92003E0010

SKRIFTLIG FRÅGA P-0010/03

från Alexander de Roo (Verts/ALE) till kommissionen

(10 januari 2003)

Ämne: En gemenskapsmyndighet för vattenfrågor

Medlemsstaterna kämpar allt oftare med högt vattenstånd och översvämningar, särskilt när det gäller floderna Donau, Elbe, Rhen, Maas och Schelde.

Till en del kan dessa problem förklaras med att det saknas en övergripande vattenförvaltning. Det handlar inte i första rummet om vattenkvalitet. På detta område har det gjorts stora framsteg under de cenaste decennierna, särskilt genom ramdirektivet om vattenpolitiken (2000/60/EG(1)) som kommer att träda i kraft den 22 december 2003. Enligt denna gemenskapslag behöver vattenmängderna endast registreras (enligt bilaga I) men inte regleras.

Dessutom finns det sedan tidigare internationella organ som inrättats för kontroll av vattenkvaliteten, såsom Rehnkommissionen och Donaukommissionen. De befintliga internationella vattenförvaltningsorganen har dock inga befogenheter när det gäller styrningen av vattenmängder. Vid styrning av flodernas vattenmängd tar alltför många ansvariga myndigheter på regional och nationell nivå för liten hänsyn till vikten av att utforma och återställa naturliga områden där vattnet hålls kvar, en noggrann förvaltning av områdena mellan flod och flodvall samt en hållbar förvaltning av dammarna. Denna försummelse får ofta förödande följder nedströms, vilket vi kunde se 2002 för Elbe och Donau, och som vi erfar nästan årligen för Rhen, Maas och Schelde.

Håller kommissionen med frågeställaren om att styrningen av vattenmängderna i de gränsöverskridande flodernas flodområden är ett gränsöverskridande problem som bara kan angripas effektivt på EU-nivå?

Är kommissionen beredd att inom kort undersöka huruvida det finns rättslig grund i EU-fördragen för att inrätta en myndighet på gemenskapsnivå för de stora gränsöverskridande flodernas flodområden i första hand Elbe, Rhen, Maas och Schelde vilken även kan ta sig an de gränsöverskridande vattenmängdsproblemen?

Om Europeiska kommissionen anser att de befintliga lagarna och bestämmelserna inte ger utrymme för att inrätta en sådan myndighet, är man då beredd att ange vilka åtgärder som man anser måste vidtas för att skapa en rättslig grund som gör det möjligt att ta itu med de stora europeiska flodernas gränsöverskridande vattenmängdsproblem?

(1) EGT L 327, 22.12.2000, s. 1.

Svar från Margot Wallström på kommissionens vägnar

(6 februari 2003)

Ramdirektivet om vattenpolitiken(1) gäller utvalda frågor rörande vattenkvantiteter, exempelvis vattenkvantitet som obligatorisk del av god grundvattenstatus, och skall främja en hållbar, långsiktig jämvikt mellan tillgängliga resurser och uttag. Ramdirektivet kommer visserligen att bidra till att mildra effekterna av översvämning och torka (se artikel 1 e), men innehåller inga verksamhetsmål för förebyggande av och skydd mot översvämningar, inte minst på grund av att det har artikel 175.1 i EG-fördraget som rättslig grund.

De internationella flodkonventioner som ledamoten nämner (Rhen, Elbe, Schelde, Maas) har förebyggande av översvämningar som ett av sina stadgade mål och bidrar aktivt till förebyggande av och skydd mot översvämningar(2). Kommissionen, som företräder unionen i konventionernas organ, stöder aktivt dessa ansträngningar.

Kommissionen, medlemsstaterna och kandidatländerna inledde 2002 ett omfattande samarbete i fråga om översvämningar. Utöver den formella räckvidden av ramdirektivet om vattenpolitiken kommer informations-, kunskaps- och erfarenhetsutbyte om förebyggande av och skydd mot översvämningar under 2003 att resultera i ett gemensamt dokument om de bästa lösningarna för prognos, förebyggande och lindring av översvämningar. Samtidigt arbetar kommissionen med ett horisontellt initiativ om miljörisker (skogsbränder, jordbävningar, översvämningar och tekniska risker). Ett meddelande från kommissionen om detta initiativ planeras under första hälften av 2003. När meddelandet diskuterats och de bästa lösningarna sammanställts, kommer kommissionen att undersöka om det finns behov av och utrymme för eventuella rättsliga ramar. Parallellt med detta har kommissionens gemensamma forskningscentrum utvecklat ett prognos- och modelleringsinstrument för Oders avrinningsområde. Detta instrument skall nu också tillämpas och tas i bruk för Elbes och Donaus avrinningsområden.

