92003E0193

SKRIFTLIG FRÅGA E-0193/03

från Stavros Xarchakos (PPE-DE) till kommissionen

(31 januari 2003)

Ämne: Trafikproblemet i Aten

Enligt uppgifter i grekisk press har kommissionen finansierat program (exempelvis Euronett, Europrice och Afford) som har till syfte att utvärdera planerna på vägavgiftssystem i några europeiska städer. En av dessa är Aten, som är en olympisk stad och som om mindre än nitton månader kommer att stå som värd för OS 2004. Ett av förslagen handlar om att införa ett extra avgiftssystem för trafiken på gator i centrala Aten (vägtullar). Noterbart i sammanhanget är att det i Aten inte byggs några tunnlar för trafik under jord, vilket är fallet i andra europeiska städer, exempelvis i Bryssel, en åtgärd som säkerligen skulle minska trafikbelastningen.

Stämmer det att det kan bli tal om att införa vägtullar i Aten? I vilka av EU:s länder finns överhuvudtaget inga vägtullar på riksvägar eller andra vägar? Hur ställer sig kommissionen till byggandet av underjordstunnlar inom ramen för samfinansierade projekt i Aten? Har kommissionen någon information om huruvida det samfinansierade tunnelbanebygget i Aten genomförs på ett tillrådligt sätt och, framför allt, på basis av noggranna undersökningar av berggrunden? Detta med tanke på den olycka som nyligen (januari 2003) inträffade i Chalandri i Attika län, då en bit av vägen gav vika och lämnade ett stort hål efter sig precis ovanför ett underjordiskt schakt där arbeten pågick med att bygga en tunnelbanelinje.

Svar från Loyola de Palacio på kommissionens vägnar

(2 april 2003)

Kommissionen har finansierat flera projekt inom ramen för fjärde och femte ramprogrammen för forskning i fråga om prissättning av transporter. De städer och tillvägagångssätt som skall analyseras i de projekten har valts ut av den grupp som ansvarar för undersökningen, inte av kommissionen. Det faktum att prissättningen i Aten är föremål för flera projekt visar bara att de grekiska forskarna varit framgångsrika i konkurrensen med andra inom ansökningsomgångarna.

Beslutet att införa ett vägavgiftssystem i Aten är ett beslut som i enlighet med subsidiaritetsprincipen bör fattas av behöriga myndigheter och inte av kommissionen. Kommissionen känner inte till vilka planer Aten har på det här området.

Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/62/EG av den 17 juni 1999 om avgifter på tunga godsfordon för användningen av vissa infrastrukturer(1) utgör gemenskapens rättsliga instrument för att införa skatter, vägtullar och vägavgifter för lastbilar med en vikt som överstiger 12 ton. De medlemsstater som tar ut vägtullar och vägavgifter för fordon med en vikt på högst 12 ton behöver inte följa bestämmelserna i direktivet 1999/62/EG, eftersom tullar och avgifter för den typen av fordon inte omfattas av direktivet. Som regel skall vägtullar och vägavgifter bara tas ut av dem som använder motorvägar eller andra flerfiliga vägar av motorvägskaraktär, eller av dem som använder broar, tunnlar eller bergspass. För närvarande är det bara Irland, Finland och Förenade kungariket bland medlemsstaterna som enbart

använder sig av skatteinstrument i stället för vägavgifter eller vägtullar på landsvägar. I februari 2003 införde London ett system med trängselavgifter. Liknande system finns redan i vissa norska städer och planeras eller testas i vissa andra europeiska städer.

När det gäller stadstransporter fastställs i artikel 9 i direktiv 1999/62/EG att det inte finns något som hindrar medlemsstaterna från att ta ut andra avgifter, exempelvis parkeringsavgifter, avgifter för stadstrafik eller andra avgifter som är avsedda att förhindra trafiköverbelastning. Följaktligen tycks de avgifter för stadstrafik som är aktuella i det här fallet överensstämma med det här direktivet.

Så som anges i vitboken Den gemensamma transportpolitiken fram till 2010: Vägval inför framtiden(2) planerar kommissionen att lägga fram en gemenskapsram som skall innehålla en ny avgiftsstruktur för infrastrukturanvändning. Detta begärde också rådet vid sitt toppmöte i mars 2003 (punkt 54 i slutsatserna).

Kommissionen förfogar över kostnads-/intäktsanalyser med positivt resultat för de underjordiska projekt som rör utbyggnaden av Atens tunnelbana. Utbyggnaden sker för närvarande eller befinner sig på konstruktionsstadiet och samfinansieras av gemenskapens stödram för Grekland för åren 20002006.

Med uppgifter från de grekiska myndigheterna som underlag har kommissionen dragit slutsatsen att olyckan med den jordmassa som gav vika under arbetet med utbyggnaden av Atens tunnelbana i januari 2003 berodde på att entreprenören inte följde byggreglerna för det aktuella projektet. Entreprenören kommer att stå för samtliga kostnader för att återställa byggarbetsplatsen efter olyckan och för att garantera att återstående arbeten kan utföras på ett säkert sätt.

De grekiska myndigheterna med ansvar för byggandet av Atens tunnelbana måste ha genomfört samtliga nödvändiga undersökningar, inklusive markundersökningar och åtgärder för att skydda marken, vid upphandlingen och kontraktsskrivningen för projektet. Kommissionen förfogar inte över några handlingar som tyder på motsatsen.

(1) EGT L 187, 20.7.1999.

(2) KOM(2001) 370 slutlig.