Program för att minska förorening genom avfall från titandioxidindustrin

EU-lagstiftningen om förorening genom avfall från titandioxidindustrin lyder nu under direktiv 2010/75/EU om industriutsläpp (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar).

RÄTTSAKT

Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar).

SAMMANFATTNING

Avfall från titandioxid kan leda till svåra luft- och vattenföroreningar. På grund av detta ägnas ett specifikt kapitel i direktiv 2010/75/EU åt avfall från titandioxid. Det fastställer även skärpta utsläppsgränsvärden.

Förbud mot bortskaffande av avfall

Att dumpa följande avfall i sjöar och vattendrag, hav och oceaner är förbjudet:

• Fast avfall.
• Moderlut som uppkommer i filtreringsfasen efter hydrolys av titanylsulfatlösningen från anläggningar som använder sulfatprocessen (som totalt innehåller mer än 0,5 % fri svavelsyra).
• Avfall från anläggningar som använder kloridprocessen (innehållande mer än 0,5 % fri saltsyra och olika tungmetaller).
• Filtreringssalter, slam och flytande avfall som uppkommer vid behandling av det avfall som anges i de två ovanstående processerna och som innehåller olika tungmetaller, men inte neutraliserat och filtrerat eller dekanterat avfall som endast innehåller spår av tungmetaller och som före utspädning har ett pH-värde över 5,5.

Begränsning av utsläpp till vatten

Gränsvärden fastställs för utsläpp till vatten (del 1 i bilaga VIII).

Förebyggande och begränsning av utsläpp till luft

Utsläpp av syradroppar från anläggningarna ska förebyggas.

Gränsvärden fastställs för utsläpp till luft (del 2 i bilaga VIII).

Kontroll av utsläpp

Medlemsstaterna ska säkerställa kontrollen av utsläpp till vatten och luft och att villkoren som fastställs i anläggningens verksamhetstillstånd helt uppfylls (t.ex. att förebyggande åtgärder mot förorening vidtas, att bästa tillgängliga teknik används, att avfall minskas, återvinns eller bortskaffas på ett sätt som innebär så lite föroreningar som möjligt, att energieffektiviteten maximeras etc.).

Övervakning måste utföras i enlighet med CEN-standarder (eller andra erkända standarder som säkerställer att uppgifterna som tillämpas är av likvärdig vetenskaplig kvalitet). Specifikationer angående övervakningsprocessen finns föreskrivna i del 3 i bilaga VIII.

Senast ändrat den 11.08.2014