Europeiska regionala utvecklingsfondens (ERUF) gemenskapsinitiativ Interreg III för 20002006 kan bidra med gemenskapsdriftsstöd för främjande av pågående insatser på internationell nivå avseende förebyggande av och skydd mot översvämningar. Särskilt del B i initiativet, som gäller gränsöverskridande samarbete, skall främja god förvaltning av naturresurser, bland annat vattenresurser, genom integrerad fysisk planering.

Transnationella program omfattar gränsöverskridande floders avrinningsområden som RhenMaas (program för nordvästra Europa), Donau och OderNeisse (Cadses-programmet för Centraleuropa, Adriatiska området och Sydösteuropa) och alpregionen (programmet för Alpområdet). Till de prioriterade åtgärderna i dessa program hör förebyggande av naturkatastrofer såsom översvämningar.

Bland annat kan följande typer av åtgärder finansieras på transnationell grund:

- Framtagande av gemensamma strategier för riskhantering i översvämningshotade områden.

- Utarbetande och genomförande av integrerade strategier och åtgärder för förebyggande av översvämningar i transnationella flodområden.

- Infrastrukturinvesteringar, exempelvis för byggande av retentions- och översvämningsområden eller för återställande av tillflödens ursprungslägen och återställande av översvämningsområden.

- Förbättrad observation, prognos, datautbyte, övervakning och riskhantering samt provning av ny teknik (t.ex. simuleringsmodeller, meteorologisk övervakning osv.) i olika storleksordningar.

- Utveckling av nya och effektivare planeringsinstrument (planer över riskzoner, modeller) för förebyggande av naturkatastrofer i översvämningshotade områden.

- Utveckling av informationssystem för optimal informationsspridning i syfte att skydda människor mot översvämningar och öka det allmänna riskmedvetandet.

- Förbättring av befintliga prognos- och varningssystem. Främjande och praktisk tillämpning av goda lösningar, t.ex. förbättrade övervaknings-, varnings- och skyddssystem.

Inom ramen för programmen löper redan en rad projekt på ovannämnda områden, där olika aktörer medverkar och samarbetar för att förbättra förebyggandet av översvämningar.

Redan under strukturfondernas förra programperiod (19971999) gavs genom initiativet IRMA (Interreg RheinMeuse Activities, Interregverksamhet RhenMaas) ekonomiskt stöd till förebyggande av översvämningar i Rhens och Maas avrinningsområden (över 130 miljoner euro från ERUF, det totala finansieringsbeloppet uppgick till över 400 miljoner euro).

Under innevarande period, 20002006, har man i programmet för nordvästra Europa öronmärkt störst budget för förebyggande av översvämningar. Programåtgärden för förebyggande av översvämningsskador har anslag på runt 92,3 miljoner euro, varav 46,2 miljoner euro kommer från ERUF. För Cadses-programmets prioriterade område miljöskydd öronmärks runt 28,5 miljoner euro för eventuella åtgärder på områdena miljöskydd, riskhantering och integrerad vattenförvaltning. I programmet för Alpområdet anslås för samarbete i fråga om naturliga risker totalt 17 miljoner euro, varav 8,5 miljoner euro kommer från ERUF.

(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område.

(2) Rhen: Handlingsplan för förebyggande av översvämningar antagen, håller på att genomföras. Elbe: strategi för förebyggande av översvämningar antagen, utkast till handlingsprogram till följd av 2002 översvämningskatastrof granskas för närvarande, förväntas bli antagen i slutet av 2003. Donau: minimering av översvämningseffekterna som ett led i det antagna handlingsprogrammet, uppföljning pågår. Maas och Schelde: förebyggande av och skydd mot översvämningar är en nyckelfråga i de nyligen undertecknade konventionerna.