Direktiv 91/676/EEG, känt som nitratdirektivet syftar, till att minska vattenföroreningar orsakade av nitrater som används i jordbruket och till att förhindra ytterligare föroreningar.
Det utgör en del av ramdirektivet för vatten (direktiv 2000/60/EG – se sammanfattning) i Europeiska unionen (EU) och har nära samband med EU-politik som rör luftkvalitet, klimatförändringar och jordbruk.

VIKTIGA PUNKTER

EU:s medlemsstater måste göra följande:

Anges som känsliga områden alla områden från vilka avrinning sker till vatten som påverkas eller skulle kunna påverkas av höga nitrathalter och eutrofiering¹. Vilka områden som angetts som känsliga områden ska ses över minst vart fjärde år för att ta hänsyn till eventuella förändringar som skett.
Upprätta obligatoriska åtgärdsprogram för de känsliga områdena med hänsyn till tillgängliga vetenskapliga och tekniska data och övergripande miljöförhållanden.
Övervaka effektiviteten i åtgärdsprogrammen.
Mäta nitrathalten i färskt grund- och ytvatten vid provtagningsplatser minst en gång i månaden under normala omständigheter och oftare under översvämningar.
Genomföra ett omfattande övervakningsprogram och vart fjärde år lämna in en detaljerad rapport om genomförandet av direktivet. Rapporten ska innehålla information om nitratkänsliga områden, resultat från vattenövervakningen och en sammanfattning av relevant information om riktlinjer för god jordbrukssed och åtgärdsprogram.
Utarbeta riktlinjer för god jordbrukssed som jordbrukare ska kunna följa på frivillig basis. I riktlinjerna fastställs god praxis på olika områden, t.ex. när det är olämpligt att använda gödselmedel.
Vid behov ge utbildning och information till jordbrukare.

Europeiska kommissionen utarbetar vart fjärde år en rapport som bygger på den nationella information som inkommit från EU-länderna. Den senaste rapporten är från 2021.

Undantag

I direktivet fastställs den övre gränsen för den mängd kväve från gödsel som kan spridas årligen till 170 kg per hektar. EU-länderna kan begära undantag från denna regel om de vetenskapligt kan motivera att detta inte leder till mer föroreningar. Kommissionen kan då anta genomförandeakter (beslut om undantag) som gör det möjligt att tillämpa högre gränsvärden för kväve från stallgödsel i särskilda områden och under särskilda omständigheter. EU-länder som beviljas undantag måste fortfarande uppfylla direktivets mål om vattenkvalitet och vidta övriga åtgärder enligt direktivet.

För närvarande gäller följande beslut om undantag:

Genomförandebeslut (EU) 2022/696 om medgivande av ett undantag på begäran av Irland, som förlängts av genomförandebeslut (EU) 2026/67 – giltigt till och med den 31 december 2028.

FRÅN OCH MED NÄR GÄLLER REGLERNA?

Direktivet skulle ha införlivats i nationell lagstiftning senast den 19 december 1993.

BAKGRUND

Kväve är ett viktigt näringsämne som hjälper växter och grödor att växa. Höga koncentrationer är emellertid skadliga för människor och natur, och användning av nitrater i organiska och kemiska gödningsmedel inom jordbruket kan vara en stor källa till vattenförorening. Jordbruket står för över 50 % av de totala utsläppen av kväve i ytvatten.

Mer information finns här:

Nitratdirektivet (Europeiska kommissionen).
Nitrater (Europeiska kommissionen).

VIKTIGA BEGREPP

Eutrofiering. Berikning av vatten genom kväveföreningar, vilket leder till en snabbare tillväxt av alger och högre stående växter som stör balansen mellan olika organismer i vattnet och påverkar vattenkvaliteten negativt.