EU:s kulturpolitik

Enligt artikel 167 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska Europeiska unionens (EU:s) roll på kulturområdet vara att stödja, samordna eller komplettera EU-medlemsstaternas verksamhet. EU strävar efter att framhäva sitt gemensamma kulturarv genom att inspireras av ”Europas kulturella, religiösa och humanistiska arv”, ”respektera rikedomen hos sin kulturella och språkliga mångfald” och ”sörja för att det europeiska kulturarvet skyddas och utvecklas”.

Samtidigt som enskilda medlemsstater är ansvariga för sin egen kulturpolitik är EU:s roll att bidra till att hantera gemensamma utmaningar, alltifrån effekterna av digital teknik och behovet av att säkerställa rättvis ersättning för konstnärer på digitala plattformar, till behovet av att stödja innovation inom den kulturella och den kreativa sektorn. EU kan även hjälpa dessa sektorer att återhämta sig i händelse av en kris och främja deras motståndskraft för att göra dem mer hållbara i framtiden.

EU stöder också åtgärder för att bevara kulturarvet och främja samarbete och gränsöverskridande utbyten mellan kulturinstitutioner i medlemsstaterna.

Det nya finansieringsprogrammet Kreativa Europa (2021–2027) är det enda EU-program som är särskilt utformat för att tillhandahålla stöd, gränsöverskridande samarbete och nätverksaktiviteter för alla kulturella och kreativa sektorer. Dessa sektorer kan även dra nytta av en rad specifika möjligheter inom andra EU-finansieringsprogram, t.ex. Horisont Europa, programmet för den inre marknaden, faciliteten för återhämtning och resiliens eller de sammanhållningspolitiska fonderna.

Följande är några exempel på andra initiativ:

• Europeiska kulturhuvudstäder, som inleddes 1985.
• EU-priser för kultursektorer, såsom Music Moves Europe Talent Awards, EU:s pris för samtida arkitektur och EU:s litteraturpris.
• Europeiska kulturarvsdagarna, ett initiativ som stöds tillsammans med Europarådet och som ger människor tillgång till platser som normalt inte är öppna för allmänheten.

EU samarbetar även med andra internationella organisationer, t.ex. Unesco, Europarådet och OECD, för att ta itu med den olagliga handeln med kulturföremål, främja lokal utveckling genom kultur och förbättra den delaktighetsbaserade styrningen av kulturarvet.

SE ÄVEN

• Audiovisuell politik
• Allmän utbildning
• Europeiska unionen (EU)
• Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning
• Horisont Europa
• Medlemsstaterna
• Next Generation EU
• Kreativa Europa (sammanfattning)
• Kultur och EU:s yttre förbindelser (sammanfattning)
• EU-insats för evenemanget Europeisk kulturhuvudstad för åren 2020–2033 (sammanfattning)
• EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (sammanfattning)
• Import av kulturföremål (sammanfattning)
• Internationella kulturella förbindelser – en EU-strategi (sammanfattning)
• Programmet för den inre marknaden (sammanfattning)
• Kultur och kreativitet (Europeiska kommissionen).