommissionens budgetanslag för denna verksamhet enligt förslaget endast omfattar år 2013 och anser att det är viktigt att se till att det skapas en stabil flerårig programplaneringsram för finansieringen så snart som möjligt.

4.9   När det gäller framtagandet av europeiska harmoniserade standarder som ska se till att produkter uppfyller de grundläggande krav som fastställs i EU-lagstiftningen medför ”avsaknaden av harmoniserade standarder […] dessutom att företag inte kan använda relevanta standarder som grund för att förutsätta överensstämmelse, utan måste visa överensstämmelse med de väsentliga kraven i enlighet med den modul för bedömning av överensstämmelse som ingår i den tillämpliga EU-lagstiftningen. I båda fallen hindras företag att spara in på kostnader som åsamkas av en splittring av den inre marknaden eller av förfaranden för bedömning av överensstämmelse” (6).

4.9.1   I denna fråga anser kommittén att man i större utsträckning bör främja framtagandet och användningen av sådana på frivillig basis, så att produktsäkerheten blir allt högre.

4.10   EESK anser att förordningen bör innehålla bestämmelser som stimulerar införlivande på internationell nivå av sådana tekniska standarder som antagits inom det europeiska standardiseringssystemet och som stärker de nationella och europeiska standardiseringsorganens roll i de internationella standardiseringsorganen. Detta skulle kunna åstadkommas med hjälp av samordnade EU-initiativ för att stärka den internationella konkurrenskraften och innovationsverksamheten.

5.   Särskilda kommentarer

5.1   Enligt kommittén vore det lämpligt att i bilaga 1 ange även erkända nationella standardiseringsorgan.

5.2   Man bör skilja mellan ”tekniska specifikationer” och formella standarder. EESK föreslår att man i skäl 19 efter ”relevanta standarder” lägger till ”tekniska specifikationer”, och att man i skäl 20 och 22 ändrar uttrycket ”standarder” till ”tekniska specifikationer”.

5.3   I artikel 2 bör uttrycket ”en teknisk specifikation, för … tillämpning” preciseras genom följande tillägg: ”en teknisk specifikation, som antagits av ett erkänt standardiseringsorgan, för … tillämpning”. Vidare bör den följas av en ny punkt 9: (9) ”Nationellt standardiseringsorgan”, som det hänvisas till i bilaga I.

5.4   I artikel 3 anser EESK att även om de nationella standardiseringsorganen inte kan motsätta sig de europeiska arbetsprogrammen bör de kunna göra invändningar mot dem. Vi föreslår därför att punkt 5 ändras på följande sätt: ”De nationella standardiseringsorganen kan inte invända mot att ett ämne för standardisering i deras arbetsprogram behandlas på europeisk nivå enligt regler som fastställs av de europeiska standardiseringsorganen. De kan inte heller vidta några åtgärder som kan inverka negativt på ett beslut i denna fråga”.

5.4.1   EESK föreslår vidare att man lägger till en ny punkt 6 enligt följande: ”Medlemsstaterna ska genom lämpliga åtgärder säkerställa att deras standardiseringsorgan vid utarbetandet av en europeisk standard enligt artikel 7 eller sedan den godkänts inte vidtar några åtgärder som kan påverka den eftersträvade harmoniseringen negativt, och framför allt att de inte inom det aktuella området offentliggör en ny eller reviderad nationell standard, som inte helt stämmer överens med en befintlig europeisk standard.”

5.5   I artikel 7 föreslår EESK att man efter punkt 3 lägger till en ny punkt 3.1 enligt följande: ”En begäran om en harmoniserad standard bör styrkas genom en överenskommelse mellan kommissionen och det relevanta europeiska standardiseringsorganet.”

5.5.1   EESK anser att förslaget om att de europeiska standardiseringsorganen endast ska få en månad på sig för att besvara kommissionens begäran skulle kunna innebära att samrådet med intressenterna begränsas. EESK rekommenderar tre månader.

5.6   I artikel 9 föreslår EESK att rubriken ändras: ”Erkännande av tekniska specifikationer på IKT-området i samband med offentlig upphandling”. Vidare föreslås att man lägger till följande: ”Antingen på förslag från en myndighet som avses i direktiv 2004/18/EG eller på eget initiativ kan kommissionen på området informations- och kommunikationsteknik besluta att …”.

5.7   I artikel 16 föreslår EESK att man lägger till en punkt a1) enligt följande:

”a1)	att uppdatera förteckningen över nationella standardiseringsorgan i bilaga I på grundval av medlemsstaternas rapportering till kommissionen i enlighet med artikel 21, samt ersätta punkt b med följande:”

”b)	att anpassa kriterierna för erkännande av ’tekniska specifikationer’ inom IKT-området till den tekniska utvecklingen i samband med offentlig upphandling”.

5.8   I artikel 17 föreslår EESK följande tillägg till punkt 2:

---

(1)  Se EUT C 110, 9.5.2006, s. 14.

(2)  Se fotnot 1.

(3)  Se EUT C 132, 3.5.2011, s. 47.

(4)  ETSI: Europeiska institutet för telekommunikationsstandarder (ETSI) är ett oberoende EU-standardiseringsorgan utan vinstsyfte på telekommunikationsområdet.

(5)  När det gäller ISO och Internationella elektrotekniska kommissionen (IEC) har tillräcklig enighet inte uppnåtts i fråga om de tekniska specifikationerna för att de ska få status som internationell standard.

(6)  KOM (2011) 315 motiveringen, punkt 1 och skälen 18 och 36.

---